Amerikanska teknikföretag har tidigare sagt att förslagen är ohållbara för deras företag. Google har sagt att Kanadas lag är strängare än de som antagits i Australien och Europa, och har föreslagit ändringar för att lösa problemen. Tidigare denna månad sa Kanadas premiärminister Justin Trudeau att Meta och Google använde ”mobbningstaktik” när de kampanjade mot lagstiftningen.

”Om inte regeringen kan stå upp för kanadensare mot teknikjättar, vem kommer då att göra det?”, sa kulturarvsministern Pablo Rodriguez i ett uttalande.

Lagstiftningen föreslogs efter klagomål från Kanadas medieindustri, som vill ha stramare reglering av teknikföretag för att förhindra dem från att blockera nyhetsföretagen från annonsmarknaden på internet.

Meta ska överklaga domen, och säger att de flesta stora företag har komplexa nät av dataöverföringar till utländska mottagare. Facebooks vd Nick Clegg sa: ”Vi är besvikna över att ha blivit utpekade när vi använder samma juridiska avtal som tusentals andra företag som vill tillhandahålla tjänster i Europa.”

Clegg sa vidare att ”Det här beslutet är felaktigt, omotiverat och skapar ett farligt prejudikat för de otaliga andra företag som överför data mellan EU och USA.”

EG-domstolen har upprepade gånger sagt att USA inte har tillräckliga kontroller på plats för att skydda européernas information. Amazon har tidigare bötfällts för att strunta i EU:s integritetsstandard, liksom WhatsApp, ett annat Metaägt företag.

Ekot har granskat 100 webbplatser som är registrerade som apotek. Samtliga låter Facebook samla in information om vilka kunderna är och vad de gör. Informationen samlas in utan kundernas medgivande, med en så kallad pixel som tillhandahålls av Facebook. Detta är en uppföljning av en granskning i fjol där det visade sig att Facebook samlade in känslig information om personers läkemedel, sjukdomar och sexliv från stora svenska apotekskedjor.

Via spårningsverktyget kunde man till exempel få reda på att man lagt HIV-test, graviditetstest och tabletter mot tarmbesvär i varukorgen hos ett stort italienskt nätapotek. Där ingår också telefonnummer, e-postadress och namn.

Ekot testade även hos ett tyskt apotek, där pixeln samlade in länkar om vad man sökt på, att man påbörjat en konsultation för potensproblem och ville köpa viagra.

Syftet med informationen är att Facebook ska kunna nå samma personer med riktad reklam. Enligt Facebook själva får man enligt deras regler inte dela information om folks hälsa med dem. Ekot har talat med nederländske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Paul Tang som tycker att Facebook, via ägaren Meta, inte tar sitt ansvar.

Enligt Meta har man ett inbyggt filter som ska upptäcka och radera känslig information. Man har inte svarat på Ekots fråga om hur ofta filtret fångar in känslig information och hur den används. Enligt Meta kan filtret inte fånga in allt hela tiden.

Det var i fjol som Ekot byggde ett påhittat nätapotek. Man kunde då avslöja att Facebook faktiskt lagrade känslig information, om personers läkemedel, sjukdomar och sexliv. Trots att Facebook själva påstod att deras system byggts för att hitta och radera sådan information.

Man registrerade 25 000 fiktiva kundbesök men fick varken avstängning eller varning från Facebook.

Det visade sig att en av de stora apotekskedjorna i Sverige, Apoteket, hade delat känslig information med Facebook. Över en miljon kunder hade påverkats och delningen hade pågått sedan 2017.

Apoteket agerade och anmälde sig själva till Integrititesskyddsmyndigheten. Ekots granskning visade då att för att slippa överföringen av information behövde man välja bort marknadsföringskakor på deras hemsidor eller låta rutan med frågan om kakor ligga kvar.

Facebook har varit med om andra stora och för företagets trovärdighet mycket dåliga dataläckor. 2021 läckte data om 530 miljoner användare ut på ett hacker-forum. Datan hade stulits 2019 då man upptäckt ett säkerhetshål i hur man importerar kontakter till Facebook.

Det handlade då främst om telefonnummer som hackarna fick tag på, bara 2,5 miljoner e-postadresser. Trots att Facebook fixade problemet som orsakat läckan 2019 meddelade man inte sina användare som drabbats.

Via Irlands dataskyddsmyndighet gav man Meta 2,65 miljarder kronor i böter för att ha brutit mot EU:s dataksyddsförordning, GDPR.

Mark Zuckerberg, Metas vd, sa att verifieringen förbättrar säkerheten och äktheten i sociala medier. Den nya tjänsten introduceras efter att Elon Musk införde Twitter Blue-prenumerationer i november förra året.

Meta sa att Instagram- och Facebook-användare måste kunna visa upp ett statligt id-kort för att verifieras, och användarna måste ha en profilbild som inkluderar deras ansikte. Meta har ännu inte specificerat när funktionen kommer att rullas ut till andra länder, även om Zuckerberg sa i ett inlägg att det skulle vara ”snart”.

https://twitter.com/zachbussey/status/1627353509363425282

Företagets intäkter har minskat kraftigt bland annat efter att Apple stoppat Metas automatiska insamling av användardata, som sedan säljs till annonsörer. En del användare uppfattar också att deras innehåll ibland döljs för andra användare, och ser med misstänksamhet på den nya tjänsten.

https://twitter.com/EvaFoxU/status/1627396018818936836

Den förre presidenten, och presidentkandidaten, Donald Trump får tillbaka sina konton i Meta. I praktiken är det Facebook och Instagram som släpper in honom igen, efter att ha varit avstängd i två år. Kontona blir tillgängliga för honom inom de kommande veckorna säger Nick Clegg, chef för globala affärer för Meta. Clegg är även tidigare vice premiärminister i Storbritannien.

Enligt Clegg kommer nya riktlinjer införas på plattformarna, för att motverka upprepade överträdelser. Han säger också att sociala medier grundar sig i tron på att en öppen debatt och ett fritt flöde av idéer är viktigt. Och att som generell regel vill man (Meta) inte stå i vägen för en öppen, offentlig och demokratisk debatt på plattformarna. Speciellt inte när det gäller val i ett demokratiskt samhälle som USA.

Meta har fått påtryckningar från Republikanska partiet, som kampanjat för att avstängningarna ska upphöra inför valet 2024. Trump har 34 miljoner följare på Facebook och 25 miljoner på Instagram, skriver NY Post.

Trump är just nu främst aktiv på den alternativa plattformen Truth Social, som han själv äger.

Där skriver han att det aldrig bör få ske igen, att en sittande president blir avstängd från sociala medier. Han säger också att Meta förlorat miljarder kronor i marknadsvärde sedan han blev avstängd, och att hans egen Truth Social växer.

Det var efter stormningen av Kapitolium 6 januari 2021 som Trump blev avstängd. Det gäller även hans konto på Twitter. Det har han fått tillbaka, men inte börjat använda igen. Anledningen till avstängningarna var en oro att han skulle provocera fram mer våld.

Avstängningen från Meta var ursprungligen permanent. Sedan prövades saken av en speciell tillsynsnämnd, som beslutade att avstängningen skulle vara tidsbestämd. Vilket blev två år.

Trumps goda beteende under mellanårsvalet i fjol vägdes in, och att risken för våldsamheter som fanns januari 2021 nu har minskat.

Om Trump skriver inlägg som uppviglar eller hyllar pågående våldsamma händelser eller liknande, kan han stängas av tillfälligt under en period mellan en månad och två år.

Katie Harbath var chef för Facebooks avdelning för regler och riktlinjer vid tidpunkten då Trump stängdes av. Hon tror att han vill komma åt plattformen igen för att gynna sin presidentvalskampanj, som hon menar har problem. Han vill dra in mer donationer och sätta upp en e-postlista, enligt Harbath.

Enligt en opinionsundersökning för 19–23 januari utförd av The Premise Data skulle Trump få stöd av 59 procent av republikanska väljare.

Den främsta tänkta utmanaren till presidentkandidaturen är Ron DeSantis, Floridas guvernör, som får 24 procent av stödet bland republikaner.

Trump har också utlovat att benåda alla som var inblandade i stormningen av Kapitolium, om han vinner valet 2024. Det sade han i en intervju till den konservativa radioprogramledaren Wendy Bell i september i fjol.

Trump har själv aldrig erkänt Joe Biden som vinnare av valet 2020 och aldrig tagit något personligt ansvar för vad som hände 6 januari.

Trumps uppges ha ett exklusivt avtal med Truth Social. Men flera medier som NBC och Rolling Stone har skrivit att han planerar återvända till Twitter. Kontot där fick han tillbaka efter att Elon Musk ställde frågan till användarna. Omröstningen vanns av ja-sidan och det avgjorde saken.

Trumps vapendragare Devin Nunes, vd för Truth Social, har sagt att han inte kommer återvända till Twitter. Men källor till Rolling Stone säger precis det motsatta, Nunes är inte ärlig.

Det ska också finnas ett krav från Truth Social att inlägg måste ligga på plattformen i minst sex timmar innan de kan skrivas på andra plattformar.

Detta sägs upphöra efter 18 månader, vilket ungefärligt sammanfaller med republikanernas primärvalsstart i juni i år.

Det är Metas övervakningsnämnd Oversight Board som slår fast policyn om innehållsmoderering och censur. ”Samma bild av kvinnliga bröstvårtor skulle vara förbjuden om den postades av en ciskönad kvinna, men tillåten om den postades av en individ som själv identifierar sig som icke-binär”, noterade styrelsen i sitt beslut.

Meta får förlita sig på mänskliga granskare som ”snabbt ska bedöma både en användares kön, eftersom denna policy gäller för ’kvinnliga bröstvårtor’, och deras könsidentitet”, enligt styrelsen.

”Vi välkomnar styrelsens beslut i det här fallet”, säger en representant för Meta till New York Post. ”Vi vet att mer kan göras för att stödja hbtq+-gemenskapen, och det innebär att arbeta med experter och hbtq+-förespråkande organisationer om en rad frågor.”

Angriparna stannade kvar; de hindrade vittnen från att komma till pappans hjälp när han låg och blödde, säger hans son. Han dog liggande på marken sju timmar senare. Innan attacken avslöjade flera hatiska Facebook-användare var Meareg Amare Abrha bodde, som kunde attackeras.

Det här skedde under Etiopiens inbördeskrig 2021. ”Om Facebook stoppat spridningen av hat och modererat inlägg som det var tänkt, så skulle min far fortfarande vara vid liv”, säger sonen till BBC News. Kampanjgruppen Foxglove Legal kräver 14 miljarder kronor till offren för hat på Facebook, och förändringar av plattformens algoritm.

Trots upprepade klagomål med hjälp av Facebooks rapporteringsverktyg hände inget innan dådet. Ett av de hatiska inläggen togs bort först i förra veckan.

Den sista september hade Meta 87 000 anställda över hela världen på sina olika plattformar som Facebook, Instagram och Whatsapp. När resultatet för tredje kvartalet presenterades sa företagets vd Mark Zuckerberg att deras personalstyrka kunde minska något.

Annonsstödda plattformar som Facebook och Google får problem när annonsörerna minskar sina budgetar i en tid präglad av inflation och stigande räntor. Under det tredje kvartalet minskade Metas vinster med 52 procent jämfört med föregående år.

Metas planer följer de senaste tillkännagivandena från andra teknikföretag. I torsdags tillkännagav Silicon Valley-företagen Stripe och Lyft storskaliga uppsägningar – Amazon och Apple har meddelat att de ska frysa nyanställningar.

Det här tyckte en Facebook-besökare inte alls om, och kontaktade därför Advertising Standards Authority, ASA, motsvarigheten till Reklamombudsmannen, skriver Daily Mail. Annonsen förbjöds, och får inte visas igen.

ASA säger i sin dom att annonsen visade en obalanserad maktdynamik, och att användningen av en svart fånge ses som vidmakthållande av en negativ rasstereotyp. Annonsen skulle också förstärka en negativ uppfattning om svarta män, samt väcka anstöt.

Det brittiska justitiedepartementet, som ska överklaga domen, säger att fotografierna som användes visade verkliga fängelsevakter och fångar, och hävdade att den därför inte ”porträtterade” en svart man som en brottsling. Ingen av de andra bilderna som användes i Facebook-delen av kampanjen visade några vita fängelsevakter tillsammans med fångar från etniska minoriteter.

Aktien föll med 19 procent i går; om fallet håller i sig även i dag, så landar den på den lägsta nivån sedan 2016. När börsen stängde hade värdet på Meta sjunkit med 61 procent under 2022, rapporterar New York Post.

Metas investerare är oroliga för att de spenderar för mycket pengar och förvirrar människor med sitt fokus på Metaverse, ett virtuellt koncept som få förstår. ”Meta har glidit in i ymnighetens land – för många människor, för många idéer, för litet entusiasm”, skrev Brad Gerstner, vars företag äger många Meta-aktier, i ett brev till Metas vd Mark Zuckerberg.

Meta förutspår även en svagare försäljning än väntat för innevarande kvartal. Metas olika företag har nu 87 000 anställda; personalstyrkan ökade med 28 procent jämfört med föregående år. Antalet användare av Facebook, Instagram, Whatsapp och Messenger ökade med fyra procent.

”I en värld där konservativa åsikter anses vara kontroversiella måste vi se till att vi själva har rätten att uttrycka oss fritt”, sa rapparen och modemogulen Kanye West, just nu känd som Ye, i ett uttalande från Parler. Värdet på affären, som förväntas vara klar innan årsskiftet, avslöjades inte.

George Farmer, Parlers vd, sa att avtalet kommer att ”förändra hur världen tänker om yttrandefrihet. Ye gör ett banbrytande steg in i det fria medieutrymmet, och kommer aldrig att behöva frukta att bli borttagen från sociala medier igen”, rapporterar AFP.

Parler, som lanserades 2018, blev en fristad för anhängare av USA:s förre president Donald Trump, och personer som säger att de censurerats av andra sociala medieplattformar som Twitter. Tidigare i oktober stängde både Instagram och Twitter ner Wests konton på grund av inlägg som stämplades som antisemitiska.

Apple och Google portade Parler från sina onlinebutiker efter stormningen av Kapitolium. De har släppts in i värmen igen då utvecklarna lovat att moderera innehållet, och plocka bort inlägg som påstås uppmuntra till våld och uppvigling.

Denna praxis att spåra användare är ett direkt brott mot Apples policy, som kräver att appar ber om ditt samtycke innan du spåras via appar och webbplatser som ägs av andra företag, skriver Bloomberg Law. I onsdags stämdes Meta för att ha byggt in den hemliga övervakningen i sina produkter.

2021 Apple steppade upp och skyddade användarnas integritet ordentligt, vilket drastiskt påverkade Metas ekonomi. De svarade med annonser i affärstidningar om hur synd det var om alla miljoner småföretag som fick svårare att tjäna pengar på användarna.

Måste man tjäna pengar på hemliga psykologiska tester, desinformation, Cambridge Analytica, uppvigling till folkmord, kränkning av användarnas integritet, spåra var Android-användare befinner sig, inte stoppar politisk manipulation? För Meta är det en bra idé.

Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand har blivit blockerad från att nå sidor kopplade till sitt konto. Det gäller hans eget offentliga konto med 22 000 följare och partiets konto med 60 000 följare. Det har gjort att han sedan i söndags inte kunnat dela information om den pågående valkampanjen.

https://twitter.com/gustavkassel/status/1567396501340528641

Blockeringen har gjort att han inte heller kan svara på frågor eller kommentarer. Från Facebook har han bara fått veta att han inte är ”auktoriserad” och att det finns ett problem med uppgifter han lämnat. Facebook ger ingen information om vad problemet är, eller möjlighet att överklaga beslutet.

Kasselstrand får en fråga på Twitter om varför han över huvud taget använder Facebook. Han menar att det inte finns något fullvärdigt alternativ ännu.

En annan av partiets riksdagskandidater är Evelina Hahne, som fått sitt TikTok-konto avstängt till dagen efter valet. TikTok har kommit att bli en väg att nå unga väljare och alla etablerade partiet är aktiva på plattformen.

Facebook är världens största sociala medier-plattform och har 9,2 miljoner användare i Sverige. Exakt hur många av användarna som är aktiva på plattformen är okänt.

Men Facebook har ett nära band till den svenska regeringen genom sina serverhallar i Luleå. Det är det första datacentret i Europa och servar 800 miljoner av plattformens användare.

Nyligen riktade Riksrevisionen skarp kritik mot regeringens sockrade avtal med utländska IT-jättar. Dessa har byggt serverhallar runt om i landet och betalar betydligt lägre pris för el. Dessutom har man väldigt låga krav på att vara energieffektiva, och man tar stor del av det svenska elnätet i anspråk.

Man kan fråga sig om Facebook med sin koppling till svenska staten ska kunna stänga av politiska kandidater inför ett val.

Valpåverkan av Facebook

Facebook hamnade i stort fokus inför presidentvalet i USA 2020. Tillsammans med andra stora plattformar valde man att blockera en artikel av New York Post. Artikeln av information om Hunter Biden, son till dåvarande kandidaten Joe Biden, med mycket komprometterande information. Hunter Biden var drogberoende och det fanns bilder på honom och prostituerade, bland annat.

Det framkom först efter valet att innehållet i artikeln faktiskt var äkta. Men många förhindrades ta del av det på grund av plattformarnas agerande.

Facebooks vd Mark Zuckerberg ställde nyligen upp i en intervju i Joe Rogans podcast. På frågan om plattformens agerande skyllde han helt på FBI, den federala polisen i USA. Han menar att FBI varnade Facebook för att artikeln och liknande var valpåverkan från främmande makt. Zuckerberg menar att FBI är en pålitlig organisation och de tog informationen på största allvar.

Han ville inte ta något ansvar för konsekvenserna av beslutet att spärra artikeln. Utan menar att han bara förhöll sig till FBI och de hade nationens bästa för ögonen. En kort tid efter intervjun hos Joe Rogan sade Timothy Thibault upp sig, han var toppchef inom FBI och ansvarig för utredningar mot Hunter Biden. Enligt FBI hade han nått pensionsålder.

Enligt Riksrevisionen är sänkt energiskatt för serverhallar en dålig satsning. Det finns inga villkor för energieffektivisering för att ta del av stöden. Regeringen har också felbedömt de näringspolitiska och energipolitiska målen, då effekterna av de statliga insatserna inte är effektiva. Krav på energieffektivisering saknas och incitament för klimatsmarta insatser minskas. Som att ta hand om spillvärme, göra reservkapacitet tillgänglig eller ingå avtal med dellevarantörer om att avlasta toppar.

1,3 miljarder kronor har bolagen sparat i skatt, 60 procent har gått till de tre största företagen. Vilka det är namnges inte, men Facebook, Amazon och Microsoft har stora datahallar i landet. Endast 80 av tilltänkta 235 bolag tog del av skatterabatten. Utredaren Dimitrios Ioannidis menar att Regeringen inte hade klart för sig vilka datacenter som behövdes, efter som analysen av marknaden inte var tillräckligt djup.

Dessa bolag betalar 0,6 öre per kilowattimme, jämfört med hushållens 36 öre. I år har man hittills sparat 420 miljoner på skattesubventionen. Datahallarna förväntas förbruka tre terawattimmar i år, vilket motsvarar hela Uppsala läns förbrukning.

Det kan också påverka orten serverhallen finns i, till exempelvis i Katrineholmstrakten där Amazon Web Services finns. Enligt Tommy Olofsson, ordförande på Villaägarnas riksförbund, påverkar serverhallen förbrukningen för övriga i kommunen. Han ger heller inte mycket för argumentet om nya arbetstillfällen, just nu har Amazon 79 anställda.

Jättarna tar mycket plats

Det är sedan tidigare känt att det finns problem för företag som vill etablera sig på svenska orter, då elnätet inte räcker till. Amazon gick först i kön, andra företag fick stå i kö eller rikta blickarna mot andra länder. Detta skapar också andra negativa effekter, som att arbetstillfällen går om intet när företag inte etablerar sig.

Enligt en studie av Boston Consulting Group från 2016 var det möjligt att skapa 30 000 arbetstillfällen i Sverige till 2025. Och 50 miljarder kronor i positiv ekonomisk påverkan. Men tittar man närmare är det långt ifrån så många som arbetar med datahallar i Sverige. 2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda.

Oftast är den mer högkvalificerade personalen bosatt i USA och Indien, det är billiga råvaror och mar man främst vill åt i Sverige. Hur man ska nå till 30 000 jobb på tre år är mycket svårt att föreställa sig.

Det finns dessutom problem med elnätets utbyggnad, som kommer lösas först 2030. Men det räknar inte in eventuella nya, stora energikrävande projekt med nya serverhallar och liknande. Exempelvis satsar SSAB på projektet Hybrit för fossilfri ståltillverkning, vid sjösättning 2025 skulle man ta tio procent av Sveriges energiproduktion i anspråk.

Vad vi ser i dag är att regeringen inte ens sett till att serverhallarna maximerar sin energiförbrukning, trots stora konkurrensfördelar. Dessutom har man under dessa två mandatperioder stängt ned delar av svensk kärnkraft, något Miljöpartiet har haft inflytande över. Den stora omställningen till fossilfria energikällor kräver i sig väldigt mycket energi – något Sverige fått allt större problem med.

Microsoft har för närvarande ansökningar om tre nya serverhallar inne hos myndigheterna. Man vill att elen till dessa ska komma från klimatneutrala källor som vatten och vind.

Den gröna omställningen är alltså tänkt att ske parallellt med att amerikanska teknikjättar sätter käppar i hjulet för övrigt näringsliv, samtidigt som de utlovade jobben inte syns till.

”Vi verkar ha gått in i en ekonomisk nedgång som kommer att ha en bred inverkan på den digitala reklambranschen”, sa Zuckerberg till de anställda. ”Vi sänker takten i [våra] investeringar och skjuter fram vissa utgifter, som skulle ha tillkommit under de kommande två åren, till en något längre tidslinje.”

Bland dessa utgifter finns kostnaderna för personal, och Zuckerberg meddelade att avdelningscheferna får välja hur de omstrukturerar sina team. ”Tillväxten av antalet anställda minskar under nästa år.”

Svag efterfrågan av reklam är en anledning till den oväntade nedgången, framför allt genom att Apple ständigt förstärker sina iPhone-kunders möjlighet till integritet. Som ett resultat av detta investerar nu Meta enormt stora belopp i den sociala, virtuella världen Metaverse, inspirerad av Neal Stephensons roman Snow Crash.

Under samtalet, som Reuters tagit del av, framkom också att vissa tjänster som för närvarande är obesatta kommer att förbli så – Meta ökar trycket på nuvarande anställda.

”Realistiskt sett finns det förmodligen ett gäng människor på företaget som inte borde vara här”, sa Zuckerberg. ”Jag hoppas att genom att höja förväntningarna och ha mer aggressiva mål, och öka trycket en aning, så kanske några av er bestämmer sig för att det här stället inte är något för er. Det är OK med mig.”

Metas ekonomi påverkas negativt genom markant lägre annonsintäkter, då bland annat Apple har skärpt integritetskraven. Konkurrensen från Tiktok och satsningen på den virtuella teknikplattformen Metaverse har dränerat företaget på över 100 miljarder kronor det senaste året.

Också flaggskeppet Facebook kan ha passerat sitt bäst före-datum, då antalet aktiva personer minskar.

Enligt EU:s nya regler kan företagen åtalas om de informeras om att sådant innehåll strider mot EU-lagar, och sedan inte tar bort det. Om så inte sker kan teknikjättarna få böter på upp till sex procent av sin globala omsättning. Vid upprepade överträdelser kan de förbjudas att ha någon verksamhet i EU.

”Vi ser fram emot att arbeta med beslutsfattare för att få de återstående tekniska detaljerna”, säger Google i ett uttalande.

Företagen ska också betala en årlig avgift, upp till 0,05 procent av de globala intäkterna, för att täcka kostnaderna för EU:s kontroll.

Facebook har för första gången presenterat en kvartalsrapport där man uppvisar en minskning av användare. Detta ledde till att aktien föll med 23 procent, vilket motsvarar ungefär 200 miljarder kronor i värdeminskning.

Facebook, som numera går under namnet Meta, hade en obefintlig användartillväxt på sina plattformar där även Instagram och Whatsapp ingår. Man har tappat en miljon dagliga användare i Nordamerika vilket är unikt i företagets historia. Eftersom den största delen av företagets annonsintäkter kommer från den nordamerikanska marknaden är det ett dåligt tecken för framtiden.

Facebook har nu bara 1,929 miljarder dagliga användare, ned från 1,93 miljarder. Ett orosmoln som hänger över vd Mark Zuckerberg är att yngre personer nu finner Facebook irrelevant. Från 2019 till 2021 tappade man 13 procent av sina användare i tonårsåldern. Man förväntas tappa ytterligare 45 procent de kommande två åren, och minska två procent i gruppen 20 till 30 år.

Man har ända sedan 2012 försök få rätsida på problemet med sin minskade popularitet hos yngre generationer. Plattformen startade med målgruppen universitetsstuderande ungdomar och unga vuxna en gång i tiden. Idag är Tiktok, Instagram och Snapchat de primära kanalerna för kommunikation i den yngsta målgruppen. Interna dokument har läckt ut där det framgår att Facebook medvetet riktar in sig på barn, så unga som sex år. Vanligen riktas inte reklam till barn yngre än 13 år men här är första ålderskategorin sex till nio år. Det har också kommit rapporter om sociala medier och riskerna för barn och unga att få beroendesymptom och psykiska problem av användandet.

En annan orsak till nya problem för Facebook är Apples nya integritetspolicy. Nya uppdateringar i IOS omöjliggör för Facebooks app att spåra användare och använda datan för reklam. Den nya funktionen heter App Tracking Transparency. Facebook beräknas förlora 100 miljarder kronor under 2022 på grund av detta.

Facebooks CFO David Weiner påstår att Apple favoriserar Googles reklamsökningssystem. Detta då Googles sökningar främst sker i webbläsaren, men Facebook används primärt via sin egen app, där användarna nu kan stänga av spårningsfunktionen i.

Weiner säger också att en minskad ökning av användandet i Asien och att mobilt internet i Indien ökat i pris är förklarande faktorer för resultatet. Han säger också att konkurrenter gjort framsteg på Facebooks bekostnad. Mark Zuckerberg pekar specifikt ut Tiktok som en konkurrent som tagit marknadsandelar från dem.

En av konkurrenterna är Snapchat som för första gången sedan starten 2017 har gått med vinst, 230 miljoner kronor för 2021. Man har också för första gången nått över 100 miljoner användare i Indien. Totalt har man 319 miljoner användare och antalet dagliga användare har ökat med 20 procent.

Facebooks aktietapp är också en stor förlust för Zuckerberg själv, som är storägare i Facebook. Hans privata förmögenhet har minskat till under 850 miljarder kronor, en minskning med 290 miljarder. För en enskild person är det en av de största värdeminskningarna i historien, den största var i november i fjol när Elon Musk förlorade 350 miljarder kronor på ett dygn.

Du kanske hör till dem som svor till när du såg din elräkning för december 2021. Du kanske svor en gång till när du någon vecka senare såg hur mycket internetjättarna Google, Amazon och Facebook fick tillbaka av den svenska staten i elrabatter för 2021? 

300 miljoner kronor.

Det är väl ingen tröst om vi berättar att de verkliga kostnaderna för att internetjättarna bygger serverhallar i Sverige är mycket större. 

Frågan är om idéen att få internetjättarnas serverhallar att etablera sig i Sverige någonsin varit en god idé? Och rör det sig om ett enstaka misstag eller har vi att göra med något som ingår i en större plan – en plan som uppenbarligen inte fungerar?

Amazon var tidigt ute med att bygga serverhallar i Sverige. Genast uppstod problem eftersom man valde Eskilstuna.

Många företag ville etablera sig i området, som har en bra geografisk position i Mälardalen. Det fanns en kö med företag som ville dit.

Det var dock inte möjligt för dem att då bygga upp en verksamhet där. Enkelt uttryckt räckte inte strömmen. Det fanns flaskhalsar i elnätet.

Nuvarande vd:n Kjell Andersson för Eskilstuna Strängnäs energi och miljö var vid den tiden elnätschef och uttryckte offentligt sin oro:

I värsta fall väljer företagen att etablera sig utomlands istället.

Så Amazon gick först i kön, andra företag fick snällt vänta eller se sig om efter en annan etableringsort. Eller ett annat land. Amerikanerna hade förtur.

Men det viktiga för en kommun är väl att få nya arbetstillfällen? Och Amazons serverhallar måste väl ha skapat många arbetstillfällen?

2020 hade Amazon 75 anställda i sina svenska serverhallar.

Frågan är hur många arbetstillfällen kommunen förlorade för att andra företag valde en annan ort.

Man kan också fråga sig hur det kom sig att det inte fanns tillräckligt med el.

I en pressrelease från Business Sweden berättas det om hur energieffektiva Amazons serverhallar är:

”Eftersom man generellt använder färre servrar och har en mycket högre energieffektivitet i storskalig datacenterdrift, så behövs endast 16% av elektriciteten jämfört med traditionella datorhallar.”

Kan mycket väl vara sant, men problemet är alltså att inte ens de där 16 procenten riktigt fanns att tillgå i Mälardalen.

Verkligheten hade inte så mycket med de presenterade siffrorna att göra.

Men så har fallet ofta varit när det gäller halvstatliga Business Swedens uppgifter om internetjättarnas serverhallar i Sverige.

Karta och verklighet

För att förstå hur stora skillnaderna är mellan konsultrapporter och verklighet är måste vi gå tillbaka och se på hur den stora serverhallsinvasionen påbörjades.

2016 gör Boston Consulting Group en studie på uppdrag av Business Sweden. Den får namnet ”Capturing the Data Center Opportunity – How Sweden can Become a Global Front-runner in Digital Infrastructure”. Sverige skulle bli bäst i världen på det här området. Alla serverhallars paradis.

I studien berättas det om de 30 000 jobben som är möjliga till 2025, och där förklaras också att ”datacenterindustrin” kan innebära 50 miljarder kronor i positiv ”ekonomisk påverkan” på Sverige. 

Ett år senare skickar ministrarna Isabella Lövin, Mikael Damberg och Ibrahim Baylan ett brev till ledningarna för Amazon, Google, och Facebook. Där förklaras hur välkomna internetjättarna är att etablera sig i Sverige. Inbjudan avslutas med orden:

"Vi är redo för business och står till er tjänst”.

Det fungerade. De kom. De stannade.

2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda. Det rör sig sällan om mer avancerade tjänster, de uppgifterna utförs i USA och Indien. Experterna har internetjättarna, de vill åt den billiga råvaran som el utgör, och de vill ha billig mark och statliga subventioner.

Sammanlagt finns det nu således omkring 300 anställda i internetjättarnas serverhallar. Det är tre år kvar tills de ska vara 30 000. Det fattas 29 700 jobb.

Men om de 300 skulle bli 30 000 – skulle elen räcka? Det är inte bara fråga om att dina elräkningar riskerar att bli högre. Det är frågan om svensk industri har råd med fler serverhallar i landet. Fler serverhallar kan innebära att stora industriprojekt avbryts. 

SSAB satsar i dag på ett projekt kallat Hybrit. Målet är fossilfri ståltillverkning – och det kommer att kräva mycket el. Beräkningar som gjorts talar om 15 TWh om övergången skulle ske 2025. Ungefär 10 procent av Sveriges energiproduktion.

Samtidigt – 2025 – skulle det då enligt förhoppningarna finnas serverhallar där det arbetade 30 000 personer. De serverhallar som finns i dag slukar i sig enorma mängder el. En hall drar lika mycket som tre mellanstora städer. Det planeras för ännu större hallar som kommer att dra lika mycket som Uppsala. Även om det skulle produceras tillräckligt mycket el kan den ändå inte distribueras. Elnätet är inte tillräckligt utbyggt, och Energimarknadsinspektion säger att de nuvarande överföringsproblemen kan vara lösta först 2030. Man bör lägga märke till ordet ”nuvarande” – vad händer om alla elintensiva projekt blir verklighet? Räcker elen? Kan den distribueras?

Isabella Lövin motor i omställning

Hur kommer din elräkning att se ut?

Den politiker som var pådrivande i inledningen av Hybrit-projektet var den dåvarande miljö- och klimatministern Isabella Lövin. Projektet har också fått 500 miljoner kronor i statligt stöd.

Så samtidigt som Isabella Lövin kämpade för att få internetjättarnas energislukande serverhallar till Sverige var hon den som gjorde allt för att stål skulle produceras fossilfritt.

Samtidigt drev hon på för cementindustrins utfasning av kol i produktionen, cement skulle produceras med el. Om det förverkligas beräknar Ingenjörsvetenskapsakademien att cementindustrins elbehov ökar med 1750 procent till 2045. Vad innebär det konkret?

Cementas anläggning i Slite på Gotland är i dag öns största förbrukare av el. Där förbrukas 300 GWh per år. Om produktionen ställs om från kol till el talar vi om en förbrukning på fem TWh. Tre procent av Sveriges energiproduktion. Det kommer också att behövas nya kablar för elöverföring, något som började utredas förra året.

Till allt detta kommer i Sverige omställningen till eldrift i gruvorna, satsningen på elbilar  och stödet till bygget av batterifabriker för elbilar – anläggningar som i sig slukar el.

All denna utveckling drevs på hårt av Miljöpartiet och Isabella Lövin medan de hade en stark position i regeringen.

Parallellt med detta var de också pådrivande i nedstängningen av kärnkraft – något som minskade tillgången på det som deras egna planer krävde mer av.

När du svär över din elräkning och att internetjättarna får hundratals miljoner i elrabatt så är det alltså bara resultatet av en större utveckling.

Miljöpartiet och andra partier satsar hårt på ett fossilfritt samhälle, även om det innebär att svenska skattebetalare får subventionera några av världens rikaste företag – samtidigt som du själv får högre elräkningar.

I morgon: SÅ SKA DEN GRÖNA ELEN PRODUCERAS. Först sålde Miljöpartiet ut Sverige till USA; sedan följde de upp med att sälja ut oss också till Kina.

(Morgonposten har utan resultat sökt Isabella Lövin, Mikael Damberg, Ibrahim Baylan samt beställarna på Business Sweden av rapporten om serverhallars förträfflighet. Vi har likaså sökt kommunalråd på de orter där serverhallar byggts eller ska byggas. Den dag de inte längre lyckas undvika oss återkommer vi om de frågor artikeln behandlar).