Månadsförändringen har främst påverkats av ökade elpriser, motsvarande knappt 29 procent. Livsmedelspriserna har ökat 13 månader i rad – i december uppgick prisökningen till 0,9 procent. Kläder hade en säsongsnormal prisökning på ungefär 2 procent.

Inflationstakten påverkades av en bred prisökning inom livsmedel, främst för mjölk, ost och ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter. Elpriserna ökade med drygt 45 procent under det gångna året, vilket utgjorde ett stort bidrag till inflationstakten. Drivmedelspriserna sänktes, vilket bidrog till en minskad kostnad för transporterna.

”Räkna med en räntehöjning på 0,5 procentenheter i februari”, säger SVT Nyheters ekonomikommentator Alexander Norén. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 9 februari, då med Erik Thedéen som ny riksbankschef, som tar över efter Stefan Ingves.

”Det här är förstås inte ett normalt år”, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för fjärrvärmemarknaden på Energiföretagen. ”Det är större spridning än någonsin på prishöjningens nivå.” På vissa håll är höjningarna större än andra. Bland annat har Borlänge Energi aviserat en höjning på 25 procent.

Många bolag använder biobränslen, och där har kostnaden ökat med upp till 100 procent. Bara några få använder gas, men också det påverkar priset. ”Även om vi inte köper bränsle från Ryssland, så försvinner 30 procent av den globala marknaden för biobränsle när man slutar handla med dem”, säger Carl Lidholm, försäljningschef på Stockholm Exergi.

Till detta kommer den höga inflationen, som i sig driver upp fjärrvärmeavgiften med sex procent vid årsskiftet. Bolagen tror att priset på fjärrvärme kommer att öka ytterligare, innan det vänder.

Elpriserna har stigit runt om Europa. Samtidigt har ländernas regeringar vidtagit åtgärder och infört subventioner, för att försöka lätta på bördan. Elmarknaden i Europa är internationell, högre efterfrågan i ett land påverkar priserna i andra länder. Hundratals miljarder har staterna lagt på rena bidrag, skattelättnader och andra åtgärder för att minska el- och energipriser för hushåll och företag.

Storbritannien har subventionerat mest av alla. Mätt från september 2021 till 21 september 2022 har man lagt 6,5 procent av BNP på energisubventioner. Sverige ligger tredje sist på listan med 0,3 procent.

Andra stora länder som Tyskland med 2,8, Frankrike med 2,9 och Italien med 3,3 ligger högt. I botten hittar vi förutom Sverige även Irland med 0,2, Finland med 0,2 och Estland med 0,5. Norge ligger på 0,8.

Här följer exempel från några av de största länderna på kontinenten, och några av våra nordiska grannländer.

Storbritannien är landet som lagt mest pengar i förhållande till BNP på olika stödinsatser. Staten hade prisregleringar på energi förra vintern. Man hade också ett stödpaket om drygt fem miljarder kronor till låginkomsttagare och andra, för hjälp med el och uppvärmning. I april 2022 höjde energistyrningsmyndigheten Ofgam pristaket på energi. Ett nytt stödpaket värt 150 miljarder rullades ut, till samma grupp som tidigare. Man finansierar det delvis genom en skatt på energibolagens vinster värt 50 miljarder.

Man planerar också frysa hushållens el- och gasutgifter vid runt 27 000 kronor (2 723 euros). Inkomstbortfallen för energibolagen ska täckas av staten, till en kostnad av 1 500 miljarder euro kommande ett och ett halvt år.

Tyskland, Europas industriella jätte, började med subventionerade gaspriser i slutet av 2021. I början av 2022 lanserade man ett hjälppaket om 1,3 miljarder kronor i engångsbidrag till låginkomsthushåll, för energikostnader. Man gav också 13,5 miljarder till studenter och fattiga medborgare i form av skattelättnader på inkomstskatten.

I mars väntade 150 miljarder i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. I juli köpte staten energijätten Uniper för 170 miljarder, för att den inte skulle gå i konkurs. Uniper var med och finansierade Nord Stream 2, som är i princip inaktiv sedan krigsutbrottet. I början av september kom ett nytt statligt stödpaket om 650 miljarder, för att dämpa av inflationen höjda priser för folk som har svårt med energiräkningarna. Engångsbidrag om 3 000 kronor för pensionärer och 2 000 för studenter ingår.

13 september kom planen att lägga 680 miljarder på lånegarantier till energiföretag som riskerar hamna i kris.

Frankrike gav i september i fjol ut 1 000-kronorsbidrag till 5,8 miljoner hushåll för att täcka ökade energikostnader. Det utökades sedan till 38 miljoner hushåll. Man lade också uppskattningsvis 150 miljarder under vintern på att dämpa energipriserna på artificiell väg. Prisökningen på energi fick ett tak på fyra procent. Ett paket värt 250 miljarder till företag kom strax efter krigsutbrottet.

Man kommer lägga 500 miljarder till 2030 på att förlänga livstiden för existerande kärnkraftverk. I augusti kom ett generellt stödpaket på 200 miljarder, prisökningstaket på energi kvarstår på fyra procent. Ytterligare ett stödpaket till hushåll och småföretag kom 14 september, med olika riktade bidrag, till en kostnad av 170 miljarder.

Italien har infört momsreducering på naturgas ned till fem procent, för både vanliga hushåll och industri. Under 2022 har subventioner för elabonnenter införts, både hushåll och småföretag. Subventioner för gasanvändning, alla sorter, till en kostnad av 4,8 miljarder kronor.

Man har under året kommit med flera stora ekonomiska paket med subventioner. 16 september kom man med det senaste, 140 miljarder till skattelättnader för företag och hushåll. 22 miljoner löntagare och pensionärer med högst 200 000 kronors årsinkomst får ett engångsbidrag på 1 500 kronor.

Nordiska länder

Norge införde i april en förlängning av vinterns elsubventioner för hushåll, till mars 2023, till en kostnad av 7,7 miljarder kronor. Jordbruk och odlingar fick 520 miljoner, frivilligsektorn 240 miljoner och hållbara hus 160 miljoner. Änkor och studenter kan söka om extra hjälp, och lån har ställts ut till kommuners sociala åtaganden.

Konsumenterna ska skyddas mot en prisökning värd 23 miljarder.

Danmark betalade förra vintern 130 miljoner till runt 400 000 hushåll som har problem med energikostnaderna. 330 miljoner lades på en fond där personer med gasuppvärmning kunde begära bidrag för att byta uppvärmningssätt. I augusti i år fick åter igen 400 000 hushåll ett bidrag för energiräkningar, till en kostnad a 3,2 miljarder.

Premiärminister Mette Fredericksen har föreslagit ett ingrepp på elmarknaden för att stävja ökande priser. Kunder ska kunna skjuta upp sina elräkningar över en femårsperiod, när det överstiger förra höstens priser. Krediterna kostar 60 miljarder att ställa ut.

Vårt grannland Finland har gjort åtgärder för transportsektorn, jordbruk, småföretagare och hushåll. Man beräknade i januari tappa 4,5 miljarder i skatteintäkter på åtgärderna. Extra stödpaket till jordbrukssektorn på 2,2 miljarder och logistiksektorn på 750 miljoner kom i mars. Man har också säkerställt krediter om 100 miljarder till stora energiföretag.

Sist men inte minst, Sverige. Här kom första statliga hjälpen i januari, i el-bidrag värt 5,9 miljarder till 1,8 miljoner hushåll. Sedan kom sänkta bensinpriser värt 3,6 miljarder.

Hur länge europeiska stater har råd att subventionera och manipulera el- och energimarknaden återstår att se.

Det innebär att Sverige gick om Frankrike som Europas största elexportör under första halvåret 2022, enligt de brittiska energianalytikerna Enappsys. ”Sveriges uppgång till toppen av den exporterande ligatabellen har mer att göra med Frankrikes övergång från en nettoexportör tidigare under året till en nettoimportör”, skriver Reuters.

Enligt SCB exporterade Sverige 36 GWh de senaste tolv månaderna, främst till Finland, Danmark och Litauen. Även exporten till Polen, Tyskland och Norge är omfattande. Samtidigt kommer vi att behöva importera el i vinter för att undvika strömavbrott. Det kommer att bli dyrt.

Om inte Frankrike kan öka sin produktion av kärnkraft, så är det osannolikt att de kommer att kunna hjälpa Tyskland under vintermånaderna med hög efterfrågan. Man rustar redan för en eventuell ransonering i händelse av ytterligare minskningar av den ryska gasen.

Med Europas gasbrist kan energipriserna bli dubbelt så höga i vinter. Hushållen drabbas, liksom industrin som måste kompensera för sina ökade kostnader – inflationen väntas nå tio procent. ”Inflationen är ett sorgebarn. Den överraskade uppåt, igen”, sa KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid en presskonferens nu på morgonen.

KI utgår från att Riksbanken sätter in fler åtgärder, men det är inte bara att höja räntan och hoppas på det bästa. ”Riksbanken ställs inför en svår avvägning. Hur snabbt ska man höja räntan för att få ner inflationen, men samtidigt inte höja så snabbt att man knäcker den ekonomiska utvecklingen?”, säger Westerdahl. Vid årets slut tros styrräntan, som just nu ligger på 0,75 procent, att ha höjts till 2 procent.

Men allt är inte mörker och elände. ”Företagen tjänar bra med pengar, och just nu sjunker faktiskt arbetslösheten”, säger SVT Nyheters ekonomireporter Knut Kainz Rognerud.

Dieselstölderna har ökat i år jämfört med i fjol. Polisen tror att det kommer öka ännu mer på grund av ökande dieselpriser. Stöldvågen följer ett mönster där stigande dieselpriser ger fler stölder. Polisen ger råd om hur man på egen hand förbättrar sin säkerhet, någon större satsning är inte att vänta.

Politikerna har sänkt skatten på både diesel och bensin men sänkningen hinner knappt träda i kraft innan den äts upp av stigande priser. Dyr diesel och fler brott är att vänta under året.

I Halland har hittills 68 stölder anmälts jämfört med 30 i fjol. Det finns också ett stort mörkertal.

Lantbrukaren Janne Bengtsson i Laholm beskriver att det blivit en otryggare känsla i trakten sedan stölderna ökat. Han har hittills drabbats av tre stölder i år. Fredrik Persson är lantbrukare i Östergötland och har fått diesel stulen fyra gånger. Han påpekar att det förutom omkostnader som rör extra resor och fler tankningar även kan ske läckage ut i naturen under stölden. Då kan det bli tal om stora saneringskostnader och negativa konsekvenser för naturen lokalt.

Stölder gäller alla former av fordon som går på diesel, som lastbilar och specialfordon. Det är svårt att skydda sig, enligt polisen i Östergötland, men man kan göra vissa åtgärder själv. Tänka på var man parkerar, installera slangningsskydd. På riksnivå är ökningen 50 procent mot fjolårets siffror. Är vi mitt i en stor stöldvåg?

2019 anmäldes närmare 366 fler dieselstölder än 2018, en ökning med 9,3 procent. Samtidigt steg priset från runt 13 kronor per liter tidigt 2018 till 16,48 i slutet av december 2019. Det fanns då ett samband mellan prisstegring och fler stölder.

Från januari 2020 till maj samma år rasade priset till 13,33 kronor per liter. Efter en liten stegring och ett litet ras har priset sedan oktober 2020 skjutit i höjden. Stölderna minskade under pandemiåren, oklart om det berodde på priset eller andra faktorer.

I januari 2022 låg priset på över 20 kronor litern och för närvarande på drygt 23 kronor på tankstationer i Stockholms län. Som under 2019 har brottsligheten ökat när priset nått en topp.

Samtidigt ligger skatten på diesel på 34 procent, motsvarande 8,15 kronor av ett literpris på 23,96 kronor. Lantbrukare och andra beroende av diesel måste inte bara investera i säkerhet utan också betala höga dieselpriser. Priser som på politisk väg kan minskas väldigt fort.

Från 1 maj till 30 september kommer skatten på diesel sänkas tillfälligt. Ett tidigare beslut om en sänkning med 40 öre läggs till med ytterligare en krona och fem öres sänkning, 1,45 kronor totalt. Även skatten på alkylatbensin sänks med 70 öre samma period.

Frågan är dock om hjälpen kommer få avsedd effekt då priset fortsätter stiga. Skattesänkningen på bensin blev uppäten i och med prishöjningen på 45 öre måndagen 16 maj. Sverigedemokraterna har gjort ett utspel om att sänka skatten ytterligare. Totalt skulle priset på diesel sänkas med tio kronor och på bensin med 6,50 kronor litern. Det återstår att se om politikerna gör ytterligare sänkningar, det är trots allt valår.

Att ligor organiserar stölder är inte bara ett problem för drivmedel. Ligorna är duktiga på att se vad som är både värdefullt och relativt riskfritt att stjäla. Ett exempel är stölderna av fronter från Volvo V70 som ökade dramatiskt i Bohuslän i fjol. Delarna säljs vidare till personer med äldre modeller av V70 som vill ha ett ”ansiktslyft”. Ökningen av stölder av bildelar var 46 procent, från 2020 till 2021.

Oljepriserna steg efter att kriget i Ukraina bröt ut. Aktörer beroende av rysk olja sökte sig till andra på marknaden. Några av de största oljebolagen gjorde rekordvinster första kvartalet. Samtidigt pressas vanliga människor av skenande elräkningar och inflation som förstör värdet på lönen.

Efter kriget har det tillkommit kostnader för många företag som tvingats eller valt att avveckla sin verksamhet i Ryssland. Priserna har samtidigt gått upp och var 67 procent högre än första kvartalet i fjol, i genomsnitt 1025,78 kronor per fat (102,23 dollar). Priset på gas har också stigit, från 35,12 till 56,19 kronor per BTU.

Vinstmarginalerna för S&P 500-företag växte första kvartalet 12,3 procent. Där är många ledande oljebolag listade. Man ligger över nivån på 11 procent innan pandemin bröt ut.

Ett företag som gått väldigt bra är brittiska Shell. Man har lämnat sin verksamhet och stoppat sina investeringar i Ryssland, till ett pris av 39 miljarder kronor. Samtidigt så ökade intäkterna till 90 miljarder första kvartalet, jämfört med 32 miljarder i fjol.

Konkurrenten BP har också visat upp fina siffror. Första kvartalet visade den högsta jämförbara vinster på ett decennium. Man behövde dock göra avskrivningar för sitt innehav om 20 procent i ryska oljebolaget Rosneft, till en kostnad av 230 miljarder. Men man gjorde ändå en vinst på 62 miljarder, jämfört med 26 miljarder i fjol.

Premiärminister Boris Johnson har sagt nej till idén om en speciell skatt på de brittiska oljebolagens övervinster. Han menar att det kommer vara negativt för investeringar som behövs för att göra den brittiska energisektorn mer diversifierad. Oppositionspartierna är kritiska till regeringens beslut och menar att det är o-strategiskt i och med de skenande energipriserna för vanligt folk.

Energipriserna har stigit kraftigt sedan april månads start, med upp till 54 procents ökning. Samtidigt är inflationen den högsta på 30 år i Storbritannien med sju procent i mars.

BP och Shell har nyligen lovat investeringar om 310 och 220 miljarder kronor i förnyelsebar energi i landet. Men under tiden dessa sätts i verket kommer man tjäna stora pengar på marknadens förändringar efter krigsutbrottet.

Det går även bra för oljejättarna i USA. Exxon rapporterade in en vinst på 55 miljarder första kvartalet, nästan en fördubbling mot i fjol. Intäkterna ökade till 905 miljarder jämfört med runt 600 i fjol. Man har också gjort avskrivningar för sin verksamhet i Ryssland, som kostat 34 miljarder.

Chevron gjorde en vinst på 62 miljarder. Detta är en radikalt högre vinst än fjolårets 14 miljarder, för det Kalifornienbaserade oljebolaget. Intäkterna steg med 41 procent till 540 miljarder.

Men även i USA pressas befolkningen av ökade energipriserna och inflationen. Bensinpriset steg från 5,30 kronor litern i april 2020 till 9,25 kronor litern i januari 2022. Gaspriset gick från tio kronor till 14 kronor samma period. Och kilowattimmespriset har ökat från 40 kronor till 44 kronor.

Biden-administrationen har tidigare meddelat enorma satsningar på förnyelsebara energikällor och stora subventioner för företag som tillverkar elbilar. I och med kriget i Ukraina fick dock den inhemska oljesektorn en rejäl skjuts.

Samtidigt menar Opec att den uteblivna ryska oljan inte kan ersättas på rak arm. Det finns inte extra kapacitet att sätta in för att ersätta sju miljoner fat olja per dag. Generalsekreterare Mohammad Barkindo trycker på att det krävs stora investeringar i energimarknaden, både i olja, gas och förnyelsebara källor, för att inte riskera ett energiunderskott.

Som situationen ser ut just nu är det de stora oljebolagen som blivit vinnare på kriget i Ukraina. Efterfrågan på olja kan minska med statliga regleringar, men till ett pris av att vanligt folk inte kommer ha råd att värma upp sina bostäder. Den närmaste tiden kommer med all säkerhet vara mycket skakig politiskt.