I veckans nyhetssvep om Ukraina-kriget berättar vi om drönarna vid Kreml. Var det ett försök till mord på Putin? Natos underrättelsechef fruktar att Ryssland har minerat infrastruktur under havet utanför Europa. Och Nikita Mazepin vill få sanktionerna lyfta mot sig så han kan tävla i Formel1 igen.

Drönare vid Kreml

Två drönare blev nedskjutna strax ovanför Kreml. Meningarna går dock minst sagt isär om vem eller vilka som skickat den, och i vilket syfte. Enligt Ryssland skickades drönaren av Ukraina med syftet att döda president Putin. Ett terrordåd, enligt ryska officiella källor.

Detta förnekas dock med kraft av regeringen i Kiev. Man säger att man använder alla medel att försvara sitt territorium, men inte att attackera andra. Att skicka en drönare skulle inte göra varken till eller från för landets militära målsättning, enligt presidentens rådgivare Mykhaijlo Podoljak.

Amerikanska myndigheter utreder händelsen men har ingen information om vem som kan tänkas ligga bakom dådet. Många frågar sig hur drönaren kunde ta sig så nära Kreml, då säkerheten är hög.

https://twitter.com/spectatorindex/status/1653736246370512896

Enligt Ryssland så var syftet också att sänka moralen i landet inför Segerdagen 9 maj, då Sovjets seger och andra världskrigets slut firas årligen.

Nato fruktar ryska minor

Nato är rädda att Ryssland minerat viktig infrastruktur under vattnet i Europa. Underrättelsechefen på Nato David Cattler tror att Ryssland kan sabotera infrastrukturen som en del i kriget mot Ukraina. Och att det skulle kunna vara en slags hämnd för drönarattacken mot Kreml i veckan.

Fokus på kablar och annan infrastruktur under havet kom när Nordstream sprängdes i september i fjol. Exakt vem som låg bakom dådet är i skrivande stund inte fastställt. Enligt Cattler patrullerar Nato nu havet utanför Europa mer frekvent, liksom Nordsjön och Östersjön.

Nato efter kriget

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj säger att det inte är realistiskt att gå med i Nato när kriget fortfarande pågår. Däremot när kriget är slut är det möjligt, vilket han vill vara tydlig med.

https://twitter.com/AFP/status/1654096062448017409

Zelenskyj är just nu på resande fot i Europa. Under torsdagen besökte han Haag, där internationella brottsmålsdomstolen är belägen. Han kommer också träffa premiärminister Mark Rutte under resan liksom Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren. Nederländerna har förpliktigat sig att stödja Ukraina med både militär hjälp och pengar.

Zelenskyj säger i en video att fler sanktioner är på gång. Det handlar om att täppa till de hål Ryssland hittat för att kringgå befintliga sanktioner. Dessutom kommer han att under maj fortsätta träffa utländska dignitärer och stärka landets kontakter inför framtiden. Man planerar för infrastruktursatsningar, både nu och efter kriget, för att bygga upp landet igen.

https://twitter.com/ZelenskyyUa/status/1653460654487945225

Påven inblandad i hemlig fredsmission

Påve Franciscus är inblandad i en hemlig agenda att skapa fred i kriget. Det avslöjade han under onsdagen på väg hem efter ett tre dagars besök i Ungern.

”Jag är tillgänglig för att göra vad som helst. Det finns en mission som inte är offentlig som är på gång; när det blir offentligt kommer jag prata om det. Jag tror att fred alltid uppnås genom öppna kanaler. Du kan aldrig uppnå fred genom att vara stängd. Det är inte enkelt, sade han.

Han tillade också att Vatikanen är redo att hjälpa till med att repatriera ukrainska barn som förts till Ryssland sedan kriget bröt ut. Han har åtminstone en gång i veckan talat om att skipa fred, sedan krigsutbrottet. Han har också sagt sig vilja besöka Kiev och Moskva för att försöka medla fred.

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal besökte påven under torsdagen. Han diskuterade där en fredslösning som lagts fram av president Zelenskyj.

Nikita Mazepin belagd med sanktioner

Nikita Mazepin är Formel 1-förare från Ryssland som körde för Haas Formel 1-lag. Han har nu startat en rättsprocess och hoppas att High Court i Storbritannien ska få regeringen att ta bort sanktionerna mot honom. Han blev avskedad från Haas i samband med krigets utbrott.

24-årige Mazepin och hans far, affärsmannen Dmitrij, belades med sanktioner i mars 2022, när kriget var färskt. Han överklagade beslutet i september samma år, men regeringen beslutade att inte göra några ändringar. En anledning till att han vill att sanktionerna lyfts är för att han ska tillåtas resa till Storbritannien och förhandla om nytt kontrakt med något annat Formel1-lag, inför säsongen 2024.

Ukrainare bråkar med ryssar i Ankara

En ukrainsk delegat slog en rysk delegat i ansiktet under ett möte i Ankara under torsdagen. Mötet samlade länder kring Svarta havet som samverkar inom organisationen Black Sea Economic Cooperation (BSEC).

Den ryske delegaten tog en ukrainsk flagga. Den ukrainske delegaten, Oleksandr Marikovskyj, tog tillbaka den med våld.

https://twitter.com/officejjsmart/status/1654169241237454876

Det var stökigt redan tidigare under mötet. Ryssland huvuddelegat skulle hålla ett anförande, då dök det upp störande ukrainare med en stor ukrainsk flagga. Talmannen för Turkies parlament Mustafa Sentop har i ett uttalande tagit avstånd från bråken.

De senaste veckorna har Ukraina och dess allierade i väst beskyllt Ryssland för att använda drönare man fått från Iran. Anklagelserna förnekas av Kreml och regimen i Iran säger det vara anklagelser utan grund, rapporterar AFP. Drönarna bedöms vara äkta, och har ett karaktäristiskt mopedljud. De sprängs när de träffar sitt mål, och har använts mot elkraftverk och annan viktig infrastruktur i Kiev.

Ukrainas president Zelenskiy kommenterar med att Ryssland är ”politiskt bankrutt” som använder iranska drönare, men att det inte kommer hjälpa dem strategiskt ändå. Han menar att detta bara är ännu ett bevis på att Ryssland är på väg att förlora. Utrikesminister Dmytro Kuleba ville bryta de diplomatiska förbindelserna med Iran, men det har inte Zelenskiy gått med på.

https://twitter.com/WarMonitors/status/1581902024727498752

https://twitter.com/LogKa11/status/1581989168481468416

Kuleba vill också att EU inför sanktioner mot Iran för att ha försett Ryssland med drönare. Irans utrikesministerium säger via talespersonen Nasser Kanani att Iran är redo att samtala med Ukraina och reda ut anklagelserna. Enligt uppgifter från militära källor till Washington Post kommer Iran förse Ryssland med fler drönare, och även andra låg- och mellandistansrobotar.

Drönarna kallas Shahed-136 och ska ha använts mot Kiev senaste dagarna. 28 ska ha flugits in över staden i måndags. Israel har reagerat kraftigt på detta, rapporterar SR. Man för nu diskussioner om att förse Ukraina med luftförsvar, något som skulle bryta den linje man hittills hållit. Då man inte tidigare hjälpt Ukraina med vapen och liknande.

Zelenskiy har sedan kriget bröt ut i februari upprepade gånger kritiserat Israel för att inte hjälpa Ukraina med vapen. Vilket det nu kan bli ändring på.

Syrienkonflikten i bakgrunden

Anledningen till Israels förmodade ändrade inställning är att Iran är huvudfienden i mellanöstern. Iran är den centrala maktfaktorn för shiamuslimer och nära kopplade till styrena i Irak och Syrien.

Iran och Ryssland är inte officiellt allierade men har vissa geopolitiska mål gemensamt. Man är båda belagda med ekonomiska sanktioner av USA och EU till exempel. Man har också utvecklat sitt ekonomiska samarbete senaste tiden.

Iran har brett ut sitt inflytande i Syrien och Libanon genom shia-miliser där. I Irak sitter nu en pro-iransk shialedd regering.

För Ryssland har Syrien en stor betydelse då det finns en rysk flottbas i Latakia. Syrienregimen har dessutom stöttats av Ryssland och tidigare Sovjet sedan 1960-talet. Ryssland gick mer aktivt in i inbördeskriget i Syrien för ett par år sedan och gav till exempel hjälp med militärt flyg. Israel är en motståndare till president Assad i Syrien men har fått dra sig tillbaka och acceptera att han kommer sitta kvar.

Israel slår fortfarande till mot mål i Syrien men är alltid vaksamma på att inte stöta sig med ryska intressen. Det har skapat problem då man inte kan motverka nyss nämna pro-iranska miliser på det sätt man vill.

Det finns också en stor rysktalande minoritet i Israel. 15 procent av väljarna inför kommande val beräknas tillhöra den gruppen. Landet är geopolitiskt nära allierat med USA men har likväl relativt starka band till både Ryssland och Ukraina, främst genom de judiska minoriteterna där.

Flera prominenta ryska judar med stark koppling till Israel har också nära band till Putin och Kreml. Det för allmänheten mest kända exemplet är oligarken Roman Abramovitj, som själv försökte få till stånd fredsförhandlingar i inledningen av kriget. Han är sedan i våras belagd med sanktioner av USA och EU.

Situationen kompliceras ytterligare av förhandlingarna mellan USA och Iran om Iranavtalet, som vi rapporterat om tidigare. Avtalet skulle ge Iran möjlighet att utveckla kärnkraft och kanske slippa vissa ekonomiska sanktioner och få sälja olja. Israel är helt emot avtalet och har som huvudmål att få det stoppat.

Med drönarattackerna skärps linjerna ytterligare i kriget. Fler aktörer kan nu tvingas bekänna färg. Ett aktivt israeliskt stöd till Ukraina gör också att konflikten i mellanöstern kan skärpas igen.

https://twitter.com/Osinttechnical/status/1581492211450978304

”Människor runt om i världen behöver inte längre frukta den onda och målmedvetna mördaren”, sa Biden i ett tal i går. ”Oavsett hur lång tid det tar, oavsett var du gömmer dig – om du är ett hot mot vårt folk, så kommer USA att hitta dig och tillintetgöra dig.”

Attacken kommer ett år efter att Biden beordrade tillbakadragande av amerikanska trupper från Afghanistan, vilket fick talibanstyrkorna att snabbt ta kontrollen över nationen. En antiterroranalytiker sa till CNN att den trolige efterträdaren till posten som al-Qaidas ledare, Saif al-Adel, befinner sig Afghanistan.

USA kan manövrera obemannade drönare långt in i målområden som Afghanistan, och utför insatser med stor precision. al-Zawahiri stod ute på en balkong när han dödades.

”I dag är det enda hållbara svaret på en masskytt en annan person med en pistol. Efter dessa händelser fastnar vi i fruktlösa debatter. Vi behöver nya och bättre lösningar”, twittrade Rick Smith, företagets vd och grundare. ”Därför har vi valt att offentligt engagera samhällen och intressenter, och utveckla ett fjärrstyrt, icke-dödligt drönarsystem.”

Kort efter tillkännagivandet utfärdade företagets etiska råd ett separat uttalande, där de sa att idén var en farlig fantasi. ”Axons beslut att offentligt tillkännage att de fortsätter att utveckla taser-utrustade drönare och robotar, som ska finnas i skolor och hanteras av någon annan än polisen, gör oss allvarligt oroade.” Nio av de tolv medlemmarna i rådet avgick med omedelbar verkan.

”Efter feedback pausar vi arbetet, och fokuserar på att ytterligare engagera oss med viktiga valkretsar för att fullt ut utforska den bästa vägen framåt”, sa Smith i ett uttalande.

Företagets etiska råd är enbart rådgivande.