Greta Thunberg besökte Norge och Oslo nyligen, där man protesterar mot vindkraft. Demonstranter ockuperar receptionsområdet på landets olje- och energidepartement. Thunberg fick dock inte komma in utan kunde bara kommunicera med demonstranterna via en sidodörr. Anledningen var säkerhetsskäl, man ville inte släppa in fler personer till protesten. Samtidigt har den kända klimataktivstern här tagit ställning för en minoritetsgrupp, trots att hon annars förespråkar vindkraft.

Strax efter klockan nio på onsdagsförmiddagen beslutade norsk polis att demonstranterna skulle föras bort. Bland dem fanns Thunberg, som vägrade förflytta sig på egen hand. Hon bars därför bort av polisen.

https://twitter.com/Terror_Alarm/status/1630860741375918082

https://twitter.com/Terror_Alarm/status/1630866489573097472

Demonstranterna är kritiska mot vindkraftsanläggningen Forsen utanför Trondheim. Norges högsta domstol har slagit fast att den är olaglig och kränker samernas rättigheter. Anläggningen är dock fortfarande i drift, skriver Expressen.

Demonstranterna kommer från organisationerna Natur og Ungdom och Norske Samers Riksförbund. Thunberg blev intervjuad av Aftenposten på plats, och sade:

Det här är en internationell skam som inte bara drabbar Norge. Det pågår en global kamp för ursprungsfolkens rättigheter över hela världen. Det här är tyvärr bara ett exempel på det.

På frågan om varför hon protesterar mot vindkraft, som hon annars brukar vara för, svarar hon:

Det här handlar inte om motstånd mot vindkraft, utan om att mänskliga rättigheter kränks. Vi kan inte ha klimatförändringar på bekostnad av urbefolkningens rättigheter.

https://twitter.com/NaturogUngdom/status/1630108043047206914

Det blir något förvirrande för en som inte följer Thunbergs aktiviteter närmare. Tydligen står ursprungsfolkens rättigheter över kampen om klimatet.

Redan 2020 var hon dock ute och stödde minoritetsdemonstrationer, när BLM härjade som värst. Hur brända bildäck, sönderslagna butiker och allmänt kaos är till nytta för miljön är dock oklart.

Under en resa genom USA 2019 lade hon märke till fattiga samhällen där icke-vita och ursprungsfolk bor. Det var för henne chockerande att se folk som inte hade råd att köpa mat, sade hon till The Guardian.

I oktober 2021 gick BLM Sverige och representanter för Fridays for future tillsammans ut i en debattartikel och skrev om hur deras respektive verksamhet hänger ihop.

”Det vi behöver är en grundläggande förändring av den globala ekonomin mot en världsordning som är icke-rasistisk, mer jämlik och hållbar” kunde man läsa där. Man kopplar ihop så kallad global ojämlikhet med segregering och våld i förorten. Exakt hur det går ihop logiskt kräver kanske mer än en debattartikel att förklara. Men det är tydligt att det är en trend att bunta ihop miljö- och klimatfrågor med antirasism.

Vem som är offer är också mycket viktigt. Det är bara att se på vinylkloridolyckan i East Palestine i Ohio. Det är primärt vita boendes i det drabbade området, som i hög grad röstade på Donald Trump 2020. President Biden har inte varit där, troligen för att slippa kritik från folket. För transportminister Pete Buttigieg tog det vecka att göra ett besök.

Donald Trump själv har varit där, för att plocka politiska poäng inför sin valkampanj. Någon större miljöförkämpe var han knappast under sin tid som president, men duktig på att nå ut till sina kärnväljare.

Thunberg har delat ett inlägg som handlar om katastrofen, men valt (eller inte valt) att prioritera Oslo och de norska samerna. Och låtit minoriteten trumfa den annars så omhuldade gröna vindkraften.

En sak är klar: vindkraftverk ser aldrig bra ut, oavsett placering. Att se ett vindkraftverk i horisonten när man åker bil i Skåne är som att se ett nyfött lamm bli halalslaktat. Man blir bedrövad.

Skåningar räknas som bekant som svenskar av svenska staten, men i praktiken hade man kunnat hävda en kulturell särart. Och historiskt förtryck.

Men det går inte ihop med den globala klimatrörelsens agenda, där man är petnoga med vilka grupper man stödjer – och vilka man inte stödjer.

Bilder och filmer från demonstrationerna visar en polis som slår en ung man på marken mellan benen, och sedan går därifrån. Mannen ses hålla i en kamera. Läkare var tvungna att amputera ena testikeln på honom, enligt mannens advokat.

https://twitter.com/DeeDeeWeeks/status/1617164362849959936

”Detta är inte ett fall av självförsvar eller en nödvändighet. Beviset finns i bilderna vi har, och det faktum att han sedan inte greps”, säger advokaten Lucie Simon. Paris polischef Laurent Nunez beordrade en undersökning av omständigheterna kring händelsen. Regeringens talesperson Olivier Veran betonar ”behovet av att förstå de förhållanden under vilka detta ingripande inträffade”.

Franska brottsbekämpande myndigheter har länge använt vad som ses som en överdriven våldsanvändning. Polisförbund hävdar i sin tur att medlemmarna ofta är offer för våld som begås av människor de är ämnade att skydda.

Över en miljon människor demonstrerade i torsdags för att protestera mot pensionsreformerna. Vissa hamnade i bråk med polisen i Paris, då demonstrationen orsakade avbrott i kommunaltrafiken, skolor och annan offentlig verksamhet. 80 000 marscherade i Paris, i hela Frankrike över 1,2 miljoner personer, bedömer landets inrikesministerium. Enligt fackförbundet CGT rör det sig om två miljoner människor, varav 400 000 i Paris.

Protesterna riktar sig mot president Macrons förslag att höja pensionsåldern. Nästa stora demonstration är planerad till 31 januari, rapporterar AFP.

Vissa demonstranter kastade flaskor, soptunnor och rökgranater, vid området kring Bastiljen i Paris. Polisen svarade med tårgas och gjorde utfall för att skingra demonstranterna. På andra håll i staden har unga demonstranter satt eld på cyklar och slagit sönder busskurer.

https://twitter.com/WithyGrove/status/1616222570193342470

Enligt polisen greps 44 personer misstänkta för innehav av vapen eller för våldsbrott. Dessa kom främst från ”Svara Block”, radikala grupperingar som oftast är maskerade, bär hjälm och svarta kläder. I Lyon greps sjutton personer, av de drygt 23 000 som demonstrerade.

Pensionsåldern planeras höjas från nuvarande 62 till 64. Antal år som krävs för att få ut en full pension ökar också. Det har lett till att fackföreningarna uppmanat till massprotester, de första på tolv år.

Enligt president Macron är reformen rättvis och ansvarsfull. Detta håller oväntat nog inte demonstranterna med om.

Macron vill att vi ska dö på jobbet. Vi går upp väldigt tidigt. Vissa kollegor vaknar vid tre på morgonen. Arbeta till 64 är för mycket, säger 43-årige demonstranten Hamidou.

Som sakerna utvecklas, kommer vi bli oförmögna att gå eller leva vid den tidpunkten vi ges rätt att gå i pension, sade 15-åriga Charlie Perrin.

Laurant Quere är 42 år och matt- och takläggare från Bretagne. Han ifrågasätter starkt att behöva arbeta längre än 62. Han ställer frågan vem som kommer anställa folk i den åldern på byggarbetsplatser.

https://www.youtube.com/watch?v=TAvSkqPLgNU

Runt 40 procent av grundskolelärarna och 30 procent av motsvarande gymnasielärare gick ut i strejk. Enligt fackförbunden själva är siffrorna dock upp emot 70 procent. Därför tvingades många föräldrar stanna hemma med sina barn. Strejker lamslog också delar av tunnelbanetrafiken i Paris, en linje stängdes helt.

Det strejkades även på statligt ägda energibolaget EDF, som minskade sin elkapacitet med 7 000 megawatt. Tillräckligt för att försörja en hel stad i storlek som Paris. Enligt CGT:s ordförande Philippe Martinez har pensionsreformen haft effekten av att konsolidera människors missnöje med regeringen.

Alla tycker vi att reformen är orättvis, menar Martinez.

Opinionsundersökningar visar att två tredjedelar av fransmännen motsätter sig pensionsåldern. En reform som kommer samtidigt som inflationen stiger och landet fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin.

Macron gjorde ett försök att genomföra en pensionsreform redan 2019, men det tog stopp året efter när pandemin lamslog landet. Det hann dock orsaka den längsta stejken bland transportarbetare på decennier.

Macron menar att reformen är nödvändig, och pratade om den under sin återvalsturné i fjol. Den krävs för att motverka stora ekonomiska problem i slutet av decenniet.

Förslaget har lagts fram för flera månader sedan, och godkänts via den demokratiska processen, menar presidenten.

Från fackens sida menar man att man måste skydda arbetare som börjat sin yrkesbana i unga år, eller som har fysiskt krävande jobb.

Enligt Frankrikes inrikesminister Bruno Le Maire kommer landet inte ta någon större ekonomisk skada av strejkerna. Han instämmer med Macron att reformen är nödvändig och det bästa sättet att säkerställa högre välstånd för det franska folket.

Dina Boluarte tog över som president i Peru den sjunde december i fjol. Sedan dess har det varit fem veckor av protester, 42 personer har dött. Demonstranterna kräver att hon avgår och att nyval utlyses, skriver AFP. Många stödjer den avsatte presidenten Pedro Castillo, som misslyckades med att upplösa kongressen och regera via dekret.

Regeringen skyller demonstrationerna på extremistgrupperingar. Man pekar ut personer kopplade till kommunistpartiet PCP. Men andra menar att demonstrationerna kommer från minoritetsgrupper, som regeringen nu försöker köra över.

Castillos avsättande innebar att Peru fick sin första kvinnliga president. Men det innebar också den sjätte presidenten i landet på bara fem år, något vi rapporterat om. Media och opposition vände sig mot Castillo och menade att han försökte utföra en statskupp. Militären vägrade ställa sig bakom honom, därför blev hans försök dödfött.

Dessutom var det tredje försöket på hans 18 månader som president att ställa honom inför riksrätt. Nu är han fängslad, till sina väljares stora förtret. Han kommer bli kvar i fängelset i minst 18 månader, och är åtalad för uppror och andra brott. Boluarte var minister för utveckling- och social inkludering samt vice president, till två veckor innan Castillo avsattes.

Under söndagen samlades 3 000 demonstranter i Andahuaylas i sydöstra delarna av landet. De klev på bussar och lastbilar för färd mot huvudstaden Lima. Regeringen har nu utlyst undantagstillstånd för Lima, Cusco, Callao och Puno. Militären kommer hjälpa polisen upprätthålla ordningen.

I Puno, centrum för protesterna, är det utegångsförbud nattetid mellan 20.00 till klockan fyra på morgonen. I stadsdelen Miraflores samlades dussintals demonstranter i lördags, med intentionen att ”ta över staden”.

Över 100 vägar har varit avspärrade i tio av landets 25 regioner, något som aldrig tidigare hänt.

Protesterna tog ledigt över jul, men eskalerade igen fjärde januari. Premiärminister Alberto Otarola uppmanar demonstranterna att ändra taktik radikalt och bjuda in till dialog i stället.

Det finns en liten grupp organiserad och betald för av drogmussling och illegal gruvdrift som vill ta makten med våld, sade han i lokal-tv.

Detta är myndigheternas linje, att radikala grupperingar ligger bakom protesterna. Till exempel ska resterna av kommunistgerillan Perus kommunistiska parti, PCP, vara inblandade.

Man har gripit en före detta medlem, Rocio Leandro, som är misstänkt för att ha finansierat några av upploppen. Han gick tidigare under alias Kamrat Cusi och har varit ledare för ett fackförbund i Ayacuchoregionen.

Limas ärkebiskop Carlos Castillo ledde en mässa med 500 deltagare i söndags. Där hedrades fallna demonstranter, många av de sörjande bar vita t-shirts som symbol för fred.

Blodet som spillts är inte ett rop på hämnd. Må de fruktansvärda våldsamheterna som drabbade vissa, även vår polisbroder (som brändes levande), må dessa våldsamheter försvinna från vår horisont, sade Castillo.

Boluarte har beklagat dödsfallen men kommer inte avgå. En undersökning av Ipsos visar att 71 procent betraktar henne negativt. 100 intellektuella från Peru, Argentina och Chile har i ett öppet brev vädjat till henne att ”stoppa massakern på medborgare som uttrycker sin legitima rätt (att protestera)”.

Vissa röster som kommer från de våldsamma och radiala fraktionerna kräver min avgång, hetsar folket till att skapa kaos, oordning och förödelse. Jag kommer inte avgå. Mitt åtagande är Peru, sade Boluarte.

Protesterna har främst varit koncentrerade till södra Anderna, där minoritetsgrupperna Quechua och Aymara bor. Enligt människorättsgrupper måste dessa grupper bättre integreras i det peruanska samhället, om krisen ska upphöra.

https://twitter.com/oapaza13/status/1611901228174217218

Den misstänkte mördaren har gripits av polis, och är en 69-årig man som sagt sig ”hata utlänningar”. Han är nyligen frigiven ur häkte i väntan på rättegång för en attack med sabel som han genomförde mot ett flyktingläger för ett år sedan.

Demonstrationerna och protesterna inleddes direkt efter morden då kurder samlades, tände eldar på gatorna och slog sönder bilar. När polis försökte skingra dem svarade de med att kasta föremål mot polisen.

Gårdagens sammanstötning följde i stort sett samma mönster. En fredlig demonstration urartade snabbt med bränder och förstörelse av bilar och polisen satte in tårgas.

https://twitter.com/therealbuni/status/1606675744830136322

https://twitter.com/Justice_forum/status/1606673347651190787

https://twitter.com/ClementLanot/status/1606323069265616898

https://twitter.com/augurkendraaier/status/1606646748482572288

https://twitter.com/Klaus_Arminius/status/1606652818890190848

Kina har skakats av ökade protester mot pandemilagarna och nedstängningar senaste veckan. Kinas högsta chef för covid och flera större städer har hintat om att lätta på restriktionerna. Samtidigt har man slagit ned hårt på demonstranter, som protesterar mot drakoniska nedstängningar, masstestning och karantänsregler. Har regimen veknat, eller gör man en redan planerad anpassning till nya omständigheter?

Vice premiärminister Sun Chunlan sade i onsdags att omikronvarianten av covid är mildare och att vaccinationsgraden ökar. Den nya situationen kräver nya åtgärder enligt Sun, som varit en central person bakom president Xi Jinpings pandemilagar. Att hon inte nämnde landets nolltolerans mot covid i sitt tal till hälsoministeriet kan betyda att lättnader i restriktionerna är i antågande.

I Peking har man gjort vissa lättnader. Pensionärer, hemarbetandes, studenter och lärare som arbetar online behöver nu inte testa sig dagligen. Ett negativt test inom 48 timmar krävs dock för att besöka offentliga platser som caféer och liknande.

Även i Guangzhou i södra Kina har man slutat med daglig masstestning av personer som inte behöver lämna hemmet så ofta. Det var i distriktet Haizhu som stora protester nyligen bröt ut. Att inte behöva ta sig till karantänläget utan kunna stanna i sin lägenhet är en förändring.

Samtidigt har protesterna varit de största sedan 1989, och fått stort genomslag globalt. Det startade i Urumqi i Xinjiang, där brann folk inne, och man skylde det på pandemilagarna som gjort folk till fångar i sina lägenheter. Protesterna spred sig sedan till andra delar av landet.

https://twitter.com/Existenzse/status/1597706215018086400

https://twitter.com/JackPosobiec/status/1597948908931452928

Förutom krav på mildrade pandemilagar har även krav på politisk reform och att Xi borde avgå, framkommit. Poliserna är oftast klädda i heltäckande vita dräkter och bär stora sköldar. En Guangzhoubon Chen berättade för AFP att han sett 100 poliser dyka upp i byn Houjiao i Haizhu och grep tre män.

Enligt USA:s utrikesminister Anthony Blinken är protesterna ett tecken på svaghet i det kinesiska systemet. Alla borde få utlopp för sin frustration på ett fredligt sätt, menar han.

Under onsdagen kom också nyheten om att Jiang Zemin avlidit. Toppolitikern var ansvarig för att slå ned protesterna på Tiananmentorget 1989. Hans roll där har lyfts av regimmedia som ett föredöme. Men liknelser har också gjorts mellan Jiangs styre på 1990-talet, som var betydligt liberalare än Xis. Mer tolerant men mindre ekonomiskt framgångsrikt, skrev en person på sajten Weibo.

Vid universitetet i Hong Kong samlades ett dussin personer och ropade ”ge mig frihet eller ge mig döden”. Protester i solidaritet med kineserna har hållits, exempelvis i Melbourne och Washington D.C.

Övervakningsåtgärderna

Polisen har plockat fram mer sofistikerad teknisk utrustning ur sin arsenal, under protesterna. Ansiktsigenkänning och data över människors rörelsemönster används för att gripa upploppsmakare. Speciellt i storstäderna Shanghai, Peking och Guanzhou. Men ansiktsigenkänning och övervakningskameror finns i många andra städer.

I Peking har polisen förmodligen använt sig av spårningsdata för mobiltelefoner och kontaktat folk som gått förbi platser där protester skett. Personer som på riktigt deltagit i protesterna har gripits av polis och fått sina mobiltelefoner beslagtagna. Vissa har fått sina Telegramkonton övertagna av polisen.

Personer aktiva i demonstrationerna använder sig av hemliga chattgrupper och VPN, men är nu på sin vakt mot infiltratörer från polisen. Man uppmanar till att radera viktig information på sina mobiler, i förebyggande syfte.

Och det var många som kom till puben; 200 mer eller mindre beväpnade trosivrare både till höger och vänster drabbade samman, en del hade också halvautomatiska gevär och rökgranater. Men trots de kaotiska scenerna fortsatte evenemanget, dock utan elvaårige artisten Vanellope MacPherson DuPont, rapporterar Daily Mail.

En av Vanellopes ”dragmammor”, Kelsey Boren, åtalades tidigare i år för tre barnsexbrott. Boren lade också upp flera bilder på sig själv tillsammans med flickan på Instagram, och kallade henne ”mitt dragbarn”. Familjen hävdar bestämt att Boren inte är en vän till familjen.

Pubens ägare säger att demonstranternas motreaktion mest handlar om en ”riktad agenda” för att ”driva igenom anti-HBTQ-lagstiftning”. På fredag kväll är det dags för en barnförbjuden fetischkväll.

https://twitter.com/louiskraussnews/status/1584234395313254400

https://twitter.com/MrAndyNgo/status/1584292071531499520

https://twitter.com/MrAndyNgo/status/1584412399977000962

Sörjande begav sig till Aminis gravplats i går morse, trots att säkerhetstjänsten varnat familjen för att hålla ceremonin, rapporterar The Guardian. Enligt aktivister hotade de med att ”de borde oroa sig för sin sons liv”. Så många som 10 000 sörjande deltog i manifestationen.

”Säkerhetsstyrkor har skjutit tårgas och öppnat eld mot människor”, twittrade Hengaw, en norskbaserad grupp som övervakar rättighetskränkningar i Irans kurdiska regioner. Det finns ännu inte några specifika uppgifter om antalet döda, mer än att minst 50 civila skottskadats i regionen.

Den 40:e dagen efter ett dödsfall markerar traditionellt sett slutet på sorgen. Många demonstranter samlades därför på gatorna i Teheran och flera andra städer för att hedra Mahsa Aminis död. Regeringen hoppas nu på att demonstrationerna ska stilla sig, samtidigt som flera strejker pågår.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1585336485251010560

https://twitter.com/maikelsoltanpo1/status/1585371608977641473

https://twitter.com/FridaGhitis/status/1585399157862400007

Stora protester började den 16 september. 22-åriga Mahsa Amini greps och misshandlades av moralpolisen och skadades så allvarligt att hon avled. Orsaken till gripandet var att hon bar sin hijab på fel sätt och bröt mot sedlighetslagarna. Omvärldens fördömanden lät inte vänta på sig. Samtdigt har flera västerländska medborgare gripits. Ett franskt par tvingas i en video erkänna sig medskyldiga till att starta revolution.

Protesterna startade vid sjukhuset där Amini vårdades i Teheran men, spred sig till andra provinser i landet. Regeringen har svarat med restriktioner på sociala medier och tillfälliga nedstängningar av internet.

I sammandrabbningar mellan ordningsmakt och demonstranter har minst 900 personer skadats. Enligt Iran Human Rights har 154 människor dött, enligt statlig media ligger siffran på 41.

Men i Iran är inte protester av olika slag något nytt, det har varit ett stående inslag sedan drygt tio år.

Tidigare i år startade protester mot stigande priser på basvaror som bröd och pasta. Det har även varit brist på vatten, speciellt i provinsen Khuzestan. Till exempel steg priset på vete med 500 procent efter att regeringen slutat subventionera importen av spannmålet. Inflationen i år ligger på runt 50 procent.

Sedan 2017 har en bredare rörelse med olika inslag av demokratifrämjande politisk aktivitet och civil olydnad. Fokuset har främst varit den religiösa politiska dogmen och det islamiska styret av landet.

Det som nu skett efter Mahsa Aminis död är dock den största protesten sedan islamisterna tog över landet 1979.

Iran påstår att demonstrationerna är skapade av påtryckningar från USA och Israel. I ett tv-sänt tall menar han att frågan i grunden handlar om Iran ska vara självständigt, eller inte. Även ett icke-islamistiskt självständigt Iran skulle inte accepteras av USA. En mjölkko, som han benämner Iran under Shah Reza Pahlavi, är deras vision.

https://twitter.com/Khamenei_m/status/1577321651909304324

Frågan om kvinnors klädsel är återkommande i nyhetsrapporteringen om Iran. När frågan blossar upp dyker det upp bilder från före den islamiska revolutionen 1979. Där ser man kvinnor klädda på västerländskt vis, med håret fritt.

Reaktionerna har på sina håll varit starka i väst, där många regimkritiska iranier bor sedan decennier. Det finns också organisationer och feminister i allmänhet som ser ett starkt symboliskt värde i att motverka slöjtvång.

Mycket av demonstrationerna utgår från universitet i större städer, där det också placerats ut poliser för att hålla kontrollen.

Nio utländska medborgare har gripits under upploppen, från bland andra Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Ett franskt par som anlände till Iran i maj har gripits och regeringen har släppt en video från deras "erkännande". Kvinnan, Cecile Kohler, säger sig i videon vara en agent för fransk underrättelsetjänst. Och att parets syfte med vistelsen i Iran är att medverka till upplopp, och planera för revolution mot regimen i Tehran.

https://twitter.com/HostageAid/status/1575822612088750080

Hon sade också att man planerat finansiera strejker, demonstrationer och vapen som skulle användas mot polisen.

Frankrikes utrikesministerium fördömer videon å det grövsta, och säger att paret gripits utan laglig grund. Paret hålls som gisslan menar man, och utnyttjas av regimen.

Enligt Internation Federation for Human Rights, baserade i Paris, har över 350 liknande erkännanden publicerats i Iran senaste decenniet.

En aktivist visade på sitt Twitter-konto i går hur Sharif-universitetet i Teheran, känd för fritänkande studenter, omringats av kravallpoliser, rapporterar Reuters. De sköt tårgas för att driva bort studenterna; i bakgrunden hördes ljudet av skottlossning. En annan video visade hur säkerhetsstyrkor jagade dussintals studenter instängda i universitetets underjordiska parkering.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1576605083365609472

Studenter protesterade vid ett flertal universitet under söndagen, och demonstrationer hölls i flera städer där deltagare skanderade ”självständighet, frihet, död till Khamenei”; Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei. Irans härskare anklagar USA och vissa europeiska länder för att utnyttja oroligheterna för att försöka destabilisera den islamiska republiken.

https://twitter.com/Omid_M/status/1576800953185206274

Moralpolisen i Teheran grep den 13 september Amini för ”olämplig klädsel”. Hon dog tre dagar senare på sjukhus.

”Vad vill vi ha?" frågade en demonstrant. ”Stängda gränser”, ropade gruppen tillbaka. ”När vill vi ha det?” frågade demonstranten. ”Nu!”, svarade gruppen. De ville också att immigranterna skulle åka tillbaka till sina hemländer.

Efter marschen sa en av demonstranterna, Nick Bezzel, som grundat en lokal skytteklubb, att gruppen inte är emot immigration i sig utan tar upp olaglig invandring, skriver New York Post. ”Många gånger tas jobb från svarta människor på grund av illegal invandring. Svarta människor är uteslutna från arbetsmarknaden på grund av illegal invandring. Vi vill stoppa det så att svarta människor kan få en lön.”

De svarta vapenrättsaktivisternas nyckelkrav var dock skadestånd för slavarnas ättlingar, och ett lagförslag om hatbrott för att specifikt skydda svarta amerikaner. ”Det finns en skuld till svarta amerikaner”, sa Bezzel.

”Bröd, arbete och frihet” klingade på gatan, tillsammans med ”Rättvisa, rättvisa. Vi är trötta på okunnighet” – flera av kvinnorna dristade sig till att ha skor med hög klack, och några få vågade marschera utan ansiktsslöja.

Många restriktioner har återinförts under det senaste året, särskilt för kvinnor, allt för att följa talibanernas vision om islam. Tiotusentals flickor är förbjudna att gå i gymnasiet, och kvinnor hindras från att återvända till många statliga arbeten de hade innan maktövertagandet. De får inte resa ensamma på långa resor, och kan bara besöka offentliga trädgårdar och parker i Kabul under de dagar då män inte har tillträde.

Framtiden i Afghanistan har tills vidare ställts in.

https://www.youtube.com/watch?v=7xxzn1bHCww

Några dagar tidigare, i onsdags, hände samma sak, när al-Sadrs anhängare stormade parlamentet, trots generösa mängder tårgas. Oroligheterna följer på nio månaders dödläge efter valet – våldsamma bråk mellan landets politiska fraktioner har stoppat alla försök att skapa en ny regering.

Den nationalistiske shia-prästen Muqtada al-Sadr, som utropade sig till segrare i valet, vill stoppa USA:s och Irans inflytande över Iraks inre angelägenheter. Men eftersom han inte har någon större lust att samarbeta med sina rivaler dröjer det ett tag till innan Irak har en fungerande regering. Den främste motståndaren, Mohammed al-Sudani, anses stå Iran för nära.

Trots sina omfattande oljefyndigheter fortsätter nu landets socioekonomiska kris.

”Jag är emot de korrupta tjänstemännen som sitter vid makten”, sa demonstranten Mohamed Ali, enligt The Guardian. Den sittande premiärministern uppmanade dem att omedelbart dra sig tillbaka, men först när al-Sadr agerade efter ett par timmar lämnade de lugnt byggnaden.

I valet förra året blev shiaprästen al-Sadrs block den största parlamentariska fraktionen, men var långt från majoritet. Nio månader senare kvarstår dödläget när det gäller att få till en ny regering. Många protesterar mot att någon som redan är politiker, och därmed korrupt, ska få posten som premiärminister. Den populistiska al-Sadr har en image av att vara rättfärdig.

Det oljerika Irak är därmed fast i en politisk och socioekonomisk kris, trots stigande globala energipriser, och protesterna lägger sten på börda.

Freedom Convoy, demonstrationen med lastbilar, går in på sin tionde dag i Kanadas huvudstad Ottawa. Detta har föranlett lokala myndigheter att utlysa nödläge.

https://twitter.com/Truckers4Freedm/status/1490502056548913153

Borgmästare Jim Watson menar att den långdragna protesten och blockaden av centrala staden hotar tryggheten och säkerheten för invånarna. Han menar också att situationen nu är helt utom kontroll och att det är för många människor i förhållande till antal poliser i staden. 7000 demonstranter och 1000 fordon beräknas uppehålla sig i centrala Ottawa. Men nödläget ger inga möjligheter att transportera bort lastbilar eller sätta in militären mot demonstranterna. Premiärminister Trudeau har inte uttalat sig om situationen sedan 2 februari.

Flera demonstranter har gripits av polis när de försökt föra drivmedel och propangas till lastbilarna i centrala Ottawa. Man har ofta använt sig av slädar, vagnar och andra fordon för ändamålet. Polisen har meddelat att all sådan aktivitet kan leda till att personen grips.

Polisen har hittills gripit sju och bötfällt 100 personer i samband med protesterna. 60 utredningar pågår. Det har bland annat rört sig om skadegörelse av en butik.

Demonstranterna säger sig stanna i staden tills regeringen ändrar lagen om vaccinpass vid gränsen mot USA. Chaufförer som inte är vaccinerade behöver göra ett PCR-test för att bli tillåtna in i sitt hemland av kanadensiska staten. 90 procent av förarna som åker regelbundet över gränsen har tagit minst två sprutor vaccin, jämfört med 78 procent av kanadensarna i stort.

Den centrala finansieringen av Freedom Convoy skedde genom gräsrotsfinansiering via Gofundme. Företaget är baserat i närheten av San Francisco, och man hjälper gärna okända personer att donera pengar till barn som vill göra oåterkalleliga operationer på sina kroppar.

Men man fick kalla fötter och avbröt kampanjen för Freedom Convoy. Först sade man sig vilja omdirigera pengar från kampanjen till andra välgörande ändamål. Detta skulle ske med alla pengar som inte begärts tillbaka av donationsgivare innan 19 februari. Märkligt nog fick det första beskedet stöd av polisen i Ottawa och borgmästare Watson.

Men efter kritik har man nu backat från detta. I stället kommer man nu göra automatiska återköp av alla donationer. Konkurrenten Givesendgo har startat en insamling till förmån för demonstranterna, man har nått en fjärdedel av målet på 16 miljoner amerikanska dollar. I början av kampanjen var man under kraftigt tryck från Ddos-attacker mot sajten.

Det har också startats en insamling i kryptovalutan Bitcoin. Hittills har man nått motsvarande 3 391 407 kronor, 874 418 855 satoshis. Vilket är en bra bit över målet på 615 000 000.

Mindre demonstrationer har hållits i andra städer i Kanada, som Vancouver, Toronto och Québec. I Québec demonstrerade ett par tusen personer under söndagen och ett par hundra fordon blockerade vägar.

Vancouvers borgmästare Kennedy Stewart har slagit sig för bröstet och sagt att hans stad är 95 procent vaccinerad och inte behöver lastbilsdemonstranterna där. Han har fått mothugg av den opportunistiske senatorn från Texas, Ted Cruz. Cruz hade själv medborgarskap i Kanada fram till 2016. Det betydligt mer rigoröst kontrollerade Kanada har under pandemin fått kritik från politiker på både delstatlig och federal nivå i USA då man där är betydligt mer splittrade kring åtgärder och regleringar. Det delstatliga självstyret har gjort att situationen ser väldigt olika ut beroende på var i USA man är.

Protester mot Kanadas pandemilagstiftning har pågått sedan mitten av förra veckan. Stora mängder lastbilar körde in i huvudstaden Ottawa under helgen och demonstranter samlades utanför parlamentet. Demonstranterna kallar sig Freedom Convoy 2022 och har gräsrotsfinansierats via Gofundme där man samlat in nio miljoner kanadensiska dollar.

Protesten uppkom efter att ett undantag för lastbilschaufförer och annan personal att inte behöva sitta i karantän i två veckor efter att ha korsat gränsen till USA, togs bort 15 januari. USA har också infört vaccinkrav för icke-medborgare som reser in till landet, från 22 januari. Runt 15 procent av Kanadas lastbilsförare är ovaccinerade, vilket kan jämföras med 22 procent av befolkningen som helhet.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau fördömde protesterna den 26 januari. Han menade att de hade oacceptabla åsikter och bara var en liten minoritet med extrema uppfattningar som inte representerar kanadensare i stort. Detta är ett eko av sin far Pierre som fördömde en lastbilsprotest 1970 med orden ”Mangez de la merde!” (ungefär: ät skit!). Pierre Trudeau var premiärminister i Kanada under 15 år i två omgångar från 1968 till 1984.

Plötsligt fick den bildsköne premiärministern Trudeau en släng av covid-19 och valde en frivillig femdagars isolering. När protesterna började närma sig Ottawa och dess omfattning stod klar fördes Trudeau och hans familj till en hemlig plats i staden, av säkerhetsskäl. Flera nationella medier i landet har pratat om extremister och konstiga grupperingar men det verkar vara en stor blandning av människor, de flesta med kanadensiska flaggor i olika format. Man har sett grupperingar av ursprungsbefolkningen bland demonstranterna. Public service-kanalen CBC menar att ryska agenter har en hand med i spelet bakom demonstrationen.

https://www.youtube.com/watch?v=4L-BTvuRJEE

En demonstrant var Joe Corkery, som var brandman i Toronto men fick sparken för att han vägrade vaccinera sig. Till The Hill Times säger han att det borde vara ett fritt val att ta vaccinet och att två personer han känner har fått fysiska problem av biverkningarna.

Maxime Bernier, tidigare medlem av Conservative Party och minister i Harper-regeringen, var på plats i demonstrationen. Han tror att regeringen nu känner en press att stoppa pandemiregleringarna och vaccinkraven, precis som Storbritannien gjort. Han var där med sitt nya parti People's Party of Canada. Bernier blev gripen i Manitoba i augusti 2021 då han bröt mot pandemirestriktionerna.

Det finns inga exakta uppgifter på hur många lastbilar som deltar i protesterna, en uppgift gör gällande att det rör sig om uppåt 10 000. Andra pekar på betydligt lägre siffror. Stämningen har över lag varit god och inga uppgifter om större störningar har inkommit. Lastbilarna har tutat när de åkt genom samhällen och inne i Ottawa har det legat en ljudmatta av tutande och motorljud under helgen.

Mindre stöddemonstrationer har hållits i andra kanadensiska städer som Calgary och Edmonton.

Edmonton:

https://youtu.be/gb3-24fieJI

Calgary:

https://www.youtube.com/watch?v=kNJjNbXZV0I

Kanadas parlament väntas återgå till arbetet som vanligt 31 januari.

Den tyska centralmaktens nya regler säger att max tio vaccinerade eller från infektion tillfrisknade personer får närvara vid en privat tillställning. Om en ovaccinerad person är närvarande får endast ett annat hushåll också vara där. Vilket gäller både inom- och utomhusaktiviteter. Ovaccinerade får fortsatt inte gå på restauranger.

Kraven gäller från och med 28 december och sägs av makthavarna vara för att hindra folk från att gå på stora nyårstillställningar.

”Det är inte läge med fester i stora grupper nu”, säger förbundskansler Olaf Scholz.

Polisen i nordöstra förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern säger att totalt 15 000 demonstranter var ute på gatorna i olika städer i protest mot de nya påbuden.

Runt nio polisanmälningar gjordes i samband med protesterna för våldsamt motstånd, vållande till kroppsskada eller sjukdom, skadegörelse och användande av grundlagsvidriga och terroristiska organisationers symboler.

Vid de olika protesterna skadades tiotals poliser.