Kina har under det senaste decenniet lånat ut stora summor pengar till regeringar över hela världen. Syftet har varit att öka sitt inflytande globalt, genom lån till infrastrukturprojekt i megaformat har man blivit världens största borgenär. Men nu är man också en stor livlina till låntagarna i dessa länder, eftersom många har problem att betala av sina lån, enligt en ny studie CNN tagit del av. Det kan handla om ett sätt att rädda sina egna banker, när många av låntagarna hamnat i ekonomisk kris.

Mellan 2008 och 2021 lade man 2 400 miljarder på att rädda 22 länder som nästan uteslutande belånat sig i Ett bälte, en väg-projektet. Där ingår länder som Argentina, Pakistan, Kenya och Turkiet, visar studien där forskare från Världsbanken och ekonomiska institut varit med och tagit fram.

Kinas räddningspengar är fortfarande inte i den omfattningen som USA eller Internationella valutafonden, IMF, betalar ut till länder i kris. Men Kinas pengar är nu livsviktiga för många utvecklingsländer.

Samtidigt är Kinas strategi väldigt lik den USA haft under närmare ett århundrade. Man erbjuder att lösa ut länder med hög skuldsättning, som USA gjorde i Latinamerika under 1980-talets ekonomiska kris. Enligt studien finns det historiska paralleller med hur USA växte som ekonomisk stormakt, speciellt på 1930-talet och efter andra världskriget.

Skillnaderna finns också. Lånen Kina ger är betydligt mer omgärdade av sekretess, mycket av det man gör sker utan allmänhetens insyn. Det handlar mindre om institutioner, mindre om transparens och saker är mer uppdelade. Den kinesiska centralbanken lämnar inte ut information om lån eller valutaswapar med utländska centralbanker. Inte heller kinesiska statsägda banker och företag publicerar någon detaljerad information om sina lån till andra länder.

Studien bygger därför på rapporter och information från andra länder, som har avtal med Kina. Omfattningen av Kinas nödhjälp till krisande länder blir därför svårt att mäta med exakthet. Kina har skapat ett globalt system för nödlån, på ett icke koordinerat och ogenomskinligt sätt, enligt Brad Park som är en av forskarna bakom studien.

2010 var 5 procent av Kinas lån till andra länder någon form av hjälp vid ekonomisk kris. 2022 handlade det om 60 procent, ett avsteg från satsningarna på infrastruktur under Ett bälte, en väg, som präglat 2010-talet.

Av 2 400 miljarder i nödlån kom 1 700 från kinesiska centralbankens nätverk för valutaswapar, där centralbanker avtalar om valutaköp från varandra. Övriga 700 miljarder kom från statsägda kinesiska banker och företag, som olje- och gasföretag.

Länder som nu lånar av Kina hamnade i djup kris under pandemiåren. Men andra, som Argentina, har haft återkommande problem under decennier. Argentina gick statsbankrutt både 2014 och 2020. Pakistan såg sin valuta kollapsa tidigare i år. I Sri Lanka kollapsade ekonomin i fjol, bensin och medicin fick ransoneras, demonstranter stormade parlamentet.

Kina tar en ränta på 5 procent på sina nödlån, vilket kan jämföras med IMF:s 2 procent. Lånen ges helst till länder med en mellannivå av inkomster, som är mer viktiga för Kinas banksektor. Låginkomstländer ges nästan inga lån, utan erbjuds i stället skuldavskrivningar eller rekonstruktion.

Enligt studien försöker Kina genom lånen att rädda sina egna banker nu. Det är därför man ökat sina nödlån i den omfattningen man gjort.

Schweiziska storbanken Credit Suisse meddelade under torsdagen att man kommer låna minst 540 miljarder kronor från landets centralbank. Aktien har fallit med 30 procent bara under onsdagen och är nere på 17,6 kronor, jämfört med 140 kronor 2021. Farhågor finns för att man dras med bankkrisen i USA.

Det kommer efter att bankens aktie fallit till en bottennotering, med hela 24 procents tapp under onsdagen. Runt 500 miljarder är till för att stödja bankens huvudsakliga affärer och klienter och resten går till återköpserbjudanden för skulder.

Centralbanken har också sagt att Credit Suisse har kapital och likviditet på en nivå som uppfyller kategorin ”särskilt viktig bank”, skriver AFP. Vd för Credit Suisse Ulrich Koerner säger att åtgärderna visar på en handlingskraft för att stärka banken och leverera värde till klienter och aktieägare.

Banken har skakats av flera skandaler under de senaste åren. Aktieraset igår beror på att Saudi National Bank vägrade investera mer pengar i banken, med hänvisning till juridiska begränsningar. Saudierna äger 9,88 procent av aktierna i Credit Suisse.

Dessutom har det funnits rädsla att banken ska dras med i fallet när Silicon Valley Bank och Signature Bank stängdes ned. Dessutom står det i årsredovisningen att det finns svagheter i internrevisionen.

Credit Suisse är en av 30 banker i världen som anses för stora för att tillåtas kollapsa. Enligt chefsanalytikern på aktiemäklaren Finalto, Neil Wilson, kan existentiell kris för banken skapa en helt ny värld av problem.

I februari 2021 var bankens aktier värda 140 kronor men värdet har sedan dess minskat stadigt efter alla problem. Man gick back 50 miljarder när den amerikanska fonden Archegos kollapsade.

Bankens avdelning för kapitalförvaltning skakades av att den brittiska finansfirman Greensill gick bankrutt, där försvann 100 miljarder i investerade pengar. Aktien ligger nu på 17,6 kronor (1,6 schweizerfranc).

I oktober 2022 rapporterade vi om bankens problem. Där framkommer att man också fick 4,7 miljarder i böter av amerikanska och brittiska myndigheter för lån utställda till statliga bolag i Mocambique. Vi en eventuell stora kris är det troligt att banken köps av schweiziska staten, eller av en annan storbank.

Aktiefallet har fått politiker i andra länder att agera. Frankrikes premiärminister Elisabeth Borne säger att finansminister Le Maire kommer prata med sin motsvarighet i Schweiz snarast. Borne säger till franska senaten att situationen måste hanteras av schweiziska myndigheter, skriver Yahoo.

Nu när Silicon Valley Bank stängts ned av federala myndigheter hopar sig frågorna. Kommer det sprida sig och bli en ny finanskris, likt 2008? Är det ett sammanträffande att just institutioner inom teknik och krypto kraschar, likt FTX i fjol? Var det bankens woke-agenda som ledde till kollapsen?

Banken Silicon Valley Bank i USA blev i fredags satt under tvångsförvaltning av federala myndigheter. Först planerade man lägga ut sig till försäljning, efter att man misslyckats äska mer kapital från externa investerare. Många drog öronen åt sig när man förlorat runt 18 miljarder kronor på rea-försäljning av 210 miljarder i obligationer.

Banken problem med likviditeten och många investerade började sälja av sitt innehav. En varning hade utfärdats av Peter Thiels Founders Fund och andra stora aktörer i tekniksektorn. Moderbolaget SVB Financials aktie föll med 60 procent under torsdagen och ytterligare 60 procent under öppningen på fredagen, till den blev försäljningsstoppad.

Bankens vd Greg Becker försökte lugna ned investerare under en telefonkonferens i sista minuten, men det hjälpte inte.

Får jag be er att behålla lugnet för det är det som är viktigt. Vi har haft ett långsiktigt tänk i stödet till er, det sista vi behöver är att ni får panik, sade Becker.

SVB grundades 1983 i Santa Clara, Kalifornien, av Bill Biggerstaff och Robert Medearis, som båda var chefer på Bank of America. Idén till grundandet uppkom när de spelade poker.

Det främsta syftet var att förse start-ups, etablerade teknikföretag och venturekapital med pengar. Även om man var relativt okända för allmänheten hade man en viktig roll inom den senaste boomen i tekniksektorn, skriver NY Post.

Banken var den 16:e största i USA innan den togs över av federala myndigheter. 31 december 2022 hade man 2 009 miljarder kronor i tillgångar. Det gör dess krasch till den näst största i historien, bara slagen av Washington Mutual Inc. som kollapsade 2008.

Banken handhade nära hälften av alla start-ups finansierade av riskkapital i USA och 44 procent av start-ups i teknik- och hälsosektorerna som börsnoterades 2022. Kända företag är Pinterest, ZipRecruiter och Shopify.

https://twitter.com/nikitabier/status/1634246521846923264

Lokala myndigheter i Kalifornien tog först över banken men lämnade den sedan vidare till FDIC, federala myndighetens för företagsförsäkringar. FDIC kommer börja betala tillbaka investerarnas insättningar under måndagen.

Normalt sett har man ett tak på 2,5 miljoner (250 000 dollar) men det frångår man här. Tidigare högstanivå höjdes från en miljon år 2008. Pengarna kommer inte från skattebetalarna, utan från bankerna som är del av försäkringssystemet FDIC styr.

Aktieägare och vissa oförsäkrade ägare av skuldsedlar i banken kommer inte få skydd av federala myndigheter. USA:s finansdepartement har skjutit till 250 miljarder kronor i ett stödpaket för att täcka FDIC:s räddningsprogram.

Enligt uppgifter till Forbes handlade SVB:s kollaps inte om ett tecken på större problem inom banksektorn. Utan snarare om dålig styrning från bankens ledning. Högre räntor, sjunkande aktier inom tekniksektorn och varsel skapade ett tryck på banken, som lagt det mesta av sina insättningar i långsiktiga statsobligationer.

I fjol gjorde man en förlust på 150 miljarder på värdepapper. Enligt Doug Holtz-Ekin, tidigare chef på budgetenheten i Kongressen, har folk blivit vana vid låga räntor och enkla pengar. Nu när detta är borta visar det sig vilka som skött sina investeringar väl, och vilka som inte gjort det.

Han skyller på bankens chefer och säger att det var affärsmodellen som varit fel. Man hade lagt mycket av sitt huvudkapital (Tier 1) i en investering. Dessutom hade man en smal kundbas, bara teknikbolag, i princip alla i Silicon Valley i Kalifornien.

En svensk aktör som påverkat är pensionsförvaltaren Alecta. Förutom investeringar i SVB hade man 3,2 miljarder i kryptobanken Signature Bank. Den har nu satts under förvaltning av lokala myndigheter i New York, skriver Aftonbladet. Alecta samlades på måndagsmorgonen till ett krismöte.

Alecta förvaltar över 1 004 miljarder kronor och var den fjärde största aktieägaren i SVB i slutet av 2022. Innehavet var värt runt 6 miljarder kronor, mindre än en procent av de totala tillgångarna. Enligt kommunikationschefen Jacob Lapidus påbörjade man investeringen i SVB 2019.

Bara två dagar innan SVB kollapsade hade Alecta beslutat att sälja av allt innehav i svenska storbankerna Handelsbanken och Swedbank, efter många decennier. Man ville i stället rikta in sig på nischade banker i USA.

Man är dessutom femte största ägare i First Republic Bank, som öppnat kraftigt negativt på börsen under måndagsmorgonen. Banken har nu fått stöd av JP Morgan och Federal Reserve.

Precis som SVB kommer Signature Bank också att få stöd av FDIC, samtliga investerare får alla pengar garanterade. Man hade per 2022 1 100 miljarder kronor i tillgångar och 886 miljarder i totala insättningsgarantier.

https://twitter.com/POTUS/status/1635080376572956672

Man var en stor investerare och långivare i kryptobranschen. En bransch som tog en törn när kryptobörsen FTX kollapsade under dunder och brak. Grundaren Samuel Bankman-Fried sitter i husarrest i väntan på rättegång.

SVB betalade ut bonusar till anställda bara timmar innan banken stängdes ned av myndigheter. Det gällde arbete utfört under 2022 och dagen för utbetalning råkade sammanfalla med bankens sista dag som självständig, skriver CNBC.

Det handlar om summor från 120 000 kronor upp till 1,4 miljoner, beroende på bonusmottagarens status inom banken. Banken hade 8 528 anställda och dessa får lön i 45 dagar av FDIC.

Det framkommer också att SVB satsade på en så kallad woke-agenda. Jay Ersapah var riskanalytiker på bankens brittiska filial. Hon lade en del av sin tid på hbtq-program, där man skulle skapa säkra rum (safe spaces) och låta anställda berätta hur de kom ut som sexuella minoriteter.

Ersapah ledde bankens månadslånga satsning på Pride och en kampanj till förmån för hbtq-personers mentala hälsa.

Som en färgad hbtq-person och första generationens invandrare av arbetarklassbakgrund, fanns det inte många förebilder för mig att se upp till under uppväxten, står det om Ersapah på företages hemsida.

Enligt Bernie Marcus, grundare av Home Depot, kanske finansdepartementet drar sig för att utreda banken just för den politiskt korrekta woke-agendan man skrutit med. Han var också kritisk till president Bidens administration som drivit på för att företag och banker ska bry sig om global uppvärmning i stället för aktieägarna. Vilket han tror bidragit till problemen.

Den brittiska filialen av SVB kommer räddas av inhemska bankjätten HSBC.

Efter att SVB kom i ropet har medier granskat anställda och där sticker Joseph Gentile ut. Han var administrativ chef men har också arbetat för Lehman Brothers, som gick i graven under finanskrisen 2008. Gentile lämnade Lehman Brothers 2007, ett år innan allt gick i stöpet.

Sammanträffandet att en person varit nära inblandad i USA:s två största bankkrascher i historien har givetvis skapat reaktioner.

https://twitter.com/stocktalkweekly/status/1634732155103326209

Den schweiziska storbanken Credit Suisse har varit i strålkastarljuset den senaste tiden. Av inte speciellt trevliga orsaker. Bankens aktiekurs har fallit och är nu i veckan på låga nivåer. Dessutom, svensk bostadsmarknad allt kallare. Priserna faller och antalet bostadsköp ned med 20 procent på årsbasis.

Turbulensen slog till på allvar till finansbolaget Greensill gick omkull, där banken hade investerat 100 miljarder i fyra olika fonder. Banken förlorade också 50 miljarder när den amerikanska fonden Archegos kraschade. Dessutom fick man 4,7 miljarder i böter av amerikanska och brittiska myndigheter för lån man gett till statligt ägda företag i Mocambique.

Farhågan har varit att banken skulle bli ett schweiziskt fall av Lehman Brothers, den amerikanska banken som gick omkull i finanskrisen 2008. Troliga scenarier är att banken överlever till nästa kris, blir uppköpt av en annan bank eller räddas av schweiziska staten.

Efter en tid av spekulation kring bankens förmåga att överleva kom beskedet att man köper tillbaka 30 miljarder kronor i skuldobligationer. Det fick bankens amerikanska aktie att stiga sju procent. På Zürichbörsen steg aktien med 8,3 procent. Sedan 2021 har aktien tappat 70 procent av sitt värde.

Dessutom sjönk räntan på kreditswappar med 42 punkter till 308. Innan hade priset för kreditförsäkring att banken inte skulle gå omkull ökat. Nu är det 23 procent risk att banken går i konkurs på grund av sina skulder inom en femårsperiod.

Återköpen av skuldobligationer är i linje med bankens strategi av riskbedömning som helhet, menar man i ett uttalande. Man såg möjligheter på marknaden att köpa dessa till ett förmånligt pris.

Banken kommer presentera ytterligare åtgärder den 27e oktober. Man har inte släppt någon information om vad det kan vara för något.

Bostadsmarknaden i Sverige är kall

I Sverige så minskar antalet bostadsaffärer kraftigt samtidigt som priserna faller. Antalet affärer i september var 20 procent färre jämfört med de senaste två åren. Bostadsrättspriserna har sjunkit en procent och villapriserna två procent den senaste månaden.

För högbelånade hushåll, med belåningsgrad över 85 procent, kan det skapa problem. Man kan tvingas sälja sin bostad till ett lägre pris än inköpspriset. Skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet kan tvinga någon till en sådan försäljning. Dessutom är stigande mat- och energipriser ett problem som sätter press på hushållen.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije säger till SVT att Finansinspektionen borde sänka amorteringskraven för högbelånade. Ett undantag i ett svårt läge. Men han tror också att beslutet kan komma från politiskt håll. Det rör sig om relativt sett få hushåll, ett undantag skulle då inte påverka landets ekonomi i stort, menar Boije.

Det säljs också betydligt färre fritidshus, 42 procent färre i september i årstakt. Enligt Erik Holmberg som är marknadsanalytiker på Hemnet är det förändrade resvanor efter pandemin som spelar in. Mindre distansjobb. Sedan är permanent boende prioritet för bostadsköparna, fritidshus kommer i andra hand.

Den största nedgången av sålda lägenheter har skett i Stockholm. Hela 30 procent färre sålda i september, i årstakt. Det är störst minskning för sålda ettor, sedan tvåor och treor.

Det var tänkt att bankerna skulle öppna i dag efter att ha varit stängda i tre dagar, men så blir det inte. Det belägrade landets bankförening sa i dag att de öppnar igen först när staten kan garantera säkerheten inne i kontoren.

Banksektorn har fryst insättningar i mer än två år, och satt gränser för hur mycket pengar kunderna kan ta ut. Det här sker samtidigt som tre fjärdedelar av befolkningen lever i fattigdom. Många libaneser skyller krisen på en korrupt finanssektor, och den illa tilltygade centralbanken.

Förra månaden publicerade Världsbanken en rapport som anklagade Libanons myndigheter för att driva ett gigantiskt Ponzi-bedrägeri som orsakat ”oöverträffad social och ekonomisk smärta”. Få hoppas på att välbehövliga ekonomiska reformer kan genomföras i närtid, särskilt som ingen kunnat bilda en regering fyra månader efter valet.

”Han vill leva, betala sin elräkning, sätta mat på bordet till sina barn och betala för pappans sjukvård”, sa Hassan Mughnieh från Libanons insättarförening till Al-Jazīra.

Efter timmar av förhandlingar accepterade Hussein ett erbjudande från banken om att få en del av sina besparingar, släppte gisslan och kapitulerade. Men enligt hans advokat betalades aldrig några pengar ut.

Hussein ses nu som folkets hjälte, i ett land som är kroniskt misskött och marinerat i korruption. Sedan tre år tillåter bankerna bara symboliska uttag i dollar, vilket effektivt har fryst medborgarnas besparingar. 2021 låg inflationen på 155 procent, och många beskriver centralbanken som ett pyramidspel.

Fastighetssektorn i Kina har krisat sedan den långsamma kollapsen av den näst största bostadsutvecklaren, Evergrande, började förra året. En 30-årig högkonjunktur baserad på billiga krediter och en oändlig efterfrågan från landets enorma växande medelklass går nu mot sitt slut.

Riskerna med en oro över obetalda löner, ofullbordade hus och osäker avkastning från investeringsportföljer gör att regeringen i Peking kämpar för att begränsa effekterna av fastighetssektorns problem. Innan årets slut ska fastighetsbolagen betala tillbaka obligationslån på 880 miljarder kronor.

Sötebrödsdagarna går mot sitt slut, enligt det amerikanska analysföretaget S&P. ”I det första skedet bad företag investerare att byta ut eller förlänga obetalda obligationer för att vinna tid. I nästa steg antar vi att investerare tappar tålamodet för sådana uppskov, särskilt om bostadsförsäljningen inte snart återhämtar sig.”

Bankrån har blivit allt mindre vanliga, men det skrivs fortfarande romantiserande sånger om bankrånare. Fast ”fortfarande” är förresten kanske att ta i. Det är några årtionden sedan bankrånare var riktigt populära bland textförfattarna.

Steve Millers Bands ”Take the money and run” kom 1976. Klarsynt text. Sheriffen som jagar rånarna beskrivs med orden:

”He makes his livin' off of the people's taxes”.

The Clash spelade in ”Bank Robber” 1988. Och nu ställs rånaren fram i riktig mysbelysning:

”Hey, my daddy was a bank robber

But he never hurt nobody

He just loved to live that way”.

Var man ska placera in Genesis långa “Robbery, Assault and Battery” från 1976 i den här traditionen är väl lite svårt att säga. Antagligen skulle de inte kunna göra det själva ens när den spelades in. Låten får lyssnaren att tänka att alla kanske inte ska in i studion under påverkan av något illegalt preparat.

Förr var bankrån ett hantverk som krävde sina specialister. Det behövdes dynamitarder, skickliga bilförare, och så de som stod för själva viftandet med vapen när man gick in i banklokalen. Det krävdes också en viss planeringsförmåga, om inte annat så måste den ansvarige för operationen kunna klockan.

Att bankrånare i dag är en grupp mer utrotningshotad än kittelflickare beror inte på att så få av dagens kriminella kan klockan, det blir svårt att planera ett bankrån då. (Vet någon förresten varför de skaffar sig så dyra klockor? Vore det inte bättre med timglas? Vill de skryta kan de ju ha guldsand i timglaset.)

Inte heller beror det på att dagens gängmedlemmar inte kan planera något mer komplicerat än vem som ska ta langarpasset vid T-baneuppgången.

Det beror på att det inte finns några banker att råna längre. Bankkontoren läggs ner. Och de få som finns kvar hanterar mycket sällan kontanter.

Så de som vill råna får ge sig på vanliga människor. De senaste fem åren har ungdomsrånen fördubblats. Förövarna är oftast 15 till 17 år och har utländsk bakgrund.

De lever i en kultur där gangsterrap är stort. Och i gangsterrap är bankrån en mindre vanlig företeelse, där handlar det mest om hur man slår till mot varandra och stjäl konkurrentens knarklager. De känner väl sina begränsningar. Eller som Three 6 Mafia beskrev det redan för 15 år sidan i "Let's Plan A Robbery":

"I ran up in his spot, with the glock, his jaw dropped
He knew I came for money and da weight I heard he got
I cracked him in the middle of his face with da tone
Tied his ass up and ransacked his home"

Även om bankrån blir en allt mindre vanlig företeelse, så ser vi desto mer av bankrånk.

Vet ni inte vad en rånk är?

Det är storbågen i en ryssja. Om ni inte heller vet vad det är kan jag berätta att det är ett fiskeredskap. En, eller flera nätpåsar, som fisken mycket enkelt kan ta sig in i, men den får det väldigt svårt att hitta ut. Nätet är monterat på bågar, rånkan är den största och viktigaste bågen.

Banksystemet i dag fungerar på det sättet, det är väldigt lätt att ta sig in, men svårare att ta sig ut.

Du blir ständigt bankrånkad.

Nu kanske du säger att det där håller på att förändras. Numera kastar banken ut småkunder, eller vägrar ta in dem som kunder. För mycket besvär, och så kan bankerna alltid peka på de utslängda eller inte insläppta småkunderna, och säga: ”Titta, vi håller efter penningtvättare.”

Så visst blir du fortfarande bankrånkad. Mer än någonsin dessutom.

För så fort det blir kris kommer svenska staten eller EU och hjälper till med stödmiljarder.

Vem tror du får stå för de pengarna i långa loppet?