Den lille senige mannen brukar hävda att världsfred kan uppnås bara alla i världen får tillgång till en egen liten båt. Då skulle de med automatik bli fredliga till sinne och kynne, liksom vaggade till saktmod av vågorna. Jag brukade påpeka att somaliska pirater hade tillgång till egna båtar, men att det inte verkade ha gjort dem mer fredliga – men det rubbade inte hans tilltro till båtars, havs och sjöars lugnande inverkan.

I vilket fall, ambulans tillkallades, och personalen återupplivade den lille senige mannen.

När han kvicknade till förklarade sjukvårdarna att den lille senige mannen måste följa med i ambulansen – han skulle till sjukhus för en undersökning.

Den lille senige mannen protesterade. Han var vare sig klar med sitt bastubad, eller sitt simmande. Några längder till återstod i bassängen. När det var klart skulle han mer än gärna följa med till sjukhuset.

Han fick inte riktigt sin vilja igenom. Numera är han tillbaka, återställd men dock inte botad från att sprida sitt båtevangelium.

Händelsen fick mig att börja fundera på det svenska förhållandet till badhus.

Många har länge förfasat sig över, och förbannat svenska kommunalpolitikers maniska lust att bygga nya badhus.

Alla de som är kritiska menar att det är ett tecken på kommunalpolitikernas vilja att resa äreminnen över sig själva. Byggnader som står där, inte i all evighet, men åtminstone i några årtionden – och de vattenfyllda monumenten ska påminna stadens och bygdens invånare om dem som beslutat om bygget. Det är i alla fall vad politikerna själva antas hoppas på när de ger klartecken för uppförandet.

Men en fråga förblir obesvarad med det svaret.

Varför är det just badhus som i så fall så ofta ska fungera som monument över några politiker?

Varför bygger inte kommunernas starke män, och kvinnor andra former av minnesmärken över sig själva? Gigantiska broar, parker eller muséer?

Eller använder pengarna till att lösa lokala problem med brottslighet, och social misär – på ett eller annat sätt?

För att få svar på den frågan måste vi röra oss bakåt i historien. Förflytta oss åtminstone till antiken, och börja där – för att förstå vilken roll badandet spelar för människor.

Att härskare låter uppföra badhus när det omkringliggande samhället håller på att rasa ihop är inget nytt fenomen. De största och mest påkostade romerska baden – termerna – byggdes när det romerska riket befann sig i utförslöpan.

”Vad var uslare än Nero, och vad var skönare än hans termer?”, frågade Martialis.

De första romerska termerna byggdes för att efterlikna – och överträffa – de grekiska baden. De senare var platser inte bara för avkopplande och stimulerande bad i vatten eller ånga; där diskuterades filosofi och politk, där föreläste tänkare om allt från matematik till stridskonst, där ägnade man sig åt sång, dikt och teater.

Så var det inledningsvis även i de romerska termerna. Men parallellt med att de kejsare som styrde förlorade förmågan att styra riket, och kontrollera sina egna allt mer perversa drifter, blev termerna istället säten för orgier. Man åt, söp och kopulerade, i bästa fall med någon av motsatt kön, i värsta fall med djur. Nu var skörlevnaden inte längre bara förbehållen kejsare som Caracalla, transkejsaren Heliogabalus och Commodus.

Utbyggnaden av termerna fortsatte till och med alla de gånger barbarerna stod utanför Rom och var beredda att storma staden.

Massbad och Messalina

Antalet arbetslösa, fattiga och frivilligt sysslolösa växte snabbt, och de styrande insåg att ett sätt att hålla massorna förnöjda var att se till att de fick tillgång till baden, och där bjöds de ibland på mat och dryck, och kunde känna sig som medborgare eftersom de badade i samma vatten som kejsare och andra dignitärer, även om de inte hade råd att betala för samma samlagspartners som de rika. Om de inte stötte på kejsarhustrun Messalina, som brukade maskera sig, klä ut sig till hora, och ge mängdrabatt till alla som var intresserade.

Badhusen var en del av del av brödet och skådespelen som erbjöds dem som bodde i Rom, möjligen var termerna den viktigaste delen.

Nu skulle man kunna göra det lätt för sig och säga att det är därför svenska kommunalpolitiker bygger badhus i dag.

Samhället är i förfall – då bygger makthavare bassänger.

När de ska försöka få slut på gängkrigen i Järva bygger de ett utomhusbad på Järvafältet i Stockholm.

I Uppsala funderar de på att bygga fyra nya badhus. Där får de understöd av invandrarkvinnor i en av förorterna. De har startat en namninsamling för att ett badhus ska byggas just i deras förort, eftersom de påstår att ”det är bästa sättet att åstadkomma integration”.

Men frågan kvarstår. Om makthavare bygger badhus i samhällen i förfall – i antikens Rom och dagens Sverige – varför är det just badhus de bygger?

Vad är det för speciellt med bad och vatten?

Kristendomens seger i Rom och Europa innebar en förändrad inställning till badandet.

I Rom stängdes termerna, likaså de badanläggningar som hade uppförts i andra delar av det romerska imperiet. Badhusen ansågs vara platser för synd och avgudadyrkan, och det låg väl en del i det. Men påvar och prelater drev det hela ett steg till. De förkunnade att bad, och därmed renlighet var en synd i sig.

Alltså blev det ett tecken på kristen fromhet att avhålla sig från tvagning.

Män och kvinnor som under sitt liv inte tvättat sig blev helgonförklarade. Man brukade då tala om ”oder sanctorum”, de heligas lukt – fast de heligas stank hade varit en lämpligare benämning.

Svenskt undantag

Men det fanns en del av Europa där man lyckades undvika den katolska kyrkans påbjudna lortaktighet – och det var Sverige. Vikingarna hade kommit i kontakt med de slaviska folkens bastubadande, och vid sin återkomst till hemlandet började de uppföra bastubad i de egna hemmen och byarna. Det var en självklarhet för många att man skulle bada åtminstone en gång i veckan. Det hedniska sveariket var befolkat av människor som oftast höll sig mer renliga än de som levde i de katolska delarna av Europa.

När kristendomen väl nådde Sverige, hade den religionens inställning till vatten och badande mjukats upp. Klostren i Europa tillätt till och med munkar och nunnor att bada en gång – eller till och med två gånger – om året.

Alltså fick de som bodde i Sverige ha sin bybastu i fred, och ingen rörde de rum för badande som herremännen byggt i sina hus. Det var rum som ofta intog en central plats i hemmet, det var där man umgicks i familjen, och med vänner och grannar. De romerska termerna hade återuppstått i de svenska granskogarna.

Men säger detta oss något om varför det byggs så mycket badhus i Sverige i dag?

Ja, och nej.

Vi måste dyka djupare i svenskars förhållande till vatten och bad för att verkligen förstå.

Nästa avsnitt: Hedendom och helande källor – i Sverige … på 1800-talet!

Kirunas politiker håller inte på och kissar i simbassängen. I stället verkar de gilla att kissa i byxorna.

Hur kan man bättre beskriva deras förkärlek för glädjekalkyler? Det är varmt och skönt i början, men inte lika roligt när fördyringen kommer.

Från början skulle det nya badhuset kosta 360 miljoner kronor. En varm, skön och hanterlig summa för ett nytt fint badhus. Sedan steg kostnaden till 550 miljoner. Sedan till 720 miljoner. Då började de huttra lite i Sveriges nordligaste kommun.

Nu kommer beskedet att badhuset kommer att kosta omkring 880 miljoner kronor. Mer än en halv miljard extra, är beskedet till Kirunas skattebetalare.

Situationen just nu

Kommunstyrelsen begär mer pengar av kommunfullmäktige. Omröstningen är den 6 februari.

I sin begäran hänvisar kommunstyrelsen till Kirunabostäder, som uppskattar kostnaden till mellan 865 och 885 miljoner kronor. Däri står också att den nuvarande budgeten på 720 miljoner kronor redan överskridits. Den 16 januari hade summan passerats med 13 miljoner.

Man vill att pengarna ska tas från de så kallade stadsomvandlingspengarna. Pengar som annars är avsedda för att bygga nya lokaler för verksamheter som skola och omsorg. De får i stället betalas med skattemedel (om man inte lyckas mjölka LKAB på mer pengar).

Vad är det värt? Är det värt 880 miljoner?

– Ja. Jag vill påstå att det är det. Om vi fått de här siffrorna inledningsvis och fått tänka efter ordentligt. Då tror jag vi hade sagt ja.

Det säger Gunnar Selberg (C), som var kommunstyrelsens ordförande förra mandatperioden, när beslutet togs om att bygga badhuset.

– Kiruna har inga naturliga bad. Det hade vi i Luossajärvi, men det tog LKAB ifrån oss. När jag var liten fanns det sandstrand där, och hopptorn och ombyteshytter.

– Vi har jättelånga kalla vintrar, korta somrar med väldigt små möjligheter till bad. Om man behöver ett bad nånstans så är det i Kiruna.

Badhuset

Kiruna får mer än hopptorn och ombyteshytter under tak.

Det gamla badhuset hade en personalstyrka på åtta personer. I det nya badhuset ska det arbeta 23 personer plus extrapersonal, och det är en minimibemanning. Andra bad av motsvarande storlek har en högre bemanning.

Badhuset byggs i två våningar. Det blir 15 bassänger i olika storlekar, varav två på 25 meter. Det finns en familjedel med småbarns- och familjepooler, vattengrotta, vågmaskin, varmpool, två vattenrutschbanor med mera. Relaxavdelningen har varma och kalla bassänger. Det finns allt som allt 10 bastur i byggnaden.

I en skrivelse till politikerna i november beskriver kommundirektören badhuset som "en av flera anledningar till att man kommer att välja Kiruna som resmål eller att konferera i".

Verksamhetsplanen anger 170 000 besökare som en realistisk bedömning. Det betyder 9,7 besök per år för varje invånare i staden. 8,3 besök om man slår ut det på alla kommuninvånare (ej medräknat alla turister som reser till Kiruna för att bada).

Planen är att badhuset ska driftsättas i oktober och invigas i december i år.

Vad har gått fel?

Generalkonsulten We Group har projekterat och projektlett bygget. En stor del av arbetena har utförts på löpande räkning av entreprenörer som i sin tur anlitat underentreprenörer.

Revisionsfirman KPMG kom med en rapport i maj 2022 som sa att underlagen var dåliga när olika avtal ingåtts. Den politiska styrningen försvårades. Roller och ansvarsfördelning var otydlig. KPMG såg tydliga förbättringsbehov inför framtida upphandlingar.

Som viktiga skäl till fördyringarna konstaterade KPMG att projektet led av bristande ledning och styrning, och att det inte fanns bra incitament i avtalen för att hushålla med skattepengar.

Gunnar Selberg sa redan förra året att de borde lyssnat på Peab som vid upphandlingen sagt att det skulle bli dyrare. I stället lyssnade de på We Group som sa att man kunde pressa kostnaderna med löpande räkning.

– Peabs ursprungliga siffra på 720 miljoner var nog rätt, med facit på hand. Med tanke på att det är Kiruna och med tanke på nivån på badet, och allting, förklarar han för Morgonposten.

360 miljoner

Gunnar Selberg vill inte kännas vid att prislappen någonsin angetts till 360 miljoner kronor.

– Det är siffror som folk under uppstarten har slängt ur sig. Ibland har man jämfört med vad det har kostat att bygga nån annanstans. Det har inte funnits någon relevans alls i de jämförelserna.

I budgeten som antogs i juni 2020 låg byggkostnaden på 550 miljoner kronor. Så långt har Selberg rätt.

Vem är det som gärna säger 360 miljoner?

– Dåvarande opposition. Kanske Mats Taaveniku, som nu är kommunstyrelsens ordförande, är en av dem. Men det är folk som har slängt ur sig saker på Facebook och en del journalister har hängt på. Men det är bara att gå tillbaks och titta på fakta, säger Gunnar Selberg.

I mars 2019 kunde man läsa om kostnaden 350 miljoner kronor i lokaltidningarna.

Byggstarten var i september 2019, när Selberg symboliskt hällde vatten på platsen ur en plastanka. Peab började då med markarbeten och grundläggning. Vid den tiden var bygget av huset inte ens upphandlat.

Vd:n för Kirunabostäder Mats Dahlberg var ordförande för styrgruppen. Han sa vid byggstarten att bygget skulle kosta mellan 300 och 400 miljoner kronor.

När beslutet togs i juni 2020 protesterade oppositionen mot vad de tyckte var en fördyring. De menade att de i februari samma år hade fått veta att badhuset skulle kosta 360 miljoner kronor.

”Vi har föräldrar som pratar i telefon, och det är inte några korta samtal utan det kan röra sig om en halvtimme. De går omkring med telefonen, men kopplar bort sina barn”, säger Johannesson till Sverige Radio P4.

Det kan räcka med ett ögonblick av ouppmärksamhet för att ett barn ska drunkna, poängterar hon i en intervju med SVT Nyheter. ”Barn förflyttar sig väldigt snabbt. Vuxna borde tänka på att koppla av, vara med barnen och lämna mobilen i väskan.”

Det råder sedan länge fotoförbud både i omklädningsrum och i sim- och äventyrsdelen, men personalen hade svårt att kontrollera vad badgästerna gjorde med mobilerna. Mobilförbudet har eliminerat det problemet. ”Personer som inte vill ska inte riskera att hamna på bild”, avslutar Johannesson.

Badsugna Abiskobor kommer att ha tio mil till det nya badhuset i centralorten Kiruna. Badhuset i Abisko har varit stängt i flera år, men nu vill kommunledningen renovera det för 15 miljoner kronor.

Det bor 142 personer i Abisko.

Mats Taaveniku (S) tar över som kommunalråd efter nyår. Han berättar varför han vill renovera badhuset:

– Det finns flera skäl. Det är attraktivitetsskäl, det är att få fler besökare till Abisko, och i bästa fall kan det innebära att man får fler som bestämmer sig för att etablera sig i Abisko.

Tror du att det är en viktig faktor om man funderar på att flytta till Abisko eller stanna i Abisko, att det finns ett badhus?

– Jag tror att det kan vara en viktig faktor. Liksom skolan är en viktig faktor, och handeln är en viktig faktor, om man ska få Abisko att kunna bli något större.

Hösten 2018 skulle man laga en läcka i bassängduken. Då upptäcktes fukt- och mögelskador under bassängen och i väggarna, och hela bassängkonstruktionen revs. Pengar saknades till en omfattande renovering och badhuset har stått tomt sedan dess.

Kommunen har beställt en kalkyl över renoveringen. Enligt den ska investeringen slås ut på 21,67 år och tusen besökare per år, vilket ger en kostnad på 692 kronor per besök. Då är inte medräknat kostnaderna för att driva badhuset och för framtida underhåll.

Det avgående kommunalrådet Gunnar Selberg (C) har påpekat att den totala kostnaden per besök kan uppskattas till 1 000 kronor, inklusive drift och underhåll. Han är kritisk mot att badhuset ska renoveras.

Selberg har inte så mycket kraft att lägga bakom orden längre. Centerpartiet gick back med 23 procentenheter i senaste valet. Enligt socialdemokraten Mats Taaveniku ska Moderaterna ha svängt i frågan, och står nu bakom renoveringen.

Och har du mött något motstånd bland invånarna i Kiruna kommun?

– Nej, ingenting, säger Taaveniku

Så alla i hela kommunen vill ha ett renoverat badhus i Abisko?

– Det vet jag inte om alla i hela kommunen vill. Du frågade om jag hört någon som varit negativ, och det har jag inte gjort.

Det var den stora summan, och de få som bor i Abisko som gjorde att jag ville ställa frågor. Så att du får motivera om det är ett bra beslut eller inte.

– Vi tycker det är ett bra beslut när vi väl kommer dit.

Så då du hyser inga tvivel om att badhus för 15 miljoner är bra för Abisko med 140 invånare?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Jag tycker att det kommer att vara ett bra beslut.

Det bor mer än 22 000 invånare i kommunen, och beslutet berör inte ens en procent av dem?

– Vi omsätter 1,7 miljarder varje år, och vi avsätter 15 miljoner av dem till att renovera ett badhus, för att vi tycker att det är viktigt att satsa på landsbygden och dess utveckling. Kort och gott.

Det finns synpunkter på att Abisko behöver en mötesplats. Finns det möjlighet att inrätta något som inte kostar så mycket?

– Jag förstår inte din ... Du är helt ute efter att dissa hela vårat förslag till beslut som vi kommer att ta. Du är negativt inställd till att vi i Kiruna kommun stödjer landsbygdens utveckling. Jag förstår inte. Det är nästan oförskämt att ringa utifrån och ifrågasätta vilka beslut vi tänker att ta.

Bostadsbrist i Abisko

Mats Taaveniku säger att ett badhus kan locka folk till Abisko. Men byn är inte en avfolkningsbygd. Tvärtom så finns det många jobb och många som vill flytta dit, men det finns ingenstans att bo.

Charlotta Rosengren har bott i Abisko i 20 år. Hon vill gärna att badhuset renoveras, men hon berättar också om hur svårt det är att hitta en bostad, eller byta upp sig:

– Det sker en utflyttning av barnfamiljer. På grund av bostadssituationen, först och främst. Det går inte att köpa hus, det går inte att bygga hus. Det är helt stiltje på bostadsfronten, och har varit det sedan 90-talet.

Hon förklarar att många får anställning, flyttar till Abisko och bor i arbetsgivarens bostäder. De blir nästan livegna, menar hon. De kan inte sluta jobbet för då måste de flytta från Abisko.

– Vi snackar inte avfolkningsbygd. Här finns otroligt mycket eget företagande, och jättemånga arbetsgivare. Jättemånga fler familjer skulle kunna bo här och ha fasta jobb året runt. Folk kommer hit, bor på något halvsunkigt ställe ett halvår, sen vill de inte vara kvar.

Rosengren och hennes familj bor i en hyresrätt. Hon berättar att barnen i byn brukar ha alla kalas utomhus, året om, för familjerna bor för trångt.

Hon har stått i tomtkö i 14 år, och hävdar att kommunen inte släppt en ny tomt i Abisko sedan 90-talet. För några år sedan bjöd de på ett hus, men då dök det upp en norrman och bjöd över med några hundra tusen. Norrmän och företag är det som brukar stå som köpare i budgivningarna.

Mats Taaveniku vill renovera badhuset och han hoppas också att folk ska flytta till Abisko. Du säger att det inte finns någonstans att bo. Hur tänker han då, tror du?

– Han har inte tänkt. Jag var på ett valmöte som han hade här. Då tyckte han att det var väldigt viktigt att det ska släppas tomter till stugor för Kirunaborna. Då var vi flera som reagerade starkt på det. Han kan inte komma och prata om stugor för Kirunabor när han kommer till Abisko, där det inte släppts en enda tomt, eller byggts nytt, sedan 90-talet.

Dyrt badhus i Kiruna

Det byggs ett nytt, stort badhus inne i Kiruna.

Tätorten Kiruna har 17 500 invånare, vilket är 123 gånger fler än Abisko. Badhuset ska enligt den senaste beräkningen kosta 720 miljoner kronor.

Om Kirunaborna är något mindre renliga (eller badsugna) än Abiskoborna kan man räkna med 100 gånger fler besökare per år. Med samma livslängd på båda byggena, 21,67 år, hamnar man på 332 kronor per besök, jämfört med 692 kronor för ett nyrenoverat badhus i Abisko.

De politiska motståndarna ser annorlunda på det. ”Det som herr Piolle försvarar är en fruktansvärd återvändsgränd för vårt land”, sa den konservative regionpresidenten Laurent Wauquiez. ”Jag varnar borgmästaren: i det här fallet kommer regionen att minska alla subventioner till Grenoble.” Wauquiez har tidigare anklagat Piolle för att vilja köpa islamska röster, enligt France 24.

Frågan om hur människor klär sig för ett dopp i poolen är ett mycket känsligt ämne i Frankrike, inklusive rädslan för islams inflytande och hot mot landets sekularism. Burkinin, som används av vissa muslimska kvinnor för att täcka sina kroppar och hår när de badar, har nästan blivit lika aktuell som glass och solhattar under semesterperioden de senaste åren.

En sidoeffekt av Grenobles förslag är också att det blir fritt fram för kvinnor att bada topless.

I går kväll sköts en man i 25-årsåldern till döds på gymmet Nordic Wellness i Tuve. Den mördade mannen hade flera domar och fängelsestraff på kontot, bland annat för narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Göteborg skakas av ännu ett mord.

Även om polisen inte på rak arm kan koppla händelsen till gängkriminalitet, är det låga odds på att så är fallet. Enligt forskning är narkotikaförsäljning det första tecknet på att ett gäng etablerat sig i ett område. Och sedan följer konflikterna.

I hela riket har antalet döda i gängskjutningar ökat med 1 000 procent sedan 1990. Bara 25 procent klaras upp. Vilket ändå är en något missvisande siffra då fallen ofta är komplexa och många är inblandade.

Totalt skedde det 35 skjutningar i polisområde Väst, där Göteborg ingår, under 2021. Tre personer avled och 13 skadades.

Gängkriminella värvar ofta nya talanger från invandrartäta områden, klassificerade som utsatta områden. En granskning från tidningen Läraren (4 april 2022) visar att 33,5 procent av eleverna i utsatta områden i Göteborg inte klarade gymnasiebehörighet våren 2021. På Gårdstensskolan är det sex av tio niondeklassare som misslyckas. Riksgenomsnittet är 13,8 procent.

Men Göteborg har ett ökande problem med kriminalitet av olika slag, inte bara gängrelaterade mord.

I januari startade en våg av rån mot äldre i Göteborgstrakten. Äldre personer, vissa närmare 100 år, rings upp av falska poliser. Med samma argument som ovan, att det pågår kriminalitet i närområdet, luras de äldre på pengar och värdesaker. Polisen kallar det "vishing", efter engelskans voice phishing, röstfiske. Offren luras ibland använda sitt bank-id för att föra över pengar eller lämnar ifrån sig kontokortet.

Det saknas inte problem att reda ut för stadens förtroendevalda.

Vad gör Göteborgs politiker?

I juli 2021 uppmärksammades det att det skjutits 400 gånger på tio år i Storgöteborg, 43 personer har avlidit. Göteborgs stad tittade då på projektet Sluta skjut som implementerats i Malmö, en annan stad med stora problem. Det infördes 2018 och var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, kriminalvården och civilsamhället.

Det har skett en minskning av skjutningar i Malmö, men det går inte att fastställa att Sluta skjut är den huvudsakliga orsaken till minskningen. När projektet startade i Malmö var antalet skjutningar där redan på väg ned. Malmö universitet gjorde den bedömningen i utvärdering av effekterna av projektet, vilket framgår i Göteborgs stads sammanfattning. Men i oktober 2021 beslutade kommunen att satsa på projektet Sluta skjut, med förhoppning att det oavsett den kortsiktiga effekten ska ge resultat över längre tid.

Men det finns andra satsningar i staden som man lägger betydligt mer resurser på. Och som kommer med en tydlig prestige för politikerna.

Staden planerar för ett nytt centralbad. Två 50-metersbassänger, läktare för 2 000 åskådare för att kunna arrangera SM. Priset, utan markförvärv inräknat, hamnar på minst 1,6 miljarder kronor. Badhus har en tendens att dra iväg i kostnad, trots att det ska gå att göra på mellan 200 och 600 miljoner kronor.

Det nya Centralbadet kommer ligga norr om det nuvarande Valhallabadet, som kommer rivas. Rivas kommer också Skandinavium, hemmaarena för stadens hockeylag Frölunda HC. Publikkapaciteten kommer ökas från 12 000 till 16 000 i den nya arenan. Prislappen på den nya arenan landar på minst tre miljarder kronor. Tolv år väntas hela byggprojektet ta.

Kritiska röster har höjts från Feministiskt Initiativ, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. De menar att det går att renovera Valhallabadet och bygga till det som krävs. Byggnaden har dessutom ett kulturhistoriskt värde.

I staden pågår sedan 2017 också det stora byggprojektet Västlänken, en järnvägstunnel. Allmänhetens förtroende för 20-miljardersprojektet har sjunkit med åren och kritiker menar att det saknar samhällsnytta. Det har debatterats om tunneln verkligen löser kapacitetsproblemet vid centralstationen.

Det saknas således inte pengar för monumentala politiska projekt, när det handlar om skrytbyggen. Men de monumentala problemen med gängkriminalitet och en alltmer osäker levnadsmiljö för invånarna möts av en satsning utan påvisad effekt.

Du kanske hör till dem som tar en kall dusch varje morgon för att vakna till. Gör du inte det får du ändå ofta en kalldusch när du slår på nyheterna. Oavsett var du bor i landet.

Elpriser, vårdköer, skjutningar, arbetslöshet i utanförskapsområden, skolor som inte fungerar. Inga platser i äldreomsorgen.

Och så har kaffet blivit dyrare.

Vi har gått igenom ett antal kommuner i landet för att se vad de satsar på för att du ska slippa dessa kallduschar. Svaret blev att de satsar på varmt vatten. Mycket varmt vatten.

Att bygga ett nytt stort badhus verkar vara den stora kommunala satsningen på många håll i landet.

I december 2021 klubbade kommunfullmäktige i Kiruna igenom ytterligare ett anslag till det badhus som nu byggs i kommunen. Den totala kostnaden är därmed uppe i 720 miljoner.

Det kan låta mycket, men i Göteborg kommer det nya badhuset att kosta omkring två miljarder.

Organisationen Sveriges Stadsbyggare säger att det finns 392 offentligt ägda badhus i Sverige – och att det kostar mellan 200 och 600 miljoner kronor att bygga ett nytt badhus.

Men verkligheten ser alltså annorlunda ut i Kiruna och i Göteborg. Det gör den också i Linköping där badhuset kommer att kosta 820 miljoner kronor. 

I Kristianstad kommer det att kosta 510 miljoner kronor, det var ursprungligen tänkt att kosta 349 miljoner kronor.

I Malmö ska ett nytt badhus stå klart 2023. Men det är bara sex år sedan badhuset i Hyllie öppnades. Det presenterades som ett ”ultramodernt” ”superbad” med 50-metersbassäng, två undervisningsbassänger, en familjedel med vattenrutschbanor, relaxavdelning, konferensytor och kafé.

Men nu anses det inte räcka till utan det måste till en ny anläggning. Ewa Bertz (L), ordförande i fritidsnämnden förklarar behovet på följande sätt:

Därför vi har inte tillräckligt med simytor. Vi har i Sverige lag på att våra elever i skolan ska kunna simma. Då måste vi kunna erbjuda timmar till skolan att kunna ta dem till simundervisning. Det har vi för lite till dags dato, då det trängs för mycket på de simanläggningar som finns. Därför vill vi pressa på och få till stånd en ny simanläggning de närmsta åren.

Kostnaden beräknas till i sammanhanget rätt låga 200 miljoner. Det intressanta är dock den snabbhet med vilken beslutet om satsningen gjordes – det sker med hänvisning till att man måste kunna erbjuda simundervisning.

I Malmö stads egen rapport om kunskapsresultaten i stadens skolor 2020 konstateras att bara två tredjedelar av eleverna i årskurs nio klarade kunskapsmålen.

I årskurs sex klarade 59 procent målen i svenska för dem som har svenska som andraspråk.

Svaret på dessa problem i Malmö verkar vara att satsa på simundervisning.

Ett annat argument för att bygga ett nytt badhus i en kommun är att man vill dra fler besökare till kommunen, besöksnäringen ska dra nytta av bassänger och äventyrsbad. Utomsocknes ska komma åkande, bada, shoppa, äta på restauranger och kaféer och kanske till och med tillbringa en hotellnatt i staden.

Linköpings kommun uttrycker det tydligt – det nya badhuskomplexet ska bli ett av ”Östergötlands största besöksmål”. För att uppnå detta kommer nybygget att erbjuda:

Sex stora lokaler. Tävlingsbassäng på 50 meter med läktare utmed ena lång- och kortsidan. Halva bassängen kan täckas, vilket ger plats för en tillfällig läktare, vid till exempel matcher i vattenpolo. Upplevelsebad med tre vattenrutschbanor.

Vågbassäng, strömkanal, bubbelpooler och massagebänkar.

Tredje rum avsett för simhopp från nivåerna 1, 3 och 5 meter. Träningsbassäng på 25 meter. 

Undervisningsbassäng.

Rehabiliteringsbassäng.

Gym på cirka 1000 kvadratmeter.

På taket en relaxdel med flera olika bastuteman, konferenslokal, servering och en utomhusterrass.

Tankegångarna hos Linköpings kommunpolitiker är inte nya. Samma argument för att bygga det nya Munktellbadet fanns i Eskilstuna. Trots att Gustavsvik låg bara åtta mil därifrån – ett lika stort och populärt badkomplex i Örebro. Fem mil från Eskilstuna ligger Västerås paradbad Kokpunkten. Det är sju mil till Sydpoolen i Södertälje. Och tre mil bort i Köping finns ett nytt badhus för nästan 400 miljoner. 

Kommunpolitikernas affärsidé är alltså att bygga större anläggningar än de som redan finns i regionen för att locka grannkommunernas barnfamiljer att komma på besök. Man investerar några hundra miljoner i förhoppningen att deras utflykter ska ge intäkter till kommunen.

Man räknar antagligen med väldigt många besök på McDonald's och H&M.

Hur satsningen på det nya badkomplexet i Linköping står i relation till att staden har problemområden med en arbetslöshet på 20 procent är oklart. Liksom till att staden skakas av gängkriget mellan Bergagänget i Berga, och X-team i Skäggetorp som har band med Bandidos MC.

Ett annat vanligt argument är att ett nytt stort badhus gör att man kan arrangera evenemang och tävlingar.

I diskussionerna om det nya badhuset i Göteborg har en del hävdat att det kan komma att kosta tre miljarder kronor och inte två miljarder.

Ett av argumenten för bygget har varit att ett nytt badhus gör att Göteborg då kan arrangera sim-SM; det skulle ge intäkter från besökare. Göteborg skulle sättas på kartan.

I Eskilstunas fall räknade man med 700 personer som en följd av att kommunen arrangerade sim-SM 2019, och besökarna utgjordes huvudsakligen av de tävlandes tränare, ledare och släktingar.

Satte det Eskilstuna på kartan? Möjligen hos deltagarna och deras släktingar.

Detta är inledningen på en serie. Vi kommer att granska varje nytt eller pågående badhusbygge i Sverige. Vi kommer att ringa upp de ansvariga politikerna och be dem förklara varför de prioriterar bygget av ett badhus.

Hör av dig till tips@morgonposten.se om du har något att berätta för oss.