Tjuvar kan få tillträdesförbud till butiker. Men många åklagare är ovilliga att dela ut förbuden. Handlarna är uppgivna.

För snart två år sedan kom en lag som gjorde det möjligt att ge personer tillträdesförbud till en butik. Butiksägare får ansöka om ett förbud hos åklagare. Det kan meddelas för upp till ett år och kan förlängas – också med upp till ett år i taget.

En 23-årig man dömdes i förra veckan för brott mot ett tillträdesförbud till ICA Supermarket i Vårgårda. Alingsås tingsrätt konstaterade att förbudet var korrekt meddelat.

Tingsrätten brydde sig inte om mannens försvar: att han inte kände till förbudet och att han inte kan ha koll på allt de delger honom. Nu ska han betala 3 000 kronor i böter.

SVT Västmanland har rapporterat om att branschen är missnöjd med den nya lagen. När ett förbud är utdelat så fungerar den bra säger Svensk Handel. Problemet är att åklagarna avslår butikernas ansökningar för ofta.

En utredning visar att det varierar mycket mellan hur olika åklagarmyndigheter beslutar. I Västerås godkänns endast 13 procent av ansökningarna.

Risk för brott

Enligt lagen kan åklagare besluta om tillträdesförbud om det finns en risk att en person kommer begå brott i en butik.

Det ska tas särskild hänsyn till om personen tidigare har begått brott "på eller i anslutning till platsen". Det måste inte finnas en dom om stöld, trakasseri eller liknande, men chansen till ett förbud ökar om det gör det.

Branschen pekar då på att det är svårt att få någon dömd.

– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar.

Det sa Nina Jelver, tf säkerhetschef på Svensk handel, för några veckor sedan till SVT Småland. Hon lät sedan som förre statsministern Stefan Löfven när hon slog fast:

– Det är viktigt att sända signalen att det inte är okej.

Många miljarder varje år

2021 anmäldes 42 560 stölder i butik enligt Brå. Trenden för anmälningar är nedåtgående de senaste tio åren. Samtidigt går det inte att veta hur många stölder som faktiskt sker. Brottsförebyggande rådet bekräftar det som branschen också säger, att många stölder aldrig upptäcks och att butikernas vilja att anmäla varierar.

Det totala värdet av butiksstölder var 8,5 miljarder 2021 enligt Svensk handel, som liknar summan med budgeten för fem svenska genomsnittskommuner. Enligt organisationen är det 1,7 miljarder kronor mer än 2018 och dubbelt så mycket som 2010.

Kött och särskilt nötkött har en särställning bland det som stjäls i svenska butiker. Enligt Livsmedelshandlarna stjäls det kött ur butikerna för tre miljarder varje år

Lagen utvidgades den 1 juli 2022. Nu kan tillträdesförbud också beslutas för bibliotek och badanläggningar. Den heter nu Lag (2021:34) om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek

Den 21 augusti hittades ett misstänkt föremål vid krogen Operakällaren i Kungsträdgården. Polisen kunde senare konstatera att det var en skarp bomb. Polisen sköt sönder föremålet, som var placerat i en väska. Tre 15-åriga pojkar greps på sannolika skäl misstänkta för försök till grov allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga varor. För två av pojkarna, Jakob Jung och Dante Ellertsson, ledde häktningsförhandlingen till att de sattes på fri fot. För Akil Skrijelj skärptes misstankegraden och han sitter nu häktad på synnerliga skäl.

Bomben blev mycket uppmärksammad då det pågick en kulturfestival i området samtidigt. Det var en hel del folk i rörelse i sommarkvällen. Området tömdes på folk och kvällens spelningar avbröts tvärt.

Senare framkom uppgifter till DN om att de tre pojkarna haft bomben med sig på pendeltåget från Jordbro. En av pojkarna bar väskan, något som kan ses på en av SL:s övervakningsfilmer. Pojkarna är vänner sedan flera år och samtliga nekar till brott, de frisläppta påstår sig inte känna till något om bomben. Och att Skrijejl måste blivit tvingad till att ta med den.

Att äldre gängkriminella använder sig av omyndiga personer att utföra vissa uppgifter är ett känt mönster. Det beror delvis på att när kriminella åker in i fängelse så fylls leden på underifrån och det kryper nedåt i åldrarna. Tidigare fanns också en straffrabatt för personer mellan 18 och 20 år, som nu är avskaffad. Men i detta fall handlar det om yngre personer.

Fel att släppa två?

Vilket motiv som ligger bakom vill åklagaren Lucas Eriksson inte berätta om. Eftersom häktningsförhandlingen hölls bakom stängda dörrar är det förundersökningssekretess och rådmannen Joakim Munter vill därför inte svara på några frågor. Men misstankarna mot de två frisläppta pojkarna kvarstår, även om rätten inte tyckte det räckte för häktning.

De tre pojkarna var kända av närområdespolisen i Jordbro sedan tidigare. Men bara Skrijejl finns i brottsregistret, dömd för ringa narkotikabrott. Att han ska ha blivit tvingad är enligt en uppgiftslämnare till DN vad de två frisläppta pojkarna påstått. På övervakningsfilm ses hur Skrijejl lånar en av kompisarnas elsparkscykel och åker i väg, när de sammanstrålar igen har han inte väskan med bomben med sig längre.

Det kan vara så att de två frisläppta inte visste vad Skrijeijl hade med sig i väskan från Jordbro. Men om de faktiskt kände till bomben och kanske motivet, kan förundersökningen försvåras av att de släpptes på fri fot. Något Lucas Eriksson medger när vi frågar honom.

Hur ser du på att bara en blev häktad?

Det är som det är, tingsrätten tycker att det saknas skäl för häktning. Jag är av en annan uppfattning. Utredningen fortsätter, vi får se vad den ger.

Finns det risk för att det blir försvårande av utredningen, att bevis kan förstöras?

Ja, på fri fot kan de ju påverka utredningen på ett annat sätt än om frihetsberövade. Prata ihop sig och så.

Tror du de agerat på order av något annat kriminellt element?

Nej, om själva utredningen i övrigt, motivbild och andra personers inblandning har jag ingen information att lämna.

Utredningen fortgår och det återstår att se vad frisläppandet av de två pojkarna innebär för ett eventuellt åtal.