I sitt uttalande uppmanade Netanyahu också allmänheten att hålla sig borta från solen och dricka mer vatten på grund av den pågående värmeböljan i landet.

I händelse av att Netanyahu inte kan arbeta måste kabinettet välja en tillförordnad premiärminister, eftersom Israel för närvarande inte har någon sådan. Justitieminister Yariv Levin är vice premiärminister, men skulle inte automatiskt ta över om Netanyahu är oförmögen, i enlighet med Israels grundläggande lagar.

Netanyahu, som leder det israeliska center-högerpartiet Likud, har varit en dominerande figur i israelisk politik i nästan tre decennier. I juni 2021 förlorade han makten för första gången på 12 år när rivalen Naftali Bennett vann en omröstning i parlamentet om att bilda en regering. Netanyahu återvände dock till premiärministerposten 18 månader senare.

Under torsdagens sköts tre palestinier till döds under en skottlossning i Jenin på Västbanken, och ytterligare en på en annan plats. Det är ytterligare dödsfall i en upptrappad konflikt som pågått hela året. När civila israeler attackerats gör militären tillslag mot individer och grupperingar på Västbanken och Gaza. I fallet med de tre döda var det personer misstänkta för att ingå i organisationen Islamisk jihad.

Jenin är känt som bas för mer hårdföra grupperingar. Soldaterna blev beskjutna och besvarade elden. Enligt Palestinas hälsoministerium blev tre personer dödade av kulor från den israeliska ockupationen. Dödsfallen och utvecklingen har väckt reaktioner från omvärlden, skriver AFP. Enligt Haaretz blev 15 män gripna under tillslaget i Jenin.

https://twitter.com/KhJacki/status/1600699294138310657

En representant från Palestinska Röda Halvmånen i Jenin berättade för AFP att hans ambulans och personal blivit beskjutna från ett hus där det fanns israeliska krypskyttar. Samtidigt som de arbetade med att forsla ut en skadad person. Israelisk militär säger sig inte känna till detta.

De tre palestiniernas kroppar bars ut till begravningsceremonin. Sjukhuset i Jenin identifierade de som Atta Shalabi, Sidqi Zakarneh och Tariq Damej.

Fler operationer utfördes under onsdagen och torsdagen, bland annat i Betlehem och Ramallah. Flera misstänkta personer greps. Israelisk militär sköt också mot palestinier som kastade stenar och färgflaskor mot bilar på en väg nordväst om Ramallah. En 16-årig palestinier hemmahörande i byn Beit Rima dog. Ytterligare två skadades.

https://twitter.com/ytirawi/status/1599130559405441024

Totalt har 26 israeler och 150 palestinier dött i år under oroligheterna. 40 av dödade palestinier har kommit under militärens operationer i området i och kring Jenin, vissa var barn i 12-årsåldern. Den mest kända var journalisten Shireen Abu Akleh. Uppgifter från det palestinska hälsoministeriet till Reuters gör gällande att 210 palestinier dött.

Fjolåret var dock betydligt blodigare som helhet, då eskalerade våldet under maj månad. Det ledde till att Israel inledde en militär operation mot Hamas på Gazaremsan. Totalt dog 256 palestinier och över 2000 skadades. På den israeliska sidan dog 14 civila och över 100 skadades. En soldat dog.

https://twitter.com/AdamAlbilya/status/1596137173966880769

Den palestinske premiärministern Mohammed Shtayyeh vill ha hjälp från internationellt håll att skydda sitt folk. Från EU har man uttryckt oro för utvecklingen, och det ökande våldet. En talesman för det amerikanska utrikesdepartementet har uppmanat alla parter att göra allt i sin makt för att minska våldet.

Tor Wennesland är FN:s utsände i Mellanöstern och han varnade förra veckan för att konflikten nu närmar sig kokpunkten.

Fortsatt oklart kring dödad journalist

När det gäller journalisten Abu Akleh har Al Jazeera skickat in en anmälan till den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, mot Israels militär. Mediabolagets juridiska avdelning har gjort en egen utredning om dödsfallet. Man vill att domstolen identifierar de inblandade i skjutningen där hon dog, den elfte maj.

https://twitter.com/mandiiphysique/status/1598774752394579968

Exakt hur händelsen gick till är omtvistat. Israels premiärminister Yair Lapid var tydlig med att ingen kommer tillåtas förhöra israeliska soldater. Eller läxa upp Israel om moraliska betänkligheter under strid. Speciellt inte mediebolaget Al Jazeera, säger Lapid till Reuters.

Al Jazeera är starkt kopplade till den qatariska staten.

Flera tidningar har gjort egna utredningar om fallet. Det amerikanska justitiedepartementet startade i november en egen utredning, där man vill ta reda på om Abu Akleh skadades av misstag eller om hon faktiskt sköts avsiktligen. Israel kommer inte samarbeta med USA i utredningen.

https://twitter.com/LTCPeterLerner/status/1598752731832864768

Benjamin Netanyahu mot seger med 97 procent av rösterna räknade. Får 65 mandat i Knesset och egen majoritet för Likud-ledda koalitionen. Den korruptionsomsusade 73-årige veteranen väntas påbörja en tredje vända som premiärminister.

Vallokalundersökningarna visade på seger för Netanyahu och 62 mandat i Knesset. Valdeltagandet på 71,3 procent är det högsta sedan valet 2015.

Likud ser ut att själva få 30 till 32 mandat. Resten går till de två ultraortodoxa judiska partierna, och de radikala sionisterna spås få 14 mandat.

Lapids parti Yesh Atid ser ut att få 22 till 24 mandat. Vänsterpartiet Meretz i Lapids koalition åker ut.

Palestinska myndighetens premiärminister Mohammed Shtayyeh menar att det är rasism i det israeliska samhället som gjort att religiösa sionistpartier gått framåt starkt i valet.

Bakgrund

Israel går till val för femte gången på fyra år. 120 representanter till det 25:e Knesset ska väljas. Kommer nästa premiärminister kunna regera själv, eller fortsätter den politiska instabiliteten?

Att man åter igen går till val beror på att den löst sammanfogade regeringskoalitionen kollapsade. Åtta ganska spretiga partier lyckades avsätta Netanyahu i fjol, men kunde inte hålla ihop mandatperioden ut.

Yair Lapid, Naftali Bennet och Benny Gantz har alternerat på premiärministerposten, tack vare en lagändring. Under 2019 till 2021 hölls fyra nyval och den politiska krisen mynnade ut i att man tidsbestämmer premiärministrarnas mandattid, och växlar med den alternerande premiärministern.

För tillfället är Naftali Bennet alternerande premiärminister. Man har tidigare använt sig av systemet 1984–1988, men det har aldrig varit skrivet i lag. Benny Gantz blev den första att officiellt inneha posten när han tillträdde 17 maj 2020.

Yesh Atid (Det finns en framtid) grundades av Yair Lapid 2012. Partiet ingick i den koalition som nu fallit, övriga partier är Arbetarpartiet (socialdemokrater), Blått och Vitt (center), Yamina (allians av högerpartier), Yisrael Beitenu (sekulärt högerparti), Nytt Hopp (center/höger), Meretz (vänster) och Arablistan (arabintressen).

Efter att ha misslyckats med att få igenom politiska förslag upplöste Lapid och Bennet Knesset den 20 juni, och utlyste nyval. Lapid fick fortsätta som premiärminister till nästa regering bildats.

Netanyahus återkomst och utrikespolitiken

Oppositionen leds av den politiska veteranen Benjamin Netanyahu. Han har varit premiärminister 1996 till 1999 och 2009 till 2021.

Under sina fjärde och femte mandatperioder som premiärminister var han under utredning för korruption. Han misstänks bland annat för mutbrott, att ha tagit emot opassande gentjänster från bland andra australiske miljardären James Packer och filmproducenten Arnon Milchan från USA.

Han misstänkts också ha försökt förmå tidningen Yedioth Ahronot att skriva mer fördelaktigt om honom, mot att han via lagstiftning skulle motarbeta konkurrenten Israel Hayom.

Netanyahu är partiledare för Likud, som behöver hjälp av stödpartier för att ta makten. Otzma Yehudit är ett parti med en plats i Knesset, vars ledare Itamar Ben-Gvir gärna stödjer Netanyahu. Partiet vill annektera Västbanken och är känt för öppen anti-arabiska hållning.

För att Netanyahu ska nå framgång krävs att man stödjer sig på landets ultra-ortodoxa partier. Kritiken från motståndarna har i regel handlat om att det kan bli en koalition av extremistpartier som kommer till makten.

Netanyahu är känd för att ha ökat antalet bosättare och aldrig förhandla med palestinierna. Under sina senaste mandatperioder blev Golanhöjderna de facto israeliskt territorium, och flera historiska avtal slöts med Marocko och gulfstater. Samtidigt som oroligheterna blossat upp i Jerusalem och på Västbanken har Israel en säkrare position än tidigare gentemot arabländerna.

Arabförbundet möts just nu i Algeriet, och är splittrade över många frågor som rör Israels närområde. Frågan är om en Netanyahuvinst kan öka splittringen ytterligare.

Samtidigt har landets relation med Turkiet förbättrats avsevärt under de senaste två åren, då Netanyahu inte styrt. Man har nu diplomatiska relationer igen och Benny Gantz, försvarsminister och premiärministerkandidat, träffade både sin turkiske motpart och president Erdogan helt nyligen. Enligt AFP är Gantz förhoppningsfull om att relationerna kan komma att stärkas ytterligare. Men kan de det med Netanyahu som premiärminister, som haft svårt för Erdogan?

Enligt Seth J. Franzman på The Jerusalem Post kan relationen med Turkiet försämras om Netanyahu kommer tillbaka. Och Turkiet, som har band till Hamas, kan elda på eventuella konflikter i stället. Samtidigt har Turkiet ett mål att förbättra relationen till USA, genom Israel.

Netanyahu kan också vilja omförhandla det färska maritima avtalet med Libanon. Och Hezbollah kan se ett tillfälle att elda på konflikten i södra Libanon om Netanyahus block kommer till makten.

I Ukrainafrågan är Israel hårt pressade att bistå landet med vapen. Men man har hållit sig neutrala vilket även den viktiga handelspartnern Indien gjort. Man har också goda relationer till Moskva och Beijing, som nu riskerar försämras de länderna nu är huvudfiender för USA. Samtidigt är pressen från väst och USA att Israel tydligare ska välja sida, mot Ryssland.

Lapid har öppet kritiserad Ryssland för saker som hänt under kriget i Ukraina. Hans finansminister Avigdor Liberman vägrade, han är född i Moldavien och har sitt stöd i Israels ryskfödda minoritet.

Netanyahu har byggt en del av sitt politiska kapital i den ryskfödda gruppen på att han haft en bra personlig relation till Putin, samtidigt som man haft en fungerande men ansträngd relation länderna emellan i frågan om Syrien.