Några timmar tidigare larmades polisen i Södertälje till stadsdelen Geneta, efter att flera boende i området hört höga smällar. Polisen konstaterade att flera skott avlossats mot en restaurang. ”Vi letade runt en stund och hittade flera hylsor och bevis på skottlossning, så någon har skjutit mot festlokalen som också ska vara en restaurang”, sa polisens vakthavande befäl Jenny Ryberg till TT.

Också i Norrköping har skott avlossats, den här gången i Hageby, en stadsdel som under senare tid blivit ett av kommunens invandrartätaste område. Polisen ryckte ut under kvällen med anledning av en skottlossning mot en villa, meddelar TT. ”Vi undersöker om det finns några bakomliggande orsaker varför det skett, och om det finns en hotbild mot personerna på adressen”, säger vakthavande befäl Peter Ström.

Samtal om skottlossningen kom in till polisen strax efter klockan 17 på söndagskvällen. Enligt polisen var de två männen vid medvetande och talbara när de anlände till sjukhuset i Uppsala.

Den eller de som är ansvariga är fortfarande på fri fot och polisen har inte kommenterat hur allmänheten ska agera, om man ska vara rädd eller extra försiktigt.

En granne berättar för Expressen: "Jag hörde flera ”poffar” och tänkte om det kunde vara skott. Sen inte långt efter kom det polisbilar och helikopter."

En insats för att hitta gärningsmännen pågår i området och insatsstyrkan samt helikopter deltar i insatsen.

En 14-årig pojke har förts till sjukhus meddelar polisen. Det är oklart om pojken var tilltänkt offer eller förbipasserande. ”Vi är inte helt säkra”, säger Per Bjurström, vakthavande befäl på polisen Region Mitt, till SVT Nyheter. En linjebuss med passagerare träffades också av flera skott, liksom en lägenhet 400 meter bort. Ingen har gripits.

I Göteborg fick polisen flera samtal om misstänkta skottlossningar i Angered. Totalt misstänker man att det handlar om fyra skottlossningar vid olika platser, och alla ska ha skett vid tvåtiden på natten. Enligt uppgifter från polisen tror man att någon har skjutit rakt upp i luften från en bil på tre olika ställen.

”Vi har kunnat bekräfta en skottlossning, och de andra tre jobbar vi med för fullt”, sa Martin Hallberg, polisens vakthavande befäl vid polisen i Väst till Göteborgs-Posten.

Överläkaren Adel Shalabi misstänks för mutbrott, tog emot 4,1 miljoner kronor till både privat- och företagskonton från företag Akademiska sjukhuset i Uppsala gjorde affärer med.

Adel Shalabi är överläkare och verksamhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under lördagen 27 maj greps han på Arlanda flygplats och är nu häktad misstänkt för fyra fall av mutbrott, varav två grova, skriver Aftonbladet. När han greps var han på väg till Norge. Enligt polisen var det inte ett flyktförsök.

Misstankarna härrör från när sjukhuset 2019 köpte in en röntgenapparat för 6,5 miljoner kronor, som används vid neurologiska ingrepp. Säljaren Canon Medical Systems betalade i samma veva ut 200 000 kronor till Shalabi, vilket sedan ledde till en mutbrottsutredning hos Riksenheten mot korruption.

Detta uppmärksammades i en granskning av SVT Uppdrag granskning, som visade att Shalabi flyttat e-post från sitt arbetskonto till sitt privata. I konversationen han hade med Canon Medical Systems vd Ann-Charlotte Nylander skickade han sitt privata bankkontonummer.

Pengarna fick han dock genom ett konsultavtal, där han fick 200 000 kronor som en förskottsbetalning till sitt företagskonto. Enligt avtalet skulle Shalabi hålla föreläsningar hos Canon Medical Systems, dessa genomfördes dock aldrig då pandemin kom emellan.

Dessutom innehöll inköpet av röntgenapparat flera bjudmiddagar i samband med mässor utanför Sverige. Andra från Akademiska sjukhuset deltog på dessa, utöver Shalabi.

Fyra företag är inblandade i muthärvan, förutom Canon Medical Systems också Siemens. Totalt ska Shalabi ha tagit emot 4,1 miljoner kronor via sitt privata konto och företagskonto.

En företagare Aftonbladet pratat med känner sig lurad av Shalabi. I slutet av affären mellan dem ändrades avtalet, fem procent av summan skulle sättas in på Shalabis företagskonto, för att sedan användas för utbildning av personal. Ett gott ändamål, trodde företagaren, som kände sig pressad att få till stånd det han ansåg vara ett prestigeuppdrag.

Shalabi nekar till alla anklagelser. Han ska ha betalat tillbaka de 200 000 kronorna till Canon Medical Systems. Hans advokat Hampus Wikerstål säger att Shalabi välkomnar utredningen mot honom.

”Vi vill inte att den information som kan samlas in med TikTok kan användas i syften som kan vara till skada för det förtroendeuppdrag vi har”, fortsätter Ekvall. Uppsala ungdomsjour får fortsätta använda appen för att kunna bedriva sin verksamhet på bästa möjliga sätt. ”Då blir det på mobiltelefoner som inte är anslutna till våra nätverk.”

I februari stängdes Uppsalas stadsbiblioteks ”BookTok”-konto ned, efter att kritik mot appen lyfts på Stockholms stadsbibliotek. BookTok är en av TikToks undergrupper, som fokuserar på böcker och litteratur. Nu försvinner alltså appen för så gott som samtliga kommunanställda i Uppsala.

Många länder, som USA, Kanada, Tjeckien och Danmark, har sagt att statsanställda inte bör ha TikTok på sina tjänstemobiler, eftersom det finns en risk för kinesisk övervakning. Även EU-kommissionen har gjort samma bedömning. Sverige har inte utfärdat något generellt förbud för statsanställda.

Arenabygget i Gränby har lagts på is ännu en gång, skriver SVT. Det handlar om en investering på 600 miljoner kronor som i nuläget anses för dyrt, på grund av det ekonomiska läget. Man har lagt minst 87,1 miljoner kronor på projektet, varav en stor del har varit pengar i sjön, medger Erik Pelling som är socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Uppsala. Det är i nuläget inte klart när bygget kan komma igång, och vad ett nytt slutpris kan bli.

I stadsdelen Gränby har det länge planerats för en multiarena. Spaden skulle sättas i marken i år, men så blir det inte. Kommunen har avsatt 500 miljoner till projektet men nu har kostnaderna dragit iväg med ytterligare 100 miljoner. För att gå vidare krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige.

Enligt Pelling är inflationen en stor del av att det blivit dyrare. Han säger också att fördröjningen pågått under flera mandatperioder och under olika politiska styren. Men politikerna måste samlat ta ansvar för att det blivit så mycket fel.

Uppsala har letts av Socialdemokraterna 1994 till 1996 och 2014 till och med i dag. 2006 till 2014 styrde Moderaterna.

En tänkt hyresgäst är ishockeyklubben Almtuna. Sportchefen Tony Mårtensson förstår dock kommunens agerande och säger till SVT att det är trist. Dock kommer skridskodelen vid gränsby sportfällt att rustas, något som kommer gynna Almtuna.

2004 gick Almtuna ut och sade att man ville bygga en ny hockeyarena med plats för 8 000 personer. Kommunstyrelsen klubbade igenom planerna, som då beräknades kosta 250 till 300 miljoner kronor.

2010 rev förvaltningsrätten upp kommunstyrelsens beslut, eftersom avtalet med arenabolaget var olagligt.

2014 sätter Försvarsmakten käppar i hjulet för bygget, på grund av höjden. Dessutom upptäcker man en artskyddad vattensalamander i området vilket gör att planerna fick göras om. 2017 kom den nya detaljplanen på plats och 2019 ändrar man kapacitet till 5 000 åskådare.

Den nuvarande planen klubbades igenom 2020 och arenan med formen av en oktagon var tänkt att stå klar 2024. Då hade också priset stigit från 420 miljoner till över 500 miljoner. Oktagonförslaget bokfördes av kommunen som en ”förgäveskostnad” på 30,4 miljoner. Ett nytt omtag togs igen 2021, vilket kostat skattebetalarna 4,3 miljoner kronor.

Arenan är även tänkt för event och konståkning. När den kan komma att byggas är i nuläget oklart.

Uppsala har under de senaste åren också gjort stora investeringar i Studenternas IP, där sommararenan renoverats till en fullskalig fotbollsarena. Den renoverade arenan stod klar 2020 och kostade 500 miljoner kronor att bygga.

På området i Gränby planeras också en ny simhall med hopptorn och 50-metersbassäng, som ska ersätta en nedgången hall i Fyrishov. Projektet beräknas kosta 500 miljoner kronor.

”För oss är det här ett rättviseperspektiv”, säger Uppsalahems fastighetschef Therese Berg till SVT Nyheter. ”Vi tycker att det är rätt att man får betala för den kostnad som uppstår vid en störning. Ibland har vi hyresgäster som återkommande stör, flera gånger.”

Risken finns att den som inte klarar av att uppföra sig som folk blir av med hyreskontraktet, men den processen kan ta upp till ett år. ”Vi känner att det här blir ett skarpare verktyg. Det kostar att störa sina grannar”, avslutar Berg. Om man inte betalar fakturan, så kommer en påminnelse innan den till slut går till inkasso.

”Vi tycker att störningsjoursavgifter och sådant ska ingå i normal förvaltning”, säger Martin Hansson, jurist på Hyresgästföreningen. ”Då är det en kostnad som ska bäras av alla hyresgäster.” De menar att eventuella avgifter ska vara tydliga i kontraktet.

Driftchefen Omar Dabous sa till DN att besten kom in genom att krossa en ruta i köket. ”Den sprang fram till kassorna och sedan ut i matsalen. Vi hade en del besökare, och många sprang ut”, säger Dabous. Han försökte själv få ut vildsvinet ur lokalen genom att fösa den mot dörren med en stol. ”Det gick inte så bra, och den började jaga mig. Men till slut sprang den ut.”

På vägen ut stökade den till i matsalen och lekrummet, och restaurangen stängde efter incidenten för att sanera lokalen. De har öppet som vanligt i dag. ”Det var en dramatisk händelse, så får man säga. Ingen är skadad vad jag vet”, säger Henrik Nerell, presschef på McDonald’s, till UNT.

I somras anföll ett simmande vildsvin en familj på en strand i Smygehuk, men de klarade sig bra.

I går publicerade vi en artikel om situationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där ligger sjuka patienter i sin egen avföring och urin. Det fattas 100 vårdplatser och 300 sjuksköterskor. Nu hotar Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) med böter på 20 miljoner. Det är inte förstå gången Ivo angriper förhållandena på Akademiska.

I artikeln intervjuas Vivianne Macdisi, hon är socialdemokratiskt regionråd i Uppsala och även ledamot av socialdemokraternas partistyrelse. I Region Uppsala är hon oppositionsråd och har 17 olika uppdrag.

Hon kräver nu i en e-post till redaktionen att vi tar bort hennes ”medverkan” i artikeln eftersom vår tidning ”sprider antisemitiskt, rasistisk och antiabortpropaganda”.

Hon har också gått ut på Facebook och beskrivit Morgonposten som:

”… den sortens alternativmedia och högerextremism jag avskyr mest. Den sorten som sprider konspirationsteorier, antisemitism, antiabort-propaganda och rasism. Det är definitivt ett media jag tar kraftfullt avstånd från och aldrig skulle medverka i och aldrig läser.”

Givetvis kommer vi inte att ta bort ”hennes medverkan” – det lutar snarare åt att vi publicerar allt hon sade i intervjun.

När politiker börjar hojta om ”antisemitism”, och ”rasism” så brukar den som pekas ut genast falla på knä och börja krypa mot närmaste kors för att där förklara att ”Nej nej nej, så är inte fallet”.

Men det kommer vi aldrig att göra.

Macdisi ger inga exempel på vad som gör oss till ”antisemiter” och ”rasister”.

Men vi har sett på sociala media att någon uppmärksammat henne på två artiklar i Morgonposten och ifrågasatt att hon låter sig intervjuas. Ett rimligt antagande är att det är därifrån hon hämtat sin information, från två skärmdumpar – inte genom att läsa Morgonposten.

Den ena artikeln har rubriken ”Han sår, Soros skördar”, och är en noggrant belagd text om hur George Soros under många år skänkt hundratals miljoner kronor för att stödja personer som vill bli valda till åklagare i USA. Soros har varit mycket öppen med att hans mål är att få åklagare tillsatta som delar hans politiska dagordning när det gäller brott och straff; alltså extrem eftergivenhet mot våldsbrott och tjuvar. Soros har lyckats bidra till att ett stort antal sådana åklagare blivit valda. Men han har också åkt på bakslag. Nyligen avsattes Chesa Boudin i San Francisco av stadens medborgare i en folkomröstning.

Vari det antisemitiska i artikeln skulle bestå är lite svårt att förstå. Men Macdisi är väl mest upprörd över att texten beskriver hur de som har pengar använder dem för att köpa politisk makt – en praktik som socialdemokraten Macdisi och hennes partivänner tillämpar även i Sverige – men där använder man skattepengar för att köpa sig röster, i till exempel förorterna.

Macdisi talar också om att vi är ”abortmotståndare” – grunden för det verkar vara den andra skärmdumpade artikeln. Den är skriven av vår USA-korrespondent. Han går mycket noga igenom frågans historia i USA, han redogör för skillnader – och likheter – mellan lagstiftning i Europa och USA, och klarlägger på så sätt många missförstånd som infekterar den svenska debatten. Han desinficerar det offentliga samtalet.

Muslimska brödraskapet?

Om vi betedde oss på samma sätt som Macdisi skulle vi påtala att hon kommer från Homs i Syrien. Ett erkänt och mycket starkt fäste för Muslimska brödraskapet och andra islamistiska grupper. Men vi vet än så länge lika litet om hennes eventuella kopplingar till dessa obehagliga rörelser som hon vet något om Morgonposten. Alltså håller vi tyst i den frågan, och Macdisi borde hålla tyst när det gäller vad Morgonposten står för.

Sveriges offentliga samtal behöver verkligen saneras, och personer som av slöhet, maktlystnad eller ren och skär dumhet sprider lögner eller märkliga idéer, och uppfattningar måste isoleras från varje upptänklig maktposition.

Morgonposten tillhör inget politiskt parti eller rörelse. Vi är obundna, vi står helt fria.

Så när vi ställs inför okunniga angrepp behöver vi inte huka, snyfta till och säga förlåt.

Vi går till motattack.

Därför inleder vi nu en kampanj för att få bort Vivianne Macdisi från politiken. Inte för att hon angriper Morgonposten, utan på grund av själva formen för angreppet – där avslöjar hon att hon är en pratkvarn som är dum som en stubbe. Sådana är skadliga när de får makt.

Uppsalas invånare är säkert ense med oss om att en sådan person inte kan ha en post som regionråd – även om hon är i opposition kan hon utöva makt – och födas med skattemedel.

Situationen på Akademiska är allvarlig, och en person som Macdisi kan inte bidra till att den blir bättre, vare sig som oppostionsråd eller om hon har makten. Hon var ordförande i sjukhusstyrelsen 2017 när Ivo kom med en chockrapport om tillståndet på Akademiska sjukhuset. En asteroid som slog ner i akutintaget skulle antagligen tillfoga mindre skada än Macdisi gör i långa loppet genom sin inkompetens och indolens.

Vi kommer under hela perioden fram till valet att följa Macdisis handlingar och ord. Det hon säger på sociala media kommer vi att kommentera, liksom hennes uttalanden i intervjuer. Pallrar hon sig i väg till ett offentligt möte så är vi där. Och givetvis kommer vi att granska hennes privatliv också – lever hon som hon lär – och vill tvinga oss andra att leva?

Vi måste dränera det svenska politiska träsket. Macdisi är inte ensam om att vara oduglig för sitt uppdrag. Alla, precis alla, partier är befolkade av personer som skaffat sig ett uppdrag eller en post därför att de inte kan försörja sig på annat sätt.

Det kommer att ta ett tag att få dem att lämna politiken.

Men det kommer att gå.

Förhoppningsvis kan vår kampanj mot Macdisi få andra politiker att stryka sitt namn från valsedlarna och lunka i väg till Arbetsförmedlingens platsautomat för att se om det ändå inte finns något där som kan passa.

De kommer att göra det av oro för att nästa gång kanske vi har siktet inställt på dem.

Så fram till valet kommer vi att under vinjetten ”Dagens Macdisi” – när så är påkallat – berätta om hennes senaste klavertramp och politiska snedsteg.

Jag har en känsla av att ni kommer att få se vinjetten ofta.

Livshotande försämringar på Akademiska sjukhuset, säger tillsynsmyndighet. Några få avvikelser, säger sjukvårdsdirektören. Vem ljuger?

Uppsalas befolkning har ökat med 17 procent de senaste tio åren och sjukvårdskapaciteten har inte hängt med. Det är kris på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det säger Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), och det säger också Vårdförbundet och den politiska oppositionen i region Uppsala.

För två veckor sedan kom Ivo med ett beslut där man ålägger regionen och sjukhuset att skaka fram fler vårdplatser. Antalet slutenvårdsplatser inom specialistsjukvården måste utökas med 100 och bli 612 stycken senast den 15 september. Annars ska regionen betala ett vite på 20 miljoner kronor.

Det gör verkligen ont ända in i min själ att det här ska kosta region Uppsala 20 miljoner. I stället för att betala dem i vite, borde vi använda dem till att höja löner och förbättra situationen på akutmottagningen, säger oppositionsrådet Vivianne Macdisi (S).

Att utöka antalet platser till 612 är en omöjlig och orimlig uppgift, enligt regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler. Han är den högsta chefen för sjukvården i regionen och det är också han som riktat hårdast kritik mot Ivos beslut. När Morgonposten når honom säger han först att det inte finns någon konflikt mellan dem, och att relationen är lite uppstressad för tillfället men att den annars ligger på en realistisk och bra nivå.

Det är klart att de och vi ibland använder lite starka ord, men i grund och botten vill vi reda ut det, och få en så bra patientsäkerhet som möjlighet, säger Köhler.

Men du har sagt att de håller på med smutskastning. Det är ju faktiskt ...

Ja, men det är sättet som de gör, när de väljer ut några få av våra avvikelser och använder det som underlag för att beskriva hela akutmottagningen som ett farligt ställe att vara på.

I sin retorik så har de använt en beskrivning som är farlig, som skrämmer iväg patienter. Det viktigaste av allt är att patienter söker hjälp när de är oroliga. Gör de inte det så har vi ett problem med patientsäkerheten. De beskriver det som att allt som händer på akutmottagningen är farligt. Så är det inte.

Enligt Köhler är det alltså inte bristerna i vården som är den stora patientsäkerhetsrisken, utan i stället att patienterna blir så rädda för att besöka sjukhuset att de i stället avstår vård.

Innan vi tittar på vad Ivo faktiskt säger kan man konstatera att alla är överens om att sjukhusets problem handlar om personalbrist. Bristen på vårdplatser handlar inte om  lokaler och sängar utan om sjuksköterskor. Det saknas ungefär 100 vårdplatser för att nå 612 och det måste till drygt 300 sjuksköterskor för att inrätta dessa 100 platser.

Det som rent konkret händer är att patienter fastnar på akutmottagningen för det finns ingenstans att skicka dem. De blir liggande kvar på akuten i korridorer och får inte den specialistvård de behöver. Det innebär också att personalen på akutmottagningen blir överbelastad.

Så till Ivos beskrivning av problemet. De inleder: "Situationen vid Akademiska sjukhuset är mycket allvarlig och, sedan IVO:s senaste tillsyn, försämrad. Patienternas mest basala mänskliga och medicinska behov kan inte tillgodoses. Bristerna vid akutmottagningen är omfattande och genomgripande med påverkan på all vård och behandling som sker där. Detta omfattar allt från den initiala bedömningen av patienterna, prioritering och läkarbedömning till fortsatt medicinsk vård och omvårdnad."

Sedan berättar Ivo att patienter som befinner sig i livets slutskede vårdas i korridorer, att patienter dör i ensamhet, och att patienter får ligga i flera timmar i sin egen avföring och urin. De säger också att patienter drabbas av livshotande försämring till följd av utebliven läkemedelsbehandling och att de inte i acceptabel utsträckning får mat, vätska och grundläggande omvårdnad.

Det är en kraftfull kritik mot akutsjukvården på Akademiska sjukhuset, men Mikael Köhler vill beskriva problemet som en "enskildhet".

Hur känns det att inte kunna ge tillräckligt bra vård?

Om man ser på det totala resultatet så har vården blivit mycket, mycket bättre bara på det senaste decenniet. Men så finns det enskilda problem som vi måste jobba med hela tiden, och det här är ett av dem – att patienter blir liggande för länge på akutmottagningen.

Han ger sedan som exempel att man är mycket bättre i dag på att behandla hjärtinfarkt än för tio år sedan, och fortsätter:

Så länge som vi lyckas ge vård till dem som har störst behov i första hand så är det något jag utan vidare kan leva med i min yrkesroll.

Det är någons verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Är det som Köhler menar, att det bara handlar om att patienter blir liggande för länge på akuten, eller är det som Ivo säger, att det handlar om livshotande brister och om patienter som ligger i timmar i sin egen avföring? Det kanske rentav är personalen som inte klarar av sitt jobb?

Nere på golvet

Om man analyserar sig själv och oss på akutmottagningen så är det väl en typ av människor som trivs med adrenalinkicken som jobbet innebär, och den belöning man får av att vara på plats när det verkligen gäller, säger sjuksköterskan och skyddsombudet Oscar Anfelt.

Anfelt har jobbat på Akademiska sjukhuset i tolv år, varav de fem senaste på akutmottagningen. För fem år sedan var det lite av en sport att hinna med att hjälpa alla vårdsökande, så man kunde lämna över en tom akutmottagning när dagpasset kom in framåt sjutiden på morgonen. Inläggningsklara patienter skulle vara ivägskickade till vårdavdelningarna och de snabba ärendena hade blivit hjälpta och hemskickade.

På tisdagsmorgonen, när han lämnade över som ledningsansvarig sköterska, hade han 74 patienter som låg eller satt och väntade på akutmottagningen. 33 av dem väntade på att få komma till en vårdavdelning.

Jag har jobbat på många ställen på Akademiska, men den kunskapsnivå och den ambitionsnivå som finns hos medarbetarna på akutmottagningen hittar man ingen annanstans. Det är så otroligt högpresterande individer med engagemang och driv som jobbar här. Det finns en sådan fantastisk bas att bygga på, bara man orkar behålla erfaren personal.

Han berättar att det lite förenklat finns två typer av personal på akuten. De som arbetar i ett eller två år för att få den mångsidiga erfarenhet som arbetsplatsen ger, och så kärnan som helst av allt vill jobba på en akutmottagning.

Det som oroar är att vi har den här klicken med personal som vill jobba länge på akuten – de försvinner också nu.

När började det hända?

Den största ruljansen är egentligen sedan förra sommaren. Under året som har varit har man sett att personal börjat röra på sig. De känner att de inte blir hörda och att de inte kan stå för den vård vi ger här. Det blir som en markering, att: "Jag kan inte jobba kvar, för då är jag en del av problemet".

Hälso- och sjukvårdsdirektören Köhler menar att Ivo målar upp en skräckbild som är en större fara för patientsäkerheten. Han menar att den skrämmer bort vårdbehövande, så att de inte ens besöker sjukhuset.

Jag förstår vad han menar för det finns ju en risk i det också, att folk är så uppskrämda att man väntar in i det längsta på att komma in. Det såg vi lite under covidpandemin, att de som kom in var riktigt sjuka. Vi kände att vi hade kunnat gjort något åt det om de kommit in tidigare. Det finns en poäng i det han säger men det är svårt att väga dem mot varandra, vad som är mest patientfarligt.

Men om man inte vill ljuga för folk, är det sant det som Ivo beskriver?

Ja, det är absolut sant. Den transparensen måste man ha. Det som Ivo beskriver är en spegling av vår verklighet. Men det är viktigt att folk söker akutmottagning, som har behov av det. Sedan är det vår uppgift att bedöma och handlägga utifrån symptomen de söker för.

Anfelt beskriver också hur sjukvården kännetecknas av kortsiktighet och av en avsaknad av en plan, och av en rundgång. Den bristande akutvården orsakar onödiga vårdskador så att vårdavdelningarna får ta emot patienter i sämre skick än de borde vara i. Vårdavdelningarna har å sin sida ett tryck på sig att ta emot fler från akuten så de skickar hem behandlade patienter tidigare än de borde. De för tidigt utskrivna patienterna kommer sedan tillbaka till akutmottagningen i större antal än tidigare, eftersom de inte fått tillräckligt bra vård första gången.

Krig?

Region Uppsala satsade 40 miljoner extra på löner i den senaste budgeten för att locka till sig kompetent personal, och för att kunna behålla den som finns.

De 40 miljonerna behövs, men det räcker inte. Det behövs mer pengar, säger Vivianne Macdisi från Socialdemokraterna, och lägger till att S vill satsa 50 miljoner till.

Hon vill också ha svar av regionstyrelsens ordförande Emilie Orring om hon står bakom Mikael Köhlers attack på Ivo:

Emilie Orring måste svara på om hon delar Mikael Köhlers uppfattning att Ivo är ute och cyklar, och den kritik han riktar mot Ivo, för jag tycker det är synnerligen anmärkningsvärt att region Uppsala startar ett krig mot Ivo, i stället för att försöka lösa problemet.  Jag måste utgå från att hon delar hans uppfattning.

Tycker du att Köhler försvarar de styrande?

Jag kan bara konstatera att den högsta tjänstemannaorganisationen uttalar sig för region Uppsalas räkning. Då blir min fråga: Står den politiska ledningen, med regionstyrelsens ordförande, bakom de kommentarer som hälso- och sjukvårdsdirektören har fällt? Tycker de att Ivo helt ogrundat har kritiserat region Uppsala? Tycker de att Ivo har fattat ett felaktigt beslut? Tycker de inte att vi ska öppna fler vårdplatser? De måste upp på banan och äga problemet.

Morgonposten har försökt nå Emilie Orring (M), men hon avböjde medverkan och hänvisade till de uttalanden hon gjort i Upsala Nya Tidning. Inte heller regionstyrelsens 1:e vice ordförande Björn-Owe Björk (KD) kunde uttala sig. Han var tvungen att resa till Bryssel.

Emilie Orring säger till UNT att hon håller med Köhler i kritiken mot Ivo. Hon säger att hon litar på sina tjänstemän. UNT konstaterar då att Ivos beslut till stor del bygger på uppgifter från sjukvårdspersonal, och frågar Orring om hon inte litar på personalen, varpå hon svarar:

Det är svårt att lyssna på varje medarbetares upplevelser. De medicinskt ansvariga gör å sin sida en samlad bedömning som bygger på vad som framkommer på olika nivåer.

Tillbaka till sjuksköterskan och skyddsombudet Oscar Anfelt. Han har larmat uppåt i hierarkin många gånger, men utan resultat:

Jag får en klapp på axeln varje gång. De säger "vi hör, vi hör!", men i praktiken händer det ingenting. När man pratar med samma person om och om igen, och den säger samma sak, då blir det bara ord.

I Ivos beslut kan man läsa att de gjort inspektioner på plats och intervjuat vårdpersonal, avdelningschefer och verksamhetschefen på akutmottagningen.

Ivo har kritiserat Akademiska sjukhusets brister sedan 2017. I september 2021 beslutade de också om ett vite, men regionen överklagade och fick det underkänt i domstol. Kraven på åtgärder var för otydliga. Nu försöker Ivo igen, och förtydligar behovet till 612 vårdplatser. Det återstår att se om regionen överklagar även denna gång.