”Det är ovanligt att det sker så här frekvent”, säger Patrik Chi, Västtrafiks presstalesperson, till SVT Nyheter. Prognosen är att tågtrafiken ska börja rulla som vanligt under förmiddagen.

”Vi hägnar in så stor del av järnvägen vi kan, men det är många mil järnväg och mycket av den ligger långt från bebyggelse”, säger Trafikverkets underhållsingenjör Håkan Nilsson i område väst till tidningen Entreprenad. I den mån det är möjligt byter man också ut kopparen mot aluminium, men det är något man helst vill slippa. Det krävs dubbelt så stor area på aluminium för att täcka upp för kopparens ledningsförmåga.

”Koppar är även mer beständig mot korrosion, samt att koppar har bättre värmeledningsförmåga, att den står emot den värme som bildas i ledningen bättre. Slutsatsen är att koppar bättre för oss, men den är även bättre för tjuvarna”, avslutar Nilsson.

2014 gjordes försök med att DNA-märka koppar, men det har haft begränsad framgång.

Tvillingarna Tore och Ture Molin bor sedan snart 70 år i Annelund, som ligger utanför Ånge i Medelpads skogar. Men nu tvingas de bort från det hem där de levt alltsedan de föddes. Det kommer inte att kunna bo kvar efter den 30 september.

Då kapar Trafikverket strömmen. Beslutet om att strömmen stängs av går inte att överklaga.

Samma öde drabbar ett 20-tal fastigheter över hela landet, berättar DN. De som bor i de fastigheterna får sin ström från järnvägens elnät.

Trafikverket förklarar sig med att fastigheternas anslutningar till järnvägens interna elnät strider mot ellagen, och uppmanar dem som blir av med sin el att ansluta sig till det allmänna elnätet.

För bröderna Molin skulle det kosta tio miljoner kronor – en kostnad som de absolut inte klarar. De bor i en banvaktsstuga som alltid fått el från järnvägen.

Även om lagen skulle ändras så tänker inte Trafikverket fortsätta leverera el, trots att de också får betalt för strömmen av dem som bor i fastigheterna. Christer Holmberg är chef för Trafikverkets avdelning Järnvägssystem Elkraft och deklarerar att:

Elleveranser är helt enkelt inte vår uppgift. Vi vill fokusera på vårt kärnuppdrag, att säkerställa hög tillgänglighet på våra anläggningar, säger Holmberg till DN.

Men studerar man Trafikverkets verksamhet blir man lite brydd över vad Trafikverket räknar till sitt ”kärnuppdrag”.

Trafikverket delar till exempel varje år ut bidrag till organisationer som ansökt om pengar till olika projekt. Morgonposten har tagit en titt på en del av dessa projekt.

2021 fick Svenska Cykelsällskapet 400 000 kronor för att utveckla cykelturistleder. NTF fick 1 219 000 kronor för att inleda en ”dialog” med 50 kommuner för att: ”lyfta vikten av säkrare utformning, bättre drift och underhåll samt fler säkra gång-, cykel- och mopedpassager.”

Gröna bilister fick 797 000 för att göra en rapport – om grön bilism.

2020 fick Somaliska tjejforum i Norrköping 87 120 kronor för att göra något i just Norrköping. Oklart är dock vad de skulle göra. Cykelfrämjandet fick närmare miljonen för att göra en ”cykelvägsanalys”, NTF fick lite mer än en miljon för att utveckla lokala kampanjer för cykelhjälmsanvändning.

Under de två åren får Maritimt Forum 790 000 kronor för att hålla igång en ”varuägardialog”.

Uppenbarligen räknas de ungefär tio miljoner kronor som årligen läggs på liknande externa projekt till Trafikverkets kärnverksamhet, man kan söka bidrag i år också.

Trafikverket har också de senaste åren satsat hårt på att starta omfattande projekt och studier för att komma fram till hur svensk trafiksäkerhet ska kunna utvecklas för att stå i samklang med ”FN:s globala mål för ett hållbart samhälle”. Trafiksäkerhet blir plötsligt en mycket komplex fråga, eller som Trafikverket uttrycker det:

”Trafiksäkerhet är en viktig del, men för att transportsystemet ska bidra till det hållbara behöver man hantera flera hållbarhetsaspekter samtidigt. Fossilfrihet, attraktivare och mer levande städer, ökat aktivt resande, automatisering, digitalisering, delade tjänster är alla exempel på egenskaper och företeelser som kommer att förändra vårt transportsystem.”

Kanske måste man förstå att ställda inför denna utmaning väljer Trafikverket att stänga av strömmen till Ture och Tore. Vad betyder väl ett föräldrahem som blir ödestuga långt ute i skogen när verkets resurser måste koncentreras på att komma fram till hur man på ett trafiksäkert sätt ska bidra till ”attraktivare och mer levande städer”.

Till Trafikverkets kärnverksamhet hör också att medverka i och stödja Prideparader, det sker i till exempel i Varberg där projektchefen för det stora tunnelbygget förklarar att:

Inom Trafikverket ser vi olikheter och mångfald som en tillgång och arbetar kontinuerligt med att motverka risken för diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier.

Två nästan 70-åriga bröder som håller landsbygden levande genom att bo kvar i sitt barndomshem i Medelpads skogar borde väl kanske kunna ses om en del av Sveriges ”mångfald” – och Trafikverket skulle kunna bidra till denna mångfald utan någon kostnad.

Istället väljer verket att kapa elen, och ägna sig åt sin ”kärnverksamhet”.

Och eftersom vi nu vet att Trafikverket har en fast värdegrund som man håller sig till, kan vi heller inte gärna hävda att det är ”kränkande särbehandling” att driva bröderna från den plats där de växt upp och levt hela sitt liv.

”Det är inte färdigt”, säger trafikledare Anders Kemi till SVT Nyheter. ”Det finns en väldigt stor oro, främst bland den operativa personalen som ska ta hand om tågen, och få det här att fungera till helgen.”

Tågbolagen är mycket kritiska och säger att det nya systemet, en investering på en miljard kronor, är för dåligt testat. De varnar för ett rejält tågkaos, som kan sträcka sig över jul- och nyårshelgen. Det skulle inte bara drabba frusna, luttrade resenärer, men också godstrafiken. ”Det är en spänd förväntan inför helgen”, säger Thomas Andersson, enhetschef på Trafikverket.

På flera trafikledningscentraler har man bunkrat upp med papper, pennor, pennvässare och kautschukar som ett stöd till det nya systemet. ”När man jobbar med papper och penna ritar man förändringarna. Om ett tåg blir sent, så får man rita om”, avslutar Kemi.

Under året har SJ flera gånger kontaktat Trafikverket, och påtalat det de ser som allvarliga brister i de nya systemen. Enligt Tobbe Lundell, presschef på SJ, kan de leda till allvarliga störningar i tågtrafiken. ”Men problemet är att vi fortfarande inte har fått tillräckligt med fakta om vad det innebär, och hur det kommer påverka oss.”

Branschorganisationen Tågföretagen har uttryckt oro över det nya systemet, och säger i ett brev till Infrastrukturdepartementet att det ”i högsta grad är troligt att vi kommer få stora störningar i svensk tågtrafik”. Lina Lagerroth, näringspolitisk expert på Tågföretagen, säger att ”Vi har än i dag inte fått alla färdplaner för julen.”

”Vi känner oss trygga i att det här ska rulla”, meddelar Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

Ett tiotal fartkameror har stulits från länsväg 292. Varje kamera kostar 250 000 kronor att köpa och montera. Det är en del i en stöldvåg där 50 kameror stulits på vägarna mellan Nynäshamn och Tierp. Totalt har 60 kameror stulits från polisregion Stockholm och Mitt.

Nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror är Eva Lundberg, som säger att man funderar på hur kamerorna ska skyddas bättre. Notan för Trafikverket landar på över 14 miljoner kronor.

Polisen har undersökt brottsplatserna och skickat föremål för DNA-analys. Man arbetar efter en teori om att det är ett internationellt kriminellt nätverk som ligger bakom stölderna.

Enligt polisregion Mitts presstalesperson Jonas Eronen är Sverige ”något av ett smörgåsbord” för ligorna. Det är saker som är enkla att stjäla och avyttra snabbt som är högintressanta.

Eronen kan inte svara på vem som vill köpa en kamera. Han tror det kan vara hela kameran, eller bara vissa delar som är intressanta.

När kamerorna var ett nytt fenomen på svenska vägar var de attraktivt stöldgods. Detta var i början av 2000-talet och kameran var en eftertraktad modell av Nikon. Modellen modifierades då för att andrahandsvärdet skulle minska.

För närvarande finns det runt 2 300 kameror på svenska vägar. Trafikverket påstår att dem räddar 20 liv och 70 personer från att skadas allvarligt, varje år. 2010 fanns det 880 kameror på vägarna.

Kameran är placerad i ett skåp där det även finns ett mätsystem med olika komponenter. En fotoblixt, en digitalkamera, en radarsensor och en dator.

Stölderna de senaste veckorna har resulterat i en fråga till justitieminister Morgan Johansson. Det är Sverigedemokraten Thomas Morell som undrar om han avser verka för ett ökat fokus på trafikpolisen och vägkontroller.

Att ligor stjäl och för stöldgods ut ur landet har varit ett problem väldigt länge. Båtmotorer är ett exempel, en fyrtaktare kan gå på över 300 000 kronor. En båtmotor som stals i Kungsbacka på natten kunde fort via E4:an föras ut ur landet och dyka upp i Polen vid lunchtid nästa dag.

Ett annat exempel där ligor riktat in sig på en specifik del är stöldvågen mot Volvo V70 i Bohuslän i början av året. Det var då fronten som stals och sedan såldes till personer med en V70 av en tidigare årsmodell. En bil tillverkad innan 2012 kan på så sätt se betydligt modernare ut, med en ny front.

Att det ofta är svårt att stjäla en hel bil gör att tjuvarna riktar in sig på detaljer. Exempelvis lyktor, backspeglar, airbags och instrumentpaneler (med navigatorsystem).

Men kan det vara så att kamerorna också stjäls av arga fortkörare?

I Albuquerque i USA verkar så vara fallet. Där stals en nyinstallerad kamera på en gata känd för hastighetsöverträdelser. Över 3 000 fall registrerades innan den stals i slutet av juni.

En annan ny kamera i närheten plockades bort för att undvika vandalism eller stöld. Den hade registrerat 5 000 fortkörare. Nu tittar man på möjligheten att montera kamerorna högre upp, för att försvåra att komma åt dem.

Vissa gör tvärt om och tillverkar egna fartkameror. Eller, något som är väldigt likt en fartkamera. Det gjorde finsnickaren Tommy i Lindome, som tillverkade en egen och satte upp vid Spårhagavägen.

Fartkameran tog i beslag av polisen, och den var ända uppe på rikspolisnivå. Men sedan konstaterade man att den inte var riktig, utan bara var otroligt lik. Den hade dock en annan finurlig funktion, förutom att lura trafikanter. Den innehåller en fågelholk.

Avsändare var Trafikverket, men på Försvarsmakten eller Sveriges radios trafikredaktion kände ingen till varningen.

Inget vet hur det gick till när det felaktiga varningsmeddelandet sändes ut, och på Trafikverket har en utredning inletts.

Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket säger till SVT att man inte kan utesluta en attack av utomstående.

Det är i nuläget oklart hur många bilister som nåddes av meddelandet, och hur de reagerade.