Ameer Al-Baaj har åter igen fällts för brott mot sjötrafikordningen. En hastighetsöverträdelse och två falla av olovligt förande av vattenskoter. Han har också de senaste åren dömts för flera trafikbrott och ett fall av olaga hot.

Men Al-Baaj har också ett riktigt grovt brott på sitt samvete från 2013, då han körde på Ulrika Nilsson med sin vattenskoter. Hon skadades allvarligt och fick fysiska men för livet. Både hörsel och syn är permanent nedsatt och hennes liv präglas av en stark otrygghet.

Ameer Al-Baaj är en 29-årig man med svenskt och irakiskt medborgarskap. Han döms nu för brott mot sjötrafikförordningen och olovligt förande av vattenskoter vid två tillfällen. Påföljden blir 60 dagsböter på totalt 3 000 kronor.

Den 28 juni 2022 körde han en vattenskoter i 21 knop nordväst om Stora Essingen i Stockholm. Han körde också vattenskoter utan att ha rätt till det två gånger, 12 juni samma år vid Tranebergs Strand i Bromma och 22 juni på Grönviksvägen, även det i Bromma.

Al-Baaj erkände ett fall av olovlig körning men förnekade det andra. Han menade att han körde för fort den 28 juni men inte så fort som polisens lasermätare visar. Han sade under tingsrättsförhandlingen att ett oväder var på gång och att han behövde ta sig hem fort.

Men redan 2015 dömdes han för vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada. Det var i juni 2013 som han körde på en simmande kvinna i Blackeberg, i västra Stockholm.

Den då 45-åriga Ulrika Nilssons simtur vid Ljunglöfska slottet slutade illa och hon fick föras med ambulanshelikopter till sjukhus.

De som såg olyckan berättade att de var helt övertygade om att jag var död. Jag visade inga tecken på liv. Då fattar jag verkligen att jag ska vara otroligt tacksam att det gick så bra som det gjorde, sade hon till P4 Stockholm.

Al-Baaj nekade till brottet, men erkände att han kört sin vattenskoter i området den dagen. Han sade också att det fanns andra vattenskotrar i området den dagen.

Men bevisningen band honom till den vattenskoter som kvinnan blev påkörd av. Det gäller muntlig bevisning, fotografier och ett utlåtande från Nationellt forensiskt centrum.

Al-Baaj blev fotograferad när han åkte ifrån brottsplatsen. Tack vare publicering i tv-programmet Efterlyst fick polisen in tips, så att han kunde gripas.

Precis som Solna tingsrätt ansåg även Svea hovrätt att det var Al-Baaj som kört på kvinnan.

Genom sitt körsätt och vid tillfället höga fart hade han brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka och att han av oaktsamhet vållat Ulrika Nilsson skador. Han blev därför dömd till 50 dagsböter på 4 200 kronor och att betala skadestånd till kvinnan på 241 439 kronor.

I skadeståndet ingick 6 000 kronor för sveda och värk, 9 326 för tandskada, 175 000 för lyte och men i form av synskada och övriga besvär, 40 000 för ärr eller utseendemässiga skadeföljder och 11 113 för inkomstförlust.

Nilsson fick svåra frakturer och blödningar i huvudet efter påkörningen, och nedsatt syn. Till exempel fick hon dubbelsidig vätska i lungsäckar och blodproppar i bägge lungorna, vilket krävde avancerade åtgärder.

En tidigare medfödd hörselskada förvärrades och ett halvår efter påkörningen hade hon svårt att uppfatta vanligt tal.

Försämringen är bestående, och skapade problem i sociala miljöer och i hennes jobb som journalist.

Hon tvingades till en lång rehabilitering. Till Aftonbladet sade hon:

Mitt liv har förändrats helt, säger Ulrika Nilsson. Tidigare var jag en aktiv person som såg positivt på framtiden, nu är jag ständigt rädd att bli påkörd eller råka ut för en olycka, tillvaron har begränsats. Jag är inte trygg någonstans och har svårt att koncentrera mig.

Tidigare kriminalitet

Al-Baaj har även dömts för flera trafikförseelser på land. 2018 körde han i 45 km/h på en 30-väg och dömdes till 2 400 kronor i böter.

24 maj 2022 körde han med dubbdäck under otillåten tid och kört ett fordon med för hög last.

25 september fick han böta 2 850 kronor för att ha kört ett fordon som belagts med körförbud och med för tung vikt.

Han är även dömd för olaga hot 2017, och fick betala 3 100 kronor i böter. Upprinnelsen var att Al-Baaj köpt en kiosk av en man. En tid efteråt ringde han upp säljaren och påpekade fel han upptäckt i kioskbyggnaden. Men hans ton blev snart råare och i det inspelade samtalet som använts som bevis sade han:

 Jag har grabbar…[j]ag kan göra allt med dig…Jag har

folk som kan bränna dig uppifrån och hela din familj och hela ditt hus…[d]et kan vi

ta i rätten men innan rätten kommer…[d]u kommer inte leva längre än så, det kan jag lova.

Tingsrätten fann att hotet var ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos mannen och hans familjs säkerhet, till person och egendom. Att det fanns betydande fel på kiosken saknade relevans för det uttalade hotet.

Den misstänkte klev av motorcykeln, och försökte istället fly till fots. Då tar en av poliserna fram sin elpistol och skjuter, men effekten blev något helt annat än det förväntade. Hullingarna träffar mannens ryggsäck där han stoppat ner en bensindunk – den exploderar och sveper in honom i lågor.

Poliserna skyndar sig att hämta en brandsläckare, samtidigt som den misstänkte rullar runt på marken för att försöka släcka lågorna. ”Hjälp mig! Hjälp mig!” hörs han skrika på en film som Youtube-kanalen Police Pursuits lagt upp. Elden är snart släckt, och mannen tas om hand.

En liknande händelse hände några veckor tidigare, när en motorcykel fattade eld nära en polisbil efter en jakt på motorvägen utanför Little Rock.

Ett tiotal fartkameror har stulits från länsväg 292. Varje kamera kostar 250 000 kronor att köpa och montera. Det är en del i en stöldvåg där 50 kameror stulits på vägarna mellan Nynäshamn och Tierp. Totalt har 60 kameror stulits från polisregion Stockholm och Mitt.

Nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror är Eva Lundberg, som säger att man funderar på hur kamerorna ska skyddas bättre. Notan för Trafikverket landar på över 14 miljoner kronor.

Polisen har undersökt brottsplatserna och skickat föremål för DNA-analys. Man arbetar efter en teori om att det är ett internationellt kriminellt nätverk som ligger bakom stölderna.

Enligt polisregion Mitts presstalesperson Jonas Eronen är Sverige ”något av ett smörgåsbord” för ligorna. Det är saker som är enkla att stjäla och avyttra snabbt som är högintressanta.

Eronen kan inte svara på vem som vill köpa en kamera. Han tror det kan vara hela kameran, eller bara vissa delar som är intressanta.

När kamerorna var ett nytt fenomen på svenska vägar var de attraktivt stöldgods. Detta var i början av 2000-talet och kameran var en eftertraktad modell av Nikon. Modellen modifierades då för att andrahandsvärdet skulle minska.

För närvarande finns det runt 2 300 kameror på svenska vägar. Trafikverket påstår att dem räddar 20 liv och 70 personer från att skadas allvarligt, varje år. 2010 fanns det 880 kameror på vägarna.

Kameran är placerad i ett skåp där det även finns ett mätsystem med olika komponenter. En fotoblixt, en digitalkamera, en radarsensor och en dator.

Stölderna de senaste veckorna har resulterat i en fråga till justitieminister Morgan Johansson. Det är Sverigedemokraten Thomas Morell som undrar om han avser verka för ett ökat fokus på trafikpolisen och vägkontroller.

Att ligor stjäl och för stöldgods ut ur landet har varit ett problem väldigt länge. Båtmotorer är ett exempel, en fyrtaktare kan gå på över 300 000 kronor. En båtmotor som stals i Kungsbacka på natten kunde fort via E4:an föras ut ur landet och dyka upp i Polen vid lunchtid nästa dag.

Ett annat exempel där ligor riktat in sig på en specifik del är stöldvågen mot Volvo V70 i Bohuslän i början av året. Det var då fronten som stals och sedan såldes till personer med en V70 av en tidigare årsmodell. En bil tillverkad innan 2012 kan på så sätt se betydligt modernare ut, med en ny front.

Att det ofta är svårt att stjäla en hel bil gör att tjuvarna riktar in sig på detaljer. Exempelvis lyktor, backspeglar, airbags och instrumentpaneler (med navigatorsystem).

Men kan det vara så att kamerorna också stjäls av arga fortkörare?

I Albuquerque i USA verkar så vara fallet. Där stals en nyinstallerad kamera på en gata känd för hastighetsöverträdelser. Över 3 000 fall registrerades innan den stals i slutet av juni.

En annan ny kamera i närheten plockades bort för att undvika vandalism eller stöld. Den hade registrerat 5 000 fortkörare. Nu tittar man på möjligheten att montera kamerorna högre upp, för att försvåra att komma åt dem.

Vissa gör tvärt om och tillverkar egna fartkameror. Eller, något som är väldigt likt en fartkamera. Det gjorde finsnickaren Tommy i Lindome, som tillverkade en egen och satte upp vid Spårhagavägen.

Fartkameran tog i beslag av polisen, och den var ända uppe på rikspolisnivå. Men sedan konstaterade man att den inte var riktig, utan bara var otroligt lik. Den hade dock en annan finurlig funktion, förutom att lura trafikanter. Den innehåller en fågelholk.