”I juni ökade priserna på sommarrelaterade tjänster som paketresor, utrikes flygresor och biluthyrning. Samtidigt sjönk priserna på kläder”, säger Sofie Öhman, statistiker på SCB. Räntekostnaderna för hushållens bolån fortsatte att stiga, och i juni bidrog de med 3,1 procentenheter till inflationstakten. Även livsmedelspriserna steg.

Den största månadsförändringen i procent står paketresor för, med 27,3 procent. På andra plats kommer utrikes flygresor (21,7) och biluthyrning (20,7). Räntekostnaderna för bostadsrätter har gått upp med 3,1 procent, och 2,7 procent för egnahem. Klädpriserna har däremot minskat med 4,2 procent.

”Nu ser vi en dämpning i takten”, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP Pension & Försäkring, till SVT Nyheter. ”Men det är fortfarande så att våra reallöner har minskat, och vi tror att vi kommer få ett skifte under 2024 där våra löner börjar takta uppåt igen.”

Antalet nyfödda från januari till och med september minskade 7,7 procent jämfört med samma period 2021. Minskningen har skett i 207 av 290 kommuner och barnafödandet är på den lägsta nivån sedan 2005. Men en bekräftad förklaring till minskningen finns ännu inte.

Två faktorer som spelar in är fruktsamheten i olika åldrar och hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder, säger SCB:s Rasmus Andersson till SVT. Fruktsamheten har minskat de senaste åren, tillägger han.

Någon koppling till konjunkturen ser han inte. Under högkonjunktur har fruktsamheten nämligen sjunkit också.

I 30 kommuner är antalet nyfödda lägst på hela 2000-talet. Och det är en blandning av stora och små kommuner. I ytterligare 42 kommuner är det den lägsta siffran på 15 år.

Bland de 30 med lägst siffror på hela 2000-talet hittar vi bland andra stora kommuner som Lund, Luleå och Täby. Men också småkommuner som Skara, Lysekil och Öckerö.

Förklaringar utan svar

Enligt Martin Kolk, demografiforskare på Stockholms Universitet, är trenden med sjunkande barnafödande ett globalt kulturellt mönster. Han säger till Aftonbladet att det finns en förklaring, klass, enligt forskning på svenskar födda 1940 till 1970.

Hög inkomst är mer och mer associerat med högst barnafödande, menar han. De mest barnrika är förmögna män, och han menar att kraven på att vara en bra förälder höjs hela tiden. Mer resurser krävs för att bilda familj.

Vitor Miranda på SCB menar att forskningen just nu inte har några klara svar på varför minskningen sker, men att en nedgång brukar följas av en uppgång. När den börjar vet han inte. Att det skett en kraftig dipp mellan 2021 och 2022 tror han kan bero på konjunkturen, att folk väljer att plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn.

Samtidigt diskvalificerar han sin teori genom att också säga att det inte var någon kris i fjol. På Aftonbladets fråga om detta är ett mysterium svarar han jakande.

I vår första artikel på ämnet från 10 augusti citerade vi Gunnar Anderssons teori att dippen startade när massvaccinationerna kom igång, våren 2021. Restriktionerna startade och människor återgick till ett normalt liv, menade Andersson som är professor i demografi på Stockholm Universitet.

Samtidigt så har befolkningen i Sverige ökat med 1,5 miljoner sedan 2005. Och ungefär två miljoner sedan år 2000. Majoriteten av detta är via invandring.

Och invandrarkvinnor har en högre fruktsamhet än svenska. Då rapporterade vi också om det minskande barnafödandet, men statistik för januari till april. Precis som nu saknas säkra förklaringsmodeller.

Där framgår att en utrikesfödd kvinna födde 1,9 barn i snitt 2021, jämfört med en inrikes född kvinnas 1,62. Här finns ett problem som SCB och forskare inte gett svar på, nämligen att invandrare generellt har lägre inkomst än svenskar men får fler barn.

Tittar man på vilka som får barnbidrag och flerbarnstillägg blir detta väldigt tydligt. Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Till forskarna gör en djupare analys av det minskande barnafödandet kan man ändå peka på att det finns olika kulturer i Sverige. Och att vissa invandrarkulturer har ett högre barnafödande än genomsnittet oavsett konjunkturläge.

Rekorddyr julmat? Ja, det kan man läsa att den blir, men det handlar om inflationen som varit. Det verkar inte bli någon chockhöjning i december.

Och det går att anpassa både meny och inköpstillfälle. Köp julkorven snarast och vänta lite med inköp av sill.

Emil Remröd är handlare på Ica Maxi i Katrineholm. Han laddar som bäst upp inför december.

– Nu är vi inne i en period när det bara öser in grejer på lagret. Sen tänker man "hur fan ska vi bli av med det här?" Men det brukar lösa sig där framåt julveckan ändå. Så står vi med ett tomt lager.

Är det någon vara som är svår att få tag på i år?

– Inte som vi har märkt än så länge. Ansjovis var det problem med till midsommar, men den känns det som att vi får tag på nu. Nej, vi har inte sett någon vara som sticker ut.

Så ingen kommer att bli extra dyr, heller?

– Nej. Jag har läst lite om skinkpriserna, men vi har inte fått in så stort sortiment än. Så jag har svårt att säga något om det, faktiskt.

Om man undersöker vad som ligger bakom rubrikerna om rekorddyr skinka ser man att priset på slaktgris gått upp 25 procent på ett år. Så det är där fördyringen ligger. Förhoppningsvis håller det sig där även till jul.

SCB om julmaten

Statistikmyndigheten SCB har som tradition att undersöka prisutvecklingen på julmat, och rapportera resultatet till medborgarna.

Förra året konstaterade SCB att julbordsmaten följer den generella prisutvecklingen för livsmedel och har gjort så sedan 2010. Men i december stiger priset för vissa varor och sjunker för andra. Det återkommande mönstret har varit att fläskkött och godis går upp i pris, och sill och gravad lax går ned.

Enligt SCB har det livsmedel generellt stigit med 17 procent under 2022 (t o m oktober), men med stor variation. Priset på apelsiner har till exempel fördubblats.

Priserna på sillkonserver och gravad lax har stigit med 28,7 respektive 35,5 procent, så den typiska sänkningen på de varorna i december är nog extra välkommen av konsumenterna. Fläskkött har däremot bara stigit med 7,0 procent i år. Prisökningarna på godis, choklad och nötter har hållit sig strax under 10 procent.

Snapsen saknas i SCB:s urval av produkter som passar på ett julbord. Den som vill lägga till den kan glädjas åt att inflationen på alkohol ligger på cirka 3 procent.

Den generella prisutvecklingen på konsumtionsvaror och tjänster har stigit med 9 procent.

Julrusch väntas på Ica

– Den större försäljningen startar egentligen i och med lönen i november. Till den första advent brukar det vara. Sen går det lite upp och ner, men det är då själva julhandeln börjar som vi ser det, säger Emil Remröd.

På Ica Maxi i Katrineholm ökar omsättningen med 10–15 procent i december jämfört med november. Sedan sjunker den kraftigt i januari.

– I början är det mycket bak och förberedelser inför julen. Sen avslutar man med det här sista som behövs till julbordet, som senap och de sista julgodisarna. De sista färskvarorna säljs egentligen de sista två veckorna.

Så det finns varor som det säljs mer av hela december och sedan finns det sånt som bara säljs till julbordet?

– Ja, precis. Det säljs inte så mycket rödkål och aladåb i början av december. Det är koncentrerat mot julveckan.

Enligt SCB ska priset på fläskkött och godis gå upp, och priset på sill och gravad lax gå ner i december. Remröd känner inte riktigt igen sig:

– Jag kan inte säga att jag känner igen det, om det är ordinariepris som går upp och ner inför jul. Godis går upp? Nej, jag känner inte igen det. Jag tycker snarare tvärtom. Det är så himla mycket kampanjer på allting så det är superbra priser runt jul.

Jag blev lite nyfiken på sillen, om det är lockpriser på den?

– Sillen är absolut med som kampanj varje år. Så är det. Det gör väl att snittpriset på sill går ner i december. Däremot fläsk vet jag inte varför det skulle gå upp.

Vad förväntar du dig i år, jämfört med tidigare jular?

– Allt är svåranalyserat just nu. Så är det. Vi kommer från ett konstigt läge och in i ett annat konstigt läge. Det gör det inte lättare, direkt. Förra året var fortfarande kunderna lite restriktiva med hur stora sällskap man träffades i till julen. Man kanske firade lite mindre, och med närmaste familjen. Nu blir det väl kanske lite större julfirande men då har man å andra sidan mindre pengar in plånboken. Det är jättesvårt.

Har du knäckt problemet, tror du? Har du en plan?

– Vi får helt enkelt gå lite på magkänsla och på statistik från föregående år. Vi har varit med om några jular, så vi vet att det går mycket julartiklar.

SCB:s julbord:

Produktgrupp (prisförändring i procent sedan nyår)
Apelsiner (+97,8)
Gravad/rökt laxfisk (+35,5)
Sillkonserver (+28,7)
Ägg (+24,8)
Färsk lax (+23,5)
Potatis (+9,7)
Konfektyr (godis) (+9,0)
Choklad (+8,1)
Nötter och torkad frukt (+7,9)
Griskött (+7,0)

”Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 7,2 procent i maj 2022. Det är en uppgång från april då inflationstakten var 6,4 procent. Månadsförändringen från april till maj var 1,0 procent.”

Det som påverkar rekordinflationen är i första hand att livsmedel blivit dyrare. Det har konsumenterna märkt genom priserna på framförallt ost, kött, ägg och mjölk. Ett undantag är tomatpriserna som sjönk i maj.

Elpriserna har fortsatt stiga, men på energiområdet kan man dock notera en liten nedgång för diesel under maj månad.

Om man räknar bort energiprodukter var inflationstakten 5,4 procent – förra året var den 4,5 procent.

Det är inte bara prisökningar på livsmedel och energi som slår hårt mot konsumenterna – även på en mängd andra områden märks förändringen.

Den som besöker en restaurang eller bor på hotell märker att det blivit märkbart dyrare, liksom den som vill ha en ny sommargarderob eller den som ska möblera med något nytt.