Riksbanken höjer styrräntan till 3,75 procent, det meddelades under torsdagen. Höjningen är 25 punkter, jämfört med tidigare nivå. Man aviserar också ytterligare en höjning till under 2023, minst. Kritiker menar att man inte borde höjt räntan, då många hushåll är hårt pressade. Dessutom kan det påverka bostadsmarknaden negativt.

Riksbanken säger också att en sänkning av räntan kan ske tidigast 2026, skriver Expressen. Riksbankschef Erik Thedéen menar att den hastiga höjningen av räntan från 0 till 3,75 procent har haft effekt. Men, inflationen faller ändå för långsamt.

Läget beskrivs som bekymmersamt, men många osäkra variabler. Räntan kommer således vara fortsatt hög.

Orsaker till fortsatt hög inflation är den svaga kronan och en oväntad ökning av tjänstepriser, enligt Thedéen.

”Det är kännbart för många när räntan höjs, inte minst för de med höga bolån. Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden”, säger han till Expressen.

Först när inflationen börjar falla kan köpkraften komma tillbaka, menar han. Räntan lär landa på 4 procent och stanna där i närmare tre år. Inflationen kan vara tillbaka på rimliga nivåer 2024.

Det råder dock delade meningar om räntehöjningen idag var bra. Laura Hartman, chefsekonom på LO, gillar den inte. Hon menar att Riksbankens penningpolitik slår hårt mot utsatta hushåll och ökar arbetslösheten.

Erik Wikander är vice vd på Svensk Fastighetsförmedling. Han tror inte höjningen kommer påverka så mycket. Men varnar ändå för att det kan ha en effekt på den lilla optimism som kommit på bostadsmarknaden de senaste månaderna. Fler kan nu avvakta med att köpa eller sälja, vilket kan krympa marknaden från redan låga nivåer.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger till Affärsvärlden att hon tror att det blir svårt för Riksbanken att stärka kronan. Småvalutor drabbas när det är osäkra tider, menar hon. Samma sak har hänt den norska kronan. Hon tror också risken ökar för Sverige när Riksbanken följer sina motsvarigheter i England, USA och Europa.

En svensk som ville resa på semester till ett land med euron kunde 2013 få en euro för 8,70 kronor. Idag får man en euro för 11,75 kronor, skriver DN. Kronan har således tappat rejält i värde mot euron jämfört med för tio år sedan. 35 procent dyrare, vilket dock slås av dollarn som är 75 procent dyrare. Riksbanken kan dock inte förklara varför, då de ekonomiska modellerna man använder slutade fungera 2018.

Debatten om euron kommer och går, men har blossat upp igen nu när kronan är på så pass dålig nivå. Men, den institution som borde veta varför den är så dålig ställer sig ändå frågandes. 2019 efterlyste dåvarande Riksbankchefen Stefan Ingves en ny kronanalys. Man tog hjälp av internationella experter. Men fick inga övertygande förklaringar.

Längre tillbaka har man förklarat fallande kronkurs med hög inflation låg tillväxt, jämfört med omvärlden. Efter finanskrisen 2008 föll den förklaringsmodellen. Det finns nu, efter 2018, ingen tydlig ekonomisk logik, enligt Philippe Bacchetta, valutaexpert på universitetet i Lausanne.

Trots att Sverige och Schweiz har stora likheter i ekonomin har valutorna gått helt olika. Låg statsskuld, överskott i bytesbalansen och liknande styrräntor. Men schweizerfrancen är stark, och anses stiga när ekonomin i omvärlden är skakig. Kronan tvärtom, den ses som en risk vid samma situation.

Importen blir nu dyrare, vilket ökar inflationen. Då krävs det högre räntor, vilket en ansträngd ekonomi kan få svårt med. Ett dilemma för Riksbanken.

https://twitter.com/anwallstrom/status/1671153704119197698

Under dagen har det kommit färsk statistik över kronan, som ligger på bottennivå mot euron. En anledning är att omvärldens analytiker ser problem i vissa sektorer. När räntorna gått upp har hushållens ekonomi stramats åt. Fastighetssektorn har också fått problem med minskad efterfrågan som lett till minskat byggande och projektering.

Nedgraderingen och den pågående krisen inom SBB är också något som är känt bland investerare och finansiella institut utanför landets gränser. Kronan kan stärkas på medellång sikt, fem år framåt, tror Bacchetta.

Enligt SEB:s chefsstrateg Carl Hammer behövs ”riktade åtgärder” mot fastighetssektorn, eftersom problemet där är hanterbart, vilket måste visas, säger han till Expressen. Riksbanken måste också hålla jämna steg med ECB (Europeiska centralbanken) för att kronkursen ska vända uppåt, säger han också.

Resetips

Att kronan är svag mot euron gör att svenska turister får mindre att handla för i länder med den valutan. Som Spanien, Italien, Frankrike och Portugal. På många sätt populära och till viss del billigare länder än Sverige.

Men, vill man resa till ett varmare land och dra nytta av kronkursen finns det andra länder att titta på, både i och utanför EU.

Sol och bad

Turkiet är ett land vi skrivit en hel del om, speciellt angående presidentvalet. Republiken går allt mer mot en islamistisk auktoritär stat. Men, det till trots är det ändå ett land som är billigt att turista i för svenskar. En krona är i dag värd 2 turkiska lira.

Landet har många kända turiststäder vid kusterna. Maten är väldigt lik den i angränsande länder som Grekland, Libanon och Syrien. Meze eller kött grillat över kol är populärt, alkoholförsäljning finns trots en muslimsk kultur.

Gillar man inte nutida turkisk kultur kan man kolla på äldre ottomansk, eller se ruiner från det antika Grekland.

Kultur

Tjeckien är en klassiker för en week end i kulturens namn. Prag erbjuder centraleuropeisk arkitektur, bra mat och ett stort utbud av pilsner. För den litteraturintresserade finns Kafkamuseet. Karlsbron med alla dess statyer och minnet av den svenska armén som härjade där 1648 är en sevärdhet.

En tjeckisk koruna är i dagsläget i princip jämbördig med den svenska kronan. Priserna där är dock avsevärt lägre än i Sverige på i princip allt.

Samtidigt fortsatte räntekostnaderna att öka i maj, vilket de gjort sedan början av 2022. Priserna ökade för varor och tjänster inom rekreation och kultur, där det främst var övriga fritidsvaror och paketresor som bidrog till uppgången. Priserna steg också för kläder, hotellövernattningar och restaurangbesök.

Prisökningarna motverkades av att livsmedelspriserna gick ned med 0,4 procent. Sänkta priser noterades även för el och drivmedel.

SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén säger i en intervju att ”Det är en liten besvikelse, som kommer få konsekvensen att Riksbanken fortsätter höja räntan.” Om man tar bort effekten av lägre energipriser, så får man det man brukar kalla den underliggande inflationen, som inte går ner på samma sätt. Det är det mått Riksbanken alltmer tittar på, och visar hur mycket inflationen bitit sig fast i ekonomin.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, upp från 3 procent i februari. Nu väntas bolåneräntorna följa med styrräntan upp. Räntan är nu på den högsta nivån sedan 2008.

Det var i april som riksbanken höjde räntan från 2,5 till 3 procent. Man lovade då dessutom en ny höjning i april och i juni. Exakt hur mycket mer räntan kommer gå upp har det spekulerats om. Flera experter tror på 0,5 procentenheter, till 4 procent. Riksbankens inflationsmål är 2 procent, i mars låg den på 10,6 skriver Expressen. Det är ändå bättre än i februari då den låg på 12.

I februari rapporterade vi också om svenskarnas oro för ekonomin när räntorna stiger:

”I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen kan man läsa att var tredje svensk oroar sig för Riksbankens kommande räntebesked. Till exempel skulle var femte svensk inte klara av en ökad boendekostnad på 1 000 kronor i månaden.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon, vilket många skulle bli pressade av.

Vd på SkandiaMäklarna är Andreas Moritz, han menar att spekulanter på bostadsmarknaden är mycket osäkra på vad boendekostnaderna faktiskt kommer hamna på. Även små kostnadsökningar blir svåra för många svenskar.”

72 procent av låntagarna har bundna lån som löper ut detta år. Det kommer bli till att omförhandla, med det nya ränteläget och inflationstakten som stark press. Att gå från 2 till 4,5 procents ränta kommer vara vanligt.

Till Aftonbladet säger Skandiabankens vd Arvid Krönmark att ”det är anmärkningsvärt, många har det knapert just nu.”

Bolåneräntorna ligger just nu runt 4 procent. Enligt en undersökning banken gjort tillsammans med Novus är det redan nu en andel av låntagarna som har det svårt med räntenivån. För ungefär en femtedel har smärtgränsen redan passerats. En tredjedel svarade att man klarar räntor på upp till 10 procent.

Alla banker jobbar efter en kvar-att-leva-kalkyl när man beviljar räntor. Då har man räknat efter att hushållen ska klara ungefär 6–7 procent. Men hushållen har sett stora kostnadsökningar på många områden det senaste året, enligt Krönmark.

Sveriges riksbank höjer styrräntan från 2,5 till 3 procent, lovar ny höjning i april och mycket troligt en höjning i juni med. Efter att både Fed, Bank of England och Europeiska Centralbanken höjt sina räntor väntas Riksbanken göra samma sak. Frågan är hur högt, 0,5 procentenheter tror vissa. Detta är en balansgång, där man från Riksbankens sida är mycket angelägna om att stoppa den höga inflationen.

Enligt Fredrik Furtenbach, inrikes kommentator på SR, kommer det ta lång tid för reallönerna att återhämta sig från inflationen. Lågkonjunkturen vi gått in i kan vara i flera år, menar han, till 2025. Arbetsmarknaden har klarat sig okej men arbetslösheten väntas öka. Han tror på en höjning med 0,5 procentenheter.

Han tror också att regeringspartierna sitter i en dålig sits. Ingen av dagens generation politiker har varit med om den här situationen. Till exempel är slopandet av amorteringskraven och andra vallöften något man kan behöva hålla inne med. En ekonomisk politik med stora satsningar riskerar öka inflationen.

I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen kan man läsa att var tredje svensk oroar sig för Riksbankens kommande räntebesked. Till exempel skulle var femte svensk inte klara av en ökad boendekostnad på 1 000 kronor i månaden.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon, vilket många skulle bli pressade av.

Vd på SkandiaMäklarna är Andreas Moritz, han menar att spekulanter på bostadsmarknaden är mycket osäkra på vad boendekostnaderna faktiskt kommer hamna på. Även små kostnadsökningar blir svåra för många svenskar.

Från fackförbunden inom industrin räknar man med att Riksbanken kommer få ned inflationen. Inflation och prisökningar har varit en stor del av årets avtalsrörelse.

Unionen vill inte spekulera i vad räntebeskedet blir, men har förtroende för Riksbanken, säger förhandlingschef Martin Wästfelt till SR. Den sista mars är ett viktigt datum i avtalsrörelsen för 2,3 miljoner anställda.

Facken kräver 4 procent i ettåriga avtal, arbetsgivarna erbjuder 2 procent plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor.

Blir det en räntehöjning är det väntat då Riksbanken brukar skugga sina internationella motsvarigheter.

Vad bankerna tror

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjde styrräntan med 0,025 procentenheter den 2 februari. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022.

Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

I Storbritannien höjde Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent. Räntan där är nu på sin högsta nivå på 14 år.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari Riksdagens finansutskotts öppna utfrågning.

Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet. Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Swedbank skriver i sitt veckobrev att man tror att räntan höjs med 0,5 procentenheter, till 3 procent. Man tror också att det blir en till höjning (26 april) i vår med 0,25 procentenheter, skriver Affärsvärlden.

Man tror också att det blir ytterligare en höjning i juni med 0,25 procentenheter, då landar räntan på 3,5 procent.

Även SEB tror på en höjning med 0,5 procentenheter, liksom Nordea. Nordea tror också att Riksbanken kommer signalera om ytterligare en höjning på 0,25.

Riksbankens kommande besked: 9 februari (i morgon torsdag), 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Enligt Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, är den svaga kronan och ECB:s räntebesked några av faktorerna som ligger till grund för en trolig höjning i Sverige, rapporterar SVT Nyheter. ”Vi sitter litet i knät på ECB”, säger han. Den svaga svenska valutan har tappat kraftigt mot euron och dollarn.

Inflationen i eurozonen och USA ser ut att sjunka, och många tror att räntehöjningarna börjar nå ett slut. Håkan Frisén, prognoschef på SEB, menar att den väntade höjningen kan bli den sista i år. ”Vår syn är att det vore enklast för Riksbanken att ta en 0,5-höjning nu, och sedan sluta.”

Däremot ser Handelsbanken ytterligare höjningar i framtiden. ”Vi tror att de kommer att höja ytterligare 0,25 på sitt aprilmöte, men sedan ligga still resten av året”, säger Christina Nyman, prognoschef på Handelsbanken.

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjer styrräntan med 0,025 procentenheter. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022. Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

Inflationen är också nära den allra högsta nivån, på tidigt 1980-tal. Målsättningen är att dämpa inflationen, som dock mattats av något, skriver CNBC.

Feds styrelseordförande Jerome Powell sade under en presskonferens att data från de senaste tre månaderna visar på en välkommen nedgång i den månatliga prisökningstakten. Men att man behöver betydligt mer bevis för att helt fastslå att inflationen är på nedgång.

Marknaden har dock letat efter signaler på att höjningarna kommer avta. Inga sådana kom nu med den senaste höjningen dock. Börsen reagerade negativt och Dow Jones föll med 300 punkter. Sedan gick den upp något igen.

Powell utlovar också en ”antiinflationsprocess”, där inflationen ska minska. Men han vill inte utlova någon seger än, alls.

Räntehöjningar är något som sker i många länder när inflationen stigit. I Storbritannien höjer Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent.

Räntan är nu på sin högsta nivå på 14 år. Vilket kommer kännas i låntagarnas plånböcker, med stigande kostnader för bostadslån. Men också med bättre avkastning för sparare.

Den brittiska styrräntan har höjts i omgångar sedan december 2021. Det kan bli fler höjningar och analytiker tror man når en topp i sommar på 4,5 procent.

Bank of England vill inte riskera dämpa den ekonomiska utvecklingen. Det tros också att höjningarna kommer sluta efter ungefär halva året gått.

Nästa möte då beslut om räntan tas är 23 mars, åtta sådana möten hålls per år. Man har ett mål om 2 procents inflation, den ligger nu på 10,5 procent och pressar hushåll och låntagare hårt.

Även den svenska riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, och även i Sverige har vi en hög inflation på över tio procent på årsbasis. Räntan är just nu på 2,5 procent och nästa besked kommer torsdagen den 9 februari.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari finansutskottets öppna utfrågning. Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet.

Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Enligt sajten Ekonomifakta används räntesänkningar som ett sätt att stimulera ekonomin i lågkonjunktur. Ändring av räntan är också långsiktig, och baseras mer på framtida prognoser än vad som sker exakt här och nu.

Den svenska styrräntan är mycket påverkad av vad Fed och Europeiska Centralbanken gör. ECB höjde sin styrränta med 0,5 procent idag. Väldigt mycket talar alltså för att Riksbanken höjer räntan vid nästa möte.

Enligt Avanzabankens blogg är målsättningen att inflationen sjunker till 2 procent till i slutet av året. Och att styrräntan stannar på 3 procent.

Riksbankens kommande möten: 9 februari, 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Idag klockan 09.30 kom det nya räntebeskedet från Riksbanken att styrräntan höjs med 0,75 procentenheter. Den nya räntan är 2,50 procent. Räntan är nu den högsta sedan 2008. Riksbanken tror också att räntan kommer höjas även vid nästa besked i februari.

Vid den senaste höjningen höjdes räntan med en procentenhet. Chefsekonomen Mattias Persson sade till Expressen att en höjning med 0,75 procentenheter inte räcker, utan kan mycket väl bli en procentenhet igen.

Samtidigt finns det folk på Riksbanken som förespråkat försiktigare höjningar, då effekterna av de tidigare höjningarna inte setts än.

Vi ska nog räkna med ett ganska beskt besked från Riksbanken på torsdag. Men tittar man på andra centralbanker syns ett visst mönster – man har påbörjat en bromsning och har mindre storlek på räntehöjningarna, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till SvD.

Nästa räntebesked kommer i februari. Då är det Erik Thedéen som är ny riksbankschef, efter Stefan Ingves.

Den svenska ekonomin som helhet står inför ett dystert 2023, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. I P1 Morgon varnar hon för hög inflation och djupare lågkonjunktur. Hon säger också att väldigt många människor med små marginaler kommer få det tufft.

Vad gäller vallöftet om det slopade amorteringskravet har hon inga besked att ge, än. Frågan diskuteras med Finansinspektionen och Riksbanken. Men att det ekonomiska läget förvärrats sedan valet, påverkar. Hon vill inte riskera att spä på inflationen, vilket ett slopat amorteringskrav kanske skulle riskera.

Både Riksbanken och Finansinspektionen har tidigare uttalat sig negativt om förslaget. I sin rapport från 14 oktober skriver Finansinspektionen att det inte är en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa just de hushåll som är i mest behov av stöd på grund av ökade kostnader.

”Vi måste kyla ner ekonomin. Vi kommer inte att komma ur det här utan att känna av en lågkonjunktur”, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till Aftonbladet. ”För att få en mjuk lågkonjunktur behöver vi därför sänka efterfrågan, vilket vi kan göra genom att höja räntan.”

Sverige väntar också på att en ny regering ska kunna börja arbeta; partierna i den (liksom i princip alla andra partier) har lovat väljarna att kompensera för de höga elpriserna. Där kan det uppstå viss friktion mellan finans- och penningpolitiken.

Det är hårda tider nu, men det lär blir värre. ”Frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli”, säger SEB:s strateg Seyran Naib till SVT Nyheter. Dagens höjning kommer nog inte att bli den sista i år; ett datum att hålla koll på är den 24 november då Riksbanken håller nästa presskonferens om styrräntan.

Gör en budget så att du får koll på läget. Goda tider lär dröja.

Kassagirot lägger ned och alla ombud försvinner. Nu finns det ingenstans att betala räkningar med kontanter. Bankkontoren har redan slutat hantera betalningar med analoga pengar.

Användningen av kontanter har minskat kraftigt och många ser dem sällan i sin vardag. Den som vill betala kontant märker att det är allt färre ställen som tar emot dem, och den som till slut lyckas omsätta en sedel på ett kafé möts av förvånad och ovan personal bakom kassan som inte kan räkna ut växeln.

Kontanter är ett så kallat lagligt betalningsmedel, men det betyder inte så mycket. Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbanken:

Riksbankslagen säger att kontanter är ett lagligt betalningsmedel och att alla är skyldiga att ta emot dem. Sedan har du avtalsrätten, och då har domstolarna sagt att den väger tyngre än Riksbankslagen. I praktiken kan man avtala bort skyldigheten. Det räcker att en handlare informerar om att den inte tar kontanter.

Så alla ska ta emot kontanter, men genom att sätta upp en skylt kan näringsidkare bestämma att de bara tar emot digitala pengar. Den som inte finner sig i det får gå någon annanstans.

Kassagirot försvinner

Möjligheten att betala räkningar kontant försvinner när tjänsten Kassagirot läggs ned. I många mindre kommuner har det saknats ombud sedan länge och den sista augusti försvinner de sista 160. Det är den kommersiella aktören Clearon som har bedömt att det inte längre är lönsamt att tillhandahålla tjänsten.

Förr köade man på posten eller banken för att kunna betala hyran, men för de flesta som var med på den tiden är det avlägset minne. Sedan kunde man lägga en order i ett privatgirokuvert på brevlådan, och nu sitter de flesta hemma och betalar räkningarna digitalt.

När Kassagirot läggs ned får man ännu mindre användning för kontanter?

Riksbanken har hävdat under lång tid att kontanternas ställning måste stärkas. Det bör bland annat finnas tvingande regler att ta emot kontanter för vissa verksamheter som är livsnödvändiga, säger Segendorf, och fortsätter:

Man ska kunna införskaffa det som behövs för att överleva. Är det en kall vinterdag så behöver du mat och bränsle. Är du sjuk så behöver du mediciner. Det ska du kunna betala kontant för. Det är en åsikt som vi har framfört ganska länge nu.

Regeringen Persson lade ned postkontoren och regeringen Reinfeldt lade ned ersättaren Svensk Kassaservice. Därefter skulle servicen skötas av privata aktörer. Nu försvinner alltså den sista. Och bankkontoren har slutat hantera kontanter, med undantag för enstaka lokala sparbanker. Björn Segendorf igen:

Det är bekymmersamt att bankerna gradvis lagt ned möjligheten att betala över disk. Det drabbar vissa grupper som i allmänhet har svårt för, eller har bristande tillgång till, digital teknik. De är beroende av att kunna använda kontanter för att få sin vardag att gå ihop. Det finns inte längre en enda stor bank som på något kontor hanterar kontanter. Nyheten att Kassagirot läggs ned gör situationen ännu värre.

Post- och telestyrelsen har i uppdrag att kontrollera att medborgarna kan ta ut och sätta in kontanter, men inte att man kan betala med dem. Den ska dessutom ge stöd till Länsstyrelserna som har till uppdrag att underlätta betalning med kontanter. Men de har inga maktmedel, och Kassagirots nedläggning visar att de inte lyckats med mjuka metoder.

Betalningsutredningen

I en skrivelse till riksdagen 2019 sa Riksbanken att den tekniska utvecklingen går så fort och har sådana följder att det är dags att staten ser över vilken roll den ska ha på betalningsmarknaden. Efter det tillsattes en utredning kallad Betalningsutredningen, ledd av tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batra. Utredningen kommer med sitt betänkande i november.

Björn Eriksson är gammal rikspolischef och landshövding, och i dag är han ordförande för Kontantupproret som kämpar för att bevara kontanterna och stärka deras ställning. Han är pessimist vad gäller Kinberg Batras utredning.

Än så länge har de inte varit lyhörda, utan man har roat sig med att förädla de digitala lösningarna. De kommer att tvingas ändra sig och gör de inte det så kommer man att starta en ny utredning.

I utredningens direktiv hittar jag inget om att kontantanvändare är skyddsvärda?

Det är riktigt. Det beror på att det finns tendens i politiken att man mer och mer inser problemet, men alla har också en inställning att vara lite duckande. Det är utredning fyra eller fem, eller vad det är. När den är klar och protesterna fortsätter så tillsätter man en utredning till för att hålla det ifrån sig. Än så länge tror jag man försöker undvika frågan för den är jobbig.

Vad säger du till butiksanställda som slipper bli rånade när de inte hanterar kontanter?

Använd de säkra sätt som finns för att hantera kontanter. Vad ska man säga till dem som rånas i stället? I dag är det på andra ställen än i huvudsak butiker. Man flyttar då runt brottsligheten. I dag finns det betalsystem som är nästan omöjliga att råna, även när man använder kontanter.

Kontantupproret och Riksbanken i samma båt

När Eriksson intervjuas av utländska journalister förundras de över den svenska naiviteten, säger han. Då menar han inte bara omtanken om utsatta grupper som inte kan betala sina räkningar kontant, utan också de digitala systemens sårbarhet, medborgarnas anonymitet och risken med att placera alla pengar i händerna på ett fåtal internationella storbanker. Återigen vänder han sig till politikerna:

När slår man näven i bordet och säger att det här gäller? Det är väl lite lustigt att hitta Kontantupproret på samma sida som Riksbanken i dessa självklarheter? I kamp mot företrädare för banker och stora kedjor som tjänar pengar på att slippa hantera kostnaderna av ett analogt betalsystem. Det är det det handlar om i botten.

Björn Segendorf på Riksbanken beskriver hur digitala pengar kontrolleras av bankerna medan fysiska pengar utgör en fordran på staten. Att staten har sina egna pengar gör systemet robust både i lugna och oroliga tider, och ger valfrihet till medborgarna, menar han, och fortsätter:

Ska det finnas kontanter? Vilken status ska de ha? Vilken roll ska staten spela? Det är en politisk fråga, och där måste man ha lagstiftning och stöd för de myndigheter som arbetar med det. Sedan har vi de här utsatta grupperna, uppåt en miljon människor. Det är ganska många. Det finns många skäl till att stärka kontanternas ställning.

”Vi tror att det har börjat bita, och är förvånade över att vi inte sett en större påverkan. Nu har Riksbanken höjt reporäntan, och tydligt aviserat att man kommer göra det fortsättningsvis i flera steg. Mycket beror på inflationen för maj”, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom.

Det är framför allt i storstadsregionerna som priserna sjönk under maj. Stockholm backade med 2,5 procent, följt av Göteborg och Malmö som båda backar med 1,4 procent.

”Prisläget är högst i Stockholm och Göteborg, så ränteuppgången slår hårdast där. Sedan brukar storstadsregionerna komma lite före när det sker stora skiften”, säger Boije.

SBAB och Booli ser att utbudet på bostäder ökar kraftigt, ett tecken på att många försöker tidigarelägga sin försäljning då de är rädda för att priserna ska sjunka än mer. Men det var innan aviseringarna om högre räntor, vilket får priserna att sjunka ytterligare.

”Det är inte orimligt att prata om 15–20 procent”, avslutar Boije.