Nu har flera av Trumps gamla polare ställt upp i republikanernas primärval. Men det är inga varma känslor som förmedlas. Trump leder dock stort i alla opinionsmätningar, enbart Ron DeSantis tar sig över 20 procent.

Mike Pence

Den mest profilerade utmanaren förutom Ron DeSantis är Mike Pence. Pence var vicepresident under Donald Trump, men några varmare känslor från den tiden tycks inte finnas kvar. Han utlyste sin valkampanj under onsdagen, i Ankeny i hemstaten Iowa.

I sitt tal pratade han om hur han valde konstitutionen före Trump. Det kommer ur kontroverserna kring 6 januari 2021 då Kapitolium stormades. Han kallar Trumps kommentarer vid händelsen för ”vårdslösa”.

Han tar också ton mot ”frihetens fiender” i världen, Vladimir Putin och Xi Jinping. ”Jag är kristen, konservativ, republikan, i den ordningen” sade Pence till publiken. I sin kampanjvideo kritiserar han också Joe Biden och den ”radikala vänstern”, som tillåtit problemen vid gränsen mot Mexiko.

I believe in the American people, and I have faith God is not done with America yet. Together, we can bring this Country back, and the best days for the Greatest Nation on Earth are yet to come! ?? #Pence2024 pic.twitter.com/A8EkqgCDAm

— Mike Pence (@Mike_Pence) June 7, 2023

Pence fick också en del uppmärksamhet nyligen då han dök upp vid ett mc-event i Iowa, på sin egen hoj med läderväst.

2024-NOW: @FoxNews observes ⁦⁦@Mike_Pence⁩ - who has changed into his motorcycle riding gear at ⁦@SenJoniErnst⁩ annual Toast and Ride. All, but one of the #GOP contenders are taking part in The annual motorcycle ride in Iowa which benefits veterans #iacaucus #FITN pic.twitter.com/mwr12IGPF4

— Paul Steinhauser (@steinhauserNH1) June 3, 2023

Mike Pence is riding motorcycles with Joni Ernst in Iowa. pic.twitter.com/QRgAiYaJvY

— Citizen Free Press (@CitizenFreePres) June 3, 2023

Chris Christie

Nu har också Christ Christie utlyst sin kandidatur. Han är mest känd för att ha varit guvernör i delstaten New Jersey 2010 till 2018. Christie ställde upp som kandidat i valet 2016 också, men hoppade av ganska tidigt i primärvalen och gav sitt stöd till Donald Trump.

Mest känd är han för att ha sänkt konkurrenten Marco Rubio i en av primärvalsdebatterna:

https://www.youtube.com/watch?v=CkdpzRDxTXU

I sitt kampanjtal sade han att han inte kan lova någon succé, men att han står för sina värderingar. Han är också inställd på att ta kampen mot Donald Trump. Det gör han av två anledningar, dels för att ”han förtjänar det” och dels för att ”det är så man vinner”, skriver The Guardian. Han jämför också Trump med den onde Voldemort från Harry Potter-böckerna.

Trumps gamle vapendragare Roger Stone var inte sen att kritisera Christies tilltagna kroppshydda.

.@ChrisChristie needs to run. Not for President. He just needs to run. pic.twitter.com/DUZ3U6JR1A

— Roger Stone (@RogerJStoneJr) May 31, 2023

Trump har också lagt upp en video på Truth Social, där Christie hånas. Han står framför en matbespisning med fylld tallrik.

Övriga kandidater

En relativt profilerad kandidat som nyligen pålyst sin kandidatur är Tim Scott, senator från Kalifornien. Förutom Larry Elder är han den mest profilerad svarta personen att ställa upp i republikanernas primärval.

Vi har tidigare presenterat huvudkandidaten Ron DeSantis, som utmanar Trump. Där kan man också läsa om Nikki Haley och Vivek Rawaswamy som är officiella kandidater. Plus en del bubblare.

Trump inför rätta igen?

Under onsdagen förnekade Trump att han skulle ställas inför rätta och åtalas av federala åklagare. Uppgifter om att han skulle åtalas för att ha haft hemligstämplade dokument hemma i sitt hus i Mar-a-Lago började komma ut under dagen. Hans kampanj skickade ut ett mejl där man meddelade att Trump ser över situationen och hur den utvecklas.

Man kan spekulera i om det nu relativt stora startfältet i republikanernas primärval beror på sådana uppgifter. Om Trump skulle dömas till fängelse kan det skapa problem om han samtidigt kandiderar till president. Samtidigt är det till stor del okänt territorium i amerikansk politisk historia.

Opinionsundersökningar

Donald Trump leder stort i opinionsmätningarna. I Real Clear Politics opinionsmätningssammaställning får han 53,2 procent av rösterna, med DeSantis på andra plats med 22,4. Både Haley och Pence ligger under fem procent, Christie på en procent.

I FiveThirtyEights motsvarighet får Trump 53,7 procent och DeSantis 21,3. Alla andra ligger under 5,4 procent, vilket är Pence på tredje plats. I båda mätningarna är mellan åtta och tio procent av rösterna på övriga eller folk som inte kunnat bestämma sig.

Tisdagen den 8 november går USA till val. I vågskålen ligger vilket parti som skall styra Kongressen och hur mycket makt president Joe Biden kommer att ha de kommande åren, plus vem som skall styra en hel rad delstater. Vår USA-korrespondent kommer i fyra artiklar därför att berätta allt du behöver veta, samt analysera slutresultatet. Denna andra del synar det politiska våldet i USA.

I förra veckan gick en kampanjarbetare för den republikanske senatorn Marco Rubio och delade ut flygblad i en förort till Miami, Florida, när han blev stoppad av en man som sa att sådana som han inte fick dela ut propaganda i ”hans” bostadsområden. För att undvika konfrontation gick kampanjarbeten därifrån men mannen och två, tre till hann ifatt och slog honom så blodig att en ambulans fick kallas till platsen. Och häromdagen bröt sig en vettvilling in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis hem i San Francisco, Kalifornien, och började klappa på hennes mans huvud med en hammare.

Då amerikansk kultur i jämförelse med Väst- och Nordeuropa är något hetsig har visst politiskt våld alltid förekommit. Landet föddes i revolt mot det brittiska styret. På 1800-talet slog ibland Kongressledamöter varandra på käften. Inbördeskriget 1861–65 krävde en halv miljon döda. Decennierna kring 1900 märktes av Ku Klux Klan, våldsamma strejker och anarkistiska attacker som bland annat ledde till president William McKinleys död. På 1960-talet skedde upplopp i samband med medborgarrättsrörelsen och protester mot Vietnamkriget. Och på 80-talet attacker mot abortkliniker.

Men, då amerikanerna samtidigt är stolta över rollen som världens första moderna demokrati och har en tradition att låta polisen slå ner hårt på alla former av bus har andelen döda (med undantag för frihets- och inbördeskrigen) varit relativt få. Som exempel uppskattas antalet döda under andra halvan av 60-talet till under 40, vilket givet det rekordstora antalet upplopp får anses modest. Viktigt är också att alla från höger till vänster, hög som låg, länge tog absolut avstånd från våldsverkare oberoende av deras politiska ideal. Men, i dag slirar vissa när det gäller att fördöma politiska våldshandlingar. Och inför årets mellanårsval har politiskt våld alltså blivit allt vanligare.

Exakt när denna senare utveckling började är svårt att säga. När det moderna politiska våldet började på 1990-talet med antiglobaliseringsrörelsen och Antifa, motsvarigheten till svenska Afa, tog de flesta fortfarande avstånd. I början av 2000-talet började sedan förstående omdömen från många, journalister och andra att smyga sig in. Och sedan ett decennium är stöd för Black Lives Matter, som ansvarar för såväl upplopp och skadegörelse som dussintals dödsfall, norm till vänster och personer till höger är ibland också farligt vaga i sina fördömanden. Som när Donald Trump 2017 efter ett upplopp i Charlottesville, Virginia, som ledde till ett dödsfall, sa att det fanns bra människor på båda sidor.

Olika förklaringar för denna utveckling har förts fram. Långsiktigt är det dock klart ökade ideologiska skillnader och partipolarisering som är drivande. Sedan 1960-talet, då Demokraterna började gå vänsterut och Republikanerna blev mer konservativa, anklagar politiker allt oftare varandra för att vara extrema. Vilket i sin tur fått miljoner amerikaner att se varandra som potentiella fanatiker. På 90-talet blev denna psykologi tydlig när folk börjande undvika att gifta sig över partigränserna. Och i dag betraktar cirka 40 procent av amerikanerna det andra partiets anhängare som hot. Ja, en icke oväsentlig andel anser till och med att motståndarna inte bara idioter utan beter sig som djur.

Politiker är alltså grundansvariga för dagens laddade situation. Fast de är inte ensamma. I USA finns en vänster och en höger nyhets- och mediesfär som också bidrar till polariseringen. Och internet är en annan orsak till att hat och konspirationsteorier frodas då människor kan isolera sig och bara lyssna på information de vill höra. Därtill har Facebook, Youtube och andras försök att censurera vad de anser vara fel bara gjort saken värre. För då flera av dessa plattformar har tydliga vänsterprofiler har ingreppen bara ökat misstänksamheten och polariseringen. En annan orsak till dagens infekterade politiska klimat i USA är den så kallade cancelkulturen inom kultur- och universitetsvärlden, som leder till att professorer och studenter med icke politiskt korrekta åsikter sparkas ut.

Med mindre än en vecka kvar till mellanårsvalet drar amerikanerna härför nu ett djupt kollektivt andetag och hoppas att inga fler vansinnesdåd sker. Fast inte ens detta skulle innebära att faran för våld är över. Då Republikanerna ser ut att gå mot en storseger finns nämligen risken att besvikna vänstergrupper nästa vecka kommer ta till gatorna för att protestera mot resultatet. Vi kan därför snart få anledning att komma tillbaka till ämnet politiskt våld i USA.

Uppgifterna i undersökningen visar på att den extrema polariseringen i amerikansk politik – och dess inverkan på amerikanernas relationer med varandra – fortfarande är stark. Misstroendet mot regeringen varierar dock mellan partilinjerna – endast 33 procent av de som var republikaner litade i allmänhet på att valen genomförs rättvist och räknas korrekt, mot nästan 80 procent av demokraterna.

Enligt undersökningen instämde 49 procent i att de mer och mer känner sig som en främling i sitt eget land. Av de 28 procent av väljarna som ansåg att det snart kan bli nödvändigt ”att ta till vapen mot regeringen” hade 37 procent av dem vapen i sina hem.

En fjärdedel hade förlorat vänner eller börjat distansera sig från släktingar på grund av deras politiska åsikter.