Fed, USA:s centralbank, höjer styrräntan med 0,25 procentenheter. Räntan ligger nu på 5 procent, att jämföra med i fjol då den var nästan noll. Det är den högsta nivån sedan 2007. Bankens kamp mot inflationen går vidare, efter ett par skakiga veckor. Vissa tror att tidigare höjningar av räntan spelat i att flera banker hamnat i kris. Även om inflationen fallit sedan toppen förra sommaren är den fortfarande mer än tre gånger stå stor som målet om 2 procent.

Silicon Valley Bank gick under med dunder och brak när deras obligationer rasade i värde. Även Signature Bank gick samma öde till mötes. Oron spred sig och nyligen fick UBS köpa sin konkurshotade schweiziska kollega Credit Suisse.

Över 190 banker är under hot att kollapsa med stigande räntor och minskade värde på tillgångarna, enligt en studie som kom tidigare i mars, skriver ABC News.

Fed har själva sagt att man kan komma att höja räntan ännu mer. Och att det amerikanska banksystemet är välmående och motståndskraftigt. Faktum är dock att höjda räntor driver banker längre mot gränsen för kollaps.

Samtidigt kunde en utebliven höjning minskat förtroendet för Fed i kampen mot inflationen. Höga priser hade blivit beständiga och ätit av hushållens budgetar. Det finns en möjlighet att högre utlåningskrav som privata banker själva infört kan minska en ekonomiska stressen. Och tillåta att Fed fortsätter höja räntan för att minska inflationen.

Fed utesluter inte ytterligare höjningar. I ett uttalande skriver man att det kommer krävas för att återställa inflationen till målet om 2 procent. Man säger också att kriget i Ukraina bidrar till förhöjd global osäkerhet och stora svårigheter för människor och ekonomin.

I Sverige spås också höjd styrränta från Riksbanken. Handelsbanken tror att det blir en höjning på 0,75 procentenheter i april och 0,5 i juni, med 4,25 procents ränta som följd, skriver Expressen.

En majoritet av svenskarna har rörlig ränta och bolåneräntorna följer alltid efter Riksbankens besked. Dessutom kommer två tredjedelar av hushållens bolån förhandlas om under året.

Banken tror också att boprisfallet kommer fortsätta. Det har stått still ett tag men totalt har priserna fallit 14 procent sedan samma tid i fjol. 20 procent totalt tror banken att priserna kommer falla, jämfört med förra året. Prisökningar på en till tre procent kommer först 2024–2025.

Riksbankens styrränta är för närvarande 3 procent. Nästa besked kommer 26 april. Därefter 29 juni, 21 september och 23 november.

Swedbanks redovisar ett stort vinstlyft för fjärdekvartalet 2022. Rörelsevinsten före kreditförluster är på närmare 10,4 miljarder. Vinst före skatt var 8,6 miljarder kronor, jämfört med närmare sex miljarder samma period 2021. Att man klarar ett starkt räntenetto beror på att man håller sparräntorna låga samtidigt som bolåneräntorna stigit kraftigt. På kundernas bekostnad kan den skandalomsusade banken visa ett fint resultat.

Enligt Swedbanks vd Jens Henriksson arbetar man enligt en klassisk affärsmodell där folk sparar och banken sedan lånar ut pengar. Det är klassiska Swedbankmodellen, säger han till SR Ekot. Räntenettot steg med 62 procent under Q4 jämfört med 2021. Totalt är det nästan sex miljarder kronor upp 2022 jämfört med 2021.

Men det finns en hake. Bolåneräntorna har stigit men sparkontoräntorna har legat kvar på låga nivåer, banken tjänar alltså på båda.

Enligt Andreas Cervenka, fristående kolumnist i Aftonbladet, kan man kalla detta ”greedflation”, girighetsinflation. Tack vare detta klarar banken också sitt övergripande mål om 15 procents avkastning på det egna kapitalet.

Trots att Sveriges ekonomi brottats med problem sedan pandemin började tidigt 2020 har inte Swedbank låtit sparkontoräntorna följa med bolåneräntorna upp.

Enligt Jens Henriksson är det politiska systemet nöjda med att bankerna är lönsamma, säger han till DI. Han kan tänka sig att lägga en miljard på höjda sparkontoräntor, om staten i sin tur tar bort bankskatten, som kostar lika mycket.

Swedbanks sparkontoräntor ligger för närvarande mellan 0 till 1,05 procent.

Dessutom har Swedbanks största ägare, Sparbankerna, en redovisad avkastning på ungefär hälften av 15 procent. Sparbankerna hade i fjol de mest nöjda kunderna, och räddade Swedbank vid krisen 2008.

Ett mörk historia

Swedbank har varit i ropet åtskilliga gånger under det senaste decenniet. Förutom att ha försämrat den direkta servicen åt kunderna och lagt ned 300 kontor, har man också varit iblandande i penningtvätt i miljardklassen.

Den 25e januari kunde vi rapportera om att tidigare vd Birgitte Bonnesen friades i ett historiskt fall om svindleri och grov marknadsmanipulation.

Åtalet gällde misstankar om att hon skulle ha spridit vilseledande uppgifter om Swedbanks åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstänkt penningtvätt i bankens estniska verksamhet.

Härvan rullades upp 2018 och började med avslöjanden om Danske Bank, som misstänktes tvättat pengar i Estland. Man hade låtit 6 200 kunder slussa runt 2 000 miljarder kronor genom bankens filial där.

Det var främst kunder bosatta utomlands men med konton i Estland. Vd Thomas Borgen avgick direkt efter avslöjandet.

Enligt en granskning SVT:s Uppdrag granskning gjorde hade Swedbank slussat minst 40 miljarder kronor till Danske bank i Estland 2007 till 2015. Granskningen tittade på 50 högriskkunder, som i vissa fall företrätts av målvakter och dolda ägare.

Det avslöjades också att Swedbank lät rysk-uzbekiske oligarken Iskender Mahmudov slussa sex miljarder kronor genom sina 200 konton i banken i Baltikum. När finansmyndigheten DFS i New York begärde ut information undanhöll Swedbank allting om Mahmudov.

Svenska storbanker går som tåget. Vilket är mer än man kan säga om människors privatekonomi, som nu pressas hårt. För personer med bostadslån har räntehöjningarna grävt ett hål i plånboken. Men bankerna tjänar på låga sparräntor, och hänvisar till andra sparformer i stället för att ge bättre villkor.

Inflationen och ökade kostnader för el- och energi drivit upp livsmedelspriserna. Runt tio procents inflation, och maten kommer bli dyrare. Dessutom har priserna för el ökat under året och hotar slå omkull fötterna på många småföretagare.

I bankernas delårsrapporter kliver vi in i en värld där vanliga människors problem bara nämns i förbifarten. Man slår sig för bröstet och beskriver hur viktiga man är för stabiliteten i samhällsekonomin.

Vi har tittat på Sveriges fyra storbanker Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, som samtliga gör fina resultat i tredje kvartalet. Nettoresultat för bankerna totalt är 19 787 000 000 kronor.

Swedbank 5 741 000 000

Handelsbanken 5 723 000 000

SEB 7 311 000 000

Nordea 1 012 000 000

Handelsbankens resultat i siffror, januari till september: Rörelseresultatet ökade med tolv procent. Intäkterna ökade med sju procent. Räntenettot steg med 15 procent. Konstaderna steg med fem procent. Bankens resultat för årets nio första månader var det bästa i dess historia.

Nordea visar också upp fina siffror. Rörelseresultatet ökade två procent, räntenettot med 15 procent och bolånen med fyra procent. Företagsutlåningen ökade med tolv procent.

Swedbank har dragits med rättegången mot förre vd Birgitte Bonnesen som startade i början av oktober. Hon står åtalad för svindleri, att ha spridit vilseledande uppgifter om åtgärder mot penningtvätt i Estland. Inget man skyltade med i sin delårsrapport dock.

Där framgår att räntenettot ökat med tio procent jämfört med Q3 2021. Kostnaderna har ökat med två procent sedan Q2 i år. Bolånen har fortsatt växa.

SEB hade fortsatt men låg tillväxt för bolånen. Rörelseintäkterna har ökat med 18 procent jämfört med Q3 2021. Räntenettot har ökat med 15 procent jämfört med Q2 i år, främst till följd av höjda styrräntor i Sverige och Baltikum.

Samtliga storbanker ökade både i bolån och företagslån. Detta samtidigt som priserna gått ned och bolåneräntorna ökat, vilket är negativt för vanliga låntagare. Fortsätter priserna falla och räntorna stiga kan folk tvingas sälja sina hem med förlust.

Räntenettot visar skillnaden mellan räntekostnader för upptagna lån och ränteintäkter för utställda lån. Marginalerna pressas, då det finns gränser för hur mycket hushållen klarar i räntehöjningar. Samtidigt har belåningen ökat, om än med modesta siffror.

Men lönsamheten på kundernas sparande har ökat, samtidigt som sparräntorna varit betydligt lägre när det gäller den rörliga räntan, jämfört med andra banker och institut, skriver GP. Dessutom tjänar man bra på utlåning till företag.

SEB:s vd Johan Torgeby säger till TT att man försöker påpeka för kunderna att de ska flytta sina pengar till konton med högre ränta. Swedbanks vd Jens Henriksson å sin sida säger att man höjt räntorna på sparkontona. Likväl ligger dessa väldigt lågt, men kan bli bättre om man låser in pengarna på bankens konto.

Man kan konstatera att det inte är kunderna som skrattar hela vägen till banken, den här gången.

En olycka kommer sällan ensam, heter det. Vi har tittat på prognoserna för bostadsmarknaden, den skenande inflationen och priserna på livsmedel. Börsen faller och vi kan vara på väg in i en recession, med höga bolåneräntor. Samtidigt finns det heterodoxa alternativ som ädelmetaller och kryptovalutor. Kan klassikern guld, eller nymodigheten Bitcoin, vara lösningen?

Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 0,75 procent. Man hänvisar till kraftiga svängningar i inflationen som skapar osäkra utsikter för ekonomin. Höjningen är en så kallad dubbelhöjning, och det kan bli fler under året.

Räntan har legat på minus, eller noll procent, sedan 2014. Men nu försöker Riksbanken stävja den skenande inflationen. Styrräntan beräknas hamna på 1,36 procent fjärde kvartalet i år, och andra kvartalet 2023 på 1,90 procent. Båda prognoserna är höjningar från tidigare prognoser.

Bolånet

För låntagare med rörliga bostadslån väntas höjningar. Samtidigt faller bostadspriserna på sina håll, i Stockholm har de fallit för tredje månaden i rad. Enligt Danske banks boprisindikator föll priserna med fem procent under juni. Bankens chefsekonom Michael Grahn menar att fallet blir större än tio procent. Han tror också att styrräntan kommer hamna på två procent i februari nästa år.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg så är det nu en köparens marknad. 19,2 procent av bostadsförsäljningarna under juni gick under utropspris. Samtidigt har utgångspriserna varit rekordhöga. Siffrorna liknar sommaren 2020 när pandemin gjorde marknaden orolig.

I hela riket har priserna på bostadsrätterna ökat med 5,3 procent den senaste tolvmånadersperioden. Den senaste månaden har priserna fallit med 1,2 procent, enligt Svensk mäklarstatistik.

Börsen faller

Det ser heller inte ljust ut på Stockholmsbörsen OMXSPI som fallit med 29,15 procent i år. På tolv månader har den tappat 20,55 procent av sitt värde. Även OMXS30 har följt, eller lett, samma utveckling och tappat 22,56 procent av sitt värde under 2021.

Enligt Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank, ser det inte ljust ut framöver. Framför allt minskar köpkraften av olika orsaker, som stigande el- och bränslepriser. Hushållen kommer få högre boräntor. Hon tror också att andra bolag som hittills klarat sig bra, kommer att tappa framöver. Främst bolag och sektorer som är exponerade mot konsumtion kommer få det kämpigt.

Landeborg tror också att sjunkande oljepriser skulle kunna ha en positiv effekt på inflationen. Där är många nu oroade, då den stigit kraftigt i Sverige och världen.

Enligt Nils Åkesson på Dagens Industri har vi förmodligen inte nått botten än. Ett trettioprocentigt fall kan mycket väl bli 50 procent. Detta då man jämför med situationen under tidigare nedgångar.

Han kommenterar också bostadsmarknaden, och menar att situationen är ny nu mot tidigare. De senaste nedgångarna under 2000-talet skedde samtidigt som den långsiktiga räntenedgången. Nu är läget annorlunda.

Inflation och skenande matpriser

Inflation hamnade i maj på 7,2 procent, vilket är otroligt mycket högre än vad folk föreställt sig för ett halvår sedan, enligt SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström. Matpriserna har det senaste året stigit med nio procent. Riksbanken har gravt missbedömt läget i höstas, menar hon, vilket även andra länders riksbanker gjort.

Siffran för maj är den högsta sedan 1991, då den var 7,8 procent. Lagerström varnar för att löneökningar som kompensation för inflationen kan skapa problem för företagen. Det kan leda till en negativ spiral med ökande priser och löner, som hon menar ingen tjänar på.

Under maj steg exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med två procent. Kött steg med 4,4 procent och mjölk, ost och ägg med 3,5 procent. Priserna på drivmedel har stigit med 40 procent jämfört med maj 2021, el med 33,6 procent och inventarier och hushållsvaror med 10,3 procent.

Prisutvecklingen på livsmedel är den högsta på 30 år, enligt Karin Brynell som är vd på Svensk dagligvaruhandel. Konsumenternas köpkraft minskar inte bara på grund av inflationen, utan också av högre boräntor och energipriser.

Alternativen

Men, det finns alternativa sätt att investera på. Guld och silver är urgamla ädelmetaller, som de senaste dryga tio åren fått konkurrens av kryptovalutor. Bitcoin är den mest kända.

Bitcoin startade 2010 och tog rejäl fart 2017. Sedan dess har det varit både kraftiga uppgångar och dalar. Just nu är vi inne i en kraftig nedgång, och kan falla med 40 procent från dagens nivåer. Åtminstone om man ska tro Ian Harnett, investeringschef på Absolute Strategy Research. Nedgången startade när siffrorna för inflationen i USA offentliggjordes i mitten av juni, 8,6 procent för maj.

Vid den senaste nedgången gick den från 200 000 kronor sent 2017 till 30 000 kronor 2018. Den skulle således i år kunna hamna på 130 000 kronor.

Totalt har värdet på kryptovalutor sjunkit med 3 500 miljarder kronor, på två veckor. I Bitcoinpodden, som drivs av svenska kryptobörsen Trijo, förutspås en mörk sommar. En ny sak med kryptovalutor är att det aldrig varit fler småsparare än nu, vilket påverkar marknaden. Många får panik och säljer av sitt innehav. Men på några års sikt är det en bra investering, man bör ha en tidshorisont på minst fyra år.

Är man mer lagd åt tradition är guld och silver klassiska ädelmetaller för sparande. Guld har tappat 1,54 procent av sitt värde under 2022. På en treårsperiod har den gått upp 29,87 procent, och 12,52 på tio år. Silver har tappat 14,5 procent i år, men är plus 31,66 procent på tre år.

Enligt Eric Strand på AUAG Fonder kommer priset på guld öka när räntorna höjs. Han tror också på ett rekord på 2200 dollar per uns, cirka 22 000 kronor.

Detta pris var man och nosade på i mars, en månad efter intervjun med Strand. Han förväntar sig dock stora svängningar i priset när världsekonomin blir allt sämre. Guld är en konstant säger han, och jämför med att Euron sedan introduktionen 1999 tappat 84 procent av sitt värde mätt i guld.

En mer negativ årsprognos har schweiziska finanskoncernen UBS, som tror att guldet faller till runt 1650 dollar per uns andra halvan av 2022, runt 16 500 kronor.