Protesterna fortsatte under helgen i Frankrike. Pensionsreformen drevs igenom av Macron, samtidigt som sopgubbarna strejkade i Paris. Under lördagen demonstrerade 4 000 personer i huvudstaden, över 500 personer greps på olika platser runt om i landet. Vissa protester var också anti-Nato, då det sammanföll med 20-årsdagen av invasionen av Irak. Nu strejkar också arbetare på oljeraffinaderier. Nästa stora dag för protester är planerad till kommande torsdag.

https://twitter.com/CBSNews/status/1637287777501863937

https://twitter.com/WallStreetSilv/status/1637598954962526210

https://twitter.com/cotupacs/status/1637570954661359620

Vi rapporterade förra veckan om att nya demonstrationer brutit ut i Frankrike inför Macrons beslut att runda parlamentet. Sopgubbarna i Paris strejkar och lämnade 7 000 ton sopor på gatorna.

Premiärminister Elisabeth Borne kommer ställas inför två misstroendeomröstningar i parlamentet under måndagen. För att hon ska falla krävs dock att samtliga inom oppositionen röstar för att fälla henne, skriver AFP. Det ser inte ut som att Macrons regering kommer falla, minst 22 röster saknas.

https://twitter.com/JulienHoez/status/1636670562104758277

Anledningen är just pensionsreformen som president Macron drev igenom via dekret förra veckan. Senaten röstade igenom lagförslaget under torsdagen, som innebär att pensionsåldern höjs från 62 år till 64. I underhuset riskerade man dock att få problem då ledamöter från högerpartier riskerade gå emot Macrons förslag. Macron använde sig därför av artikel 49.3 i konstitutionen, som berättigar att driva igenom en lag via dekret.

Det som kan hindra laget att gå igenom är just en misstroendeomröstning. Två sådana väntas, en åberopad av Nationell Samlings med partiledaren Marine Le Pen och en av ett mindre centerparti. Borne misslyckades säkra tillräckligt många ledamöter från Republikanerna för att få igenom lagförslaget i Nationalförsamlingen förra veckan. Men det betyder inte att dessa ledamöter kommer rösta ned henne.

Eric Ciotti är partiledare för Republikanerna och har lovat att inte rösta ned premiärminister Borne. Det har inte varit populärt, och folk demonstrerade utanför hans högkvarter i Nice. Där har skadegörelse skett med krossade fönsterrutor som följd. Enligt Ciotti är det ett sätt att pressa honom att ändra sin röst.

https://twitter.com/EnModeMacaron/status/1637499643570401280

”Omrösningen eller trottoaren” står det hotfullt klottrat vid hans högkvarter.

https://twitter.com/ECiotti/status/1637359114786414593

Vissa menar att Macron oavsett utgången av omröstningarna kommer att utse en ny premiärminister. Främst för att försöka fräscha upp bilden av sig själv efter alla kontroverser. Enligt Bruno Cautres på Centre for Political Research är det den minst riskabla vägen för Macron, och den som enklast kan ge honom ett nytt momentum.

Samtidigt är vinsterna med att byta ut politiker relativt små. Ett annat alternativ är att utlysa nyval, vilket förmodligen skulle skada honom väldigt mycket. Detta då han just nu befinner sig i en situation av extremt missnöje med sin pensionsreform, enligt Brice Teinturier från opinionsinstitutet Ipsos.

Det återstår att se hur stora demonstrationerna blir på torsdag. I januari demonstrerade 80 000 i huvudstaden Paris och runt 1,2 miljoner på andra platser i Frankrike.

Enligt fackförbundet CGT handlade det om över två miljoner människor och 400 000 i Paris. En opinionsundersökning vid tidpunkten visade att två tredjedelar av fransmännen motsätter sig höjningen av pensionsåldern.

Händelsen har väckt upprördhet i det starkt patriarkala landet med 220 miljoner invånare, där våldsamma attacker mot kvinnor och flickor ofta skapar rubriker. Många demonstrerade efter den uppmärksammade händelsen, och rättighetsgruppen Aurat Azadi March sa i ett uttalande ”Det finns ett ökande sexuellt barbari i Pakistan, och en kriminell tystnad om det från staten och samhället som är oacceptabelt.”

En talesperson för Islamabad-polisen sa till CNN att hittills har inga gripanden gjorts i fallet. Färre än tre procent av alla anmälda sexuella övergrepp eller våldtäkter leder till en fällande dom i Pakistan, rapporterade Reuters 2020. Landet har heller inte någon rikstäckande lag som kriminaliserar våld i hemmet.

47 personer står åtalade för att ha brutit mot Hong Kongs lag om nationell säkerhet. Åtalet är det största i sitt slag. Några av stadens mest profilerade demokratiförespråkare ställs inför rätta, som Joshua Wong och Benny Tai. De flesta anklagas för subversiv verksamhet då man hållit ett inofficiellt primärval och har hållits i fångenskap i två år. Regeringen i Peking har i praktiken tagit kontroll över den politiska apparaten i Hong Kong.

Men kritiker menar att lagen används för att sätta dit dissidenter. Myndigheter i både Kina och Hong Kong menar dock att den är viktig att upprätthålla, för att undvika oroligheter.

Rättegången hålls i West Kowloon Magistrates Court, och köerna ringlade långa utanför av personer som vill stödja de åtalade. Dessutom var där en liten samling av protesterandes, med budskap som ”Släpp genast alla politiska fångar.”

Det inofficiella primärvalet var enligt åklagarna ett sinistert försökt att undergräva regeringen. Den ska haft som syfte att ta fram kandidater som skulle utmana det vanliga valet och var utfört i ett ”massiv och välorganiserad kampanj”. Målet var att blockera lagar och till slut avsätta den av Peking utsedde guvernören.

Dissidenterna själva menar att man enbart sysslade med vanlig oppositionspolitik. 31 av ”de 47”, som de åtalade kallas i media, har erkänt sig skyldiga och kommer dömas efter rättegången. Här inkluderas både Wong, fängslad tre gånger redan för sin roll i protesterna, och Tai, som tidigare var professor på Hong Kong-universitetet.

https://twitter.com/hkfp/status/1622435358184177665

Bland övriga åtalade kan nämnas journalisten Gwyneth Ho och tidigare lokala parlamentsledamoten Claudia Mo. Rättegången väntas pågå i 90 dagar och genomförs av tre domare utan jury.

Det olagligförklarade primärvalet hölls i juli 2020 strax efter att lagen om nationell säkerhet införts. Runt 600 000 människor röstade. Den kinesiska regeringen var snabba med att säga att omröstningen var olaglig. Det ordinarie parlamentsvalet (i Hong Kong) sköts sedan upp på grund av pandemin.

När den sedan hölls var det med förbehållet att bara kandidater trogna till Kina fick ställa upp. Valdeltagandet var det högsta i Hong Kongs historia.

Den sittande guvernören John Lee valdes med 99,7 procent av rösterna i ett val där 97,74 av invånarna gick till valurnorna. Han var den enda kandidaten, vald av en kommitté av 1 416 Peking-trogna politiker och oligarker.

Kommittén har sedan 2021 också på sitt bord att välja 40 av 90 medlemmar i parlamentet. Man har också kandidater som väljs baserat på geografisk hemvist. Direktvalda kandidater stod tidigare för 50 procent men är efter reformen nere på 22.

Man har också en kommitté som granskar kandidaternas lämplighet. Förnärvarande är 88 av 90 för Peking, en är emot och ett mandat är vakant.

Protesterna i Hong Kong utlöstes 15 mars 2019 och avslutades i mitten av 2020 när myndigheterna återställt ordningen. Demonstrationer med hundra tusentals deltagare skedde och man protesterade också mot polisens övervåld. Vi ett tillfälle tog man sig in och demonstrerade i parlamentsbyggnaden.

Pandemin lade i stort sett band på demonstranterna. Förre guvernören Carrie Lam gick vidare med lagen om nationell säkerhet, som tagits fram av den kinesiska regeringen. Man hade gjort ett försök redan 2003, sex år efter överlämnandet från britterna, men det stoppades då efter enorma protester.

Den nationella säkerhetslagen trädde i kraft 30 juni 2020. Förutom att Peking ges stort inflytande över hela den demokratiska apparaten kriminaliseras också alla former av försök att underminera den sittande regeringen.

https://twitter.com/hkfp/status/1622387288167841792

Instagram och Whatsapp går sedan tidigare inte att komma åt via landets eget internet, inte heller Google Play eller några VPN-tjänster går att använda. Samtidigt har regeringstjänstemän, inklusive utrikesministern, aktiva Twitter-konton.

Men de landbaserade terminalerna skapar små lokala wifi-nät, varifrån man kopplar upp sig mot Space X-satelliterna. Flera tusen satelliter kretsar på låg höjd över jorden, och ger internetåtkomst till användare som ansluter till en Starlink-terminal.

Tidigare i år fick den kontroversiella miljardären Musk hjältestatus i Ukraina, efter att ha skickat tusentals Starlink-terminaler till landet, dagarna efter Rysslands invasion. Ukraina har nu 20 000 terminaler, som används till kommunikation såväl som i krigföringen.

I går öppnade myndigheterna upp några stadsdelar i Ürümqi, efter att invånarna hållit omfattande demonstrationer under natten. Många hävdade att pandemibarrikader förvärrade branden, men tjänstemän förnekade anklagelserna. De sa vidare att invånarna i det branddrabbade huset varit fria att lämna byggnaden, och flyttade över ansvaret till de boende i huset.

Branden utlöste protester i flera andra städer i går, och polisen i Shanghai använde pepparspray för att stoppa 300 demonstranter, rapporterar New York Post. En deltagare berättade att de skrek ”Xi Jinping, avgå. Kommunistpartiet, avgå” samt ”Vi vill inte ha tester, vill ha frihet”.

Kina är det enda stora landet i världen som fortfarande bekämpar pandemin genom masstester och nedstängningar. Befolkningens frustration växer.

https://twitter.com/manyapan/status/1596131367464599553

https://twitter.com/BenjVrich/status/1596768461413240832

https://twitter.com/jenniferzeng97/status/1596621356103262208

https://twitter.com/a39968/status/1596660627829030913

Tusentals har fängslats av moralpolisen, och många står anklagade för brott som kan leda till att de riskerar dödsstraff. Enligt Amnesty International avrättar Iran fler människor årligen än någon annan nation, förutom Kina.

Mahmood Amiry-Moghaddam, chef för den norskbaserade icke-statliga organisationen Iran Human Rights, sa att minst 20 personer nu enligt officiell information står inför anklagelser med avrättning som straff. ”Vi är mycket oroade över att dödsdomarna kan verkställas snabbt”, säger han till AFP.

Enligt siffror från Irans rättsväsende har mer än 2 000 människor redan åtalats sedan demonstrationerna började, nästan hälften av dem i huvudstaden Teheran. Bland dem finns dussintals aktivister, journalister och advokater vars fortsatta internering orsakat ramaskri utomlands.

Under diskussionen i tv-showen hoppade den kostymklädde de Graaf plötsligt upp på bordet, satte lim på händerna och tryckte bestämt ner dem på bordsskivan, rapporterar The Sun. Han inledde sedan ett tal om klimatet, och talade bland annat om de hundratusentals pakistanier som fördrivits på grund av de omfattande översvämningarna.

Men hans tal avbröts rätt snart, när studiopersonalen helt sonika lyfte av bordsskivan och bar bort honom, in i kulisserna. Aktivisten vädjade till tv-kamerorna att sändningen inte skulle brytas för en reklampaus, då han fruktade för sin säkerhet.

Han fick som han ville, och tv-tittarna kunde se hur personalen försiktigt satte ner ena bordskanten på golvet, varpå de Graaf gled ner, trots limmet. Han fortsatte agitera mot studiofolket när han eskorterades ut ur byggnaden.

Lagen antogs trots hårt motstånd från bland annat parlamentsledamoten Burak Erbay, som krossade sin telefon med en hammare under ett tal i kammaren. ”Du har bara en frihet, det är telefonen i fickan. Om den här lagen går igenom, så kan du slå sönder din telefon så här, för du behöver inte använda den”, sa han till parlamentsledamöterna.

Den nya lagen kräver bland annat att appar som Facebook, Instagram, Whatsapp och Youtube tillhandahåller information om användarna till Turkiets it-myndighet. Särskilt Google News och Facebook tvingas avslöja sina algoritmer för regeringen, som då ser vilket innehåll de lyfter fram och vad de undertrycker.

Turkiska journalister menar att den nya lagen kraftigt beskär yttrandefriheten, och många lokala nyhetskanaler tvingas stänga. Regeringen kontrollerar därmed den offentliga debatten inför valet 2023.

Stora protester började den 16 september. 22-åriga Mahsa Amini greps och misshandlades av moralpolisen och skadades så allvarligt att hon avled. Orsaken till gripandet var att hon bar sin hijab på fel sätt och bröt mot sedlighetslagarna. Omvärldens fördömanden lät inte vänta på sig. Samtdigt har flera västerländska medborgare gripits. Ett franskt par tvingas i en video erkänna sig medskyldiga till att starta revolution.

Protesterna startade vid sjukhuset där Amini vårdades i Teheran men, spred sig till andra provinser i landet. Regeringen har svarat med restriktioner på sociala medier och tillfälliga nedstängningar av internet.

I sammandrabbningar mellan ordningsmakt och demonstranter har minst 900 personer skadats. Enligt Iran Human Rights har 154 människor dött, enligt statlig media ligger siffran på 41.

Men i Iran är inte protester av olika slag något nytt, det har varit ett stående inslag sedan drygt tio år.

Tidigare i år startade protester mot stigande priser på basvaror som bröd och pasta. Det har även varit brist på vatten, speciellt i provinsen Khuzestan. Till exempel steg priset på vete med 500 procent efter att regeringen slutat subventionera importen av spannmålet. Inflationen i år ligger på runt 50 procent.

Sedan 2017 har en bredare rörelse med olika inslag av demokratifrämjande politisk aktivitet och civil olydnad. Fokuset har främst varit den religiösa politiska dogmen och det islamiska styret av landet.

Det som nu skett efter Mahsa Aminis död är dock den största protesten sedan islamisterna tog över landet 1979.

Iran påstår att demonstrationerna är skapade av påtryckningar från USA och Israel. I ett tv-sänt tall menar han att frågan i grunden handlar om Iran ska vara självständigt, eller inte. Även ett icke-islamistiskt självständigt Iran skulle inte accepteras av USA. En mjölkko, som han benämner Iran under Shah Reza Pahlavi, är deras vision.

https://twitter.com/Khamenei_m/status/1577321651909304324

Frågan om kvinnors klädsel är återkommande i nyhetsrapporteringen om Iran. När frågan blossar upp dyker det upp bilder från före den islamiska revolutionen 1979. Där ser man kvinnor klädda på västerländskt vis, med håret fritt.

Reaktionerna har på sina håll varit starka i väst, där många regimkritiska iranier bor sedan decennier. Det finns också organisationer och feminister i allmänhet som ser ett starkt symboliskt värde i att motverka slöjtvång.

Mycket av demonstrationerna utgår från universitet i större städer, där det också placerats ut poliser för att hålla kontrollen.

Nio utländska medborgare har gripits under upploppen, från bland andra Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Ett franskt par som anlände till Iran i maj har gripits och regeringen har släppt en video från deras "erkännande". Kvinnan, Cecile Kohler, säger sig i videon vara en agent för fransk underrättelsetjänst. Och att parets syfte med vistelsen i Iran är att medverka till upplopp, och planera för revolution mot regimen i Tehran.

https://twitter.com/HostageAid/status/1575822612088750080

Hon sade också att man planerat finansiera strejker, demonstrationer och vapen som skulle användas mot polisen.

Frankrikes utrikesministerium fördömer videon å det grövsta, och säger att paret gripits utan laglig grund. Paret hålls som gisslan menar man, och utnyttjas av regimen.

Enligt Internation Federation for Human Rights, baserade i Paris, har över 350 liknande erkännanden publicerats i Iran senaste decenniet.