Nu är det klart att det blir en folkomröstning om Sölvesborgs kommunstyrelses vice ordförandes lön. Kith Mårtensson är Moderat fick lönen höjd med 400 procent, något som oppositionen uppmärksammade. Hon tjänade innan 20 procent av ett heltidsarvode, men skulle nu få 100 procent. Något som skulle öka kommunens kostnader med 3,4 miljoner kronor.

Man gick ut i en debattartikel i Aftonbladet och förklarade sina ståndpunkter, undertecknare är företrädare för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Medborglig samling.

Man skriver att man vill ”ge invånarna möjlighet att kanalisera och göra någonting konstruktivt av sitt starka missnöje.” Man samlade in de tio procent av kommunens röstberättigade som krävdes för att få till en folkomröstning. En hel del tid gick sedan till att komplettera ogiltigförklarade underskrifter.

Man hoppas nu på att initiativet ska bli en slags praxis för kommunpolitiker. Dessa kommer då tvingas vara mer varsamma med allmänna medel.

Man påstår också att de två styrande partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, förlorade valet men kuppade till sig makten, mot folkets vilja.

Från kommunalrådet Birgit Birgersson-Brorsson (S) kommer dock inga kommentarer. Det vill hon avvakta med, säger hon till P4 Blekinge, eftersom underskrifterna inte kommit in till kommunen ännu.

När valet kan bli av är osäkert, men det kan bli under valet till EU-parlamentet nästa vår. Då finns personal ändå på plats och valnämnden är aktiv.

Vid valet 2022 ökade Sverigedemokraterna från 14 till 20 mandat i kommunfullmäktige. Både Socialdemokraterna och Moderaterna backade, men tack vare sitt samarbete fick Louise Erixon (SD) bli oppositionsråd i ställer för att fortsätta som kommunstyrelsens ordförande en mandatperiod till.

Laholm drabbas av lågkonjunkturen. 35 miljoner ska skäras i kommunens budget. Samtidigt höjer politikerna sina löner med 15 procent.

Det blev en stor nyhet när politikerna i Norrtälje beslutade att chockhöja sina löner. Höjningen för kommunstyrelsens ordförande skulle bli 23 000 kronor i månaden. Den vice ordföranden Staffan Tjörnhammar (M) blev rikskänd när han i en intervju behövde 26 sekunders betänketid innan han förklarade att allt handlar om prioriteringar.

I sydhalländska Laholm har kommunfullmäktige beslutat att höja lönen för kommunstyrelsens ordförande med 9 000 kronor, från 62 200 kronor till 71 500 kronor i månaden. En 15-procentig höjning, samtidigt som kommunen måste spara 35 miljoner. Deltidspolitikernas arvoden höjs också med 15 procent.

I Norrtälje backade politikerna men det har de ännu inte gjort i Laholm.

Under mandatperioden som varit har centerpartisten Erling Cronqvist varit ordförande i kommunstyrelsen – en underbetald sådan enligt kollegernas beslut i kommunfullmäktige. Han är nöjd med lönen han haft, men samtidigt försvarar han höjningen som tillfaller hans efterträdare:

– Nej, jag har aldrig klagat på lönen. Jag tycker den är bra. Det är inte det det handlar om, utan det är ansvaret, där man alltid är i tjänst i princip. Och i förhållande till alla tjänstemän man ska leda.

Röster har höjts för att pausa lönehöjningen, men du har sagt att inte tror någon tar ett jobb där lönen dras ned?

– Nu vet man spelreglerna, och den som accepterar uppdraget efter mig vet spelreglerna och hur han ska fundera utifrån sitt eget jobb. Att då plötsligt säga att det blir ingenting, det tror jag väldigt få skulle acceptera.

Posten som kommunstyrelsens ordförande kommer att tillfalla Moderaterna, men fortfarande är det inte klart vilken moderat det blir. Det pågår en maktkamp inom partiet där veteranen Roland Norrman och utmanaren Eric Semb slåss om vem som ska leda kommunen de närmaste fyra åren. Om maktkampen hade inträffat utan löneförhöjningen kan man bara spekulera i.

När det gäller nedskärningarna i kommunen hänvisar du till kriget i Ukraina, konjunkturen och inflationen, och nu måste ni spara 35 miljoner. Varför kan man inte använda samma resonemang för att skära i politikerlönerna?

– Skulle man ha samma resonemang för att skära i anställdas löner? Det skulle aldrig facket gå med på, menar Cronqvist.

Fackförbundet Kommunal (tillsammans med övriga LO-förbund) tar i från tårna i årets valrörelse och kräver 4,4 procents löneökning som kompensation för inflationen. Samtidigt fortsätter de sin kampanj för att medlemmarna ska få ergonomiska arbetsskor från sina arbetsgivare.

Tjänstemännens löner

Erling Cronqvist har tidigare uttalat sig om att politikernas löner borde närma sig de högsta tjänstemännens.

Hur har löneutvecklingen sett ut för tjänstemännen i Laholm?

– Ja, det har jag inte i huvudet. Ibland när man anställer en ny förvaltningschef så hoppar man upp ett hack. Det är ofta så i kommunal verksamhet om man byter jobb.

Du har suttit i fyra år denna gång. Har du något hum om hur lönesättningen varit i år jämfört med de första anställningarna?

– Den enda jag anställer är kommunchefen, och där ligger lönen i dag på 101 000 eller 102 000 kronor.

Men vem har höjt tjänstemännens löner?

– När det gäller kommunchefen så är det jag tillsammans med mina kommunalrådskolleger som sätter lönen, och där har jag ett medarbetarsamtal varje år. Sedan sätter kommunchefen lönerna för förvaltningscheferna.

Kan man säga att ni höjer tjänstemännens löner, och så vill ni sedan komma i fatt dem?

– Nej, det kan man definitivt inte göra. Vi lever i en öppen marknad och slåss för att försöka få kompetent folk med näringslivet och andra kommuner runt omkring. Jag vill bestämt hävda att våra löner på chefssidan definitivt inte sticker ut jämfört med grannkommunerna.

Politikerns roll

I Laholm togs beslutet att höja lönerna för ett år sedan. Då visste ingen hur valet skulle gå och partierna hade inte spikat sina listor och nomineringar. Ingen höjde sin egen lön, bara sina ännu ej utsedda kollegers.

Varför blir man politiker?

– För att man vill vara delaktig i samhällsprocessen och göra nånting bättre, kanske.

Samtidigt är du som politiker förtroendevald, och en ledare. Du är ledare för invånarna i kommunen. Har invånarna reagerat på lönehöjningen?

– Det var ett år sedan beslutet togs, och först nu har det varit lite diskussioner. Jag tror det började med det som hände i Norrtälje. Där gick de in och höjde efter valet, som jag fattar det. Det blir ju oerhört märkligt, för då sitter man definitivt och höjer sina egna löner, säger Erling Cronqvist.

Så du kan inte se att det skulle vara ett gott ledarskap att gå före och pausa lönehöjningen i den konjunktur vi befinner oss i?

– Det får ju den svara på som ... Ska det göra någonting så är det fullmäktige i så fall som får gå in och säga att man ska antingen pausa, eller göra nånting annat. Jag är inte delaktig där längre.

Trenden är att sätta kommunpolitikernas arvoden i relation till riksdagsledamöternas. Efter valet har ett antal kommuner gått ut med att man ska höja politikernas arvoden. Ingen tillfrågad vill ge en exakt motivering till sin lön. Bara en kommun går mot strömmen, och sänker arvodena.

Förra veckan blåste det upp till storm i Roslagen, när det moderatledda kommunstyret chockhöjde politikerlönerna. Bino Drummond, kommunstyrelsens ordförande, föreslog en höjning av sin lön med 27 procent. Den skulle modereras efter statsministerns lön och inte statsrådens. 110 400 kronor i månaden skulle hans nya lön bli. Men kritiken blev massiv, inte bara från oppositionspartierna, och ledde till en debatt på nationell nivå.

Drummond meddelade efteråt att han backar från höjda löner. Nu vill han samtala med övriga partier och hitta ett brett samförstånd i frågan i stället. Det återstår att se vad det nya förslaget blir,

Ett flertal kommuner kommer gå igenom med löneförhöjningar för sina politiker. En av dem är Nordanstig. Kommunstyrelsens ordförande Ola Wigg får 23 procents höjning, om förslaget röstas igenom. Han skulle då få 61 560 kronor i månaden, rapporterar Hudiksvalls Tidning.

Själv säger han att arvodet måste spegla den tidsåtgång som krävs, och att man legat extremt lågt tidigare. Nu kommer man ändå ligga på den nedre nivån, menar Wigg. Han påstår också att man måste höja arvodet för att folk ska engagera sig i politiken. Förlorar man ekonomiskt på att ta ett politiskt uppdrag drar man sig för det, säger han.

Oppositionen har en annan åsikt, Petra Modée (V) säger att det snarare är andra kommuner som ligger för högt. Hon köper inte argumentet att Nordanstig måste höja arvodena för att man ligger bland de lägsta. Hon säger att folk måste bli politiker för annat än bara lönen, är det för mycket att offra bör man låta bli. Hon pekar på andra faktorer som civilt jobb och barn, som gör det svårt att ha tid för politiken. Och att hemtjänsten förtjänar löneförhöjningar mer än kommunstyrelsen.

SR Ekot har gått igenom 200 av landets kommuner. Det är ovanligt att höja lönerna så mycket som det föreslogs i Norrtelje. Men det finns de som höjer lönerna högre än den vanliga årliga uppräkningen.

Exempel som ges är Grästorp, Bromölla, Åstorp, Upplands Bro, Arboga, Hallstahammar och Karlsborg.

Dessutom noterar man att arvodesbudgeten i Gävle kommun ökar från sju till 12,5 miljoner per år. Det är där inte beslutat hur mycket av ökningen som går till kommunalrådens löner. Kommunstyrelsens ordförande Åsa Viklund (S) säger att hennes arvode inte kommer höjas.

I Bromölla, Åstorp, Upplands-Bro och Arboga, Hallstahammar och Karlsborg får kommunstyrelsens ordförande minst 7 000 kronor mer i månaden. Och 10 000 mer i Laholm.

Kent Larsson (M) är kommunstyrelsens ordförande i Grästorp. I våras tog man beslut om att lönen nu ska vara 100 procent av en riksdagsledamot, i stället för 90 procent. Det blir alltså minst 7 000 kronor högre lön för honom.

Till Ekot vill han inte medge att han fått en större löneförhöjning än vanliga arbetandes, utan säger att det är ”olika löner för olika saker” och tycker det är svårt att diskutera. Han tror att det kan sticka i ögonen på folk, men också att det är många som har förståelse.

Solna går mot trenden

Det finns ett exempel på motsatsen, nämligen Solna kommun. Socialdemokraterna bröt i valet en 24 år lång borgerlig dominans, och styr nu tillsammans med V, MP och C. Just nu ligger kommunalrådsarvodet på 102 950 kronor, vilket är i topp i landet. Men kommunstyrelsens ordförande ska få max 130 procent av en riksdagsledamots lön, enligt ett nytt beslut, skriver DN. I praktiken hamnar lönen på 90 000 kronor, en sänkning.

Den nya ordföranden för kommunstyrelsen är Sara Kukka-Salam (S). Hon vill att lönerna ska ner till rimliga nivåer, efter ha stuckit ut som väldigt höga. Hon vill att lönerna ska ligga på samma nivå som jämförbara grannkommuner. Hon menar också att det vore oskäligt att höja lönerna nu när det blir sämre ekonomiska tider.

DN:s granskning visar på ett brett spann av löner i Stockholms län. I Nykvarn får kommunstyrelsens ordförande 71 500 kronor, jämfört med Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm stad som tjänar 143 000, och mest i länet.

Hon får frågan om hon tycker lönen är rimlig, och säger att den är kopplad till ett budgetansvar om 60 miljarder kronor. Därför är systemet rimligt, menar hon, och lämnat åt andra att recensera om det är för mycket eller för litet.

Kommunstyrelsens ordförandes arvode, Stockholms län:

• Stockholms stad 143 550 kronor
• Solna 102 950 kr (kommer sänkas)
• Nacka 101 500 kronor
• Lidingö 94 250 kronor
• Järfälla 93 300 kronor
• Täby 92 950 kronor
• Botkyrka 92 950 kronor
• Danderyd 92 500 kronor
• Sollentuna 92 950 kronor
• Österåker 92 950 kronor
• Upplands-Väsby 92 300 kronor
• Haninge 90 034 kronor
• Vallentuna 89 375 kronor
• Ekerö 89 371 kronor
• Värmdö 88 632 kronor
• Huddinge 88 523 kronor
• Södertälje 88 000 kronor
• Salem 87 500 kronor
• Upplands-Bro 87 301 kronor
• Norrtälje 87 000 kr (backade från höjning till 110 400 kronor)
  Sigtuna 87 000 kronor
• Nynäshamn 78 650 kronor
• Sundbyberg 78 650 kronor
• Tyresö 73 548 kronor
• Vaxholm 72 243 kronor
• Nykvarn 71 500 kronor

För jämförelse har vi tittat på ett par av landets större kommuner också.

• Umeå 95 785 kronor
• Uppsala 92 950 kronor
• Malmö: 92 300 kronor
• Göteborg: 91 260 kronor
• Örebro 78 650 kronor
• Helsingborg 78 650  kronor