Kina har skakats av ökade protester mot pandemilagarna och nedstängningar senaste veckan. Kinas högsta chef för covid och flera större städer har hintat om att lätta på restriktionerna. Samtidigt har man slagit ned hårt på demonstranter, som protesterar mot drakoniska nedstängningar, masstestning och karantänsregler. Har regimen veknat, eller gör man en redan planerad anpassning till nya omständigheter?

Vice premiärminister Sun Chunlan sade i onsdags att omikronvarianten av covid är mildare och att vaccinationsgraden ökar. Den nya situationen kräver nya åtgärder enligt Sun, som varit en central person bakom president Xi Jinpings pandemilagar. Att hon inte nämnde landets nolltolerans mot covid i sitt tal till hälsoministeriet kan betyda att lättnader i restriktionerna är i antågande.

I Peking har man gjort vissa lättnader. Pensionärer, hemarbetandes, studenter och lärare som arbetar online behöver nu inte testa sig dagligen. Ett negativt test inom 48 timmar krävs dock för att besöka offentliga platser som caféer och liknande.

Även i Guangzhou i södra Kina har man slutat med daglig masstestning av personer som inte behöver lämna hemmet så ofta. Det var i distriktet Haizhu som stora protester nyligen bröt ut. Att inte behöva ta sig till karantänläget utan kunna stanna i sin lägenhet är en förändring.

Samtidigt har protesterna varit de största sedan 1989, och fått stort genomslag globalt. Det startade i Urumqi i Xinjiang, där brann folk inne, och man skylde det på pandemilagarna som gjort folk till fångar i sina lägenheter. Protesterna spred sig sedan till andra delar av landet.

https://twitter.com/Existenzse/status/1597706215018086400

https://twitter.com/JackPosobiec/status/1597948908931452928

Förutom krav på mildrade pandemilagar har även krav på politisk reform och att Xi borde avgå, framkommit. Poliserna är oftast klädda i heltäckande vita dräkter och bär stora sköldar. En Guangzhoubon Chen berättade för AFP att han sett 100 poliser dyka upp i byn Houjiao i Haizhu och grep tre män.

Enligt USA:s utrikesminister Anthony Blinken är protesterna ett tecken på svaghet i det kinesiska systemet. Alla borde få utlopp för sin frustration på ett fredligt sätt, menar han.

Under onsdagen kom också nyheten om att Jiang Zemin avlidit. Toppolitikern var ansvarig för att slå ned protesterna på Tiananmentorget 1989. Hans roll där har lyfts av regimmedia som ett föredöme. Men liknelser har också gjorts mellan Jiangs styre på 1990-talet, som var betydligt liberalare än Xis. Mer tolerant men mindre ekonomiskt framgångsrikt, skrev en person på sajten Weibo.

Vid universitetet i Hong Kong samlades ett dussin personer och ropade ”ge mig frihet eller ge mig döden”. Protester i solidaritet med kineserna har hållits, exempelvis i Melbourne och Washington D.C.

Övervakningsåtgärderna

Polisen har plockat fram mer sofistikerad teknisk utrustning ur sin arsenal, under protesterna. Ansiktsigenkänning och data över människors rörelsemönster används för att gripa upploppsmakare. Speciellt i storstäderna Shanghai, Peking och Guanzhou. Men ansiktsigenkänning och övervakningskameror finns i många andra städer.

I Peking har polisen förmodligen använt sig av spårningsdata för mobiltelefoner och kontaktat folk som gått förbi platser där protester skett. Personer som på riktigt deltagit i protesterna har gripits av polis och fått sina mobiltelefoner beslagtagna. Vissa har fått sina Telegramkonton övertagna av polisen.

Personer aktiva i demonstrationerna använder sig av hemliga chattgrupper och VPN, men är nu på sin vakt mot infiltratörer från polisen. Man uppmanar till att radera viktig information på sina mobiler, i förebyggande syfte.

Protester på Foxconns kronjuvel, iPhonefabriken i Zhengzhou skakar Kina. Xi snäser av Trudeau, men det gjorde han inte säger landets utrikesministerium. Och stora diplomatiska framsteg görs med önationerna i Stilla havet.

Uppror på iPhonefabriken i Zhengzhou

Våldsamma protester har brutit ut på Foxconns stora iPhone-fabrik i Zhengzhou i Kina. Anställda har drabbat samman med säkerhetspersonal, främst rörande lön och levnadsvillkor i fabriken, skriver AFP. Videor har läckt ut där hundratals arbetare ses attackera poliser, som i sin tur använder tårgas och rökgranater.

https://twitter.com/sentdefender/status/1595279159424876545

Poliserna har uppmanat arbetarna att inte befatta sig med den ”minoritet av upprorsmakare” som de påstår startat upploppen. I stället ska arbetarna återvända till sina logement.

Pandeminedstängningarna har även drabbat arbetare på fabriker i landet, som tvingats vara instängda i sina logement på fabrikerna. I veckor har de tvingats sitta där och vänta på att politikerna ska fatta nya beslut. Runt 200 000 arbetar på fabriken, som ibland kallas iPhone-staden.

https://twitter.com/WallStreetSilv/status/1595484847023308805

Foxconn heter officiellt Hon Hai Precision Industry, är från Taiwan men har också storfabriken i Zhenzhou. Där tillverkas elektronik åt många stora internationella varumärken. Totalt har man en miljon anställda i Kina i 30 fabriker.

Man har erbjudit stora bonusar till arbetare som valt att stanna i fabriken, då många försökt ta sig därifrån. Dessutom har lokala myndigheter bussat in ny arbetskraft. Kina har fortfarande en pandemistrategi som går ut på att göra totala nedstängningar. Detta har skapat ilska och sporadiska protester har uppstått runt om i landet.

Uppdatering 27/11-2022: Bilden av Foxconns arbetsvillkor som grundorsak till protesterna ligger i linje med kommunistpartiets agenda. En troligare orsak är att protesterna i grunden är mot regeringens covid-politik och nedstängningarna.

https://twitter.com/JamesMelville/status/1595694084374634501

Protester mot pandemilagarna

Det kom ett par nya lagar i början av november som tydde på att man skulle ta en mildare hållning till pandemin. Till exempel mindre strikta regler för karantän när man reser in i Kina, och enklare system för att kategorisera högriskområden.

Men nya fall, drivna av omikronvarianten av covid19, har gjort att lokala myndigheter likväl återgått till strikta restriktioner. Med hänvisning till att man finkallibrerar de pandemirestriktioner som Xi själv är en varm förespråkare av. Läget är således oförutsägbart, inte bara för invånarna utan även för företag, lokala såväl som utländska.

Spontana upplopp har skett runtom i landet senaste månaderna. Till exempel i Guangzhou i södra delen av Kina, där hundratals människor protesterade på gatorna.

Den ombytliga politiken är ogillad och de flesta lokala beslutsfattare förstår detta, menar Steve Tsang på SOAS China Institute i London. Att upprätthålla Xis målsättningar samtidigt som man ska hantera förvirrade medborgare lokalt blir ett problem.

I Chaoyang, en stadsdel i Peking, stängde man plötsligt sina teststationer i affärsdistrikten, med hänvisning till de nya lagarna. Dagen efter återgick man till tidigare regler, då kontorsanställda tvingats leta efter teststationer i vanliga bostadsområden.

Enligt Freedom Houses statistik skedde 668 fall av protester av olika slag, mellan juli och september. Av dem var 95 procent demonstrationer, strejker och husockupationer. Bara fem procent skedde på internet. 37 fall var protester mot pandemirestriktionerna, där ett var en internetkampanj med en hashtag med hundratusentals poster. Den inbegrep minst 14 provinser och större egenadministrerade städer.

Xi och Trudeau på G20

Kinas president Xi Jinping och Kanadas premiärminister Justin Trudeau hade ett uppmärksammat meningsutbyte under G20-mötet i Kambodja. Mötet fångades på film och ljud. Xi säger via sin tolk att uppgifter från deras samtals läckts till media.

https://twitter.com/JackPosobiec/status/1592900274447753216

Allt vi diskuterat har läckts till tidningarna. Det är inte lämpligt. Och det är inte på det sättet vår diskussion fördes, var det? Om det finns uppriktighet, kan vi ha konversationer baserade på en respektfull attityd. Annars kommer resultaten bli oförutsägbara, sade Xi.

Det ser sedan ut som att Xi går i väg, förbi Trudeau. Trudeau säger samtidigt att ”vi kommer fortsätta arbeta konstruktivt tillsammans, men det kommer finnas saker vi är oense om.”

Skapa förutsättningarna, skapa förutsättningarna, säger Xi och går i väg.

Spänningarna mellan länderna har ökat, mycket beroende på den försämrade relationen mellan Kina och USA. Kanada är en stark del av den anglo-saxiska sfären, med Storbritannien, Australien och USA som nära allierade. Vissa menar att Xis beteende mot Trudeau är som ett där en stormakt talar med ett mindre land.

Kinas utrikesministerium har efteråt sagt att det inte ska uppfattas som att Xi kritiserar Trudeau. Eller att han beskyller honom för något, säger talespersonen Mao Ning.

Träning av poliser på Solomonöarna

Som vi rapporterade om i april har Kina gjort stora insteg i lokalpolitikern på Solomonöarna. Man slöt ett kontroversiellt avtal, som gav rätt till militärt ingripande på önationen om oroligheter skulle uppstå. Australien har dragit öronen åt sig, då Solomonöarna räknas in i deras närområde. Kina förnekar att man skulle vilja bygga en militärbas på öarna.

I början av november mottog man gåvor från Australien i form av gevär. Nu har Kina också skickat bidrag, lastbilar bestyckade med vattenkanoner, trettio motorcyklar och 20 stadsjeepar.

Protester mot regeringen eskalerade under november och har resulterat i tre dödsfall. Solomonöarna får även hjälp av Nya Zeeland, Fiji och Papua Nya Guinea att träna sin poliskår. Utöver Australien och Kina som både bistår med träning och materiella resurser.

Kina har siktet ställt på alla mindre önationer i Stilla havet. Man vill sluta säkerhetspakter med tio av dem, vilket oroar USA och Australien mycket. Under ett videomöte deltog polischeferna för Fiji, Vanuatu, Kiribati, Tonga och Papua Nya Guinea.

Polisen på Tonga representerades dock inte av den ordinarie polischefen, då han är australisk medborgare.

Talesmannen för Kinas utrikesministerium, Zhao Lijian, sade att representanterna för de fem länderna uttryckte förhoppningar om ett fördjupat samarbete. Med målsättning om förbättrad säkerhet, utveckling och framsteg i regionen.

Enligt Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) har människors attityd kring att använda kondomer varit negativ under många år. 2018 pekade resultatet av en undersökning på en förestående förändring som först nu, 2022, har skapat en positiv trend.

”Då blev det ett trendbrott i kondomanvändning, där vi både kunde se det i ökad försäljning, men också i de årliga mätningarna där vi ställer frågor om hur folk använder kondom”, säger Anette Otterström, kommunikations- och varumärkesansvarig på RFSU, till TT.

Vändningen i ungas attityd och beteende kring kondomanvändning kan bero på flera saker. Otterström pekar på samtyckeslagen, metoo-kampanjen och samhällsdebatterna om kroppspositivism, respekt och ansvar som några exempel.

”Det har hänt mycket de senaste tio åren. Framför allt känns det som att det finns en självklarhet att använda kondom som kommit med de unga”, avslutar Otterström.

Texten publicerades av tidningen Beijing Daily, och återpublicerades av andra statliga medier. Det spreds brett över sociala medier, men snart togs hänvisningen till ”fem år” bort från de flesta internetpublikationer.

Nolltoleranspolicyn mot covid-19 innebär obligatoriska masstester, resebegränsningar, strikta karantäner, matbrist och stigande arbetslöshet. Analytiker säger att policyn är så djupt knuten till den politiska legitimiteten för det kinesiska kommunistpartiet och dess ledare, Xi Jinping, att det inte finns någon annan möjlighet.

Tillkännagivandet, och ändringen, väckte ilska och förvirring bland Pekingborna. De flesta som kommenterade på sociala medier var inte förvånade över risken att systemet skulle fortsätta i ytterligare fem år, men få stödde idén.