Den norska gas- och oljefonden, Statens pensjonsfond utland, minskade i värde med 1 640 miljarder kronor under 2022. Fondförvaltare är norska staten och förklaringen för den stora minskningen är ett ostabilt 2022, med kriget i Ukraina.

Man uppmätte en liknande storförlust var 2008 då man backade runt 633 miljarder. 2019 var fonden värd över 10 000 miljarder kronor. Under fjolåret gjorde man en rekorddålig investering då man ökade sitt innehav i Tesla, samtidigt som den aktien tappade 70 procent av sitt värde.

Marknaden påverkades av kriget i Ukraina, hög inflation och stigande räntor. Det påverkade både aktiemarknaden och fondmarknaden negativt samtidigt, vilket är ovanligt, säger vd Nicolai Tage i Deutsche Welle.

2019 till 2021 gav fonden en avkastning om totalt 40 biljoner kronor. En biljard om året. Men trots brakförlusten 2022 är fonden ändå större nu än den var förra året. På grund av nya skatteintäkter är den nu värd 12,43 biljarder, jämfört med 12,34 biljarder i slutet av 2021.

Fonden har investeringar i 9 228 företag i 63 länder och äger runt 1,3 procent av alla aktier i börsnoterade företag i världen. Man investerar också i fonder, 890 fastigheter och projekt för förnyelsebar energi. 69,8 procent av investeringarna var 2022 i aktier.

Förlusten för 2022 blev 15,3 procent, med minusresultat för samtliga aktier utanför energisektorn. Avkastningen blev minus 12,1 procent på kupongobligationer. Man gjorde också en blygsam vinst på 0,1 procent på olistade fastigheter och 5,1 procent för förnyelsebara projekt.

De största aktieinvesteringarna 2022 var i Apple, Microsoft och Alphabet (som äger Google). Sedan kommer Nestle, Amazon.com och Roche Holding, skriver Dagen Naeringlsiv.

Man har även investerat i den medicinska sektorn, som i AstraZeneca, United Health Group, Johnson & Johnson.

De fem största länderna är USA, Japan, Storbritannien, Frankrike och Schweiz. Sverige kommer på trettonde plats.

Felinvestering?

2021 ägde man 0,73 procent av Tesla till ett värde av runt 68,1 miljarder kronor. 2022 ägde man 0,87 procent, men värdet på innehavet hade fallit till 33,4 procent, trots att man köpt ett större innehav.

Tesla-aktien föll från 4 000 kronor 1 januari i fjol till 1 230 sista december, närmare 70 procents nedgång.

Investeringen i Tesla gjordes av flera skäl, dels för att man fick ökade gas- och oljeintäkter i fjol men också efter ett regeringsbeslut om att vikta upp för amerikanska aktier.

Trond Grande, administrativ chef, menar att det mest handlade om ren matematik, innehavet justerades upp under året.

500 miljarder av förlusten stod investeringar i teknikbolag för. Investeringar i energisektorn stod för 100 miljarder plus. Vid slutet av 2021 hade man man investeringar i börsnoterade ryska företag på 27,4 miljarder, vilket minskade till 2,9 under 2022.

Man äger fortfarande aktier i Gazprom, Lukoil och Sberbank, man sitter fast med innehav i dessa på grund av sanktionerna.

Man minskade också innehavet i Adani Group, från runt åtta miljarder till två miljarder. Man hade oroats över risker som konglomeratet tagit, rapporterar WSJ.

Man har tittat på saker som rör potentiell korruption, skador på miljön och brott mot mänskliga rättigheter. Adani Group har också blivit anklagade för bedrägeri och korruption av Hindenburg Research, vars affärsmodell är att skriva kritiska rapporter om företag de själva kommer blanka. Läs allt om det här.

Rapporten kommer samtidigt med växande brittiska krav på nya skatter för oväntade vinster bland energiproducenterna. ”När ekonomin sjunker, kostnaden för energi skjuter i höjden och klimatkrisen fördjupas måste premiärminister Rishi Sunak reagera på de överdrivna vinster som fossilbränsleföretag som BP hämtar in”, sa energiaktivisten Sana Yusuf till Daily Mail.

”Företag som BP gör enorma vinster, och kanaliserar dessa tillbaka till redan rika aktieägare genom återköp av aktier” sa George Dibb vid tankesmedjan IPPR. ”Istället för att minska kostnaderna för konsumenterna, eller investera i förnybar energi, prioriterar fossilbränslejättarna överföringar till aktieägarna.”

Meteorologerna förutspår en kall vinter för britterna. Med en inflation på 10,1 procent blir det dyrt att hålla sig varm.

Bensinbolagen sänker priserna i dag, till 21:78 kronor för en liter bensin och 25:66 kronor för en liter diesel. Det är en liten seger för hårt prövade svenska bilister och företag, men det finns de som vunnit större segrar.

Alla oljebolag täljer svart guld just nu. Främst av dem Aramco, den saudiska statens egen kassako, vars resultat första kvartalet visar en vinst på 417 miljarder kronor efter skatt. Det är drygt fem svenska försvarsbudgetar.

Kinesiska Sinopec och Petrochina, franska TotalEnergies, brittiska BP, amerikanska Chevron, brasilianska Petrobras – alla gör de mångmiljardvinster. Här är några vinnare till:

Shell

Första kvartalet i år visade på ett rekordresultat för brittiska Shell, med en vinst på 96 miljarder kronor. Den 7 juli flaggade bolaget för att vinsten andra kvartalet kommer att bli större än man trott. Analytiker uppskattar att den kommer att landa på runt 114 miljarder kronor.

Enligt bolaget är det i synnerhet raffineringen av olja som är lönsam just nu. Högre intäkter från den verksamheten gör att vinsten för andra kvartalet tar ett skutt med drygt 10 miljarder kronor.

Exxon Mobil

Det är snart tio år sedan familjen Rockefeller bestämde sig för att hoppa av oljebranschen helt, och i stället satsa på fossilfria investeringar. Sedan dess har de bedrivit ett krig mot den största arvtagaren till deras gamla Standard oil, Exxon Mobil. Exxon måste ta ansvar för klimatförändringarna likt tobaksbolagen avkrävts ansvar för tobaksskador, menar familjen.

Det är inget Exxon är intresserat av, utan man tuffar vidare. Amerikas största oljebolag gjorde en vinst första kvartalet i år på 93 miljarder kronor, och signalerar för en rekordvinst andra kvartalet på hisnande 169 miljarder kronor.

Exxon tjänar "mer pengar än Gud" sa president Joe Biden i början av juni, i ett försök att undkomma ansvar för den inhemska inflationen och det höga bensinpriset.

Bolaget förklarar det stora vinstlyftet jämfört med första kvartalet. Anledningen är en drygt 47 miljarder kronor högre vinst på bensin och diesel och en drygt 30 miljarder kronor högre vinst på olja och gas.

Ryska oljebolag

De ryska oljebolagen brottas med ekonomiska sanktioner. I mitten av maj hade den sammanlagda försäljningen av rysk olja gått ned med 830 000 fat per dag.

Det största bolaget Rosneft stod för den största minskningen med 560 000 fat råolja per dag, från 3,8 miljoner till drygt 3,2 miljoner fat per dag. Som lök på laxen avgick Vladimir Putins gamle vän, förre tyske förbundskanslern, Gerhard Schröder från bolagets styrelse.

Kina är den största köparen av rysk olja och har ökat inköpen. Jämfört med olja från andra länder säljs den ryska just nu med rabatt, upp till 30 procent.

För att motverka sanktionerna försöker Ryssland öka exporten till Asien, och då inte bara till Kina. Indien har mer än fördubblat sin import. Utrikesminister Sergej Lavrov får slita hårt för att uppbåda och behålla politiska och ekonomiska relationer. Nyligen, före G20-mötet i Indonesien, besökte han Mongoliet och Vietnam.

Flörtandet med Asien verkar fungera. Den ryska oljeproduktionen gick upp fem procent första halvan av juni. Trots givna rabatter så gör Ryssland stora vinster på grund av det höga oljepriset. Men det är svårt att veta exakt hur stora vinsterna är.

Equinor och norska staten

Det statliga norska oljebolaget Equinor, en sammanslagning av Statoil och Norsk hydro, badar i pengar. Vinsten efter skatt uppgick första kvartalet till 54 miljarder svenska kronor.

Eftersom bolaget betalar skyhög norsk skatt så dränktes norska staten i skatteintäkter: 135 miljarder kronor. Den norska skattemyndigheten gissar att drygt 760 miljarder kommer att rinna in under året.

Det är trevligt för alla i vårt västra grannland, kunde man tro. Det norska miljöpartiet känner av ett gnagande samvete. Under rubriken "Norge tjener fett på krigen" gick stortingsledamoten Rasmus Hansson i förra veckan ut i en debattartikel och sa att landet borde skänka 400 av miljarderna till Ukraina.

Svenska staten

Finansminister Mikael Damberg har inget statligt oljebolag, men han har svenska bilister som han kan pumpa på skattepengar. Den som tankar betalar först för bensinen, och sedan moms på den. Sedan tillkommer energiskatt och koldoxidskatt, och som strössel på mjukglassen avslutas allt med moms på skatten.

Förra året drog staten in 48 miljarder kronor i energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Då är inte den dubbla momsen inräknad.

Om det är till någon tröst så ligger energiskatten och koldioxidskatten på ett fast belopp för varje liter bränsle. Det betyder att statens procentuella kaka minskar när priset rusar i höjden. Om bensinpriset går över 21:40 kronor kan man korka upp champagnen. Då är nämligen skatten mindre än hälften av priset.

Berätta inte om den uträkningen för Per Bolund (MP), om du vill ha råd att ta bilen till jobbet. I höstas, när oppositionen ville tvinga fram en sänkning av bensinskatten med 50 öre, iklädde sig Bolund aktivistrollen och demonstrerade mot sänkt skatt på Medborgarplatsen i Stockholm.

– Vi har enligt forskningen åtta år på oss att vända klimatutsläppen och få ner dem till noll. Då behövs en kraft i regeringen att fatta beslut som leder dit, sa han då.

Nu är det bara sju år kvar.

Elpriserna slår rekord mitt i sommaren när naturgasen sinar i Europa. Rekordhöga bensin- och dieselpriser. Putin kränger sin gas ändå och världens oljebolag badar i pengar.

Bensinpriset

Chockrubriker sågs redan i höstas om rekorddyr bensin och diesel, men sedan dess har priset rusat. Bensinpriset har ökat drygt sex kronor och dieseln har gått upp nästan sju kronor sedan i oktober. Snittpriset i juni var 23:88 för en liter 95-oktanig bensin och hela 26:01 för en liter diesel.

"Putinpriser", säger statsministern om de höga drivmedels- och elpriserna. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson hakar på. Men faktum är att dieseln sprängde 20-kronorsvallen vid årsskiftet och bensinpriset nådde 19 kronor redan innan krigets utbrott. Oppositionspolitikerna slår tilbaka och menar att regeringen har gjort för lite för att sänka företagens och det svenska folkets kostnader för drivmedel.

Det är många faktorer som samverkar och som ger oss dagens höga priser. Det är både Putin- Maggan- och Märtapriser vi ser. Bakom ligger det höga oljepriset, skatterna och den så kallade reduktionsplikten.

Bilisten betalar strax över 10 kronor i skatt i dagsläget för en liter bensin. Då är det koldioxidskatt, energiskatt och moms. Ändå sänktes skatten med sammanlagt 50 öre den 1 maj.

Tillsatserna som späder ut drivmedlet, tvingande enligt den så kallade reduktionsplikten, är dyra samtidigt som de minskar effektiviteten i drivmedlet. Kunden får betala mer och tanka oftare.

Plikten är särskilt stor för dieseln, som med HVO-tillsatser och annat måste koldioxidreduceras med 30,5 procent. Bara förra året steg dieselpriset med nästan 35 procent. Sedan årsskiftet har inte bara kriget i Ukraina påverkat priset, utan också ännu strängare miljölagstiftning.

Biobränslet som tillsätts består av biologiska fetter som raps-, majs- och palmolja. 40 procent av dieseln består nu av biobränsle, vars råvarupris är mer än det dubbla jämfört med fossilt bränsle. En rent fossil diesel skulle vara drygt fem kronor billigare. Värt att notera är att priset på dessa oljor stigit kraftigt, vilket får direkta konsekvenser på matpriserna. Indirekt slår detta miljökrav med ökade transportkostnader på allt som kräver transporter.

Elpriser

Sverige svettas i sommarens rysshetta och den som vill slå på luftkonditioneringen får betala dyrt. I går slogs rekord i de två sydligaste energiområdena, alltså från Dalarna och Gävle och söderut. Sex kronor per kWh. Normalt för juli är cirka 30 öre per kWh, alltså 20 gånger mindre.

Ryska Gazprom har minskat tillförseln av naturgas till Europa och det beror, säger man, på att det saknas viktiga reservdelar från Kanada. Nu stängs gasledningen Nord Stream 1 ned helt, eftersom den ska genomgå årligt underhåll. Det är osäkert när leveranserna kan återupptas och många oroar sig för att Ryssland avsiktligt kommer att låta bli att släppa på gasen igen.

Sverige konsumerar inte jättemycket naturgas. Gasen står för cirka tre procent av all energiförbrukning. Det gör inte att Sverige klarar sig när gasleveranserna stryps. Länderna nere på kontinenten kommer att behöva kompensera för gasbristen och köpa annan energi. En större efterfrågan kommer att leda till höjda elpriser i Sverige. Det ser vi redan.

Ett samspel

Efterfrågan på energi och drivmedel hänger ihop. Brist på naturgas leder till ökad efterfrågan på olja som el- och värmekälla. Ökad efterfrågan på olja leder till högre drivmedelspriser.

Den ryska oljan och gasen hittar köpare trots sanktionerna från väst. Nu säljs den i stället till Kina och Indien. I Indien raffinerar man oljan och säljer den till USA och Europa som diesel.

Joe Biden reser snart till Saudiarabien, med en önskan att få kronprins Mohammed bin Salman att pumpa mer olja ur sanden. I stället för ett pris på omkring 100 dollar per fat, där det legat sedan kriget bröt ut, vill Biden nog gärna ha ned det till under 60 dollar. Därunder låg det i flera år fram till förra sommaren.

En sådan prissänkning skulle hjälpa ekonomin på amerikansk hemmaplan och resten av den inflationstyngda världen. Samtidigt som den skulle minska de ryska intäkterna av oljeförsäljning.

Oljebolagen

I maj släppte världens stora oljebolag sina rapporter för årets första kvartal, och de visade på enorma vinster. Tillsammans gjorde de tio största bolagen en vinst på 1 600 miljarder kronor före skatt. Bara saudiska Aramco gjorde en vinst på 750 miljarder kronor, som blev 417 miljarder efter skatt.

Kriget i Ukraina bröt ut först den 24 februari. Förmodligen kommer oljebolagen att redovisa ännu större vinster för kvartal två, med tre krigsmånader på raken.

I morgon tar vi upp hur stora oljebolagens vinster är de senaste månaderna – och visar hur stora statens skatteintäkter är på grund av att du tankar bilen och tänder belysningen.