Kort efter skjutningen greps en person av polis, rapporterar Sydsvenskan. ”En misstänkt greps i närheten av brottsplatsen kort tid efter att brottet begicks”, sa Rickard Persson, jourförundersökningsledare vid polisen. Enligt uppgifter till Sydsvenskan ska det röra sig om en felskjutning; den egentliga måltavlan ska vara en känd nätverkskriminell i området. ”Det kan vi inte bekräfta”, avslutar Rickard Persson. Polis sökte i området med vapenhundar för att säkra eventuella spår.

Den gripne, en yngling under 18 år enligt uppgifter till SVT Nyheter, anhölls, och händelsen rubriceras som mordförsök. Ärendet är överlämnat till åklagare.

I de efterföljande polisförhören svarade hon på förhörsledarens frågor, bland annat om varför hon inte lyssnade på poliserna på plats, med ”Inga kommentarer.” Efter klimataktionen har Thunberg åtalats för ohörsamhet mot ordningsmakten. I dag hölls en rättegång mot 20-åringen i Malmö tingsrätt; påföljden blev 30 dagsböter.

Johan Kvart, chef för Malmö tingsrätt, leder förhandlingen. ”Eftersom det är ett massmedialt väldigt uppmärksammat mål är det lämpligt att jag som myndighetschef gör det.” Thunberg förväntas infinna sig i tingsrätten. ”Hon är kallad, så som vi alltid kallar. Att man ska infinna sig personligen.” Om hon inte dyker upp, så får rätten avgöra om målet ändå kan utredas. ”Det är ganska vanligt.”

Ingen försvarsadvokat var anmäld till rätten. ”Hon ville ha en offentlig försvarare, men vi avslog den begäran. Vi tyckte inte att det fanns skäl”, avslutar Kvart.

Tingsrätten friar tre män för grov våldtäkt mot en berusad 14-årig flicka. Fallet lades ned 2011 med togs upp igen i januari i år. Trots dna-bevisning faller målet på att hon enligt gammal lag inte var i hjälplöst tillstånd. Inte heller tror rätten att männen förstått att hon var under 15 år.

2011 anmälde en 14-årig flicka att hon våldtagits av tre killar på Ribersborgsstranden i Malmö. En misstänkt person förhördes av polisen, men släpptes sedan. Förundersökningen lades ned i brist på bevis.

I januari 2023 togs fallet upp igen, då polisen fick träff på dna från en annan av männen, som kunde knytas till 14-åringens underkläder hon bar under kvällen 2011. En av männen var nämligen gripen misstänkt för grov misshandel i Malmö. Han och de andra två männen häktades i väntan på rättegång.

Männen som åtalade är Mohammad Elewi, 31, Salwan Sharif, 30 och Johan Omara, 29. Samtliga frias nu av Malmö tingsrätt från grov våldtäkt mot barn.

Tingsrätten var enig i beslutet och leddes av rådmannen Lars Swedenborg. Till sin hjälp hade han nämndemännen John Hansen, Berit Landelius och Kerry Molin.

Tingsrätten skriver i ett pressmeddelande att åklagarens utredning i stora delar bygger på äldre videoinspelningar med målsäganden och hennes vänner. Utredningen räcker inte till för att bevisa att männen hade uppsåt till att målsäganden var under 15 (ett barn).

Enligt lagen som gällde 2011 finns det heller inte skäligt anledning att tro att hon var under 15 år, skriver man också. Man anser heller inte att åklagaren har kunnat bevisa att de sexuella handlingar hon utsatts för genomfördes med våld, eller att hon skulle varit för berusad för att enligt dåvarande lag befinna sig i ett hjälplöst tillstånd.

Händelsen

Flickan hade haft kontakt med den då 17-årige Elewi, men inte haft en relation till honom, skriver Aftonbladet. De stämde träff för att umgås, hon mötte upp honom tillsammans med några vänner. På Ribersborgsstranden festade dem, och flickan blev väldigt berusad, menar åklagaren.

Det var då som Elewi tillsammans med Sharif och Omara utnyttjade henne på ett hänsynslöst sätt. Övergreppet skedde under våld och tvång, i ett buskage och på en brygga. Övergreppen innebar att hon utsattes för vaginal, oral och anal penetration. Hon ska bland annat blivit fasthållen, upptryckt mot en vägg och ivägburen.

Vittnen som senare träffat på flickan beskrev hennes som ledsen och skärrad. Bevis finns i form av sperma som fanns både på flickans kropp och hennes kläder.

Tingsrätten konstaterar att händelserna på Rosengård under kvällarna den 16 och 17 april 2022 var en följd av Rasmus Paludans sammankomst på Skånegården den 16 april. Syftet med upploppet på Rosengård var att locka dit poliser, och sedan angripa dem. De möttes av brinnande barrikader och omfattande stenkastning. Under den första kvällen möttes de också av bland annat en brinnande stadsbuss, samt molotovcocktails.

Tingsrätten konstaterar även att det varit fråga om omfattande och mycket allvarliga angrepp mot blåljusverksamhet, och hänsynslösa ageranden mot poliser och polisfordon. Sju personer döms därför för grovt sabotage mot blåljusverksamhet, mordbrand, medhjälp till mordbrand och/eller grov misshandel.

Tre av de som döms får fängelse i 5,5 år, drygt 3 år respektive 2 år.

Den 17 april i år dömde tingsrätten fem personer för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

I dag inleds årets Almedalsvecka. Första dagen hålls det närmare 200 seminarier och debatter. 42 av dem har klimat, miljö och hållbarhet som tema. Detta i ett land som har EU-rekord i skjutningar och sprängningar.

Bara sex av första dagens tillställningar handlar om kriminella gäng i Sverige, och vad man bör göra åt deras härjningar. Räknar man bort de av de sex evenemangen som behandlar hur man ska hjälpa brottsoffer blir det fyra seminarier kvar (av 200) som på något sätt ska beröra hur man ska stoppa vågen av mord, skjutningar och sprängningar.

Det är exakt lika många som de seminarier som behandlar djurens ställning i Sverige. De senare låter till och med lite mer lockande om man ser till rubrikerna. Ett av dem ska avhandla hur ”hundens superkrafter” ska användas för samhällets bästa. Funderar på att besöka tillställningen för att se om några för mig okända förmågor hos hundar ska avslöjas.

I Svt påstås det dock att det är ”säkerhets- och försvarsfrågor” som dominerar i Almedalen.

Men det stämmer inte. På olika sätt är det den ”stora gröna omställningen” som diskuteras på torg, i seminariesalar, debatt-tält och på utomhusestrader. Det är nämligen här det finns pengar att hämta. Både för företag och kommuner. Pengar från staten (alltså från dig och mig), och pengar från EU (även de från dig och mig).

Därför gäller det att visa upp sig i Almedalen och visa hur hårt man arbetar med den gröna omställningen till ett hållbart samhälle, det kan leda till nya bidrag, eller nya uppdrag och affärer.

Journalisterna spelar med och deltar i diskussioner och debatter med det speciella uppdraget att berätta om att jorden snart kan gå under – om inte den där omställningen sker.

De kriminella gängens avskjutningar av konkurrenter samt dödandet av oskyldiga som ”befinner sig på fel plats vid fel tillfälle” intar en märkligt undanskymd ställning i årets Almedalen.

Man kan tycka att när nu de styrande för de mest våldshärjade kommunerna i Sverige uppenbarar sig i Visby så vill de diskutera med varandra vad som kan göras för att en gång för alla få stopp på mördandet och gängens växande inflytande.

Vad gör till exempel socialdemokraternas Katrin Stjernfeldt Jammeh som är kommunstyrelsens ordförande i Malmö?

Hon deltar i två seminarier. Det ena handlar om hur viktigt det är att det byggs en tunnelbana som förbinder Malmö med Köpenhamn.

Det andra om behovet av mer el i – eller snarare till – Malmö. När det gäller tunnelbanan undrar jag dock om de styrande i Köpenhamn verkligen vill ha en tunnelbanelinje som ständigt och snabbt kan forsla problem från Rosengård till Ströget.

En annan våldshärjad kommun är Botkyrka. En representant för kommunen deltar i tre seminarier. Två av dem handlar om hur upphandlingar kan bidra till ett mer hållbart och grönt samhälle, det tredje handlar om hur kommuner ska bekämpa gängkriminalitet – där representeras Botkyrka av det kommunala bostadsbolaget. Med tanke på kommunens defensiva inställning mot kriminella ska personen väl berätta om hur man satsar på att bygga skyddsrum för kommunens hederliga invånare.

Eskilstuna som i verklig menat krigat sig upp i toppen när det gäller gängvåld i Sverige kommer upp på sex seminarier – fem av dem behandlar följande frågor:

• Behovet av kvinnliga investerare. (Är det verkligen ett brännande problem i en stad där folk skjuts på skolor?)
• Äldrevård
• Bostäder för äldre
• Fler scener för livemusik
• Stöd till de hemlösa
Av de ovanstående punkterna är det inget som gör att man får en känsla av att det är Sveriges mest våldshärjade stad vi talar om, kommunen där mass-slagsmål mellan niondeklassare slutar med knivskärningar. De gamla hemlösa missbrukarna i staden är inte indragna i strider om vem som ska langa knark var, och fler scener för livemusik i Eskilstuna lär inte hjälpa till att lösa problemen med skjutningar.

Det sjätte seminariet med deltagande från Eskilstuna har rubriken ”Socialdemokratins samhällsanalys och vägval - vilka frågor?”. Där deltar Josefin Helleday som är kommunstyrelsens vice ordförande, och hon ska under två timmar vara med i en diskussion om: ”Hur stort är behovet av en ny samhällsanalys och hur hoppas våra gäster att den kommer att skilja sig ifrån tidigare politikutvecklingsarbete?”.

Alltså, en representant från Eskilstuna ska tillsammans med andra socialdemokrater prata om huruvida det behövs pratas mer om ”hur man ska knäcka gängen”. I sanning mycket hoppingivande.

Min egen idé om hur man knäcker gängen är att man utdömer som straff att gängkriminella tvingas lyssna på seminarier och debatter i Almedalen.

Låter inte det som ett tillräckligt strängt straff?

Jodå, det är det.

De skulle skratta ihjäl sig.

Mannens skadeläge bedöms som allvarligt, och han fördes till sjukhus med ambulans. ”Vi har rubricerat ärendet som försök till mord”, säger vakthavande polisbefäl Peter Martin till Sydsvenskan. Orsaken bakom dådet är oklart. Ingen har gripits.

04.45 skottskadas en man i 20-årsåldern i en gångtunnel på Minnesdalsvägen i Kävlinge, Skåne. Han ringer själv till polisen, och flera poliser skickas till platsen. ”När han passerar en gång-/cykeltunnel vid järnvägen skjuter en okänd man honom”, säger polisens presstalesperson Patric Fors till P4 Malmöhus. ”Vi har spärrat av för att göra en teknisk undersökning.”

Mannens skadeläge är okänt, men polisen har kunnat förhöra honom på sjukhus. ”Det bedöms vara ett skarpt skott som träffat honom”, säger Fors till Expressen. Ingen är gripen eller misstänkt.

Under kvällen gjordes en teknisk undersökning av lägenheten. Den man som greps misstänkt för delaktighet i brottet var då fortfarande under vård, och kunde inte inte delges misstanke. Strax efter midnatt avled den skadade mannen som först hittades på platsen. Två personer anhölls under kvällen av jouråklagare.

Strax innan elva på kvällen fick polisen i Malmö larm om misstänkt skottlossning i Ica Maxis parkeringshus i Malmö, och flera hade sett en skjuten man i en bil, meddelar SVT Nyheter.

23.22 kunde polisen meddela att mannen är avliden. Polisen vill enligt Dagens Nyheter inte uppge om mannen avled på platsen eller senare. En eller flera gärningspersoner ska ha flytt från parkeringshuset. Tidigt på onsdagsmorgonen hade polisen ännu inte gripit någon.

”Patrullerna beskrev det som stökigt och begärde biträde dit. Vi har en rejält tilltagen resurs där, och om jag förstår det rätt har vi skapat ordning på platsen”, sa Rickard Lundqvist, presstalesperson polisregion Syd, till Sydsvenskan.

”När vi kommer fram till platsen är det väldigt stökigt, väldigt mycket folk runtomkring”, säger Jerker Olsson, vakthavande befäl vid polisen, till Sveriges Radio. Mannen hade livshotande skador, och i väntan på ambulans utförde polisen sjukvårdsåtgärder. Förutom att ta hand om den skadade mannen fick polisen även arbeta med att upprätthålla ordningen.

”Strax efter midnatt fick vi besked från sjukhuset att mannen avlidit”, enligt Olsson. Ingen är frihetsberövad eller misstänkt i ärendet.

Ärendet rubriceras nu som mord. Polisen har under natten arbetat på brottsplatsen med bland annat specialsökhund, och en teknisk undersökning har genomförts. Avspärrningen på platsen hävdes strax efter klockan 05.00.

• I stadsdelen Fosie i Malmö dog en person efter en skottlossning.

• I Växjö ägde en skottlossning rum vid universitetet. Tre män kunde senare gripas, de är sedan tidigare kända av polisen. Det är oklart om brottsrubriceringen blir grovt vapenbrott eller mordförsök.

• I Örebro blev en villa beskjuten.

Dessutom:

• I Limhamn utanför Malmö påträffades en person död i en lägenhet. En person är gripen.

• I Mora körde en man in sin bil i polisstationens port. Innan han gjorde det hade han ringt polisen och sagt att han ville bli skjuten. Poliserna på plats kunde dock behärska sig, och grep mannen som visade inneha ett ”vapenliknande föremål”. Han är nu misstänkt för blåljussabotage.

• I Mjällby blev en man knivskuren i buken. Senare kunde tre personer gripas.

• I Stockholm hittades en man död på en toalett vid Medborgarplatsen – utreds som mord.

Erland Kaldaras Nikolizsson grundade Romska ungdomsförbundet och är en känd romsk profil och aktivist i Sverige. Som talesperson för Sveriges romer har han träffat höga politiker och andra makthavare. Han sitter också i regeringens romska referensgrupp. Nu utreds ungdomsförbundet för felaktig användning av pengar man fått från MUCF. Pengar har gått till närstående till Kaldaras Nikolizsson. Och bokföringen har grava brister.

Hans romska föreningar har också fått betydande bidrag från det offentliga. Förutom ungdomsförbundet styr han Romska kulturcentret i Malmö. Föreningarna har fått över 100 miljoner kronor sedan 2010. En granskning av Dagens Nyheter visar dock att pengarna inte bokförts på ett korrekt sätt. Tidningen har granskat dokumentation kring utbetalningar och funnit stora brister.

Romska ungdomsförbundet har skrivit att 4 000 romska flyktingar kommit till Sverige från Ukraina. Man fick 850 000 kronor av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för ändamålet.

100 000 kronor gick till att köpa in matkassar från en Ica-butik. Pengar har också gått till löner, hyrbilar och liknande. Vem som fått maten i kassarna är dock oklart. Fem kommuner tidningen pratat med känner inte till något om detta.

Att maten skulle gått till ukrainska flyktingar var en nyhet för dem, likväl som att romska föreningar skulle arrangerat det. Migrationsverket har ingen dokumentation över om romer kommit från Ukraina och har heller inte varit i kontakt med Romska ungdomsförbundet om det.

En annan sak som framkom var att pengar slussades till föreningar där nära anhöriga till Kaldaras Nikolizsson arbetade. 2018 fick Romska kulturcentret i Malmö 400 000 kronor för ett projekt med att digitalisera romska berättelser och bilder. Men pengarna slussades till en förening med koppling till hans nära anhörig, och märktes som ”gåva”.

MUCF har gett Romska ungdomsförbundet närmare 40 miljoner sedan 2011. Man har nu inlett en utredning av bidragen man gett mellan 2019 och 2022. Man utreder också bidrag man gett Romska kulturcentret i Malmö 2022.

Man har också fått 26,5 miljoner av Allmänna arvsfonden sedan 2011. Fem miljoner fick man för att skapa appen Ung & Rom. En miljon avsattes till en extern apputvecklare, men som i själv verket bara fått några hundra tusen.

Föreningens revisor har också anmälts till Revisorinspektionen. Revisionsbyrån KPMG gjorde stickprov i granskningsunderlaget och hittade brister i mer än 50 procent av dem. Ofta saknades underlag för transaktioner helt. Det kan ni bli frågan om återbetalning av bidrag och att framtida ansökningar kan nekas av MUCF. En polisiär utredning är också möjlig, om granskningen visar på så pass allvarliga problem.

Den nuvarande ordföranden för ungdomsförbundet Rosana Millon säger till Dagens Nyheter att ”som rom är man alltid utsatt och aldrig betrodd. Det är där allting sitter. Alla papper har vi under kontroll. Allting finns dokumenterat. Det finns inga konstigheter någonstans.” Kaldaras Nikolizsson har lämnat sina positioner inom förbundet men anser att granskningen är bra.

Malmö stads kulturråd har stoppat alla utbetalningar till Romska kulturcentret efter att en extern revision upptäckt brister i bokföringen. Genom åren har man betalat ut elva miljoner kronor från stadens kassa till centret.

Att Rosana Millon påstår att granskningen sker på grund av att de är romer är inte en oväntad åsikt. Det är fortfarande olagligt att uttrycka sig på vissa sätt om romer, något skribenten Jan Sjunnesson fick erfara. 16 mars dömdes han för hets mot folkgrupp i Varbergs tingsrätt och får böta 13 000 kronor.

Sjunnesson hade kommenterat på en artikel i Omni och skrivit ”en romsk specialitet”. Artikeln handlade om åldringsrån. Näthatsgranskaren Tomas Åberg fick nys om detta och lämnade in en anmälan.

I domen skrev tingsrätten ”Inlägget gav uttryck för missaktning av gruppen romer och inbjöd inte till någon diskussion. Enligt tingsrättens bedömning var det fråga om ett kränkande värdeomdöme som helt klart översteg gränsen för saklig kritik och debatt.”

Sjunnesson säger i en intervju till Bulletin att han läst om polisgruppen Circa som kartlägger åldringsbrott och dess förövare. Brotten begås nästan alltid av romer, vilket en tidigare chef för Circa uttalar sig om i boken Romer i Sverige som etnologen Karl-Olov Arnstberg har skrivit. Sjunnesson kommer överklaga domen.

Vi rapporterade i början av maj om en romsk liga som åtalats för över 50 fall av åldringsrån. Det är också sannolikt bara ett axplock, där åklagaren valt brott som haft solid bevisning. Under 2022 anmäldes över 600 åldringsbrott i Sverige.

”Enligt polisen Stefan Larsson som intervjuades i P4 var brotten ganska brutala i tillvägagångssättet. Förutom att plocka åt sig smycken och kontanter drogs ibland ringarna av fingrarna på de äldre.

Åtalet gäller 50 åldringsbrott som ska ha begåtts under mar till och med oktober i fjol. De misstänkta har då presenterat sig som poliser i telefon, och fått de äldre att ta fram bankkort, sin kod och andra värdesaker. De har sedan begett sig hem till de äldre och hämtat bankkorten, koder och värdesaker som smycken.

De misstänkta har varit mycket förslagna och vid besöken i de äldres bostäder har man varit klädda som poliser, bland annat med reflexväst där det stått polis på, säger förundersökningsledaren kammaråklagare Lena Körner, som leder utredningen och arbetar på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.”

Tingsrätten konstaterade att våldtäkten varit grov. Kvinnan har utsatts för den av fem personer, det har förkommit visst våld, förloppet har varit utdraget, penetrationen har varit vaginal, anal och oral.

Brottslingarna som nu får sina strapp skärpta handlar om Amer Tamem, Adham Al Sayasneh, Hussein Mashan, Yamen Aldughaim och Tayssir Hedar.

Aldughaim döms till sluten ungdomsvård i ett år. Al Sayasneh och Mashan får ett år och fyra månaders ungdomsvård. Hedar får nu nio månaders sluten ungdomsvård i stället för ungdomsövervakning. Tamem, den enda som är över 18 år, får fem år och tio månaders fängelse.

Det var fråga om fem gärningsmän som delvis samtidigt och annars i en följd utsatte målsäganden för olika typer av samlag. Visst våld förekom. Dessa omständigheter gör att straffvärdet överstiger minimistraffet för grov våldtäkt, säger hovrättspresidenten Ylva Norling Jönsson, ordförande i målet till SVT Nyheter.

Våldtäktsgänget

1 av 5

Polisens tekniker hittade senare flera kulhål i fasaden och i ett lägenhetsfönster. Enligt uppgifter till SVT Nyheter är det ännu oklart om någon befunnit sig i lägenheten när den besköts. ”Tekniker har varit på plats för undersökning, och vi har också knackat dörr i området”, säger Filip Annas, presstalesperson hos polisen.

Det finns inga uppgifter om att någon människa kommit till fysisk skada. Ingen misstänkt gärningsman ska ännu vara gripen. Händelsen utreds som försök till mord eller dråp.

Tidigare går hittades en knivskadad pojke i en trappuppgång i Augustenborg, Malmö – ett stort bostadsområde med över 1 600 lägenheter. Ynglingen befann sig i anslutning till husets källare, enligt Sydsvenskan. Han var vid medvetande när han transporterades till sjukhuset. I lördags knivskars en 18-åring i samma område, och kördes till sjukhuset av vänner som funnit honom liggande på gatan.

I Malmö är både falafel och kebab uppskattade maträtter. Nu har miljöförvaltningen undersökt restauranger och grossister och var tredje kebab innehöll allergener som inte var utmärkta. Det kan handla om senap, mjölk och selleri. Allergiker kan i värsta fall få uppsöka sjukhus akut om de inte ont anande äter en kebab med fel märkning.

En kontroll av miljöförvaltningen i Malmö visade att 33 procent av analyserade köttprodukter innehöll icke deklarerade allergener. Som senap, selleri och mjölk, vilket man hittade i kebabköttet i Malmö. Det handlar om tolv restauranger, fem livsmedelsbutiker och tre grossister som kontrollerades under 2022 och 2023, skriver Malmö stad på sin hemsida.

Man kontrollerade också köttförpackningarnas märkning och innehållsförteckning. Kebabköttet analyserades. Av 30 kontrollerade kebabköttprodukter innehöll tio en odeklarerad allergen. I sex produkter fanns senap, i tre fanns selleri och i en fanns mjölk.

Enligt Nina Hasicevic som är livsmedelsinspektör på stadens miljöförvaltning behövs det rutiner i grossistledet för att kontrollera allergener. Matställen som säljer kebab ”måste kolla att det finns uppgifter som överensstämmer med innehåller i produkterna.” Målet är att konsumenterna ska få rätt information om innehållet och alla ska ha rätt till säkra livsmedel.

Maria Svensson är enhetschef på miljöförvaltningen och säger till Sydsvenskan att man fått en positiv effekt av undersökningen. Nu har flera tillverkare av kebabstockar ändrat i sina kryddblandningar. Och ändrat så att märkningen överensstämmer med innehållet.

Svensson var initialt oroad över resultaten från undersökningen. ”Det här är väldigt allvarligt. Kebab är Malmös nationalrätt.” 50 000 beräknas ha någon form av matallergi i Malmö, baserat på 15 procent i riket som helhet. Allergi kan ge rinnande näsa, kliande ögon eller hudutslag, men kan också leda till allvarligare konsekvenser. I värsta fall anafylaktisk chock, då personen svimmar eller får andningsproblem. Då krävs akutvård och medicin.

Ett känt problem är nötallergi, men senap kan vara minst lika illa, enligt Svensson. Man har främst haft exempel på personer som farit illa av nötter, dock. Hon vill heller inte uppge vilka krogar det gällde, eftersom problemen nu är lösta.

Miljöförvaltningen stoppade omedelbart kebaberna som innehöll icke utmärkta allergener. Produkterna som pekats ut stoppades dessutom från hela den europeiska marknaden.

Man har sedan tidigare lyckats få igenom ett europeiskt förbjud mot majrova som färgats med rhodamine B. Det brukade vara ett populärt tilltugg till falafel. Svensson är nöjd med att man lyckats få genomslag på den europeiska marknaden.

Enligt EU:s informationsförordning måste vissa allergener framhävas i innehållsförteckningen på livsmedel. Det handlar om gluten, kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, soja, mjölk/laktos, nötter, selleri, senap, sesamfrön, sulfit/svaveloxider, lupin och blötdjur.

Det drar ihop sig till valborgsfirande, och över hela landet kommer människor att samlas runt eldar för att fira vårens ankomst.

Det gör man i Malmö också – men där betraktar kommunen valborg som en mindre viktig tillställning.

Man meddelar kort på sin hemsida att:

”Inget firande från Malmö stad

2023 arrangerar Malmö stad inget valborgsfirande. Staden har ingen samlad bild över vilka firanden som arrangeras av andra aktörer.”

Inget större intresse alltså. Man bryr sig inte. Fira valborg bäst ni vill och kan är budskapet.

Desto mer intresserade är stadens ledning av andra fester och högtider.

Newroz, det persiska nyåret infaller på vårdagjämningen, och firandet inleds en vecka innan med Eldfesten, som infaller den sista tisdagen innan Newros. Man tänder eldar som symboliserar solens återkomst.

Ungefär som valborg alltså.

Men Malmös kommunstyrelse som säger sig inte ha något samlat grepp om valborgsfirandet i staden har ett mycket gott grepp om newroz. Redan i januari gick man ut med ett fylligt pressmeddelande och berättade om det kommande firandet på Mölleplatsen – och man förklarar att staden har skänkt 600 000 kronor i bidrag till festligheterna.

Eldfesten är ett vårtecken världen över. Både newroz och eldfesten är en tid att samlas med vänner och familj för att fira att vi gеr mot ljusare tider. I vintermörkret är det glädjande att vi återigen kan se fram emot att fira eldfesten tillsammans här i Malmö, förklarade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.

I vårt internationella Malmö har Eldfesten kommit att bli en traditionell och festlig tillställning för många Malmöbor, oavsett bakgrund, som också lockar folk från hela regionen, säger Roko Kursar (L), kommunstyrelsen förste vice ordförande.
Lika välvilligt inställda är kommunstyrelsen i Malmö till firandet av Eid al-fitr. Högtiden avslutar den muslimska fastemånaden ramadan och är en av årets största händelser för muslimer. I år skänkte Malmö stad 200 000 kronor till det muslimska studieförbundet Ibn Rushd för att de skulle kunna ordna ett ordentligt eid-firande. Att kommunstyrelsen inte låtit sig påverkas av forskningsrapporter om att Ibn Rushd har kopplingar till det islamistiska Muslimska brödraskapet är uppenbart – kommunstyrelsen planerar nämligen också att underteckna ett avtal med Ibn Rushd som kommer att ge föreningen 750 000 kronor årligen framöver för genomförande av eid-firande.

https://twitter.com/MikailPNyuksel/status/1649424550403227650

Stenkastningen blev allt mer intensiv, och polisen försökte skingra gruppen. I samband med det skadades både poliser och polisfordon. Tingsrätten bedömer att stenkastningen, och de kraftiga smällarna, allvarligt försvårade polisens arbete. Eftersom det skedde vid en grundlagsskyddad sammankomst bedöms de tilltalades gärningar som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Tingsrätten dömer två av ungdomarna till två månaders sluten ungdomsvård; två andra döms till ungdomstjänst i 150 timmar, och en till ungdomsvård och ungdomstjänst. En av de tilltalade döms även för försök till våld mot tjänsteman. En sjätte person som stod åtalad friades helt.

Två av de åtalade dömdes tidigare i februari för den grova gruppvåldtäkten i Kungsparken i Malmö, tidigare i höstas.

Ytterligare elva personer står åtalade för upploppen i Rosengård vid samma tidpunkt, och fler åtal kan komma att väckas.

”Det vi vet nu är att de fått med sig åtminstone en mobiltelefon”, sa Rickard Lundqvist, presstalesperson på polisen, till SVT Nyheter i går kväll. De lämnade därefter bussen till fots, i riktning mot Lindängen. ”Vi är mitt uppe i ett intensivt arbete där vi håller på att jaga de som misstänks för detta,” fortsatte Lundqvist.

Den skadade flickan, som sägs vara tolv år gammal, fördes till sjukhus med ambulans. Skadeläget är ännu oklart. Det är inte bekant om andra vuxna fanns på bussen förutom föraren, eller om någon kameraövervakning var installerad.

Ingen är gripen.

I höstas gruppvåldtog gänget en kvinna bakom Casino Cosmopol i Malmö. Nu tillrättavisas de av Malmö tingsrätt.

Den våldtagna kvinnan är i 20-årsåldern.

Domen föll i fredags. Först slår tingsrätten fast att det är ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade tillsammans och i samförstånd har gjort sig skyldiga till våldtäkt.

Tingsrätten konstaterar att våldtäkten varit grov. Kvinnan har utsatts för den av fem personer, det har förkommit visst våld, förloppet har varit utdraget, penetrationen har varit vaginal, anal och oral. Handlingar som man konstaterar ger en känsla av total hjälplöshet hos offret och på ett ytterst starkt sätt kränker offrets integritet.

Gärningsmännen var vid tiden för brottet den 22 oktober mellan 15 och 18 år gamla.

18-åringen, den statslöse Amer Tamem, döms till fem års fängelse.

Av de övriga fyra, som alla var under 18 år gamla, döms tre till sluten ungdomsvård mellan 10 och 13 månader.

Den yngste döms till ungdomsövervakning i ett år.

Rätten, rådmannen Håkan Olaussen och nämndemännen Dragan Anicin, Lars Danred och Ursula Larsson, var enig.

Våldtäkten skedde i Kungsparken, bakom Casino Cosmopol. Den avbröts av två patrullerande poliser. Flera patruller kom snabbt till platsen och kunde hjälpa till att fånga in de flyende våldtäktsmännen.

Männen nekade till brottet.

# More images available in the Full Article

Ungdomsövervakning

Rätten konstaterar först att straffvärdet för Tayssir Hedars gärning är ett års fängelse. Inte 5 år som 18-årige Tamem fick, eller något där emellan:

"Med beaktande av Tayssir Hedars ålder motsvarar straffmätningsvärdet fängelse i ett år."

Hans ålder blir sedan en faktor en andra gång. På grund av hans ålder döms han ändå inte till fängelse:

"Det höga straffmätningsvärdet och brottets art innebär att det ligger nära till hands att anse att det föreligger synnerliga skäl för fängelse. Med hänsyn till Tayssir Hedar mycket unga ålder menar dock tingsrätten påföljden i hans fall ska bestämmas till ungdomsövervakning i ett år."

Ungdomsövervakning kan utdömas i lägst sex månader och som högst ett år. Det utdelas till gärningsmän mellan 15 och 17 år som har begått allvarligt brott eller upprepad brottslighet.

Tayssir Hedar måste träffa en särskild koordinator inom frivården två gånger i veckan. Han får så kallad helghemarrest, och får inte lämna hemmet på helgkvällar och helgnätter.

De dömda

Statslöse Amer Tamem, född 2004, döms för grov våldtäkt till fängelse i 5 år.

Adham Al Sayasneh, född 2005, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård 1 år 1 månad.

Syriske medborgaren Hussein Mashan, född 2005, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård i 1 år 1 månad.

Yamen Aldughaim, född 2006, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård i 10 månader.

Syriske och svenske medborgaren Tayssir Hedar, född 2007, döms för grov våldtäkt till ungdomsövervakning i 1 år.

Vid tiden för häktningsförhandlingarna den 26 oktober var Adham Al Sayasneh och Yamen Aldughaim syriska medborgare. Tayssir Hedar var vid samma tid bara syrisk medborgare. (Källa: jämförelse av uppgifterna i domen och häktningsframställningarna)

Skottlossningen är den andra på kort tid i Linköping. ”Det är alldeles för tidigt att säga om den här händelsen hänger ihop med de andra skjutningarna”, fortsätter Sundström. Ingen är ännu frihetsberövad, men flera personer har tagits med till förhör.

Gårdagskvällens andra skjutning inträffade något senare på Stockholmsvägen i Malmö, i höjd med Segevång. En polispatrull ute på ett rutinuppdrag utomhus hittade en man med skottskador. Händelsen utreds som mordförsök, och polisen söker misstänkta. ”Vi kan inte gå in på varför, men polisen har anledning att söka två personer”, säger Rickard Lundqvist, presstalesperson på polisregion syd till SVT Nyheter.

Polisen vill i nuläget inte svara på om mannen är känd för dem sedan tidigare. ”Vi har fått vissa vittnesmål”, avslutar Lundqvist.

Kontraktsprost Gunilla Hallonsten har sedan hon tillträdde som ledare för Svenska Kyrkan i Malmö 2021 anlitat konsulter för mer än 12 miljoner kronor. Kanske vägleds hon av Bibeln där det står skrivet ”den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog” (Matteus 13:12).

Eller kanske såg hon ingen annan möjlighet än att anlita konsultfirman Management Partners när de anställda på alla nivåer sökte sig nya nya jobb. Tre personer i ledande befattningar valde att gå när Hallongren tillträdde sin tjänst. De tjänsterna bemannades av konsulter; ekonomichef, kommunikationschef och chef för kyrkogårdsförvaltningen.

Kostnaden för konsulterna blev 700 000 kronor i månaden. Och konsultfakturorna tickar fortfarande in. Inga försök gjordes att rekrytera inom organisationen – där det ändå finns mer än 400 medarbetare.

– Vi behövde få in kompetens snabbt för att få organisationen och administrationen att fungera. Det var ganska kaotiskt att komma in för två år sedan med den typen av vakanser på avgörande poster, har Hallonsten förklarat sig i en intervju.

Frågan är dock hur det är ställt med kompetensen hos konsulterna. En av dem leder alltså kommunikationsavdelningen. Men i en färsk medarbetarundersökning anser mer än hälften av medarbetarna att ledningens kommunikation är usel.

Men det är inte bara kommunikationen som får hård kritik i medarbetarundersökningen. Det får även Hallonsten själv – liksom hela ledningsgruppen där konsulter ingår.

En tredjedel av dem som är anställda i Svenska kyrkan i Malmö saknar förtroende för kontraktsprosten Gunilla Hallonsten som ska leda verksamheten i Sveriges största församling visar förtroendeundersökningen – den visar också att 40 procent saknar förtroende för ledningsgruppen. Nästan hälften av medarbetarna ser dystert på pastoratets framtid.

Pessimismen är begriplig – kyrkan i Malmö går ständigt bakåt. Den har i dag 120 000 medlemmar, cirka 35 procent av befolkningen i Malmö. 2017 var medlemsantalet 140 000 och de utgjorde 48 procent av befolkningen i kommunen. På fem år har alltså pastoratet gått från att utgöra hälften av invånarna till en tredjedel – i landets största stad.

Inget tyder på att pastoratet kommer att kunna vända utvecklingen den närmaste tiden. Det som i mer än tio år sargat församlingarna är framförallt två strider. Ledningens och politikernas vilja att centralstyra verksamheten – och de ledande prästernas vilja att politisera och ”modernisera” verksamheten.

Hallonstens företrädare Anders Ekhem slog samman 16 församlingar till ett stort pastorat – och drev centralisering av beslut hårt – protesterna bland medlemmar och medarbetare mot Ekhem blev så stora att han fick gå. Men politikerna var så nöjda med honom att han fick 23 månadslöner. Ekhem hade gjort det han skulle. Nu var det dags att förvalta den framgången tyckte politikerna, och belönade Ekhem med två miljoner. Men 2020 tyckte uppenbarligen de ansvariga att det var dags för centralisera verksamheten och skaka om den ännu mer och Gunilla Hallonsten utsågs till kontraktsprost och till att leda verksamheten.

Hallonsten ville uppenbarligen fortsätta där Ekhem slutat. Hon beställer en ny utredning, som utmynnar i nya församlingsgränser – upprivandet av det gamla ska fortsätta. Protesterna blir så hårda att Hallonsten viker sig och förslaget begravs. Men hon tar snart ny sats och lanserar Färdplan organisation – kritiken är åter stenhård. ”Makten centraliseras”, säger präster och medarbetare ute i församlingarna som fruktar att besluten än mer flyttas från den lokala kyrkan till centrala instanser i pastoratet som kontrolleras av Hallonsten och hennes inhyra konsulter.

”Vi ser en överhängande risk att antalet gudstjänstbesökare och ideellt engagerade minskar, då avståndet mellan menighet och ledning ökar. I förlängningen kan detta leda till vikande medlemsantal alternativt flykt till andra pastorat där den lokala anknytningen hålls högt.”, skriver två personer i ett vädjande brev till biskop Johan Tyrberg i Lund. De som skrivit brevet är prästen i Brunkeflo samt en tidigare ordförande i den kyrkans verksamhetsråd.

Morgonposten har talat med tre personer som är verksamma i de lokala församlingarna – ingen vill träda fram öppet och kritisera Hallonstens ledarskap: ”det är infekterat nog som det är”. Men de är samstämmiga i sin syn på varför Hallonsten fortsätter att driva på centraliseringen – orsakerna är politiska.

Hon tycker att vi inte är tillräckligt moderna, säger en av de tre.

Hur då moderna?

Det är väl rätt många som är tveksamma till hennes inställning i en del frågor, och hon tycker väl inte att hon får gehör för sina utspel och kampanjer ute i församlingarna.

Kampanjer? Utspel? Vad tänker du på då?

Hon vill ju tillåta månggifte.

Nu tar du väl i lite?

Läser du inte tidningarna?

Och så följer en återhållet ilsket föreläsning om hur Hallonsten sommaren 2022 började propagera för att kyrkan skulle bejaka polyamorösa förhållanden.

När jag läser på mer i ämnet efter intervjun förstår jag att den jag talat med inte överdriver. I en debattartikel i Kyrkans tidning angriper Hallonsten och prästen Helena Myrstener den kristna synen på äktenskapet – och det gäller inte den här gången ståndpunkten om att äktenskap ingås mellan man och kvinna – det är antalet personer debattörerna vänder sig mot. Varför ska det bara vara två i ett förhållande. Hallonsten och Myrstener menar att Gud vill att vi lyssnar på ”röster utanför tvåsamhetsnormen”. Debattartikeln följdes av samtalskvällar ordnade av Svenska Kyrkan i Malmö där man diskuterade polyamori – att man har förhållanden med flera personer samtidigt.

När man går igenom Hallonstens verksamhet i Malmö förstår man oron hos medlemmar i kyrkan. Rädslan för att kontraktsprosten öppet ska propagera för månggifte och att polyamorösa förbindelser ska formaliseras genom kyrkbröllop är inte så avlägsen. Hallonsten verkar inte tycka att det där med giftermål är något som man ska ta så högtidligt på.

Under Prideveckan i Malmö 2021 arrangerade hon drop-in-vigslar i Johanneskyrkan för dem som plötsligt fick lust att gifta sig. Enligt pressmeddelandet var det lite kom-som-du-är-om-andan-faller-på:

”I Johanneskyrkan finns präst, musiker och vittnen redo för vigsel … Allt som behövs är kärlek … och att minst en är medlem i Svenska kyrkan”.

Dock påpekas att man bör ha legitimation med sig. Det är lite av drive-in-bröllop i Las Vegas över det hela. Gjort i en handvändning. Ingen stor sak. Passa på medan du lördagshandlar.

I samma pressmeddelande är tonen mycket mer högtidlig när det berättas att det samtidigt erbjuds ”dopförnyelse” i St Petri kyrka. Evenemanget vänder sig till transpersoner som:

”ännu inte hört sitt sanna namn uttalas i kyrkorummet finns det nu en chans att få göra just det. I en påminnelse om dopet får du uttala ditt namn och pronomen.”

Det är den typen av aktiviteter de tre som Morgonposten talat med menar kommer att bli långt vanligare i Malmös kyrkor och beslut om aktiviteter centraliseras – och därmed kommer det att leda till att än fler lämnar kyrkan och dess verksamhet.

Hallonsten får väl tycka vad hon vill, säger en av dem. Men Hallonsten ska inte få styra över vad vi gör och anser.

Så blir hon tyst, och fortsätter:

Fast egentligen tror hon väl inte ens på Gud. Jag förstår faktiskt inte vad hon tror på, det låter mest som sådant där modernt new-age-flum.

Det visar sig att den intervjuade syftar på Hallonstens några år gamla försök att omformulera vad man tillber som kristen. Det skedde under Hallonstens tid som ledare för Svenska Kyrkans internationella avdelning. Då avrundade hon ett utskick rörande en kollektvädjan med en egenhändigt hopsnickrad bön till högre makter:

”Gud, Heliga Treenighet, Fader och Moder, Son – Syster och Broder, och Ande – livgiverska och inspiratör”.

Den heliga treenigheten hade i ett slag omvandlats till den totala mångfalden. Gud blev liksom lite vad man kände för. Kanske till och med en konsult?

Ja, det blev ett oherrans liv om det där, säger den intervjuade. Till och med biskopar protesterade – och någon sa väl visst också att han skämdes. Men det verkade vara glömt och förlåtet när hon fick ta över här i Malmö.  Men vi var många som mindes det där. Och blev oroliga. Det är vi fortfarande.

En ny studie av svenska forskare publicerad i Forensic Sciences Research visar att personer med utländsk bakgrund utgör 67 procent av gärningsmännen i sexuella övergrepp mot barn i Malmö. Studien är den första i sitt slag som gör en noggrannare undersökning av ålder, nationalitet och andra variabler. Trots ett litet urval ligger den ändå i linje med andra undersökningar om invandring och sexualbrott.

Studien går igenom de demografiska variablerna för alla förövare i sexualbrott mot barn i Malmö mellan 2013 och 2018. Man har granskat 18 förövare och 30 offer genom domar och dokument från Skatteverket.

Genomsnittsförövaren var 25 år gammal, singel, med utländsk bakgrund och utbildning till och med gymnasienivå. Gärningen utförs oftast mot ett offer som är 13 år gammal, med penetration och våld. Vanligen är offret inte släkt med förövaren.

Enligt forskarna kan resultaten användas som underlag och hjälp i framtida polisutredningar. Samtidigt har få liknande studier gjorts på området, då intresset från forskarvärlden varit litet.

Studien visar att 67 procent av förövarna hade utländsk bakgrund. Forskarna vill inte dra några slutsatser om överrepresentationen. Men man skriver dock att det överensstämmer med en av artikelförfattarnas tidigare studier på vuxna våldtäktsmän, samma tidsperiod och i samma område.

Det finns även andra studier på sexualbrott som visar en överrepresentation av män med utländsk härkomst. Det gäller nästan samtliga kategorier av sexualbrott.

Tidigare studier och jämförelser

Joakim P Jonasson gjorde en omfattande undersökning av samtliga fällande domar i sexualbrottsmål, 2012 till 2017. Där framkom att män med utländsk bakgrund stod för 84 procent av alla grova våldtäkter. Två av tre grova våldtäkter begicks av asylsökande eller män som fått uppehållstillstånd. 90 procent av alla gruppvåldtäkter begås av män med utomeuropeisk härkomst.

SVT:s Uppdrag granskning gjorde en kartläggning av våldtäktsdömda 2018 och fem år bakåt. Av 843 gärningsmän var 58 procent födda utomlands. Hur många ytterligare som hade utlandsfödda föräldrar framgick inte.

Brå kom 2021 med en rapport om personer misstänkta för brott med inrikes respektive utländsk bakgrund. Det var den första i sitt slag sedan 2005. Där framgick att både utrikes födda personer och inrikes födda personer med två utrikesfödda föräldrar var grovt överrepresenterade i sexualbrott, som våldtäkt.

Forskarna i den nya studien skriver att Brå visserligen ger en del information, men att det saknas variabler som behövs för att förstå demografin bättre. Man skriver också att det inte gjorts någon undersökning som jämför Sveriges större städer vad gäller sexualbrott mot barn. Statistik från Brå som citeras i studien gör ingen skillnad på om offren är barn eller vuxna.

Även om forskarna själva inte vill dra vidare slutsatser kan man ändå placera in studien i ett mönster av överrepresentation av personer med utländsk bakgrund.

Tillvägagångssätt och andra detaljer kan skilja sig avsevärt mellan sexualbrott mot vuxna jämfört med mot barn.

Men mönstret bryts ändå bara av en kategori, som Jonasson lyfter i sin undersökning. Svenska män är starkt överrepresenterade i barnpornografibrott, sexuell posering och köp sexuell handling av barn.

I övrigt är sexualbrott i praktiken starkt påverkat av invandringen till Sverige. Och fler studier behövs för att förklara sambanden ytterligare.

Studien finns att läsa här.

”Han kom in på Rättscentrum i Malmö och ville berätta om ett misstänkt brott. Mannen greps, och vi gjorde en kontroll i hans bostad”, säger Nils Norling, presstalesperson hos polisen i Malmö till Sydsvenskan. Hemma hos mannen hittade man mänskliga kvarlevor. ”Mannen anhölls senare under tisdagen misstänkt för mord och brott mot griftefriden.”

Nu fortsätter en teknisk undersökning av kvarlevorna samt en rättsmedicinsk undersökning av offret, som inte är identifierat. I nuläget finns det inga misstankar om att någon annan person är inblandad i brottet.

Mannen som anhållits är i 50-årsåldern, och har under de senaste tio åren dömts för narkotikabrott och stöld, men har inga kopplingar till den grova kriminella miljön. Enligt uppgift har mannen ett långvarigt missbruk, där han rökt heroin och hasch. Inga förhör har ännu hållits med mannen.

Patrullerande polis avbröt en pågående våldtäkt på en kvinna sent i lördags kväll. Brottet begicks på en lekplats i Kungsparken i Malmö.

Fem anhållna begärs i dag häktade. Fyra av dem greps på platsen, och ytterligare en greps vid lunchtid på söndagen. De misstänks för grov våldtäkt.

Lekplatsen ligger alldeles i närheten av Casino Cosmopol.

UPPDATERING: Alla häktningsförhandlingar är genomförda. Tingsrätten beslutade att alla fem skulle häktas som på sannolika skäl misstänkta för grov våldtäkt.

Fyra av de misstänkta är syriska medborgare mellan 15 och 17 år. Den femte, Amer Tamem, är en statslös 18-åring. Tamem och Adham Al Sayasneh, som var den som greps på söndagen, nekar till brott enligt sina advokater. Det är fortfarande oklart vilken inställning övriga tre har.

Till Kvällsposten säger Mattias Sigfridsson, biträdande chef för polisområde Malmö:

– Vi finns alltid i citymiljö på helgerna. Utan att säga för mycket så kan man säga att det är ett himla bra polisarbete som gör att det här brottet uppdagas.

Polispatrullen som avstyrde den grova våldtäkten, och grep fyra av de misstänkta, skulle snart gå av sitt arbetspass. Då stötte de på de misstänkta som, enligt uppgifter från Malmöpolisen, betedde sig på ett avvikande sätt.

– Vi har sett flera gånger att vår ökade närvaro i det offentliga rummet gör att vi uppdagar brott och att vi kan vara snabbt på plats och göra bra ingripanden, berättar Mattias Sigfridsson.

Kammaråklagare Kristina Amilon begärde i morse samtliga häktade, på sannolika skäl misstänkta för grov våldtäkt. Häktningsförhandlingar kommer att hållas under eftermiddagen med start klockan 14.

Åldern på den våldtagna kvinna är inte offentliggjord, men hon är vuxen. Det är oklart hur hon mår.

De häktade:

Amer Tamem, 18, Bunkeflostrand, statslös
Hussein Mashan, 17, Malmö, syrisk medborgare - tolkbehov på arabiska
Adham Al Sayasneh, 17, Malmö, syrisk medborgare
Yamen Aldughaim, 16, Bunkeflostrand, syrisk medborgare - tolkbehov på arabiska
Tayssir Hedar, 15, Malmö, syrisk medborgare

Polisen vill inte säga något om hur många som gripits eller hur gamla de är, skriver Expressen. ”Jag vill bara hålla mig till att det är flertalet som har gripits, alltså fler än en”, säger Sara Andersson, presstalesperson hos polisen i region Syd.

”Vi jobbar aktivt i ärendet, och har åtgärder vi ska vidta under dagen. Det är anledningen till att det är så sparsmakat”, säger Andersson. ”Ingen ska få chans att undanröja bevis. Det kan till exempel vara att man inte ska kunna prata ihop sig om vilken version man ska lämna och liknande. Det är för att inte förstöra utredningen.”

Det var under en rutinpatrullering i Kungsparken som polisen såg flera personer som uppförde sig på ett avvikande sätt. Ett område bakom Casino Cosmopol, en lekplats och grönytor spärrades av under natten, där en specialsökhund och tekniker arbetade, enligt Sydsvenskan.

Att poliserna måste bli fler, och deras löner och villkor måste förbättras – det verkar de flesta politiker vara överens om. Fler poliser på gator, torg och utsatta områden.

Samtidigt säger alla politiker att allt måste göras för att de kriminella gängen ska knäckas. Polischeferna instämmer. Förstås.

Så låter det alltid i intervjuer.

Men hur ser det ut i verkligheten? Alltså inte i den verklighet som finns på de där gatorna, torgen och utsatta områden – utan i den verklighet där polischefer och politiker sitter ner tillsammans för att diskutera vad polisen ägnar sig åt.

Vi kommer i en serie artiklar att granska hur det ser ut i polisregion Syd. Det är en av de regioner som längst har fått brottats med omfattande och våldsam gängkriminalitet.

I varje polisregion finns ett regionpolisråd som ska säkerställa medborgarnas insyn i vad polisen gör i området. I rådet finns representanter från samtliga riksdagspartier, i polisregion Syd är de 15 stycken.

Givetvis antar du att bekämpande av de kriminella gängen, skjutningarna och morden är viktiga punkter på mötena.

Men nej, så är det inte riktigt.

Vi har studerat protokollen från de två senaste årens möten.

På mötet 12 april i år avhandlas gängkriminaliteten i protokollet med 58 ord. Slutsatsen är att läget har förvärrats.

Polisens inre arbete med jämställdhet och likabehandling behandlas däremot i protokollet  med 337 ord. Man får lätt intrycket av att polisens stora uppgift inte är att knäcka gängen utan att knäcka ett tillstånd av kvinnoförtryck som verkar råda inom polisregion Syd.

På mötet 15 februari i år behandlas gängkriminaliteten snabbt med följande formuleringar:

”Konflikten i Köpenhamn med kopplingar till Sverige pågår fortfarande och samverkan fungerar väl med dansk polis.”

”I Syd sju skjutningar med en avliden (en avliden under samma period 2021) samt flera sprängningar.”

Det är allt. Både corona och fotbollssäsongen får en mer omfattande behandling än gängkriminaliteten.

Men faktiskt behandlas ändå gängkriminaliteten – och då  som en kommunikationsfråga:

”Hur hanterar polisen kommunikationen kring skjutningar och sprängningar gentemot trygghet och otrygghet för allmänheten?”

I protokollet uttrycks en vilja att kunna gå ut med ”information om en händelse som sannolikt kunde minska oron hos den enskilde.”

Det gäller alltså att dämpa medborgarnas känsla av att gängkriminaliteten utgör en fara. Vi är långt bort från offentliga formuleringar om att det ska vändas på varje sten för att knäcka gängen. Här är det mer en fråga om att lägga en sten över frågan.

Protokollen för 2021 ger samma bild som de från mötena i år. På oktobermötet 2021 konstateras bara med sju ord läget när det gäller skjutningar och mord.

Säkerhetsarbetet inför den snart stundande Förintelsekonferensen avhandlas däremot i protokollet med 227 ord.

Skapa positivt intryck

På junimötet 2021 protokollförs inget konkret om kampen mot gängen i polisregion Syd – det som mest upptagit mötet är istället ”kulturförflyttningen efter #metoo” samt frågan om hur polisen ska synas i och arbeta med sociala media. Återigen verkar alltså de stora frågorna vara det inre jämställdhetsarbetet i poliskåren samt hur man ska ge ett positivt intryck av verksamheten.

Det finns alltså en stor skillnad mellan vad som sägs i politiska debatter och vad som sägs när politikerna sitter ner med polischeferna. När de vänder sig till allmänheten tävlar politikerna om vem som är mest intresserad av att få gängen att försvinna. När politikerna sitter ner med polischefer nöjer de sig med att lyssna på långa dragningar om hur polisen arbetar med att förbättra sin inre ”likabehandling” samt sin kommunikation med medborgarna.

På mötena för regionalpolisråd Syd medverkar alltid ett stort antal representanter för polisregionens ledning. Där är det uppenbart att jämställdhetsarbetet burit frukt. Oftast är minst hälften av de närvarande representanterna för polisen kvinnor. Något som också väl speglar sammansättningen i polisregion Syds ledning – där de tunga positionerna som regionpolischef samt chef för polisområde Malmö innehas av kvinnor. Även polisområdeschefen för södra Skåne samt HR- och kanslichefen är kvinnor.

Polisledningen speglar också att ett annat arbete burit frukt – att förbättra polisens löner. Cheferna i polisregion Syd är relativt välavlönade. Några exempel på årsinkomster:

Susanne Hagström Rosenqvist, regionpolischef: 972 255 kronor

Jarl Holmström, biträdande regionpolischef :1 277 347 kronor

Åsa Palmqvist, chef regionkansli: 1 152 740 kronor

Rasmus Korsvall, kommunikationschef: 1 005 008 kronor

Håkan Jarborg Eriksson, chef utvecklingscentrum: 987 680 kronor

Ann-Louise Kämpe, chef polisområde södra Skåne 958 753

Detta kan jämföras med lönen för en polis som arbetar med att möta verkligheten i utsatta områden i Malmö. En polis med mycket lång erfarenhet kan med OB-tillägg hamna på ungefär hälften av vad en polischef i regionen har. Vi har exempel på årsinkomster mellan 460 000 kronor och 490 000 kronor. Alltså som mest en snittlön i månaden på  40 800 kronor. Ingångslönen för poliser är 27 000 kronor i månaden, om två år ska den vara 31 000 sägs det från politikerna. Att ingångslönen inte är hög är alla politiker ense om, men är de också ense om att det är lite dålig löneutveckling efter 30 års tjänstgöring som polis om man bara har 10 000 kronor mer i månaden än den som är helt färsk i yrket?

I de kommande avsnitten fortsätter vi granska olika delar av verksamheten i polisregion Syd – och vi ställer politiker och polischefer mot väggen.

Den ständigt vandaliserade statyn har legat magasinerad på hemlig ort i väntan på att repareras, och nu har Malmö stad till slut fått loss pengarna som behövs. ”Jag tror att vi ska vara klara med renoveringen före årsskiftet. Vi kommer också att förbereda statyn för en larminstallation”, säger Malmö stads näringslivsdirektör Micael Nord till Sydsvenskan.

Och ett larm lär behövas, för den har blivit illa åtgången flera gånger. Det var inte långt efter det att statyn avtäcktes som Zlatan köpte in sig i Malmö FF-konkurrenten Hammarby IF Fotboll. I protest målades statyn om några gånger, näsan försvann rätt snabbt och till slut sågades den sönder helt.

Tankar har väckts på att flytta statyn till Hammarbys hemmaarena i Stockholm eller till Milano, men den blir nog kvar i Malmö. Om några månader får vi veta mer, och det återstår att se om de heta känslorna har svalnat en aning.

En annan lärare som ser överfallet jagas genom korridoren, och också hon attackeras. Båda skadas så svårt att de avlider. 18-åringen anhålls senare samma natt, och har suttit häktad sedan den 23 mars.

”Det rör sig om två mycket brutala mord där offren orsakats svårt lidande, och känt svår dödsångest. Förloppet har inte varit kortvarigt, och gärningsmannens agerande kan inte betecknas som annat än synnerligen hänsynslöst”, säger rättens ordförande, lagmannen Johan Kvart i ett pressmeddelande.

Straffet blir livstids fängelse; tidigare har en åtalad varit tvungen att ha fyllt 21, men vid årsskiftet sänktes gränsen till 18 år. Skolmördaren är därmed först att som 18-åring dömas till lagens strängaste straff; det är inte tidsbestämt. Han ska också betala ett skadestånd på en miljon kronor till offrens efterlevande.

”Det är ett nytt sätt som vi testar för att komma nära unga Malmöbor”, säger Carolin Sjöholm, kommunikatör på Malmö stad, till Sydsvenskan. ”Falafelrullar får såklart inte folk att rösta. Initiativet är en del av en större kampanj för att öka valdeltagandet i områden där det i tidigare val varit lågt.” Tidningen beskriver den populära maträtten som ”en tidigare outforskad kanal”.

Kampanjen har tagits fram av staden med hjälp av profiler som skådespelaren Edy Dzafic (känd från tv-serien Festen) och taekwondostjärnan Nikita Glasnović (brons i VM 2017).

I det senaste riksdagsvalet deltog 87,2 procent av dem som fick rösta i Sverige, men i Malmö röstade enbart 82,0 procent (47,5 procent i valdistriktet Törnrosen-Örtagården, lägst i Sverige). Det är särskilt de unga i åldersgruppen 18–29 år som inte röstar.

Antagligen hoppas de flesta på att de hundratusentals invandrare som i dag lever på bidrag i Sverige ska få ett jobb. Det gäller antagligen även dem som är kritiska till invandringen. För om bidragstagarna börjar försörja sig själva minskar bördan på alla andra – även om andra problem kvarstår.

Det rapporteras då och då om lyckade integrationsprojekt där invandrare kommer ut på arbetsmarknaden. Ett av de mest uppmärksammade är Yalla Trappan i Rosengård i Malmö. Senast uppmärksammades det när Annie Lööf besökte verksamheten 3 maj i år.

Men de positiva reportagen har varit många genom åren, som i Efter tio i TV4 18 april 2018.

Där pratar Malou von Sivers efter reportaget med två personer. Det är dåvarande finansministern, nuvarande statsministern, Magdalena Andersson samt centerns ekonomiske talesman Martin Ådahl.

Båda politikerna är lyriska över det de fått se.

Magdalena Andersson: ”Man blir väldigt berörd, man blir väldigt glad. Det är så här man vill att det ska fungera. Få uppleva självständighet, veta att man har sin egen lön.”

Andersson talar om hur det här är allt det feminister drömt om, att kvinnor ska kunna ha sin egen försörjning och därmed kunna fatta beslut om hur de vill leva.

Martin Ådahl fyller på med: ”Tänk vad enkelt det kan vara.”

Tittaren får en känsla av ett fungerande företag, där utländska kvinnor slussas in på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnor som producerar varor och tjänster och säljer dem – och på så sätt försörjer sig.

På Yalla Trappans hemsida och i presentationer får man veta att företaget har 50 anställda – och dessutom tar emot praktikanter.

Företagets momspliktiga omsättning var 2020 strax över tio miljoner kronor. Låt oss anta att lönenivån på Yalla Trappan är låg – säg 20 000 kronor i månaden, med arbetsgivaravgifter och andra omkostnader kan vi runda av till 30 000 kronor i månaden.

Det innebär att om vi antar att alla intäkter går till löner så kan Yalla Trappan bära kostnaden för ungefär 27 anställda. I bästa fall.

Men de säger att de har 50 anställda.

Ett mysterium.

Vår beräkning bygger också på att alla intäkter går till de anställda. Om vi dessutom skulle ta med kostnader för råvaror (till restauranger, syateljé och städbolag) måste rimligen antalet anställda bli ännu färre.

Räknar vi dessutom in lokalhyror, marknadsföring och transporter – vad blir då egentligen kvar till löner?

Givetvis kan det vara på det viset att alla 50 inte är heltidstjänster. Men siffrorna blir fortsatt svåra att få ihop.

Det går inte finna svaret genom att studera företagets räkenskaper eftersom det inte är ett företag, Yalla Trappan är registrerat hos Bolagsverket som en ideell samhällsnyttig förening med näringsverksamhet, ingen årsredovisning är tillgänglig.

Man skulle kunna tänka sig att förklaringen är att Yalla Trappans verksamhet kan leva vidare och expandera med hjälp av bidrag från stat, kommun och länsstyrelse – men det kan väl ändå inte vara på det viset eftersom de anställda som intervjuas i tv, dokumentärfilmer och tidningar alltid talar om precis det Magdalena Andersson talade om; hur skönt det är att tjäna egna pengar och inte leva på bidrag.

För att få svar på mysteriet kontaktade vi Christina Merker-Siesjö, ordförande för föreningen.

Jag har försökt förstå er verksamhet, men era räkenskaper är inte tillgängliga på Bolagsverket. Och allt som skrivs om er är hyllningar. Många vackra ord, men inga siffror. Jag skulle vilja ha enkla besked, typ pang-pang-pang: ”Så här många har vi fått i arbete”, ”så här mycket säljer vi för”, och så vidare.

Verkligheten kan inte beskrivas med pang-pang-pang-siffror. Vår verklighet är väldigt komplex. Och det ingår heller inte i vårt uppdrag att föra sådan statistik.

Men ni omsatte runt tio miljoner 2020. Och med 50 anställda förstår jag inte hur ni får det att gå runt. Är det bidrag som gör det möjligt?

Nej, vi tar inte mot bidrag.

Men var kommer pengarna ifrån?

Vi har partnerskap med Malmö kommun och med Arbetsförmedlingen.

Och hur stor del av verksamheten är från affärsverksamhet och hur stor del kommer från partners i offentlig sektor?

Det har väl varit ungefär 50-50 de senaste åren, men 2021 är partnerskapsdelen kanske en tredjedel och vi ökade vår omsättning till ungefär 20 miljoner.

Du säger ”ungefär” 20 miljoner, kan du inte också säga ungefär hur många som har fått fast jobb genom Yalla Trappan?

Det jag kan säga är att vi har 50 anställda, som gått in i vår verksamhet de senaste sex åren och som fått en tillsvidareanställning hos oss. Varje år har vi 120 kvinnor som på ett eller annat sätt deltar i verksamheten.

Sju procent får alltså jobb på Yalla Trappan efter att de gått in i er verksamhet. Hur många av dem levde på bidrag innan?

Alla.

Hur stor del av deras lön betalas genom bidrag från till exempel Arbetsförmedlingen.

Vi har inga bidrag.

Men ni tar emot pengar från Arbetsförmedlingen?

Ja, det gör vi men det är för att vi har ett avtal med dem.

Och vad betalar Arbetsförmedlingen er för?

Man kan väl säga att vi får betalt per person vi tar hand om.

Du får ursäkta, men jag begriper inte skillnaden mellan det och att ni får bidrag för att de är anställda.

För att jag ska förstå skillnaden – och att det inte rör sig om bidrag – berättar Christina Merker-Siesjö om verksamheten; hur man arbetstränar kvinnor som i åratal levt i hemmet, på bidrag och som befinner sig mycket långt från den svenska arbetsmarknaden. Hon beskriver ingående och levande hur svårt det kan vara att få någon som är analfabet eller inte kan svenska att ta de första stegen ut på arbetsmarknaden. Men jag förstår fortfarande inte att det inte skulle röra sig om bidrag som Yalla Trappan får utan försöker igen.

Jag ser det så här. Till er kommer kvinnor som levt på bidrag, alltså skattebetalarnas pengar, de genomgår utbildning hos er och arbetstränas, deras lön bekostas till en del av skattebetalarnas pengar. Deras lön är beroende av att ni får bidrag för dem.

Nej, absolut inte. De eller vi får inga bidrag, det är Yalla Trappan som har partnerskap och avtal med olika offentliga aktörer.

Men i alla skildringar jag sett och läst framträder kvinnor som säger att de är så lyckliga för att de nu är självförsörjande. Men det stämmer ju inte, de är väl fortfarande försörjda genom bidrag? Självförsörjande blir de väl först om företaget skulle stå på egna ben?

Nu förklarar Christina Merker-Siesjö för mig att Yalla Trappan inte skulle kunna stå på egna ben, det måste till ”partnerskap” med den offentliga sektorn. Hon säger att Sverige inte ser ut på ett sådant sätt att verksamheter som Yalla Trappan kan överleva på marknaden utan partnerskapen, det krävs ett stort mått av ”idealitet” hos dem som driver verksamheten, och så förstås partnerskap från en välvilligt inställd offentlig sektor.

Yalla Trappan driver i dag tre restauranger i Malmö, samt cateringverksamhet. Man har syateljé, och erbjuder städtjänster. Verksamheten har spritt sig landet, och efterföljare finns bland annat i Boden, Botkyrka och Borlänge.

Hur ser ett partnerskap rent konkret ut, hur förklarar Malmö kommun att de är en av parterna? Ett bra exempel är Yalla Trappans syateljé. Sedan 2010 har den levererat gardiner till Ikea. Volymerna ökade väsentligt enligt deras egna uppgifter 2018. Rimligen kunde man då tänka sig att anställa fler. Det gjorde man och det möjliggjordes genom att Malmö kommun 2019 gick in och anslog 840 000 kronor till ateljén. Året efter anslogs 724 000 kronor. Nyanställningarnas förutsättning verkar vara anslaget från Malmö kommun.

Här uppstår också frågan om offentlig sektor ska subventionera leverantörer till Ikea, borde inte Ikea kunna stå för kostnaderna – eller är det så att syateljén får sälja sina varor till Ikea därför att de kan hålla ett lägre pris tack vare det offentliga stödet – och vad säger konkurrenterna till syateljén om detta?

Efter vårt första samtal kontaktas jag av Christina Merker-Siesjö – hon tycker inte riktigt att jag får fram vad Yalla Trappan inneburit, hon säger:

– Det är inte bara så att vi gett 50 personer jobb, tänk på alla som gått vidare. Till studier, till andra arbeten.

Men hur många är det?

Många. Men vi har ju inte tid att föra statistik.

Men är inte det jätteviktigt? Hur ska ni annars kunna göra uppföljningar? Hur ska ni veta att det ni gör fungerar?

Vi har inte de resurserna.

Gör kommunen eller arbetsförmedlingen det då?

Inte vad vi vet.

Det är ju jättekonstigt. De borde väl vara mycket intresserade av att visa vilket resultat deras satsningar på er verksamhet ger? De borde väl vilja kunna säga: Titta så många vi fått i jobb och studier?

– Allt jag kan säga är att vi har inte de resurserna.

Här har vi problemet, en verkligen brinnande eldsjäl som Christina Merker-Siesjö som arbetar dag och natt med att få verksamheten att gå runt, att få kvinnor i arbete.

Men ingen kan ge mig några exakta siffror – men alla förklarar att det är en fantastisk verksamhet. Men det enda jag vet säkert är att sju procent fått jobb, och att en omsättning på tio miljoner 2020 bar 50 anställda.

När Annie Lööf besökte Yalla Trappan 3 maj var hon lyrisk på Facebook:

”Idag har jag varit i Rosengård i Malmö för att träffa hjältarna bakom kvinnokooperativet Yalla Trappan. Hur de med fasta anställningar, från 6 till 50 senaste 10 åren, gjort märkbar skillnad.”

Jag som talat med Christina Merker-Siesjö är imponerad av hennes vilja och energi.

Men är det så storslaget att sju procent av dem som genomgått utbildningen fått fast jobb?

Är det så storslaget att verksamheten inte skulle överleva utan ”partnerskap” – alltså pengar från offentlig sektor.

Annie Lööf skriver också:

”Fler behöver få chansen att jobba och fler måste få chansen att pröva vingarna som företagare.”

Frågan är om de får pröva sina vingar som företagare på Yalla Trappan.

https://youtu.be/3u5GNpUoAcw?t=731

Fredagen den 19 augusti sköt 15-årige Aydin Shojaee ihjäl 31-årige afghanen Shahin Amiri på köpcentrumet Emporia i Malmö. En förbipasserande kvinna skadades svårt. Dådet begicks under fredagshandeln och många blev chockade.

Kvinnans skador bedömdes sedan inte som livshotande och fick lämna sjukhuset under lördagen. Kvinnan är bosatt i Norge och var på besök hos en släkting i Malmö, hennes nationalitet är okänd.

Shojaee har erkänt brottet och häktades under söndagen 21 augusti.

Enligt Malmös polismästare Petra Stenkula är det ett svårt konfliktläge i den kriminella miljön just nu. Polisen kommer ha extra förstärkning i staden de närmaste dagarna. Hon menar att man haft en lugn vår men att det eskalerat under sommaren, som under tidigare somrar. Det som hänt på Emporia beskriver hon som att det är ”ett helt oacceptabelt våld.”

Stenkula tillträdde som polismästare 1 juni 2021 och har arbetat inom polisen sedan 1992. Hon sade vid tillträdandet att det finns många utmaningar att ta tag i, men också en utvecklingsbar personal. Hon ville inte låta kriminella ta för mycket plats, utan uppmanade vanliga Malmöbor att fortsätta trivas, känna sig trygga och fokusera på goda saker, som näringslivet, restauranger och närheten till kontinenten.

Uppmaningen till att känna trygghet är något som återkommit i Stenkulas retorik. Som efter mordet på Saleh Hadri, då hon också sade att Malmöbor ska kunna känna sig trygga. Samtidigt som polisen internt var oroliga för hämndaktioner. 13 december 2018.

En liga anhölls efter organiserade brott mot äldre, där man lurat till sig över en halv miljon kronor. Stenkula kommenterade detta och beklagade att unga agerar målvakter åt kriminella ligor, då ”de riskerar förstöra starten på sina vuxna liv”. 27 januari 2020.

När det var upplopp och stenkastning mot poliser i Malmö under påsken sade hon att det som skett var ”helt oacceptabelt”. 17 april 2022.

Tidigare var hon chef för utredningsenheten Syd där man i mars 2018 gjorde en satsning på demokrati– och hatbrott. Prioriteringen motiverades med att hatbrott strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Gängkrig

Enligt polisen var mordet en avrättning och den avlidne Amiri var ledaren för kriminella mc-gänget Satudarah MC:s underavdelning i Malmö, Satudarah Assasins. Tidigare på dagen för mordet var han åhörare vid en rättegång om ett mordförsök i Bunkeflo i februari i år. Där var tre av hans kumpaner åtalade.

Satudarah MC grundades i Nederländerna 1990 och har 44 avdelningar världen över. Man är öppen för alla etniska grupper inom klubben, grundarna var invandrade molucker från Indonesien. Man etablerade sig i Sverige 2013 i Malmö men finns nu även i Helsingborg, Stockholm och i Västsverige. Man har underklubbar och gatugäng i sitt nätverk. Det finns också kopplingar till klanen Al-Zain, ursprungligen från Libanon och känd för kriminell aktivitet i flera länder. Satudarahs president Ahmed Zein dömdes till åtta års fängelse 2015 för en stor knarkaffär.

Amiri föddes 1991 i Afghanistan, kom till Sverige med familjen 1994 och hade en diger brottslig karriär bakom sig. I november 2020 dömdes han till 3,5 års fängelse för människorov i Malmö tingsrätt. Där dömdes även hans halvbror Naqibulla Amiri. Båda friades sedan i hovrätten. 2017 var han häktad misstänkt för mord på sin svåger Fazalkarim Nasiri, men friades av tingsrätten.

I mars 2020 hittade polisen Amiris fingeravtryck på några påsar med cannabis. Man gjorde då husrannsakan och fann 443 800 kronor i kontanter och två Rolexklockor värda en halv miljon kronor tillsammans. Detta bedömdes vara tillgångar från brottslig verksamhet.

Han har också blivit känd för att skrämma folk med sprängdåd, vid ett fall skadades den 18-årige underhuggaren som lagt ut sprängladdningen svårt. Att använda personer yngre än 21 att utföra grova brott är en strategi den undre världen. Rättssystemet gav straffrabatter och utdömde mildare domar till yngre.

Straffrabatt för personer mellan 18 till 20 år avskaffades 2 januari 2022, för brott där straffvärde eller straffminimum uppgår till ett års fängelse.

Gängkriget i Malmö kretsar kring narkotikaförsäljningen i staden. Amiri hade stort våldskapital och var dömd för våldsbrott. Brodern Naqibulla mördades i januari 2022.

Huvudfienden är gängledaren Imad Alzuriey, som 2011 dömdes till 13 års fängelse för mord. Alzuriey var tidigare medlem i Brödraskapet Wolfpack. Han har ett brottsregister som sträcker sig tillbaka till tidig ungdom 2003. En av hans kumpaner blev utsatt för nyss nämnda mordförsök i Bunkeflo.

Aydin Shojaee erkände på söndagen och han är nu häktad misstänkt för mord och mordförsök. Han har marockansk mor och iransk far och kommer från Göteborgstrakten. Vid tiden för dådet var han på rymmen från ett LVU-hem. Shojaee bedömdes av socialnämnden i Göteborg att lida påtaglig risk att skadas genom missbruk, kriminalitet och socialt nedbrytande beteende, enligt en kartläggning av SVT. Han har ett flertal orosanmälningar mot sig och har varit misstänkt för grov stöld och olaga hot. På skolan var han våldsam mot barn och vuxna. Han blev intagen för tvångsvård 2021.

Reaktioner och förklaringar

Enligt justitieminister Morgan Johansson är det en liten risk att oskyldiga drabbas, vilket han sade i en intervju 2018. Amiri är den 41 personen att mördas i år. Under helåret 2021 mördades 45 personer, vilket är delat rekord med 2018. Det kan jämföras med perioden 2010 till 2014 då 14 personer mördades.

Sedan Johansson tillträdde 2014 har kriminella gängmord eskalerat i landet. Från 2017 har minst 41 personer mördats årligen. 2022 kan bli ett rekord om inget dramatiskt sker under årets sista fyra månader.

Statsminister Magdalena Andersson fördömer mordet som ”fruktansvärt”. Hon påstår att regeringen via skärpta lagar fått fler gängkriminella bakom lås och bom. Men menar att det i grunden är segregationen som skapar problemen, då förövarna nu blir yngre och yngre. Partikollegan tillika Malmö starka kvinna Katrin Stjernfeldt Jammeh stämmer in och pratar om mer resurser i ett tidigt stadium. Till exempel sociala insatser och stöd till familjer.

I Malmö har man sjösatt projektet Sluta skjut 2018, som med inspiration från en modell i USA är tänkt att motverka dödligt våld. Det är dock oklart om projektet haft någon inverkan alls, enligt en utredning på Malmö universitet. Skjutningarna minskade perioden 2017 till 2020, men det kunde inte fastslås att Sluta skjut haft en inverkan på nedgången. Projektet förlängdes 2021 och löper över 2023.

I går kollade besökarna på Emporia i Malmö som vanligt på snygga sneakers på Skechers, gick långsamt förbi Chanel-butiken och lyxade till fredagen med en double cheese på Bastard Burgers. Men allt fick ett slut strax efter fem, då en nervös 15-åring sköt en av ledarna i mc-gänget Satudarah och hans kvinnliga sällskap, enligt Expressen.

Det var många besökare i gallerian under tiden för skottlossningen, och personer på platsen ska ha hört ett 20-tal skott. Två personer sköts; en vuxen man och en vuxen kvinna. Båda fördes till sjukhus, men mannens liv gick inte att rädda. Kvinnan vårdas på sjukhus med allvarliga skador. ”Det ska dock inte vara någon fara för hennes liv”, säger Peter Martin, vakthavande befäl vid polisen, till Aftonbladet.

Sätt ner foten nu. Fler fritidsgårdar och sluta skjut-armband. Då blir allt bra.