Ömer Can, Adussamet Yildiz, Cahit Acar och Rukan Öz döms för mordet på 47-årige pizzabagaren Askeri Karabulut 28 november 2021. Alla fyra får livstids fängelse och tre av dem är turkiska medborgare och blir utvisade till Turkiet. Mannen sköts med sju skott från nära håll med automatkarbin, skotten träffade i ryggen och på andra ställen. Två män som också var åtalade frias helt.

Mannen var kurd från Turkiet som kom till Sverige 2015, han var ostraffad här. Enligt bekanta till honom var han orolig tiden innan han mördades. Han hade bett vänner om pengar och ville köpa ett vapen, skriver Expressen.

Mannen blev lurad till plasten där han mördades. I bevismaterialet finns sms från kontantkortsnummer som mördarna använde sig av. De skickade adressen Drakvägen 4 till honom och han dök upp där, kort därefter var han död.

Enligt ett huvudvittne var Karabulut tidigare medlem i PKK, men hade hoppat av. Hans änka säger i förhör att han var passiv medlem, som betalade sin medlemsavgift.

Ett spår i utredningen ledde direkt till turkiska staten. En 59-årig man kontaktade polisen efter mordet, och påstod att Karabulut fått tre miljoner av turkiska staten för att mörda honom. Karabulut hade lejt torpeder för att göra jobbet, men attentatet misslyckades. Turkiet vägrade betala Karabulut, som då inte kunde betala torpederna.

Rättens ordförande Göran Nilsson menar att mordet var noggrant planerat och kan likställas med en ren avrättning. Karabulut anade inte vad som skulle ske och kom till platsen obeväpnad. Ett exakt motiv kunde inte fastställas, även om det 59-åriga vittnet lade hela skulden på turkiska staten.

Utredningen visar att det finns ett komplext nätverk i Sverige där hämnd utkrävs mot PKK-medlemmar. PKK är på svenska Kurdistans arbetareparti. Organisationen har sin bas i Turkiet och leds av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Målet är självständighet för den kurdiska minoriteten i Turkiet, som beräknas utgöra mellan tio och 25 procent av befolkingen.

PKK är terrorklassade av EU, Turkiet och Sverige. PKK har verksamhet i Sverige och snart väcks det åtal mot en man som misstänks ha samlat in pengar åt dem. Enligt åklagare Hans Ihrman finns det en större verksamhet i Sverige där utpressning förekommer. Människor pressas till att betala pengar till PKK mot sin vilja.

Det är det första åtalet i Sverige om terrorfinansiering kopplat till PKK. Tidigare rättegångar har främst rört grupper som Islamiska staten (IS-terroristerna i Irak och Syrien). Ihrman säger också till SR att PKK knutits till 54 våldsdåd världen över under 2022 och att ett stort antal civila dödats.

Svante Cornell på tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik menar att verksamheten varit känd i årtionden. Det har dock inte varit en prioriterad fråga för säkerhetstjänsterna i Sverige och andra länder i Europa.

Frågan om PKK har blivit aktuell i och med Sveriges ansökan till Nato, som Turkiet måste godkänna. Turkiet har påstått att Sverige ger stöd till PKK och deras motsvarighet i Syrien, YPG. Man vill att Sverige ändrar terrorlagstiftningen och att terrorstämplade personer utvisas och utlämnas till Turkiet. Föreningar som har kopplingar till terrorism ska stoppas och man måste dela underrättelseuppgifter med Turkiet.

Partiet fick tolv procent av rösterna i valet 2018, och har 56 av parlamentets 579 platser. En eventuell upplösning begränsar möjligheterna för miljoner kurdiska väljare att göra sin röst hörd, och komplicerar ytterligare Turkiets ansträngda band med väst, skriver AFP.

Chefsåklagaren Bekir Şahin gjorde en sista framställan i ärendet tidigare i dag, och liknade HDP vid PKK:s rekryteringskontor. ”Dess band till [PKK] är ett välkänt faktum. Hela vårt samhälle känner till dem.” Flera andra pro-kurdiska partier har redan upplösts.

Författningsdomstolens kommande beslut påverkar starkt Erdoğans möjligheter till att bilda regering efter det kommande valet, och har betydelse för parlamentets framtida sammansättning.

Kurderna pressas mellan Assad och Erdogan som återuppväckt sin vänskap. Ryssland har medlat och turkarna gör nu militära operationer mot den självständiga kurdiska enklaven i norra Syrien. Både Syrien och Turkiet har som målsättning att kväsa kurderna. För Erdogan väntar val nästa år, kurdfrågan och att repatriera syriska flyktingar står på agendan.

Det var den 13 november som ett bombdåd skedde på Istiklalavenyn i Istanbul, minst sex personer dog och över 80 skadades. Erdogan har sagt att skulden bärs av PKK, som är nära kopplade till de beväpnade kurdiska styrkorna i Syrien. Och de senaste dagarna har flera bombräder mot hundratals kurdiska mål i Syrien genomförts.

Turkiet har dessutom varnat för att fler operationer på marken är att vänta. De kurdiska styrkorna, SDF, har stöd av USA och var en nyckelspelare i kriget mot IS-terroristerna de senaste åren.

Relationen mellan Erdogan och Syriens president Bashir al-Assad blev sämre efter att inbördeskriget bröt ut 2011, skriver AFP. Men de är nu på väg att stabiliseras igen.

Syrien har återtagit kontrollen över stora delar av landet med hjälp av Ryssland, ett land med tidvis spänd relation till Turkiet. Ryssland har militära intressen i regionen, främst via sin flottbas i Latakia i norra Syrien, inte långt från turkiska gränsen.

Ryssland ska ha medlat mellan Turkiet och Syrien och ett direkt möte mellan presidenterna är möjligt, enligt Erdogan. Det blir i så fall en återgång till relationerna innan kriget, som var starka både politiskt, ekonomiskt och på ett personligt plan. Chefen för Turkiets underrättelseverksamhet har varit i Damaskus.

Det finns ingen plats för ressentiment i politiken, sade Erdogan.

Inte ens när turkiska bombningar dödade 20 syriska militären kom det någon skarp reaktion. Utrikesminister Ayman Soussan sade bara att grunden för turkarnas inblandning i landet var fel.

SDF:s överbefälhavare Mazloum Abdi menar att regeringen i Damaskus har en svagare position nu än under tidigare turkiska offensiver in i landet. Han menar också att målsättningen med överenskommelsen mellan Turkiet och Syrien är att förstöra det kurdiska självstyret.

För Erdogan finns det ytterligare en vinning med förbättrade relationer. Det gör att miljoner syriska flyktingar kan skickas tillbaka, dessutom i tid inför presidentvalet i Turkiet nästa år.

Enligt Aron Lund på tankesmedjan Century International kan parterna också samarbeta genom att tysta regimkritiker, som befinner sig på den andres territorium. Utöver rent militärt samarbete. Både al-Assad och Erdogan kan nu lösa sina problem med kurderna.

USA har fördömt Turkiets agerande och menar att det destabiliserar regionen och försvårar kriget mot IS-terroristerna. Det hotar också civila och amerikansk personal i området säger Ned Price, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet.

Utvecklingen sedan inbördeskriget

När kriget bröt ut uppmanade Turkiet Syrien att göra politiska reformer. Man ansåg också att al-Assad borde avgå, för att undvika blodspillan. Det eskalerade sedan fort, 2012 sade Erdogan att al-Assad var en mördare och terrorist.

Turkiets ambassad i Damaskus stängdes och oppositionella syriska grupper fick öppet stöd från Ankara. Från och med 2016 har Turkiet genomfört tre militära operationer in i Syrien, och kontrollerar nu ett landområde på syrisk mark. Med säkerhetspolitiska förevändningar.

Under början av 2020 hamnade man i öppen strid med regeringstrogna syriska styrkor som var på väg mot Idlibprovinsen. Idlib hölls då av oppositionella grupperingar. Ryssland lyckades lugna ned situationen den gången.

Kurdernas etablering av en autonom enklav i norra Syrien var en stor framgång. Tidigare har man varit förtryckta av regeringen i Damaskus, det kurdiska språket var förbjudet att lära ut i skolor.

Till största del har kurderna undvikit direkt konfrontation med regeringsstyrkorna, och skaffat en god relation till USA och Ryssland.

Men Syrien betraktar enklaven som separatistisk och erkänner den inte.