Hundratals forskare har i ett gemensamt upprop kritiserat trenden att förespråka växtbaserad kost. I stället säger man att kött är fundamentalt för en välbalanserad diet och varnar för att stämpla köttätare som onda. Det är över 1 000 forskare som skrivit under en deklaration, de vill bevisa att rött kött har en plats i en värld där veganism och vegetarianism växer, skriver NY Post. Bland dessa forskare finns experter bakom nio nya rapporter som publicerats av Animal Frontiers, en paraplyorganisation för djurforskning i USA, Kanada och Europa.

Mat från nötkreatur tillhandahåller en variation av viktiga näringsämnen och andra hälsosamma sammansättningar, skriver man i uppropet. Mycket av den näringen saknas i dagens dieter, även bland höginkomsttagare. Folk med god ekonomi kan nå samma resultat även med ett restriktivt intag av kött, mejeriprodukter och ägg. Men det bör inte rekommenderas till befolkningen i stort, menar man.

https://twitter.com/SostenCarni/status/1653666020135936000

Systemet med boskapsuppfödning är värdefullt och bör ha ett starkt stöd inom befolkningen. Just nu är systemet offer för förenklade analyser och rent hat. Forskarna försöker också i rapporter bevisa att konsumtionen av rött kött inte är ohälsosamt eller dåligt för klimatet.

Forskning som påstod att en diet med mycket rött kött orsakade 896 000 dödsfall världen över borde tas tillbaka, eftersom den är bristfällig. Just den forskningsrapporten har använts för att påverka allmänheten till att avstå rött kött till förmån för växtbaserade dieter. Det handlar om Global Burden of Disease Risk Factors Report från 2019 som påstår att bara en liten andel av dieten i form av rött kött skapar risker.

Men den lider av dålig metodik, enligt Alice Stanton från Royal College of Surgeons of Ireland. Hon menar att om man tar bort färskt kött och mejeriprodukter från sin diet så skadas hälsan. Kvinnor, barn, äldre och låginkomsttagare skulle vara särskilt påverkade negativt.

Forskarna i uppropet varnar också för att det är svårt att ersätta näringsvärdet i kött med växtbaserad mat. Fattigare delar av samhällen äter inte lika mycket kött och lider ofta av hälsoproblem, som anemi och dvärgväxthet på grund av brist på näringsämnen och protein.

Mat med animaliskt ursprung är överlägset växtbaserad mat både genom att tillförse flera biovariabler mikronutrienter och hög-kvalitativa makronutrienter som är fundamentala för växt och kognitiv utveckling. Rekommendationer för diet som vill ta bort animalisk mat ignorerar hur viktig den är, speciellt det stora behovet för den typen av mat för undernärda i den globala södern, säger Adegbola Adesogan vid Universtiy of Floridas Global Food Systems Institute.

Det återstår att se om uppropet och forskningsrapporterna får genomslag i debatten som domineras av kritiker mot köttätande.

Matsalar i skolor, fabriker, äldre- och vårdinrättningar samt sjukhus ska kunna erbjuda ”hälsosam mat i nivå med vad vetenskapen säger oss”, säger Özdemir. Den växtbaserade kosten stärks – mer frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och baljväxter som bönor och ärtor bör hamna på tallriken, meddelar tv-kanalen ARD. Konsumtionen av socker, fett och salt ska minska.

Currywürst blir kanske inte ett minne blott på en gång, men Meike Müller, vd för ett skolkök i Berlin, säger att de viktigaste riskfaktorerna är för litet frukt och grönsaker, och för mycket fläsk och nötkött.

Näringsstrategin ska klubbas under 2023, och en hel del detaljarbete återstår. Men redan nu finns konkreta delar, som reklamen. I framtiden förbjuds all reklam för ohälsosamma livsmedel riktade till barn under 14 år. Lantbrukarförbundet och flera organisationer stödjer projektet.

I somras gick myndigheten därför ut med att företagare kunde få upp till 600 000 kronor om de investerade i nödvändiga anläggningar. Men inget företag i Kronoberg har vänt sig till länsstyrelsen för att ta del av pengarna, rapporterar SVT Nyheter.

”Det behövs för att vildsvinsköttet ska nå ut till konsumenten, och vi måste balansera vildsvinsstammen”, säger Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen. ”Det är småföretag och jägare som är målgruppen.”

Det finns totalt 2,5 miljoner kronor avsatta till investeringsstödet, och myndigheten förlänger nu ansökningstiden till 23 december. ”Är det ingen som har sökt till dess kommer pengarna som är öronmärkta till detta användas till annat. Det är inte möjligt att förlänga mer”, säger Carlsson.

”Det innebär att kunderna får fråga personalen, så kommer vi ut med de sorter de önskar. Det rör sig om nötkött och lamm, och vi har även valt att plocka bort laxen, det gäller helsidan av lax”, säger Moa Öst, tillförordnad butikschef, till Tranås Tidning. Hon konstaterar att det är tråkigt att de tvingats göra så här. ”Men vi är så illa tvungna. Det försvinner ju nästan mer än vad vi har sålt.”

Det var stora mängder kött som brukade försvinna. Varje brott polisanmäls, och det rörde sig tidigare om varor för 10 000 kronor som försvann varje dag. Många kunder är upprörda över stölderna, och det innebär även extraarbete för personalen.

”Vi har ju sett mönstret att boxarna med kött varit tömda på morgonen, utan att några av varorna slagits in i kassan. Jag har ingen aning om hur de har burit sig åt för att få med sig varorna”, säger Moa Öst, tillförordnad butikschef, till Tranås Tidning.

”Jag vek upp omslagspapperet och tänkte ’skojar du?’ Jag var i chock, jag satt där med munnen öppen och visste inte vad jag skulle göra. Jag blev lite skrämd. Det var hemskt.” Det blev inte bättre när personalen gav ”robotaktiga” svar, som till slut fick henne att gråta, skriver Mirror.

”När jag försökte förklara för personalen hur upprörande detta varit för mig höll jag faktiskt på att gråta. Mina ögon tårades, mina läppar darrade, min kropp skakade. Jag sa till honom ’Vet du vad en vegan är?’, och han sa bara 'Förlåt'."

Nästa anhalt var Twitter, där Taylor beklagade att hon av misstag hade ätit en ”mördad kännande varelse” och fått i sig ett ”cancerframkallande ämne”. Hon har nu lovat alla följare att aldrig någonsin återvända till kedjan, eftersom hon kände att ”ingen brydde sig”, och att hon inte fick något svar från Subway. ”Jag vill inte få tarmcancer.”

Joanna Farr har tre katter – Rocky och Roman har varit veganer i 18 månader, medan hennes yngsta katt, Quinny, varit vegan i mer än tre år. ”Ju fler människor som ser katter leva lyckliga och hälsosamma liv på en komplett växtbaserad kost, desto mindre kontroversiellt kommer detta att bli”, sa hon sa till The Mail on Sunday.

Men forskare varnar för att tamkatter, liksom deras vilda förfäder, är obligata köttätare – de har ett matsmältningssystem som inte kan anpassa sig till vegetarisk kost, och behöver kött för att hålla sig friska.

En nyligen genomförd studie av 1 000 brittiska kattägare fann att 41 procent inte tycker att deras katter borde äta kött vid varje måltid. Veterinären och författaren Pete Wedderburn säger att det inte räcker med vegetarisk mat. ”Om du vill ha ett veganskt husdjur, så skulle jag rekommendera kaniner eller marsvin.”

Drygt 14 000 deltagare deltog i forskarnas undersökning: vegetarianer visade sig ha dubbelt så många depressiva episoder som köttätare, även när variabler som rökning, alkoholintag och fysisk aktivitet beaktades. Men själva orsaken till resultatet gick inte att finna; forskarna har att göra även i fortsättningen.

Och det finns andra studier som tyder på en distinkt korrelation mellan humör och mat. Under 2017 tittade forskare på dieter för personer med allvarliga depressiva symtom, och fann att många av dem åt mycket fullkorn, magert protein, lågfetthaltiga mejeriprodukter och vegetabiliska livsmedel, skriver New York Post.

Samtidigt har växtbaserad kost länge förknippats med en lägre risk för hjärtsjukdomar. ”För att skydda hjärtats hälsa måste din kost fokusera på kvaliteten på vegetabilisk mat”, säger den amerikanska forskaren Ambika Satija.

”Vi blir den första staden i Nederländerna, och faktiskt Europa och i världen, som förbjuder ’dåliga’ köttannonser på offentliga platser”, sa Ziggy Klazes, rådsmedlem för partiet Groen Links, rapporterar Daily Mail. Hon sa att det gick emot stadens politik att ”tjäna pengar genom att hyra ut stadens offentliga utrymmen till produkter som påskyndar den globala uppvärmningen”.

Förbudet inriktas på allt ”billigt kött från intensivt jordbruk”, vilket även ska inkludera annonser från snabbmatskedjor. Förbudet har kritiserats av den holländska köttindustrin, som ser det som en form av censur och stigmatisering av köttätare. De har tidigare kampanjat för att få fler att äta mer kött (95 procent av befolkningen äter redan kött).

Amsterdam och Haag har tidigare förbjudit annonser för flygresor, bensindrivna bilar och fossila bränslen.

Du har länge fått höra att du måste lyssna på vetenskapen när det gäller klimatfrågor. Det åtföljs ofta med en uppmaning om hur du ska leva. Vilken sorts bil du köra, hur dina sopor ska sorteras, hur du tillbringar din semester. 

Du förväntas leva efter en mängd regler utformade av dem som säger sig lyssna på vetenskapen.

De kan låta som Greta Thunberg:

”Lyssna inte på mig – lyssna på forskarna!”

”Lyssna på vetenskapen!”

Ibland kan de själva vara forskare, som Johan Rockström – och han brukar låta så här:

”Vetenskapen har varit tydlig och kunskapen har funnits där för den som velat veta.”

Vad har då vetenskapen sagt klart och tydligt? Jo, att planeten för 30 år sedan slog i taket för vad den klarar av. Den tankegången förde Rockström fram i sitt Vinterprat i P1 i januari 2020.

Det är alltid svårt att följa med i Rockströms tidslinje. 2020 var det 30 år sedan vår planet blev så överansträngd att den inte klarade mer.

2008 förklarade Rockström att mänskligheten hade tio år på sig att ställa allt tillrätta så att jorden inte skulle gå under av klimatförändringar och miljöförstöring.

2020 borde han alltså ha sagt att tiden var ute, men istället förklarade han i sitt vinterprat att vi ”hade tio år på oss”.

Varje gång hänvisar han till vetenskapen.

Johan Rockström är i dag direktör för Potsdaminstitutet för klimatpåverkansforskning och professor i jordsystemvetenskap på universitetet i Potsdam. Han är också chefredaktör för tidskriften Global Sustainability, chefsforskare för Conservation International och ledamot för Earth League, Future Earth och EAT Advisory Board.

Han fick också 2016 Hederslegionen, Frankrikes högsta officiella militära och civila utmärkelse.

I går berättade vi om EAT–Lancet-rapporten som deklarerar att vi i Sverige och Norden ska ställa om vår mathållning för att rädda jorden. Vi ska minimera ätandet av nötkött och fläsk och istället äta mycket mer nötter, grönsaker och bönor. Mycket mer.

EAT–Lancet-rapporten presenterades som vetenskap, och hjärnan och organisatören bakom rapporten var Johan Rockström.

Men hur vetenskaplig är rapporten?

I en artikel på DN Debatt presenteras rapporten av elva forskare som deltagit i utarbetandet av den. De hävdar vi måste ställa om: ”… snabbt till nyttigare och mer klimatsmart mat”.

Det är den omställningen som innebär att vi måste ha ”en cirka tio gånger högre konsumtion av bönor, linser och andra baljväxter, en fördubbling av grönsaker, samt en kraftig ökning av nötter och frön, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden i dag.”

Rött kött ska minskas med fyra femtedelar enligt rapporten.

EAT–Lancet-rapporten fick stort genomslag när den presenterades. Det märks i rekommendationerna från statliga verk i Sverige. Livsmedelsverket säger så här på sin hemsida:

”Kött är det livsmedel som påverkar klimatet och miljön mest. Därför är det viktigt för miljön att minska på köttet och att välja det kött man äter med omsorg.”

I sina rekommendationer om vad man ska utesluta i sin kost, vad man ska byta till och vad man ska minska på går man helt på tankegångarna i EAT–Lancet-rapporten.

Tankegångarna var inte helt unika när rapporten kom – men det som gjorde att rapporten utmärkte sig var dess krav på ”snabba” åtgärder och en global omställning när det gällde vad som skulle produceras i matväg.

Expressen, Aftonbladet, DN och SvD presenterade 2019 EAT–Lancet-rapporten som en vetenskaplig och viktig rapport.

Sveriges Television gjorde ett inslag där vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättade att hon ätit den ”planetära hälsodieten” i ett år.

När rapporten beskrivs i inslaget förklaras det att:

"Eat–Lancet kommissionen har gjort en vetenskaplig genomgång av hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050.”

Alltså, en rapport som Johan Rockström drivit fram får stort genomslag och presenteras som ”vetenskap” i media. Den ligger till grund för kvällstidningarnas återkommande råd om hur du ska leva hälsosamt och klimatvänligt.

Så har det varit i två år.

Men så var det där med vetenskapligheten.

Vi frågar Amanda Wood som var med och utarbetade rapporten. Hon är forskare på Stockholm universitets Resilience Centre.

Är det verkligen rationellt att vi i Sverige börjar äta tio gånger mer nötter än vi gör i dag?

Det viktiga att hålla i minnet är att EAT–Lancet-rapporten var global och därför inte kan vara specifik utifrån varje lands behov.

Men utgår EAT–Lancet-rapporten från de förhållanden som gäller i Sverige och Norden? 

Den globala dieten är inte en diet som löser alla problem och vi skulle älska om länder gjorde lokala justeringar och fortsatta analyser av vad som passar dem. Och det behövs sådana analyser och justeringar. Dieten i EAT–Lancet har till exempel spann som ska göra det möjligt för anpassningar till regionala, kulturella och individuella preferenser. 

Men ser man till de konkreta förslag som de som presenterat rapporten framfört när det gäller Sverige så är det att vårt intag av rött kött ska minskas drastiskt.

Något som har framförts som en vetenskaplig sanning i två år. Ofta av journalister som kanske inte läst rapporten.

Och nu säger en av forskarna alltså att: 

Vi uppmanar till förändring men det är omöjligt i en global studie att peka ut specifika vägar och åtgärder på lokal nivå.

Forskarna som lanserade EAT–Lancet-rapporten hävdade att det krävdes en ”snabb” förändring.

Nu säger en av forskarna som deltog i rapportarbetet att det inte finns några lokala analyser som är vetenskapliga.

Men i Sverige är förändringen ändå i full gång sedan två år – allt beroende på att människor lyssnat på ”vetenskapen”.

Och även om det nu finns en vetenskaplig rapport – som vi berättade om i går – som visar att nötkött och fläsk är bättre för svensk miljö; en rapport som utgår från svenska förhållanden, så lever de av Rockström skapade föreställningarna kvar i media och i människors tankar.