Tyskland har nu stängt ned sina sista kärnkraftverk, efter ett beslut fattat 2011 under Angela Merkels ledning. Det har visserligen dykt upp nya diskussioner och även politiker inom förbundskansler Olaf Scholz egen koalition har velat skjuta upp beslutet. Samtidigt har man i Finland öppnat en ny reaktor som nu går på full kraft, miljövänlig el säger operatören TVO.

Den 15 april stängde det sista tyska kärnkraftverket för gott, skriver Aftonbladet. Det ursprungliga beslutet togs 2001, men revs upp 2010. Men 2011 efter katastrofen i Fukushima i Japan återinfördes beslutet om nedstängning.

Debatten blev ännu hetare efter att Ryssland gick in i Ukraina i fjol. Opinionen vände och i augusti 2022 ville en majoritet av tyskarna se en förlängning av kärnkraften. 41 procent ville bygga ut kärnkraften.

Kritiker har påpekat att landet nu kommer behöva förlita sig på fossila bränslen. Landet har som mål att vara koldioxidneutralt 2045 och fasa ut kolet 2030.

Reaktorerna som stängs har stått för sex procent av landets elproduktion. Enligt myndigheterna kommer underskottet av el nu att lösas med kolkraft, gas och förnybar energi.

Just förnybar energi kommer regeringen bygga ut snabbt, har man lovat. Innan stängningen utgjorde 70 procent av landets energibehov av import.

Efter stängningen hölls fester i flera tyska städer. Greenpeace som länge varit en grundbult i kärnkraftsmotståndet festade vid Brandenburger Tor i Berlin.

https://twitter.com/JTrittin/status/1647337772858892288

Klimataktivsten Greta Thunberg har sagt att det är ett misstag att stänga ned kärnkraften i Tyskland om det innebär att förbrukningen av kol ökar.

Annan politik i Finland

I oktober 2022 sattes Olkiluoto 3 igång för provdrift. Bygget har varit kritiserat men när Finland liksom stora delar av Europa i höstas ställdes inför en energikris fick den nybyggda reaktorn nya vänner. Den skulle stått klar för 13 år sedan men flera förseningar har skett under åren.

Reaktorn har en kapacitet på 1 600 megawatt och är en av de största i världen, skriver Svt. Den har kostat 110 miljarder kronor att bygga. Den täcker ungefär 14 procent av det totala energibehovet i Finland.

Natten till söndagen 16 april togs reaktorn i full tjänstgöring. Efter flera tester är produktionen nu regelbunden, skriver Yle. Samtidigt har elpriserna sjunkit till nivåer liknande våren 2019, och har varit noll vissa nätter. Priset beror på faktorer som hur produktionen i Europa ser ut för tillfället.

Nu täcks ungefär 50 procent av Finlands energibehov av kärnkraft, motsvarande 4 300 megawatt per vecka. Totalbehovet är 8 300 megawatt.

Enligt Olkiluotos operatör TVO är öppnandet av en ny tredje reaktor Finlands största gärning för klimatet, skriver AFP. Man ökar nu takten för att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle, menar man.

Bahnhofs vd Jon Karlung säger till SVT att han vill bygga en ny kärnreaktor i Norra Djurgårdsstaden. Bahnhof bygger just nu ett nytt datacenter i området. På platsen är det nära till ett fjärrvärmeverk som kan ta hand om spillvärmen. Dessutom finns redan elnät på plats. Många storföretag är med på noterna, men vissa är också totala motståndare. Stolfabrikanten H2 Greensteels kunder kräver helt kärnkraftsfri el.

Även om Bahnhof inte är en storförbrukare av el jämfört med tung industri är man ändå del av en stor och växande bransch. Serverhallar förbrukar tre terawattimmar per år, men det väntas öka till sex inom ett par år. På tio års sikt är den här formen av investering möjlig, tror Karlung, men man måste ta sig förbli vissa politiska hinder.

Jag har ett helhetsperspektiv. Det vore fint att komma fram till en lösning där man återanvänder energi och producerar el med en mindre reaktor, säger han.

https://twitter.com/JonKarlung/status/1632363189030510593

Det är inte bara Bahnhof som vill göra liknande satsningar. SVT har gjort en enkät som visar att gasföretaget Linde (tidigare AGA) och gruvföretaget Boliden är inne på samma spår.

Att vi ska vara en kärnkraftoperatör, det tror jag inte. Vi är ett metallföretag. Men att däremot i vissa lägen investera för att komma åt elen, det kan man nog tänka sig, säger Mikael Staffas, vd Boliden till SVT.

Till SVT säger nio av elva storföretag att det är ganska eller mycket viktigt med ny kärnkraft. Dessa vill dock främst ha vindkraft, men den räcker inte till. Det handlar främst om stora företag inom skogs, gruv- och metallindustrin. Utan satsningar på energiförsörjningen är tusentals arbetstillfällen hotade.

Gruvbolaget LKAB väntas öka sin energiförbrukning mellan 60 och 70 TWh till 2045. De flesta som svarat på enkäten vill ha utbyggnad av samtliga energislag, som sol, vind och liknande.

Ett undantag från den positiva synen på kärnkraft är H2 Greensteel som bygger en ny stålfabrik i Boden. De kommer bli en av landets största elförbrukare, men vill inte köpa el från kärnkraft. Deras kunder är nämligen väldigt medvetna i sina val och kräver att stålet är både fossilfritt och kärnkraftsfritt.

Man valde att lägga sin fabrik nära kraftledningarna i Boden, ett medvetet val. Och man har avtal med norska Statkraft som äger vattenkraftverk även i Sverige. Man har gjort allt man kan för att inte köpa el från kärnkraft. Man räknar också med att produkten fossilfritt stål säljs till ett premiumpris.

Den elfte februari kom ett förslag från regeringen om att möjliggöra för byggandet av nya kärnkraftsreaktor. Just nu får reaktorer bara finnas på tre platser i landet. Man har också inspirerats av andra länder, där man bygger mindre reaktorer.

Lagstiftningen ska anpassas efter ny teknik och ny utveckling, enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Regeringen tittar också på att återstarta Ringhals 1 och 2.

Länder som planerar bygga små kärnreaktorer är bland andra Polen, Kina, Storbritannien, Kanada och USA. I Kina väntas man driftsätta reaktorer 2026 och i Polen 2029.

Tyskland har undvikit den värsta sortens scenario av ekonomisk härdsmälta efter att gasimporten av rysk gas minskats radikalt. Det tycker landets klimat- och finansminister Robert Habeck, som var på besök i Oslo. Tyskland har sedan den ryska gasen minskat försökt gottgöra sig på andra sätt, till ett betydligt högre pris.

Samtidigt råder oenighet inom regeringskoalitionen. Återstående kärnkraftverk är aktiva till april i år, men hur länge till? Och industriorganisationerna spår själva ett mörkt år.

Nu är gasreserverna väl påfyllda, till 90 procent, och priserna faller. Men Habeck är också optimist inför framtiden. Detta då gasaktierna stigit i pris på grund av att man kunnat öka importen naturgas i flytande form, skriver AFP.

Den tyska industrin har räddats, men man har liksom andra länder kämpat med att bygga ut infrastrukturen för flytande gas. Norge har ökat sin gasproduktion med åtta procent under 2022, Tyskland är en stor importör. Man kommer också utöka samarbetet med Norge vad gäller batteritillverkning och förnyelsebar energi.

Man kommer också samarbeta i utvecklingen av vätgas, som man vill ska ersätta både naturgas men främst kol. Just nu bränner man kol, men det ska fasas ut till 2030, är planen. Vätgasen ska först utvinnas ur naturgas, men sedan från vindkraft som Norge och Tyskland ska utveckla tillsammans. Man ska också utreda ett bygge av en vätgasledning mellan länderna.

Men är alla verkligen lika optimistiska som Habeck?

Den senaste uppgiften om inflationen i Tyskland är 8,6 procent på årsbasis, vilket är den högsta uppmätta sedan 1951. Detta slår hårt mot vanliga tyskar, som får se priser på till exempel mat stiga kontinuerligt. Matpriserna i december 2022 var 20,7 procent högre än samma månad ett år tidigare.

Även energipriserna hade stigit, med 24,4 procent, rapporterar Fox News.

Inflationen var uppe på tio procent i november men de statliga subventionerna av hushållens energiräkningar dämpade den något. Subventioner av gaspriser började dock redan i slutet av 2021, men krigsutbrottet i februari i fjol eskalerade problemen.

Tyskland har lanserat flera stödpaket under 2022, något vi rapporterat om här.

Till exempel 150 miljarder kronor i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. Energijätten Uniper förstatligades för att inte gå i konkurs, till en kostnad av 170 miljarder. I september kom ett nytt, gigantiskt stödpaket på 650 miljarder för hjälp med hushållens energikostnader.

Man har dessutom ställt ut 680 miljarder i lånegarantier till energiföretag, för att undvika kris.

För månaden december gick staten in och betalade gasräkningen för alla hushåll samt små och medelstora företag. Till detta tillkommer energibesparande åtgärder som släckta lampor i offentliga miljöer, stängda simhallar och liknande.

Både hushåll och industri kommer ha pristak på el, till och med minst april 2024, skriver The Guardian. Och någon normalisering kommer inte ske så länge kriget i Ukraina fortgår.

De stora stödpaketen har dessutom fått stark kritik inom EU, Polen har anklagat Tyskland för att förstöra den inre marknaden. Tyskland är motståndare till ett pristak för gas som gäller hela EU.

Ett sätt att bemöta det nya energibehovet efter krigsutbrottet är att börja utvinna brunkol igen. Detta har dock inte tagits emot väl av miljöaktivister.

I Lützerath i västra Tyskland har polisen hamnat i konflikt med demonstranter. Byn ska rivas till förmån för en kolgruva, vilket aktivisterna motsatt sig.

https://twitter.com/miodragsoric/status/1613155314932514816?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1613155314932514816%7Ctwgr%5Ef190f706ec076a9f7f411ad62052cdd237613424%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fen%2Fgermany-police-clear-climate-activists-from-coal-village%2Fa-64348240

Polisen evakuerar nu demonstranter och spärrar av området så att planerna för gruvdrift kan fortskrida. Det är energijätten RWE som kommer driva projektet.

Samtidigt kommer protesterna fortgå in i det sista, och klimataktivisten Greta Thunberg kommer till byn på lördag för att visa sitt stöd.

Trots att det tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen är en del av regeringskoalitionen återöppnas alltså kolgruvor.

En annan het potatis har varit kärnkraften. Planen var att stänga ned resterande tre kärnkraftverk i landet under 2022. Men även här kom kriget emellan. Samtliga tre kvarvarande kommer vara aktiva till åtminstone april 2023.

Även här finns oenighet inom regeringskoalitionen, men Habeck accepterade rikskansler Scholz beslut att förlänga livstiden på kvarvarande reaktorer. Det minsta partiet i koalitionen, liberalerna i FDP, vill hålla dem öppna till 2024.

Industrisektorn ser dock mörkt på 2023. Tre av fem företag är pessimistiska för året och förväntar sig en lägre produktion på grund av energipriserna.

Ordföranden för biltillverkarorganisationen VDA, Hildegard Müller, sade att Tyskland saknar en långsiktig strategi för energiförsörjningen. Utan det finns det en riska att man tappar i konkurrenskraft, permanent, menar hon.

Enligt IfW-institutet i Kiel kommer den tyska ekonomin som helhet minska med 0,7 procent, vilket är en radikalt sämre prognos än man gjorde för ett halvår sedan. Då trodde man på 3,3 procents ökning. Enligt IWH-institutet i Halle kommer ekonomin sjunka med 1,4 procent.

Regering själva är mer optimistisk och tror på en ökning med 2,5 procent. Det återstår att se vilka som har rätt.

https://youtu.be/twZlcXuJTp8

Genom att ta bort den begränsning som säger att Sverige kan ha högst tio reaktorer i drift ska det nya förslaget möjliggöra att nya kärnkraftsreaktorer byggs. Även begränsningen som säger att reaktorer bara får finnas på tre platser ska slopas – i dag finns kärnreaktorer i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

”Man ska kunna bygga fler reaktorer på fler ställen än vad man kunnat göra hittills”, säger Kristersson. Statsministern menar att denna åtgärd är ett avgörande steg i den utbyggnad av svensk kärnkraft man utlovat, och hänvisar till Tidöavtalet.

Enligt klimat- och miljöministern ska nya reaktorer kunna byggas där de gör som mest nytta. ”Vi ser också att andra länder bygger små reaktorer, i stället för några få stora”, säger Pourmokhtari. ”Vi vill också ha en lagstiftning som gör det möjligt att bygga olika typer av reaktorer.” Efter en remissrunda kan lagändringen träda i kraft 2024.

"Förlängningen kan betyda att vi får ett fortsatt ansträngt läge", säger Aida Makvandi på Energimarknadsinspektionen. "[Ringhals 4] är placerad i södra Sverige, och det är där vi har mest efterfrågan av el. Så i och med att den försvinner belastas ledningarna från norr till söder ytterligare, vilket betyder att det kan bli svårt att täcka behovet för just södra Sverige", skriver SVT Nyheter.

Enligt Makvandi vore en mild vinter det bästa, med mycket blåst och regn. Det kanske inte blir särskilt mysigt, men det skulle leda till lägre elpriser. "Vind och vatten är två betydande delar av energiproduktionen", avslutar Makvandi.

Reaktor 3 vid Oskarshamns kärnkraftverk repareras just nu, vilket lägger sten på börda. Beräknas tas i drift den 18 december. Samtidigt bidrar en minskad konsumtion till att elpriserna trycks ner.

”Den ryska invasionen i Ukraina och de höga naturgaspriserna har gett höga elpriser på kontinenten”, säger Magnus Thorstensson på Energiföretagen till SVT Nyheter. ”Men det förstärks just nu av att det blåser väldigt litet, vilket innebär att man måste använda dyrare elproduktion vilket höjer elpriserna.”

Sverige har i normala fall vatten- och kärnkraft som balanserar tillgång och efterfrågan, men så är inte fallet just nu. Bland annat är kärnkraftverket i Oskarshamn stängt under en period, vilket bidrar till att ett redan ansträngt kraftläge försämras ytterligare.

En annan utmaning är att överföringskapaciteten i elnätet begränsats de senaste åren; elektriciteten kan inte matas ut på stamnätet på samma sätt som förut. En ökande förbrukning medför risk för kollaps i systemet, enligt Svenska kraftnät. Många föråldrade ledningar behöver förnyas.

Beslutet följer på bristen av fransk el, då mer än hälften av Frankrikes kärnkraftverk är nerstängda, sa Habeck till journalister i Berlin. Den franska elen som fryser inne kompenseras med gaseldade kraftverk i Tyskland, och där finns det vissa problem med importen just nu, och ett tag framåt.

Hans beslut innebär en besvärlig helomvändning, även om Habeck sa att det var en reaktion på den nuvarande situationen, inklusive vad han kallade en eskalering av situationen i Ryssland, ”som utvecklas ganska dramatiskt”, och att han var motståndskraftig mot populistiska krav.

Habeck, från gröna Allians 90/De gröna, har länge motsatt sig kraven på att fortsätta använda kärnkraft som energikälla. Hans argument blev allt svårare att försvara i takt med den uteblivna ryska gasen. De franska kärnkraftverken har svårt att kyla reaktorerna, då vattnet i floderna sinar.

Effekten är inte mycket att hänga i julgranen men reaktortypen är intressant. Saltsmältereaktorn uppfanns i USA redan på 50-talet och under 60-talet så byggde Oak Ridge National Laboratory i USA en drygt 7 MW liten saltsmältereaktor för att testa konceptet. Det utvecklades tyvärr inte vidare efter att Oak Ridge fick ny ledning och saltsmältereaktorer har sedan dess legat i glömska vilket möjliggjorde att Kina kunde åka över till USA och dammsuga Oak Ridge på all information kring reaktorn. I början på 2000 talet så uppstod dock på nätet en liten men dedikerad samling av saltsmälteentusiaster som återpopulariserade reaktortypen och idag finns det otaliga startups som försöker utveckla den, bland annat Copenhagen Atomics här i Skandinavien.

Lockelsen kommer sig av neutronekonomin i reaktorn. En vanlig reaktor, så som exempelvis Ringhals, laddar man med uran anrikat så att det består av fyra till fem procent av uranisotopen U235. I vanligt naturligt uran finns endast 0,72 procent U235 och resten är U238. Av de två uranisotoperna så är det endast U235 som klyvs när det träffas av en neutron och det är därför anrikning krävs för att man överhuvudtaget ska få en kedjereaktion. Men U238 kan förvandlas till Plutonium-239 genom att absorbera en neutron och Pu239 kan i sin tur klyvas. Detta sker kontinuerligt i våra reaktorer och cirka en tredjedel av energin som produceras där kommer från Pu239. I en vanlig reaktor så konsumeras det dock mer U235 än vad det skapas Pu239 vilket beror på att allt för många neutroner absorberas i andra material än U238.

I en saltsmältereaktor kan man dock uppnå bättre neutronekonomi, det gör man dels genom att använda torium istället för uran och dels genom att bränslet är i smält form. Th232 som återfinns i naturen kan ej klyvas men om den absorberar en neutron så förvandlas den till U233 och U233 klyvs utan problem, nyckeln är att det produceras fler neutroner per klyvning i U233 än vad det gör i U235 eller Pu239. Den andra nyckeln är den smälta formen vilket möjliggör att under drift separera bort alla de klyvningsprodukter som annars finns kvar i bränslet och stjäl neutroner. De två faktorerna tillsammans innebär att man kan man producera fler nya U233 kärnor än vad som klyvs till dess att allt torium har bränts, man uppnår därmed den efterlängtade totala förbränningen av bränslet jämfört med någon enstaka % i en vanlig reaktor.

En saltsmältereaktor har även på papper avgörande säkerhetsfördelar, den drivs vid vanligt atmosfäriskt tryck och kan därför vid läckage inte tappa kylmedel på samma sätt som en vanlig reaktor och härden kräver inte aktiv pumpning för att kylas vilket gör att det oproblematiskt om man tappar all elförsörjning. Reaktorn kommer dock inte utan sin egna uppsättning med nackdelar. Kärnklyvningar producerar praktiskt taget alla grundämnen i hela det periodiska systemet och kombinerat med att bränslet är i en smält röra så får man en aggressiv kemisk brygd att hantera som korroderar alla slags strukturella material i reaktorn, det är inte för inte det kallas för kemistens reaktor. Dessutom så hålls inte gasformiga radioaktiva ämnen kvar i härden så som i en vanlig reaktor där varje bränslestav är ett förslutet rör.

Det återstår att se om den förbättrade bränsleekonomin kombinerat med en högre verkningsgrad balanserar ut materialens förkortade livslängd och de aktiva system som krävs för att rena smältan och kontinuerligt ta hand om radioaktiva restprodukter. Expertåsikterna går isär men nu kan vi äntligen se en sådan reaktor i drift igen efter 50 års stiltje.

https://youtu.be/BEOkxg25DfI

”Det är mycket olyckligt att Ringhals 4 kommer att stå stilla under längre tid än planerat”, säger Ringhals vd Björn Linde i ett pressmeddelande. Produktionsstoppet innebär att omkring hälften av Ringhals vanliga kapacitet försvinner.

Elen från Ringhals 4 går till elområde 3, där vi bland annat hittar Stockholm med omnejd. ”Det här produktionsstoppet kommer att påverka redan hårt drabbade kunder i det här området”, säger Maria Erdmann, vd för God el, till Expressen. ”I december 2021 betalde en villaägare i elområde 3 i snitt 5 000 kronor för elen den månaden. Med de prognoser som nu ligger för vintern kommer fakturan för december i år hamna på 15 000 – och det var innan nyheten om reaktorstoppet.”

Reparationerna av Ringhals 4 beräknas ta tre månader. ”30 november har vi lämnat som datum till elmarknaden”, säger Anna Collin, presschef vid Ringhals.

Den befintliga anläggningen byggdes med sovjettidens teknologi på 1980-talet under Ungerns kommunistiska period, och är landets enda kärnkraftverk. Det tillhandahåller 40 procent av landets behov av el. Den nya anläggningen, som beräknas driftsättas 2030, fördubblar elproduktionen, skriver The Guardian.

Ryssland finansierar större delen av projektet med ett lån på 100 miljarder kronor till Ungern, som betalar resterande 25 miljarder kronor. Finland avbröt ett liknande ryskt kärnkraftverksprojekt i maj på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

Ungern har avstått från EU:s ansträngningar för att isolera och sanktionera Ryssland efter kriget mot Ukraina. När resten av EU nu kämpar hårt för att göra sig fria från rysk olja och gas har Ungern fått till ett undantag, och har förhandlat fram extra leveranser av naturgas.

"The laws of nature are constructed in such a way as to make the universe as interesting as possible."

Den 28 februari 2020 så förlorade vi en av de briljantaste män som någonsin vandrat på vår jord, hans namn var Freeman Dyson och det var vid den ringa åldern av 96 år som han slöt ögonen för sista gången.

För mig är det inte Einsteins yviga hår eller Bohrs anlete som dyker upp i mina tankar när jag tänker på den arketypiske vetenskapsmannen, nej det är Dysons spjuveraktiga leende. Det var något fängslande med Dysons kombination av råa intellektuella hästkrafter, med en outsläcklig nyfikenhet, barnslig optimism samt ett obotligt konträrt sinnelag. En kombination som ledde honom till att utforska praktiskt taget varje intressant frågeställning både inom och utanför naturvetenskapens territorium; och han var helt orädd för vad andra akademiker tyckte om det.

"I have the sense that when consensus is forming like ice hardening on a lake, Dyson will do his best to chip at the ice."
— Steven Weinberg, Nobelpristagare i fysik

Och det är mångsidigheten som gör honom fascinerande. Hans flinka sinne kunde ledigt växla mellan de mest komplexa frågorna inom matematisk fysik till att designa kärnreaktorer, eller från grunnande över hur man detekterar utomjordiska civilisationer, till att fundera på parapsykologins rimlighet, eller tala om religionens relation till naturvetenskap, kritisera klimatmodellernas pålitlighet och skissa på livets uppkomst – för att bara nämna några få av de frågor han utforskat. Hans främsta bedrift inom fysiken var att visa på ekvivalensen mellan Richard Feynmans och Schwinger–Tomonagas olika formuleringar av kvantelektrodynamik och det var under det arbetets gång som han lyckades demonstrera den lika unike Feynmans briljans för alla andra fysiker som innan dess inte begripit ett ord av vad Feynman sade.

Trots Dysons matematiska skicklighet verkar ändå mer praktiska frågor ha haft en oemotståndlig dragningskraft på honom och det är för sina tankar kring megaingenjörskonst som han blivit mest känd bland allmänheten, främst kanske för de inom science fiction så populära Dysonsfärerna.

Eftersom jag själv är skolad som reaktorfysiker så kan jag dock inte låta bli att charmas lite extra av Dysons äventyr i kärnenergins förlovade värld.

"I have felt it myself. The glitter of nuclear weapons. It is irresistible if you come to them as a scientist. To feel it's there in your hands, to release this energy that fuels the stars, to let it do your bidding. To perform these miracles, to lift a million tons of rock into the sky. It is something that gives people an illusion of illimitable power, and it is, in some ways, responsible for all our troubles — this, what you might call technical arrogance, that overcomes people when they see what they can do with their minds."
— Freeman Dyson

Det var inte bara så att Dyson ledde gruppen som designade vad som blivit den i särklass populäraste typen av forsknings- och utbildningsreaktor (Trigareaktorn), han ansåg även att kärnenergi var nödvändig för att hjälpa människan kolonisera solsystemet. Sättet som Dyson ville ta sig ut i rymden på var dock – i sann Dysonanda – tämligen oortodoxt. Han ville rida på atombombsexplosioner. Projektet, som fick namnet Orion, leddes av den legendariska kärnvapendesignern Ted Taylor och tillsammans ville Dyson och Taylor visa att bomberna som orsakade så stor förödelse i Japan, och som sedan dess hotar all civilisation på jorden, även kunde användas för att få livet att blomstra i hela solsystemet.

Vid en första anblick så verkar tanken självmordsbenägen, vad för konstruktion skulle kunna stå pall för en atombombsexplosion? Och även om strukturen överlever skulle inte accelerationen dräpa allt den bär inom sig? Svaret visade sig vara att om man bygger ett tillräckligt massivt rymdskepp som är monterat på en lika massiv stötdämpare som har en ännu massivare stålsköld på andra änden så är det fullt möjligt. När farkosten ännu är i atmosfären så kommer kärnexplosionerna skapa tryckvågor i atmosfären som drämmer in i plattan och driver den uppåt och väl ute i rymdens vakuum så sprejar man istället olja på plattan vilken sedan förångas av värmestrålningen från bomberna och därmed skapar impulsen som fortsätter driva farkosten framåt. Under hela tiden dämpas och jämnas smällarna ut av stötdämparen och det hela blir till en behaglig resa för passagerarna. Putt, putt, putt ut i rymden på tusentals små nukleära kinapuffar i all den lyx som man kan få plats med inuti ett kryssningsfartyg.

https://youtu.be/njM7xlQIjnQ?t=544

Medan andra raketforskare jagade varenda gram och byggde farkoster av hårtunt aluminium för att ta sig till månen så planerade Dyson och Taylor alltså att skicka en solid stålkonstruktion av Titanics storlek till Saturnus månar. Dysons drömmar var som ni kan se alltid stora och med det intellektet bakom drömmarna så var de även realistiska, det fanns inga brister i ingenjörshantverket. Dödsdomen för Orion kom istället från byråkratiskt håll, förbudet som kärnvapenmakterna förhandlade fram mot kärnvapenprovsprängningar i atmosfären innebar nämligen även ett förbud mot Orion och valet mellan rymdens utforskning och ett slut för kalla krigets eskalering var svårt för Dyson, det var med illa dold sorg som han skrev sin dödsruna över projektet:

"The story of Orion is significant, because this is the first time in modern history that a major expansion of human technology has been suppressed for political reasons. Many will feel that the precedent is a good one to have established. It is perhaps wise that radical advances in technology, which may be used both for good and for evil purposes, be delayed until the human species is better organized to cope with them. But those who have worked on Project Orion cannot share this view. They must continue to hope that they may see their work bear fruit in their own lifetimes. They cannot lose sight of the dream which fired their imaginations in 1958 and sustained them through the years of struggle afterward-the dream that the bombs which killed and maimed at Hiroshima and Nagasaki may one day open the skies to mankind."

Orion är ett fascinerande projekt att dyka ner i och för den som vill läsa mer så har Freemans son George skrivit en mycket läsvärd bok, Project Orion: The True Story of the Atomic Spaceship. På tuben finns även en mysig dokumentär som blandar arkivfoton och filmer med intervjuer med Dyson, Taylor och Arthur C. Clarke, To Mars By A Bomb - The Secret History of Project Orion.

Dyson var en unik människa och man kan inte ens börja att fånga hans gärning i en liten artikel som den här. Han var den där sortens renässansman som den akademiska världen inte längre verkar förmå att producera och det är en fröjd att få en inblick i hans tankevärld via alla de populärvetenskapliga böcker han skrivit. I en tid då västerlandet verkar uppslukat av klimatångest och den ena masshysterin följer efter den andra så gör det gott för själen att drömma sig bort till varmblodiga fotosyntetiserande träd som växer på kometer och skapar sin egna mikroatmosfär, att läsa anekdoter från tiden spenderad med andra vetenskapliga giganter eller att få ta del av minnen från när Dyson och vänner samlades i en liten skola över en sommar och designade en kärnreaktor från grunden.

https://www.youtube.com/watch?v=xYoLcJuBtOw

När kärnkraft debatteras i Sverige handlar det alltid om att vi ska bygga nya mycket stora anläggningar som Forsmark eller Ringhals. Då är kostnaderna och faran för haverier de frågor alla tvistar om.

Men kärnkraft kan vara en säker och billig lösning på de stora problem med elförsörjning Sverige står inför i dag – det menar de som i dag satsar på att bygga småskaliga kärnreaktorer. Vi har tittat närmare på några av de projekt som pågår i Sverige och i vår närhet, projekt som är alltför lite kända.

När man säger kärnkraft ser de flesta gigantiska lådor framför sig. Monumentala betongblock vars raka linjer våldför sig på öppna, böljande landskap. Det beror på att kärnenergi varit fast i en tjockisfälla ända sedan begynnelsen. Hela byråkratin har formats kring tanken på att större är bättre. Det verkar vara en trend som närmar sig sitt slut eftersom det blivit så dyrt och komplicerat att bygga jättereaktorerna, att endast de största elbolagen i världen kan göra det utan att pantsätta hela verksamheten. Misslyckade projekt såsom V.C. Summer i USA och Olkiluoto 3 i Finland har klart och tydligt demonstrerat riskerna och därför är det inte förvånande att många företag nu försöker lansera nedbantade modeller under paraplybegreppet Small Modular Reactors (SMR). Av entusiasmen att döma är det framgångsrikt. Kärnenergisektorn bubblar av entusiasm igen för första gången på flera årtionden. Framförallt fyra projekt är intressanta att titta lite närmare på.

Här hemma i Sverige vill Blykalla tillsammans med Uniper utveckla en blykyld reaktor baserad på KTH professorn, och Blykallas grundare, Janne Wallenius forskning. Slutmålet är att bygga en fabrik där de kan tillverka små reaktorer på löpande band, som sedan enkelt kan transporteras med lastbil till slutkunden. De kommer att bli på 55 megawatt, vilket kan jämföras med Oskarshamn 3:s 1450 MW. Den stora fördelen med bly som kylmedel är att de olyckor som kan ske i stora vattenkylda reaktorer är fysiskt omöjliga med bly eftersom man inte behöver trycksätta blyet och eftersom bly lätt cirkulerar passivt utan pumpar vid ett strömavbrott – så som skedde i Fukushima. En annan stor fördel är att man kan producera processvärme till tunga industrier, tillverka vätgas och få högre verkningsgrad vid elproduktion eftersom man kan köra vid högre temperatur.

Ett annat spännande nordiskt projekt är Copenhagen Atomics i Danmark. De satsar på vad som kallas för saltsmältereaktorer. I en saltsmältereaktor är bränslet nedsmält i en saltblandning som cirkuleras runt. Precis som med blykylda reaktorer kan även saltsmältereaktorer drivas vid höga temperaturer och även de är immuna mot allvarliga olyckor vid strömavbrott. Copenhagen Atomics tänkta reaktordesign är med sina 100 MW större än Blykallas projekt.

Det som gör de två företagen värda att lyfta fram är grundarnas praktiska inställning. De flesta kärnenergistartups som dykt upp har snabbt fallit samman eftersom de satsat på att omgående försöka dra in kapital till stora nukleära testanläggningar. Blykalla och Copenhagen Atomics har däremot insett att det finns mycket man kan bygga och testa innan man tar det slutliga steget till en kärnenergianläggning med all den kostsamma byråkrati det medför. Genom att stegvis testa sig genom material och komponenter, och kommersialisera dem i sig, bygger de upp verksamheter som är robusta.

Även på andra sidan Östersjön pågår utveckling av SMR. I Estland vill företaget Fermi energi bygga småreaktorer i baltstaterna och svenska Vattenfall har gått in som en liten delägare i projektet. Fermi vill inte utveckla en egen reaktor utan de siktar på att köpa färdiga pjäser och de utvärderar nu de olika alternativ som finns.

Det som förenar alla västerländska SMR projekt är att ingen reaktor ännu byggts om man inte räknar de reaktorer som driver fartyg. De enda med gedigen konstruktionserfarenhet är ryssarna och nu även kineserna. I Kina tog man nyligen i drift den andra av två stycken 250 MW stora kulbäddsreaktorer. 

Kulbäddsreaktorer är små till effekten, men inte till storleken. Kostnadsbesparingen ligger inte i att krympa de fysiska dimensionerna utan i att man har flyttat in säkerheten i själva bränslet. Kärnan i bränslet är knappt 1 mm små korn som består av en liten bit uran och poröst kol inkapslat i några lager pyrolytisk grafit och kiselkarbid. Kornen bakar man sedan ihop med grafit till några centimeter stora kulor som man fyller upp reaktorn med och allt kyls genom att pumpa helium genom bädden av kulor. Dessa korn är motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och höga temperaturer och de radioaktiva ämnen som bildas vid kärnklyvning förblir inneslutna i kornen även vid de värsta olycksförloppen. Det gör att man slipper bygga den vanliga enorma inneslutningen runt hela reaktorn vilket reducerar kostnaderna avsevärt.

Ingen av dessa tekniker är egentligen nya. Blykylda reaktorer har man haft i ubåtar i Ryssland, saltsmältereaktorer experimenterade man med i USA och kulbäddsreaktorer har varit i drift i Tyskland. Av främst byråkratiska skäl så stannade dock utvecklingen upp och vi fick dras med de stora vattenkylda reaktorerna som vi har idag. 

Nu är kanske tiden äntligen kommen för alla dessa olika och spännande reaktortyper som utvecklas av eldsjälar världen över? 

Är det småreaktorer som kommer rädda våra plånböcker under de kalla vintrarna framöver?