Kyrkan i Mönsterås har valt att ta in väktare vid stora sammankomster. Besökarnas väskor kontrolleras. Det är på grund av det växande terrorhotet mot kyrkor i Sverige. Samtidigt har antalet islamister i landet växt enorm de senaste åren. 2010 fanns det 200, i nuläget handlar det om tusentals.

Kyrkoherde Magnus Johansson säger till SR ”Jag har ingen anledning att inte ta det på fullaste allvar.” Johansson refererar också till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som säger att kristna gudstjänster är en måltavla.

Stiften i Växjö och Linköping har rått pastorerna att fortsätta vara ”öppna men vaksamma”. Svenska kyrkan har också centralt skapat ett utbildningspass på temat terrorhot, med beredskapshandläggare i stiften.

I maj greps två bröder i Tyskland, misstänkta för att ha planerat terrordåd mot en svensk kyrka. Motivet var enligt åklagarämbetet de koranbränningar som utförts i Sverige.

Mest kända är de som utförts av politikern Rasmus Paludan, dansk-svensken som är partiledare för Stram Kurs i Danmark, och även ställde upp i riksdagsvalet 2022.

Bröderna är medborgare i Syrien, 28 och 24 år gamla. De greps i Hamburg respektive en mindre stad i Bayern. Man har granskat brödernas digitala kommunikation, och där förstått att planen var att slå till mot en kyrka i Sverige.

Bröderna heter Anas Kiwan och Ahmad Kiwan, och tros ha köpt kemikalier för bombtillverkning på Ebay. Säpo vill inte kommentera uppgifterna, med hänvisning till att det är en del av det operativa arbetet.

Hur länge man kommer ha väktare vet inte Johansson, men det kan komma nya besked från MSB som ändrar läget. Reaktionerna har varit blandade, säger han till SVT. Vissa har visat förståelse, andra tyckt det är obekvämt.

2016 mörades en fransk präst av en IS-terrorist. 84-årige Jacques Hamel höll mässa i kyrkan Saint-Étienne-du-Rouvray i Normandy. Två beväpnade män tog sig och skar halsen av honom, innan de själva blev ihjäl skjutna av polisens elitstyrka.

Förövarna var Adel Kermiche och Abel Malik Petitjean, som svurit trohet till Islamiska Staten i Irak och Levanten. IS-affilierade Amaq News Agency skrev sedan att mordet utförts av två ”soldater” och var en del av IS motoffensiv i Syrien.

Redan 2017 varnade Säpo för att det finns tusentals våldsbejakande islamister i Sverige. Det var dessutom en dramatisk ökning åren innan dess. År 2010 fanns det runt 200 i landet, men siffran har mångdubblats flera gånger om. Det är ett nytt normalläge, rapporterade SVT då.

Ett sjukhus nära hotellet sa att de hade tagit emot 21 dödsoffer, men angav inte om det rörde sig om civila eller terrorister. En talesman för polisen i Kabul sa att tre angripare dödades, och en misstänkt greps, rapporterar AFP.

# More images available in the Full Article

En video visade människor som klättrade ut genom fönstren på de nedre våningarna i byggnaden. Hotellet är populärt bland kinesiska investerare som har strömmat till Afghanistan sedan talibanerna återvände, i jakten på riskfyllda men potentiellt lukrativa affärer.

Kina, som delar en gräns på 76 kilometer med Afghanistan, har inte erkänt talibanregeringen, men upprätthåller en fullständig diplomatisk närvaro där. Talibanerna är i sin tur beroende av Kina för att omvandla en av världens största kopparfyndigheter till en fungerande gruva.

https://twitter.com/gchahal/status/1602574062290898945

https://twitter.com/RealBababanaras/status/1602261913559511042

https://twitter.com/TajudenSoroush/status/1602261729383260161

https://twitter.com/MuslimShirzad/status/1602306383449309188

https://twitter.com/Kaffiro1/status/1602266474386948096

Den 44-årige Karlskronabon Bherlin Gildo åtalas för folkrättsbrott då han stred i Syrien för tio år sedan. 2012 reste han ner och anslöt sig till Mujahedeen Fi Ash-Sham, kopplade till al-Qaida och motståndare till Syriens regering. Trots att 150 IS-terrorister återvänt till Sverige är det mycket ovanligt med åtal. 2021 ska ett 40-tal utredningar om folkrättsbrott ha påbörjats. Samma sak gäller återvändande IS-kvinnor, där det främst är sociala myndigheter som kopplas in.

Det finns bilder på Gildo när han poserar med tillfångatagna och dödade civila, skriver SVT. Dessa propagandabilder är en del av bevisningen mot honom. Gildo har sedan dess bytt namn till Nathan Benoitzon.

Han ses också fira militära framgångar. Att han åtalats beror på att både civila och soldater som är satta ur stridbart skick ska vara skyddade. Att utsätta dem för kränkande behandling är ett krigsbrott.

Gildo själv har erkänt att det är han på bilderna. Men att syftet inte var att kränka någon, och att personerna han poserar med varit döda en längre tid. Han påstår också att han själv inte stridit.

# More images available in the Full Article

En del av bevisningen är redigerade filmer av händelserna som hittats på hans dator. Han ska på en bild posera vid ett huvud. På en annan riktar han ett vapen mot tre personer han poserar med. Totalt sett är bevisläget gott, enligt kammaråklagare Reena Devgun.

I ett inlägg på sin blogg från 2012 skriver journalisten Per Gudmundsson om Gildo och andra jihadister från Sverige. Gildo kallade sig Abu Dhirar Filibbini och laddade upp bilder på sitt Facebookkonto från militärbasen Sheikh Suleiman nära Aleppo.

Till bilden där Gildo poserar med en död regeringstrogen soldat hade han skrivit ”vår fiende, en död shabibha i (Sheik Sulayman Fi Darul Izza). Andra döda personer kallade han ”bashar asad’s hundar”, då presidenten i Syrien var Bashar al-Assad.

I förhör med Metropolitan Police i Storbritannien från 2014 kan Gildo inte svara på om det som står på Gudmundssons blogg är sanning eller lögn. Han påstår också att det är han som tagit bilder från bloggen och lagt upp på sin Facebook, men Gudmundsson säger sig tagit bilderna från Gildos Facebookkonto.

Gudmundssons är vittne i rättegången mot Gildo. Hans advokat Thomas Olsson ville dock stryka Gudmundssons vittnesmål från rättegången. Det främsta skälet enligt Olsson var att Gudmundsson inte skulle kunna tillföra några uppgifter i sak om vad som hänt vid det aktuella tillfället, till målet.

Tingsrätten bortser dock från kravet och säger att förhöret med Gudmundsson styrker att syftet med bilderna var att kränka offren. Straffet för folkrättsbrott är fängelse i minst fyra år.

Hur många återvändare åtalas?

2021 beräknas 150 IS-terrorister återvänt till Sverige och ett 40-tal utredningar om krigsbrott pågick. Här räknas inte kvinnor och barn in. Ungefär 300 personer anslöt sig till IS-terroristerna, men andra stred för andra terrorgrupper.

Ett par av de svenska IS-kvinnorna som återvänt har åtalats för brott. Den 49-åriga Lina Ishaq från Halland reste till Syrien 2013. Hon åtalades för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse, då hon använt sin son som barnsoldat.

I mars blev hon dömd till sex års fängelse, första gången i Sverige någon dömts för att ha använt en barnsoldat. Sonen dog i strid 16 år gammal.

Främst Säpo vet vilka som är IS-återvändare. Om de inte anses utgöra ett hot lämnas sällan information vidare till polis eller andra myndigheter.

Samtidigt visade en rapport från Försvarshögskolan 2017 att i princip alla 300 IS-resenärer gått på statliga bidrag, i någon form. CSN, bostadsbidrag, föräldrapenning, barnbidrag och liknande har hjälpt jihadisterna ekonomiskt.

Det är inga stora pengar, de blir inte rika på det, men det kan räcka långt i en konfliktszon, sade terrorforskaren Magnus Ranstorp till SVT.

Trots att både Irak och Syrien mycket snabbare lagför och dömer IS-terrorister står Sverige och stampar. Den stora majoriteten av återvändarna har fått återgå till ett liv i samhället. Vad de tar sig för i framtiden kan bli en obehaglig överraskning.

I mitten av oktober sa de styrande i Damaskus att de inlett en gemensam operation mot IS, med hjälp av tidigare rebeller i den södra provinsen. ”Vi är glada att IS-ledaren avlägsnades så snabbt”, sa Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre under en presskonferens. ”USA är fortfarande engagerade i att motverka det globala hotet från IS, och är redo att arbeta med internationella partners.”

Den senaste räden utfördes av rebeller från gerillaorganisation Fria syriska armén i Dar’a-provinsen i södra Syrien, säger den amerikanska militärens centralkommando till AFP. Provinsen kontrolleras mestadels av syriska regeringsstyrkor och rebeller som har nått överenskommelser med regimen.

Pentagon varnade i tisdags för att en förmodad turkisk markoperation mot kurdiska mål i Syrien skulle ”allvarligt äventyra” de framgångar som gjorts i kriget mot IS.

Enligt vittnen vid domstolen var de två männen belagda med handfängsel, men benen var inte fjättrade som vanligtvis är brukligt för högriskfångar. Övervakningsfilmer som sändes av lokala tv-kanaler visar hur de båda terroristerna sätter sig bakom en mc-förare, och sedan flyr genom de smala gränderna i staden.

IS-terroristerna dömdes till döden för mordet på Avijit Roy, en amerikansk-bangladeshisk författare och bloggare som hackades till döds med macheter i Dhaka 2015.

Rädslan för att tidigare upplösta islamiska terroristgrupper ska återuppstå ökar nu. Fram till 2016 mördade de dussintals författare, bloggare, intellektuella och aktivister de ansåg vara kritiska till fundamentalistisk islam, eller sympatiska med religiösa minoriteter.

Allison Fluke-Ekren döms till 20 års fängelse för terrorrelaterade brott. Den nu 42-åriga kvinnan från Kansas i USA smugglade ut sina barn ur landet, till Syrien. Där var hon en del av IS-terroristernas verksamhet, hon tränade bland annat unga flickor hur man använder AK-47 och bombvästar. Informellt kallas hon ”IS drottning” och ledde en dödspatrull bestående av enbart kvinnor.

Fluke-Ekren gifte bort en sin 13-åriga dotter till en IS-terrorist. Hon ska också ha utnyttjat sina barn för sexuella syften. Barnen beskriver henne som ett monster som utsatte dem för sexuell tortyr. Att hon bara får 20 år bakom lås och bom beror på att det är maxstraff för åtalspunkterna. Åklagarna menar ändå att straffet är otillräckligt för de illdåd hon begått.

Fluke-Ekren växte upp på en gård i Overbrook i Kansas och var duktig i skolan. Hon fick två barn med sin första man, sedan skilde hon sig och började studera på University of Kansas. Där träffade hon Volkan Ekren, hennes nya man, och konverterade till islam. Hon och Ekren fick fem barn tillsammans och adopterade ytterligare ett.

2008 flyttade familjen till Egypten och 2011 till Libyen. Där började också hennes karriär inom terrorsekten. Hon skickade hotfulla brev till sin ex-man och krävde 60 000 kronor för att låta deras barn åka hem till USA igen. Hon ska också ljugit om att den ena dottern avlidit.

Familjen alternerade mellan Irak, Turkiet och Syrien och bodde en tid i Mosul, när IS-terroristerna var som starkast. Hon tog där namnet Umm Mohammed al-Amriki och ledde Khatiba Nusaybah, dödspatrullen med enbart kvinnor.

Volkan Ekren tillhörde en krypskyttenhet och dog i strid 2015. Hon gifte om sig tre gånger med olika högt uppsatta terrorister och fick ytterligare fyra barn.

Hon påstår själv att den träning hon bistått med bara haft självförsvar som syfte. Att hon skulle blivit manipulerad av sin andra make var inget rätten valde att tro på.

Svenska IS-kvinnor

I kölvattnet av IS-terroristernas kollaps i Mellanöstern har ett antal rättegångar startats mot européer som rest och frivilligt deltagit i deras verksamhet. Ett antal av dessa är kvinnor, som främst via giftermål och på andra sätt bistått terroristerna. Det finns uppmärksammade exempel på sådana som rest från Sverige.

I november 2021 utvisades tre svenska IS-kvinnor tillbaka till Sverige, från Irak. I ett fångläger fanns vid den tidpunkten 18 svenska kvinnor. Många av kvinnorna hade fått barn under sin tid med IS-terroristerna. Att väcka åtal är svårt om det inte finns konkreta bevis på olagliga handlingar. De flesta kvinnor har skött hushållet åt sina makar, och tagit hand om barnen.

Samma höst 2021 utvisades också fem svenska IS-kvinnor från Turkiet. Samtliga av deras tio barn tvångsomhändertogs enligt LVU. Tre kvinnor återvände hem från ett läger i kurdiska delen av Syren, samma år. Där ska det 2020 funnits ett 70-tal kvinnor och barn med koppling till Sverige.

2021 hade drygt 150 IS-terrorister återvänt till Sverige, ej inräknat kvinnor och barn. Vid tidpunkten pågick ett 40-tal utredningar om krigsbrott. Av 300 resenärer var en tredjedel kvinnor.

Ett par av de svenska IS-kvinnorna har åtalats för brott. Den 49-åriga Lina Ishaq från Halland reste till Syrien 2013. Hon åtalades för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse, då hon använt sin som barnsoldat.

I mars blev hon dömd till sex års fängelse, första gången i Sverige någon dömts för att ha använt en barnsoldat. Sonen dog i strid 16 år gammal.

Camilla Olofsson, 56, åtalades i mitten av oktober i år för ett antal grova brott som ska ha skett i Syrien mellan 2013 och 2015. När hon reste dit hade hon med sig sina döttrar, som var i tioårsåldern. Den ena dottern giftes bort med en man som då var i runt 20, han är också åtalad för brott.

Olofsson har tidigare varit gift med Mohamed Moumou, som var högt uppsatt i al-Qaida i Irak och dog i strid 2008. Hon har varit aktiv i islamistkretsar i 30 år. Åtalspunkterna är äktenskapstvång, människohandel och flera grova våldtäkter mot barn.

Tidigare i år dömdes en IS-kvinna från Norrköping för bidragsbrott. En IS-kvinna från Landskrona dömdes till tre års fängelse för grov egenmäktighet med barn, hon rövade bort sin son och tog med honom till Syrien.

I Irak är man bättre på att göra upp med IS-terroristerna och tusentals har ställts inför rätta. En 29-årig svensk IS-kvinna dömdes där till 15 års fängelse för samröre med IS.

”Den dagen knäckte henne verkligen”, säger hennes mamma Marielle till VRT NWS. ”Hon kände sig aldrig säker efter det. Sommaren 2016 åkte vi på en resa till Frankrike, men Shanti kom inte ut från hotellet. Hon ville inte gå någonstans där andra människor var, hon var för rädd. Hon hade också ofta panikattacker som hon aldrig blev av med.”

Shanti fortsatte att ha svår ångest och panikattacker. Hon gjorde flera självmordsförsök, och fick psykologhjälp men inget hjälpte. Hon levde i konstant rädsla, och till slut frågade hon sin mor ”Varför kan jag inte bara få dö?” Familjen ställde upp på ett assisterat självmord. Förra året besökte hon Rom med sin familj, en sista resa tillsammans.

”Shanti ville se Rom med oss. Det var verkligen viktigt för henne. Vi är tacksamma för den extra tid vi fick. Trots hennes kamp kunde vi göra mycket tillsammans, och vi kunde säga adjö”, avslutar Marielle.

I ett separat luftanfall i går kväll dödades två andra högt uppsatta IS-terrorister, bland annat en ansvarig för att samordna IS sovande terroristceller i området, rapporterar The Guardian. Första kända insatsen i en zon som hålls av styrkor lojala med presidenten Bashar al-Assad.

USA leder en militärkoalition som kämpar mot IS i Syrien. I juli sa Pentagon att de dödade Syriens främste IS-terrorist i ett drönaranfall. Det skedde fem månader efter en nattlig amerikansk räd som ledde till IS-ledaren Abu Ibrahim al-Qurashis död. Amerikanska tjänstemän sa att Qurashi dog när han detonerade en bomb, för att undvika att fångas levande.

Efter att ha förlorat sitt sista territorium 2019 drog sig resterna av IS i Syrien till gömställen i öknen. Ligger i bakhåll för kurdiskledda styrkor och syriska regeringstrupper, samtidigt som de fortsätter att attackera i Irak.

Flera vilda djur tog tillfället i akt att ta för sig av vad som erbjöds. ”Några av dem dog efter att ha blivit träffade av kulor från våra styrkor, och andra på grund av attacker från djur som ormar, bufflar, lejon och till och med krokodiler”, sa den lokala polischefen Bernardino Rafael, rapporterar The Times.

Våldet i regionen har eskalerat, och det som lockar är reserverna av naturgas värda tiotals miljarder kronor, den tredje största tillgången på kontinenten. Flera västerländska företag har gjort enorma investeringar i Afrika för att exploatera resurserna.

EU ska nu ge mer stöd till ett afrikanskt militärt uppdrag för att minska beroendet av rysk gas. Hittills har 4 000 människor dödats i området med muslimsk majoritet.

En video visar människor som springer för att hämta varor från minst ett dussin flammande lastbilar, och en rökplym som sträckte sig över området. En annan video visade folkmassor som välkomnade de fordon från konvojen som klarat sig genom attacken, och tagit sig till staden Djibo, rapporterar Al-Jazira.

Militanta muslimer förstör vägar, belägrar städer, förstör vattenanläggningar och försvårar ansträngningarna att åter försörja den tidigare franska kolonin Burkina Fasos allt mer isolerade norr och öster.

Mer än 40 procent av landet är nu utanför regeringens kontroll. Osäkerheten ökar i regionen när den väpnade kamp som slog rot i Mali sprider sig. Tusentals har dödats, och mer än två miljoner har fördrivits trots närvaron av utländska trupper och FN:s fredsbevarande styrkor.

”I dag genomförde män och kvinnor i den amerikanska militären och vår underrättelsetjänst framgångsrikt ett flyganfall mot en av IS:s högsta ledare, Maher al-Agal”, skrev president Joe Biden i ett uttalande från Vita huset.

Ledarens död i Syrien tar bort en viktig terrorist från fältet, och försämrar avsevärt IS förmåga att planera och genomföra operationer i regionen.

”Detta flyganfall representerar kulmen på beslutsamt och noggrant underrättelsearbete […] Det visar också att USA inte behöver tusentals soldater i stridsuppdrag för att identifiera och eliminera hot mot vårt land”, fortsatte Biden.

Islamiska staten styrde som mest över åtta miljoner människor, men de kollapsade 2019. Sedan dess använder man sig av gerillateknik, och har strukturerat om sig organisatoriskt.

Den förre Malmöbon Osama Krayem dömdes i går kväll till 30 års fängelse för sin inblandning i terrordåden i Paris 2015. Han kan ansöka om villkorlig frigivning efter 20 år. Åklagaren hade yrkat på livstid.

Den mycket uppmärksammade rättegången har pågått i tio månader. 20 personer har stått åtalade, 19 av dem för terroristbrott. De dömdes alla till fängelsestraff på mellan två år och livstid.

Terrordåden

Det var på kvällen den 13 november 2015 som IS-terrorister slog till på flera platser i Paris. De lyckades döda 130 personer och skada fler än 400. Flest dog i konsertlokalen Bataclan, där tre terrorister tog sig in och började meja ner publiken med automatkarbiner. 1 500 personer hade tagit sig dit för att se och höra rockbandet Eagles of Death Metal. 90 av dem dog.

Den svenskfödde Krayem var medlem i den Brysselbaserade terroristcellen, och han var med och planerade och förberedde dåden i Paris.

Terroristerna nöjde sig inte med 130 döda i Paris. Krayem och hans vänner genomförde några månader senare, den 22 mars 2016, nya terrordåd i Bryssel.

Planen var att fem självmordsbombare med bombbälten skulle spränga sig i luften på två platser i Bryssel – två på Maalbeeks tunnelbanestation och tre på Bryssels flygplats. Krayem var en av de två som skulle självmordsbomba Maalbeeks tunnelbanestation, men han fegade ur i sista stund. På flygplatsen misslyckades medterroristen Mohamed Abrini med att detonera sin bomb.

De övriga tre lyckades och tog med sig 32 oskyldiga in i döden.

Polisen var redan terroristcellen på spåren och hade genomfört räder i Bryssel veckan innan dåden på tunnelbanestationen och flygplatsen. Bland annat hade man gripit Salah Abdeslam, som är den ende överlevande av dem som utförde dåden i Paris.

Osama Krayem och Mohamed Abrini greps den 8 april 2016. 2018 överlämnades de till fransk polis för att kunna utredas för inblandningen i Parisdåden.

Abrini dömdes i går till livstids fängelse med möjlighet att ansöka om villkorlig frigivning efter 22 år.

Salah Abdeslam

Salah Abdeslam är den som fått mest uppmärksamhet under den nu avslutade rättegången i Paris, och det var han som fick det strängaste straffet. Han dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Den 13 november 2015 körde Abdeslam tre självmordsbombare till fotbollsarenan Stade de France, och tog sig sedan vidare för att detonera sitt eget bombbälte på ett kafé. Det blev aldrig så, och frågan under rättegången var varför han inte sprängde sig själv i luften.

Hans bälte hittades senare och kunde knytas till honom med hjälp av DNA-teknik. Själv hävdade han att han ångrade sig och att han inte ville döda. En undersökning av bältet visade det inte fungerade. Domstolen kom fram till att han försökt utlösa sprängladdningarna men misslyckats.

"Terrorsvensken"

Osama Krayem föddes i Malmö 1992 och växte upp i Rosengård. Hans far är syrier och hans mor är palestinier. Till domstolen sa han att han inte kände sig integrerad i det svenska samhället under uppväxten, för det fanns inga svenskar där han bodde.

Det gick inte bra i skolan, och han gick ut nian med underkänt i sex ämnen. Som 17-åring kom han ändå in på gymnasiet och byggprogrammet på Mölledalsgymnasiet i Malmö. Hans klasskompisar från den tiden har beskrivit honom som något tystlåten men att han ändå lyckades skaffa sig vänner.

Han verkar ha skaffat sig lite dåligt sällskap under gymnasietiden, vilket styrks både av gymnasiekompisar och det han berättat under rättegången. Till domstolen sa han att han hade vänner som sysslade med olagliga saker, och han hjälpte dem för att tjäna pengar. Polisen visste vem han var och att han umgicks med kriminella i stadsdelen Seved i Malmö.

Under perioder sysselsatte han sig med nystartsjobb och vikariat.

Någon gång runt 2013 så radikaliserades han. Han började samla in pengar som han påstod skickades till föräldralösa barn i Gaza. Under rättegången sa han att det inte handlade om stora summor, och när åklagaren påstod att han fört över 21 649 Euro nekade han till att det var så mycket.

2014 bröt han upp med sin flickvän och reste till Raqqa i Syrien för att ansluta sig till IS. Han fick militär träning och utbildning i sprängämnen. Han börjar göra våldsbejakande inlägg på Facebook och enligt fransk underrättelsetjänst ska han ha ingått i en elitstyrka som agerade som livvakter åt IS-ledare.

Han har också pekats ut som en av 13 maskerade IS-terrorister i en film som visar mordet på en jordansk stridspilot, som bränns till döds levande. Belgiska utredare har kunnat visa hur han skrutit om dådet i chattkonversationer med familjemedlemmar hemma i Sverige. Hans hjärta hårdnade under kriget i Syrien, berättade han under rättegången.

2015 tog han sig till Europa under annat namn, gömd bland flyktingströmmarna. Han hade då fått uppdraget att ingå i terroristcellen i Bryssel.

Nu väntar lång tid i fängelse och ny rättegång för inblandningen i Brysselattentaten.

Lafarge anklagas nu för medverkan till krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, finansiering av terrorister och tvångsarbete. Rättegången pågår.

När Lafarge byggde en cementfabrik i Syrien behöver de säkra tillgången på råvaror och upprätthålla driften. Efter att ha investerat nästan sju miljarder kronor kunde fabriken invigas 2010. Redan året efter inleddes den arabiska våren som snabbt eskalerade till ett inbördeskrig, som fortfarande pågår.

Under 2013 och 2014 förhandlade Lafarge med IS och andra terroristgrupper för att kunna hålla driften i gång under det pågående inbördeskriget. De köpte bland annat råmaterial från olika jihadistgrupper, och bistod fraktionerna med pengar för en säker passage av både arbetare och färdiga produkter.

Bröderna Barka sitter på häktet i Göteborg och inväntar sin dom. De politiskt medvetna bröderna är åtalade för terrorbrott. Enligt Säpo är de kända aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön.

Nagmi Barka och Ali Barka hann inte göra sig skyldiga till några grymheter, men som lagen är skriven är det straffbart att resa iväg för att begå terroristbrottslighet eller för att ha samröre med en terroristorganisation. Enligt kammaråklagare Henrik Olin fullbordades det brottet när de checkade in på Landvetter flygplats för att flyga till Turkiet, som ett första stopp på vägen till Libyen. Där skulle de ansluta till den islamiska staten (IS-terroristerna). Som bevis har han bland annat anfört en stor mängd chattkommunikation.

Brödernas förklaring till sin resa är att de skulle kolla läget inför en eventuell flytt till Tripoli. Dessutom angriper deras advokater åklagarens bevisning, eftersom dem som brodern Ali chattade med inte var några IS-terrorister, utan agenter från en utländsk säkerhetstjänst. Om det som bröderna gjort skulle vara brottsligt så har det provocerats fram, menar de.

Barndomen

Våren 1985 tappade programledaren Lill Lindfors kjolen på Eurovision Song Contest i Scandinavium och småländskan Kikki Danielsson sjöng om Bra vibrationer så pass bra att hon knep tredjeplatsen i tävlingen.

Vid samma tid lekte bröderna Nagmi och Ali i skogen nära hemmet på Granvägen i lilla Hultsfred. Sedan – kanske med fickorna fulla med kottar – sprang de hem till mamma Fatima och sin syster.

När flytten gick till radhuset 1984 fanns fadern Abdulla med, men kort därefter flyttade han ut, till en liten lägenhet inte långt därifrån. När storebror Nagmi hade lust kunde han pinna dit på tio minuter.

Abdulla dök upp i Sverige i mitten av 70-talet och träffade den unga Fatima, som då inte hette så. Hon hette Kerstin och var det äldsta barnet av fyra i en helt vanlig småländsk familj. Hennes far var tapetserare och hennes farfar var torpare. Hon var bara 19 år 1977, när hon gifte sig med sin sex år äldre kärlek från Libyen, och nio månader senare föddes Nagmi. Sitt nya arabiska namn tog hon i början av 80-talet.

Familjen flyttade runt en hel del före tiden i Hultsfred. De bodde på flera platser i Småland, och en tid i Göteborg, där Ali föddes.

Pappa Abdulla

Fadern Abdulla är en ombytlig och något rastlös man, det står helt klart. Fatima skulle komma att bli den första av hans fem hustrur, och Nagmi det första av hans 14 barn. Paret skilde sig 1989 och Abdulla gifte genast om sig.

Den nya hustrun kom dock inte till Sverige förrän 1992 och så dags hade Abdulla hunnit skänka Fatima ett sladdbarn; en son som föddes 1991.

Knappt hade hustru nummer två kommit hit förrän han skiljde sig från henne också, och gifte sig med sin tredje hustru 1993. Med henne har han sex barn.

2010 både gifte och skiljde han sig från hustru nummer fyra, och hustru nummer fem gifte han sig med 2013. Då var han 61 år gammal. Den femte hustrun har hela tiden bott i Marocko, liksom de fyra barn de fått tillsammans. De fyra första fruarna bor alla i Göteborg. Abdulla är i dag 70 år och också skriven i Göteborg.

I Alis telefon hittade polisen sju nummer till Abdulla. Tre svenska, ett engelskt, ett marockanskt och två libyska. Ali berättar om sin far i polisförhören:

Pappa håller på att bygga ett väldigt stort hus en bit strax utanför Tripoli som är huvudstaden där hela våran släkt bor. Ett hus som skulle rymma … ja jag vet inte om det är 10 till 15 rum.

Hos Skatteverket finns inkomstuppgifter bak till 1991, och sedan dess har Abdulla inte redovisat några större inkomster. På 20 år mellan 1991 och 2010 tjänade han totalt 69 000 kr, alltså i snitt 3 500 kr per år. Det var under dessa år han fick sex barn med sin tredje hustru. Han har inte drivit några företag i Sverige.

Fotbollen

Efter några flyttar till bland annat Umeå hamnade Fatima och barnen i Biskopsgården i Göteborg 1990. Abdulla bosatte sig inte långt därifrån. Nagmi och Ali började leva sina liv bland betongen och på fotbollsplanen. De kom att spela upp till senioråldern i flera klubbar. Bland annat spelade Nagmi i juniorallsvenskan för Lundby IF.

Nagmi lyckades senare skaffa sig en civilekonomexamen från Göteborgs universitet. Han är gift och har två barn, det äldsta i 20-årsåldern. Ali har hunnit både gifta sig och skilja sig, och han har fyra barn med sin exhustru.

Det är många år sen, säger Nagmi om sin examen från universitetet.

Det blev ingen karriär som ekonom för honom. På senare år har båda bröderna hankat sig fram. Nagmi säger att han jobbar som timanställd på en skola som stödresurs åt stökiga barn. Det gjorde han i så fall 2021, för mellan 2018 och 2020 hade han nästan ingen taxerad inkomst. Totalt bara 27 000 kr.

Ali har jobbat som personlig assistent, berättar Nagmi, men har skurit ned på det. Ali tjänade noll kronor mellan 2016 och 2018. 2019 och 2020 tjänade han 72 000 respektive 211 000 kr.

De har också tränat fotbollslag. 2019 tränade de var sitt ungdomslag i Solväders FC från Biskopsgården. Ali säger i polisförhören att de tränade ett herrseniorlag tillsammans så sent som förra året.

Nagmi säger att de står varandra väldigt nära och att de gör allting tillsammans. De tränar, ser på fotboll, går i skogen och går till simhallen med sina barn. Och de pratar mycket politik.

Mamma Fatima

De eventuella brister man kan se hos hennes söner och hennes exmake kan man inte se hos Fatima. Hon klär sig enligt islams påbud och hon köper leksaker till sina barnbarn till eid al-fitr. Det är också hon som har en stabil inkomst, och på senare år en ganska bra sådan. Sedan 2018 har hon en lön på runt 50 000 kr i månaden från sin tjänst inom Västra Götalandsregionen.

Det har gått 45 år sedan hon träffade sin blivande make. Kunde hon ana att de skulle få två söner som reste ut i världen för att kriga för islam? Och att de skulle få en tredje son (sladdbarnet) som skulle hamna i fängelse för mordförsök?

Radikalisering

Med 10-talets intåg började bröderna intressera sig för en annan kunskap – den islamiska läran.

I ett yttrande inför rättegången säger Säpo: "Bröderna Ali Barka och Nagmi Barka är sedan ett drygt decennium kända av Säkerhetspolisen som aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön".

Enligt Säpo reste de till Jemen 2012 för att få religiös och militär utbildning av al-Qaida på den Arabiska halvön (AQAP). 2013 reste de till Syrien, och åtminstone Nagmi ska ha deltagit i strider. De ska också ha planerat att återvända till Syrien och IS-terroristerna, men det blev aldrig av.

Den seniore analytikern på Säpo Linus Gustafsson vittnade under rättegången och förtydligade att informationen är inhämtad från flera underrättelsekällor som säger samma sak. Frågan om vilka bröderna stred för i Syrien fick han inte uttala sig om.

Bröderna besöker regelbundet moskén, och ber fem gånger om dagen, som man ska göra. Nagmi besöker olika moskéer, och räknar upp dem i Bellevue, Friskväderstorget och Hjällbo. Han har dåligt samvete för att han inte besöker moskén oftare.

De har bestämda uppfattningar om den politiska situationen i Mellanöstern. Den sida de stöttar är den sunnimuslimska. De menar att IS-terroristerna är den enda positiva kraften i regionen som försvarar sunniislams intressen.

De nämner Syriens president Bashar al-Assad som varande nästan Satan själv. Vid ett tillfälle under polisförhören brister Nagmi nästan ut i gråt när han talar om Assads övergrepp på sunnimuslimer i Syrien.

Chattarna är många och långa, och att de handlar om rekrytering kan inte missförstås. Ali förnekar heller inte att det var ämnet men han säger att det aldrig var seriöst. Kanske skulle de ta sig en tur söderut till IS så småningom, säger han. För skojs skull. Men resan handlade om en flytt till Tripoli. De skulle bo där i kanske ett år för att pröva på att leva där. Hela faderns släkt bor i staden och därför hade tanken väckts hos dem om en framtid där. Deras far bygger, som sagt, ett hus i Tripoli.

Hela familjen var införstådd med att de skulle resa iväg, men de hade inte kontaktat sina släktingar i Tripoli i förväg.

Ali menar att chattandet bara är pladder och dagdrömmeri. Typiskt honom att bara leka lite med sina fantasier, och för att han är intresserad av hela grejen med IS-terroristerna. Som han förklarar det låter det likt ett intresse för historia, sport eller politik i allmänhet. Det är en förklaring han upprepar gång på gång – intressanta dagdrömmerier och pladder, men inget seriöst.

Åklagaren Henrik Olin menar att det är tydligt att de velat åka ned för att strida för IS-terroristerna. Han yrkade på tio månaders fängelse.

Maxstraffet är två år. Hur resonerade du när du yrkade på tio månaders fängelse?

Det hade känts lite obalanserat att yrka på maxstraff rakt av när man inte har något att jämföra med. Men det finns lite att jämföra med. Det finns en dom som gick ända upp till Högsta domstolen gällande den här lagen, men en annan typ av gärning, nämligen så kallad offentlig uppmaning till finansiering (av IS). Där dömdes det ut sex månaders fängelse. Jag tyckte det här hade ett högre straffvärde, så därför yrkade jag på tio månader.

Olin fick sedan frågan vad han tycker skulle ge två års fängelse. Han säger att är jättesvårt att säga, och fortsätter:

Det skrivs ju ganska ofta i media: "Han riskerar två års fängelse". Även ett häleribrott kan leda till två års fängelse, men det är ytterst sällan som det döms ut. Det är ju så, och det kan man ju tycka vad man vill om, men det är ju mer en politisk fråga. Rättstillämpningen ser ut så att det är sällan som praxis involverar de övre delarna i en straffskala.

Ali må dagdrömma, men både han och Nagmi vet hur man packar sina väskor praktiskt. Det här fann polisen:

Ali, väska 1:

• Svart väst i grovt tyg med fickor på framsidan.
• 2 st. sjalar
• 3 st. gröna byxor
• 2 st. långa skjortor, grön + mörkblå
• Ytterligare kläder, bl.a. jacka, strumpor, kalsonger, gympaskor.

Ali, väska 2:

• Läroböcker om det arabiska språket 8 st
• 2 par nyinköpta knäskydd, militärt snitt
• 2 par nyinköpta armbågsskydd, militärt snitt
• Myggnät
• Pannlampa
• 2 par handskar, ett par tunna och ett par tjockare
• Gore-tex skor
• Bälte, militärt snitt
• Sandaler
• Glasögon

Nagmi, väska 1:

• Kläder i både tunt och tjockare material, i färgen svart, beige och grön.
• Grön jacka/tröja i kamoflage-mönster
• Svart, lång skjorta
• 2 byxor, 5.11 Tactical series, 1 beige och 1 grön
• Axelrem för långvapen (i förpackning med monteringsinstruktion)
• Stor mängd receptfria smärtstillande läkemedel, t.ex. Alvedon, Ipren, Naproxen, Voltaren.
• Paraflex (muskelavslappnande)

Nagmi, väska 2:

• 1 par svarta skor/kängor
• 1 par beige skor/kängor
• Svarta och beige kläder
• Vatten, godis, handduk mm.

Bröderna säger om packningen att de inte ville se ut som turister med tanke på kidnappningar och annat som förekommer där nere. De hade dessutom kontanter på sig i form av amerikanska dollar, motsvarande cirka 11 000 kr vardera.

Henrik Olin får avslutningsvis frågan om han tror på en fällande dom:

Ja, vi får se. Domen kommer nästa onsdag. De är fortfarande kvar i häkte, vilket är en indikation på fällande dom, men det är inte säkert.

Barka och Berka

Efter nedslaget i 80-talets Hultsfred kan man drömma sig tillbaka till 30-talet. Då reste Hammarbylegenden Svenne Berka runt i Europa för att representera Sverige, i både fotboll och ishockey.

Nu för tiden reser Ali Barka för att strida i Syrien.

UPPDATERING 2022-05-25: Göteborgs tingsrätt dömde i dag bröderna till åtta månaders fängelse var.

Rätten konstaterade att resan hade påbörjats med avsikten ansluta till IS i antingen Syrien eller Irak, och där begå, förbereda, stämpla eller medverka till särskilt allvarlig terroristbrottslighet av det slag som omfattas av lagen.

Chattmaterialet var inte tillgängligt i sin helhet men det som fanns kan inte betraktas som ofullständigt, menar domstolen.

Vidare säger den att det fanns mer än en obetydlig fara att gärningen skulle leda till förövande av särskilt allvarlig brottslighet, att den inte är att anses som ringa, och att den inte ska ogillas på grund av brottsprovokation.

Angående brottsprovokation sägs att Ali Barka framstått som den drivande parten och vid upprepade tillfällen varit den som har tagit kontakt, och att syftet då har varit att få hjälp med att resa för att ansluta sig till Islamiska staten.

Tingsrätten kommer visserligen fram till att (det av åklagaren yrkade) tio månaders fängelse är det korrekta straffvärdet, men den sänker straffet med två månader eftersom bröderna riskerar sina anställningar och eftersom viss påverkan förekommit från utländsk säkerhetstjänst.

(Kerstin, Fatima och Abdulla är fingerade namn)

Israelisk militär sköt ihjäl en palestinier nära gränsen till Västbanken. En annan sköts ihjäl efter att ha tagit sig in på en judisk bosättning, beväpnad med kniv. Detta är exempel på den senaste månadens oroligheter i området, där civila och terrorister dödades i ett antal dåd. Nu har även en journalist fått sätta livet till och situationen liknar mer och mer den i fjol.

Då eskalerade våldet under maj månad och det ledde till att Israel inledde en militär operation mot Hamas på Gazaremsan. Totalt dog 256 palestinier och över 2000 skadades. På den israeliska sidan dog 14 civila och över 100 skadades. En soldat dog.

Under ramadan i år har oroligheterna blossat upp på nytt, genom olika terrordåd. Den 7 april gick palestiniern Raad Hazem till attack på Dizengoffgatan i Tel Aviv. Han sköt ihjäl tre personer och skadade sex. Ett av dödsoffren var Barak Lufan, ordförande för Israels kanotförbund.

Tidigare under året i mars hade även attacker kopplade till IS-terroristerna förekommit på israelisk mark. En IS-terrorist dödade fyra personer, först tre med kniv och sedan körde han över en chabad-rabbin på cykel. Förövaren var beduin som tidigare avtjänat ett treårigt fängelsestraff för att ha stöttat Islamiska staten. IS-terroristerna har inte kommenterat dådet, men det har hyllats av Hamas, Hezbollah från Libanon och Islamiska jihad i Palestina som har sin bas i Damaskus.

I mars slog en annan IS-terrorist till i staden Hadera. Två dog och tolv skadades när han öppnade eld mot en busskur. Båda attackerna kom inför mötet i Sde Boker mellan Israel och muslimska länder som Egypten, Bahrain och Marocko.

I slutet av mars dödade en palestinsk terrorist fem personer i Bnei Brak.

Minst 50 palestinier har dödats av israelisk militär och polis sedan februari. Alla utom en var hemmahörandes på Västbanken.

Inför den muslimska högtiden ramadan började spänningarna öka kring al-Aqsamoskén och tempelområdet i Jerusalem. 15 april stormade israeliska styrkor moskén och grep 470 personer, inklusive 60 barn. Närmare 200 skadades av distraktionsgranater, batongslag och gummikulor.

En anledning till oroligheterna är att palestinierna upplever det som att ett avtal brutits, där judar hålls borta från att be på tempelberget. Tidigare har judar kunnat besöka platsen men inte praktisera sin religion. Sex medlemmar ur en religiös grupp kallad Återvänder till Berget greps för att ha planerat offra en get på tempelberget.

En annan anledning till att palestinierna är uppretade är att domstol godkänt deportationen av 1 000 palestinier från tolv byar i Masafer Yatta. En av domarna i fallet, David Mintz, är själv bosättare och bor i Dolev på Västbanken.

Den 5 maj på Israels nationaldag gick två palestinier till attack i El’ad. Tre personer avled och fyra skadades efter ha attackerats av männen beväpnade med yxor. De greps tre dagar senare i en skog utanför orten.

Roten till terrorism

Försvarsminister Benny Gantz har sagt att Israel kommer ta till alla medel tillgängliga för att stoppa våldet. Man arbetar i byar, städer och nätverk, på alla möjliga sätt, för att förstöra roten till terrorismen i Israel.

En konsekvens av det upptrappade våldet är att över 1 000 inresetillstånd för palestinier dragits in. Detta då de är släkt med personer som begått terrordåd på israelisk mark. Inresetillstånden används för palestinier på Västbanken att arbeta och bedriva handel i Israel.

Även journalister har fått sätta livet till. Al Jazeera-journalisten Shireen Abu Akleh dog efter att ha träffats av ett skott på Västbanken i dag. En annan journalist, Ali Samoudi, träffades i ryggen men är i stabilt tillstånd. Abu Akleh var där och bevakade en israelisk militärräd i Jenin. Enligt talesperson för de israeliska styrkorna dödades hon troligen av palestinska militanter. Ord står mot ord.

https://twitter.com/hzomlot/status/1524247898346737666

https://twitter.com/IsraelMFA/status/1524279111547596805

I fjol sprängde Israel byggnaden som hyste Al Jazeeras och AP:s kontor på Gazaremsan. Enligt Israel innehöll elvavåningshuset vapen och materiel tillhörandes Hamas underrättelseavdelning. Det påstods att Hamas använde civila mediaorganisationer som sköldar för att skydda sin verksamhet.

Åklagaren säger att mannen ”skickade intäkterna från coronaviruslånen till IS-krigare i Syrien”. Storbritannien har under 2020 och 2021 lånat ut 430 miljarder kronor för att hjälpa små och medelstora företag genom coronakrisen.

Namouz, född i Syrien, deltog i förhandlingen via videolänk från Wandsworth-fängelset i London, men sa inget annat än att bekräfta sin identitet. Försvarsadvokaten avser att bestrida anklagelserna i den kommande rättegången.

Namouz dömdes redan 2015 till fängelse, efter att ha låst in och våldtagit en tonåring på sin pub.

2017 mördades fem människor på Drottninggatan i Stockholm – av en man som svurit trohet till IS.

Men vad hände egentligen? Och hur kunde det få hända? Kan det hända igen?

Åsa Erlandssons bok Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan är den enda i sitt slag på svenska. En bok man måste läsa om man är intresserad av vad som hände på Kronogården 2015. Hennes nya bok om terrordådet på Drottninggatan kommer sannolikt också bli ett standardverk.

Den handlar också om en ensamvarg, men till skillnad från Anton Lundin Pettersson finns det inga betänkligheter kring att Akilov var del av ett större nätverk – IS-terroristerna.

Jag hade ett par invändningar mot analysen i hennes förra bok. Det rörde sig främst om två saker. Dels hennes samhällspolitiska analys, där hennes egna uppfattningar fick starkt genomslag. Dels analysen av Anton Lundin Petterssons motiv. Även om Drottninggatan inte har som syfte att ge en heltäckande förklaring av utvecklingen i Sverige, bör man ändå granska den kritiskt ur det perspektivet.

Sanningen brukar komma fram, men det kan ta väldigt lång tid. Böcker som beskriver samhällsviktiga händelser kan ha en tendens att vilja passa in i nuet. Att inte vilja sticka ut för mycket, att ta hänsyn. Det är förståeligt, men också något man bör vara uppmärksam på.

Boken inleds med berättelser från offer, vittnen och anhöriga till omkomna. Erlandsson lägger an en mänsklig ton genom hela boken. Hon berättar hur människor slits ur sin vardag på ett ytterst bryskt sätt. Hur anhöriga slits bort utan förvarning. Man får en bra inblick i polisens och räddningstjänstens arbete i samband med terrordådet. Många djupt personliga vittnesmål och tankar, om beslut och avväganden.

Erlandsson beskriver gripandet och polisutredningen mot gärningsmannen Akilov. Han levde i det som kallas skuggsamhället, vilket också ges stort utrymme i boken. Skuggsamhället består av människor som lever och arbetar i Sverige illegalt. Sedan Sverige gick med i Schengen 2001 började man med interna gränskontroller. Detta ledde till en ökad arbetskraftsinvandring, både legal och illegal. Att fysiskt korsa rikets gräns blev väldigt enkelt. Ett resultat av detta är att 900 000 samordningsnummer har delats ut av myndigheterna. Så många som hälften beräknas ha använts av det polisen kallar spökpersoner, som inte kunnat styrka sin identitet.

Beskrivningen verkar tekniskt sett korrekt och Erlandsson beskriver vidden av problemet. Men något med den skaver ändå. Fullt korrekt nämns det hur Alliansregeringen och Miljöpartiet gjorde lättnader i lagstiftningen. Och att försöket till bättre inre gränskontroller, Reva, slogs ned med anledningen av att det beskrevs som rasism. Vilket såklart förvärrade situationen avsevärt.

Före detta arbetsmiljöinspektören Mikael Roos är intervjuad. Han får kritisera de politiska beslut som lett till skuggsamhällets uppkomst. Men han får också oemotsagd säga att utan den vettlösa situationen med illegal arbetskraft hade alla riktiga flyktingar haft arbete. Uttalandet följs aldrig upp med någon form av belägg som styrker påståendet. Känslan är att det är ett försök att rättfärdiga den övriga invandringen till landet, som fått mycket kritik i den politiska debatten de senaste tio åren. Liberal arbetskraftsinvandring är i det folkliga medvetandet förknippat med borgerlig politik, är min uppfattning.

Inrikesminister Ygeman

Dåvarande inrikesministern Anders Ygeman får stå oemotsagt, på ett sätt som får det att verka som att han har rätt om problemen med skuggsamhället. Ygeman är visserligen minister för närvarande, men knappast en trovärdig person. Han var inblandad i skandalen med Transportstyrelsen 2017 men fick trots det en ny ministerpost av Löfven 2019.

Även statsminister Stefan Löfven omnämns i början av boken med sitt uttalande efter Akilovs terrordåd. Han och regeringen får relativt lite kritik i boken. Socialdemokraterna hade ju makten 2001 när Sverige gick med i Schengen. Vad gjorde man för att stävja framväxten av skuggsamhället?

Miljöpartiet var en stark faktor för en gränslös invandringspolitik, och gjorde upp med Fredrik Reinfeldts regering. Men Socialdemokraterna valde ändå att bilda regering med dem 2014, varför? Det kan ju knappast saknats information internt från LO, om lönedumpning och svart arbetskraft.

En annan pikant detalj är att förre miljöpartisten Mehmet Kaplan var minister i Löfvens regering till april 2016, samtidigt som han hade en mycket överslätande attityd gentemot jihadister. Miljöpartiet fick först vara pådrivare för en liberal och gränslös invandringspolitik under regeringen Reinfeldt. Sedan fick man sitta med i Löfvens regering och agera bromskloss för viktiga förändringar.

Problemet med en förbehållslös analys av samtliga partiers agerande är delvis att det skulle ta upp väldigt mycket plats i boken. Men främst är problemet att det skulle ställa Sverigedemokraterna i en väldigt bra dager, obeaktat deras övriga interna problem. Åsa Erlandsson är anställd på Dagens Nyheter och skulle förmodligen fått problem med kollegorna.

I slutet av boken nämns det hur man snabbt utökade terrorlagstiftningen för att matcha andra länder i EU. Polisen tryckte på, och man gjorde flera inskränkningar i den personliga integriteten, med ökad datalagring och dylikt. Här saknar jag en analys som kopplar in i en större bild av Sveriges utveckling. Erlandsson beskriver hur kommuner rustar sig för nya terrorattentat, med utbildning och fler kameror i offentliga miljöer. Över allt sätts det upp betongfundament för att hindra liknande dåd som på Drottninggatan eller Nice 2016. Man får inget svar på frågan om det är en permanent förändring av det offentliga rummet. Eller vad politikernas plan är för att få samhället att återgå till det normala.

Jan Eriksson var Akilovs försvarsadvokat. Man får veta att han tog uppdraget av heder, då alla har rätt till en försvarare, oavsett hur grovt brott man begått. Han hamnade fort i rampljuset och fick väldigt mycket hat och hot riktat mot sig. Det är något som är svårt att komma runt, personer som tar sig problematiska klienter blir sällan hjältar i allmänhetens ögon. Som i fallet med Anders Breivik var Akilov någon som sågs som satan själv av många.

Media misslyckas

Precis som i hennes förra bok beskrivs hur media misslyckats. TV4 hade fått tillgång till sekretessbelagt filmmaterial från Drottninggatan. Man hade maskat och tagit bort saker för att skydda offren, men filmen hade extremt stort allmänintresse och därför visade man den. I filmen kunde man dock se tillhörigheter, väskor och liknande som tillhörde vittnen. Vittnen som redan från början var under press.

Tiden efter dådet skrev Expressen att en väktare tutat och kört efter Akilovs lastbil. Detta visade sig senare vara svårt att styrka, bara väktaren själv påstod att han tutat, och hans bil hade stått parkerad.

Till skillnad från fallet med Anton Lundin Pettersson, gjorde polisen en grundlig granskning av Akilovs sociala medier. Där hittade man mycket information som var till stor hjälp i utredningen. Akilov hade själv försökt radera en del information, men den gick att återskapa.

Delen där rättegången avhandlas hakar i inledningen, med fortsatta berättelser från vittnen, offer och anhöriga. Vilka problem det skapar att ständigt bli påmind om dådet, via media. Hur åklagaren arbetat hårt för att bevisa att det faktiskt var ett terrordåd som begåtts, då lagstiftningen inte är glasklar. En del i att bevisa det handlar om att vittnena fått berätta om hur stor påverkan dådet haft i deras liv efteråt. Och att det var långt fler än de drygt 100 offren som påverkats, i praktiken en hel nation.

Det förs också en bra diskussion om skadestånd och vad man kan begära för att ha fått sitt eget, eller anhörigs liv, svårt skadat. Anhöriga till den belgiska kvinnan som dog berättar om problemen att handskas med den svenska byråkratin. Summan man får är mindre än en tiondel av vad det varit i hemlandet. I stället för ett respektfullt bemötande av myndigheter och låg offentlig profil blev det tvärt om, mycket uppmärksamhet i media. Detta gäller för flera nyckelvittnen och offer.

Intervjuerna med uzbeker i Sverige ger ytterligare insyn i Akilovs liv. Han blev ironiskt nog stoppad av Turkiet från att resa in i Syrien och ansluta till IS-terroristerna. I stället kom han tillbaka till Sverige. Hans liv blev mer och mer sunkigt, med ökad droganvändning och svartsjuka mot sin fru som tidvis befann sig i Turkiet. Trots att han hade fyra barn och andra närstående i Uzbekistan hängav han sig mer och mer åt radikal islam.

Man kan fråga sig varför inte fler personer i det uzbekiska nätverket i Sverige reagerade. Vissa som kände honom uttrycker efteråt en tydlig ångest över Akilovs dåd, och speciellt på grund av offret Ebba.

Utredningsmaterialet är på tusentals sidor och en del är belagt med sekretess. Till exempel händelserapporten. Personligen har jag inga problem att tro att Akilov utförde dådet, bevisningen verkar mycket god. Men, som jag nämnde tidigare är tid en mycket viktig faktor. Både Palmeutredningen och Estonia visar att det som först klassas som en udda konspiration flera år senare kan bli ett spår i en ny utredning. Och svenska myndigheter har en tendens att vilja sopa igen sina misstag.

Bokens förtjänst är intervjuer med offer och anhöriga som visar konsekvenserna av dådet på ett mänskligt plan. På ett samhällsanalytiskt plan har den brister. Den kom också ut bara en vecka innan Påskupploppen, där muslimska mammor och unga flickor deltog i stenkastning mot polis och räddningstjänst. Även om ledarna för upploppen kanske kan ha terrorkopplingar är det ändå en annan form av problem när hela familjer attackerar det svenska samhället.

Erlandsson, Åsa (2022)

Drottninggatan. Stockholm: Mondial. sid. 397.

Uppdrag granskning visar att Ericsson ska ha pressat anställda att söka upp IS-terroristerna i Irak för att förhandla. En person blev då kidnappad och en lösensumma på 20 miljoner kronor sattes för att släppa honom. Granskningen har skett i samarbete med journalistförbundet ICIJ.

För att få den kidnappade personen fri ordnades en överenskommelse där Ericsson skulle få fortsätta verka i regionen. Detta gjordes via mellanhanden Asiacell. Pengar har således gått från Ericsson till IS-terroristerna. Man har köpt transportvägar som kontrolleras av IS men kan ändå inte säga exakt vem som är mottagaren av pengarna.

Uppdrag granskning har sökt Ericssons vd Börje Ekholm sedan hösten 2021 med frågor från en hemlig internrapport, som beskriver företagets affärer med IS-terroristerna. Ericsson valde i stället att skicka ut ett pressmeddelande, varpå aktien föll med 14 procent.

I internrapporten står det att man bedrivit utredningar om mutbrott i tio olika länder. 2019 uppgav man att det bara var sex olika länder med oegentligheter i, bland annat Kina och Saudiarabien. Andra länder som nämns i rapporten är USA, Brasilien, Marocko, Angola. Man har förmodligen hjälpt azerbajdzjanska staten att avlyssna människor. 2015 kom Libanons telekommunikationsminister till Stockholm med sin familj, där bjöds de på middag och limousinfärd, bland annat, till en kostnad av 400 000 kronor.

Fallet med USA löstes 2019 då Ericsson gick med på att betala tio miljarder kronor i böter till amerikanska justitiedepartementet, DOJ. DOJ utredde företaget för korruption enligt en lag från 1977 som behandlar korruption med utländsk inblandning. Dotterbolaget Ericsson Egypt Limited erkände sig skyldiga till korruptionsbrott. Man ska ha arbetat i länder och använt tredjepartsaktörer och konsulter för att muta statsanställda.

Genom mutfonder, mutor, gåvor och annan politisk korruption har man enligt åklagare Geoffrey Berman gjort sina affärer.

Korruptionen ska ha pågått så länge som mellan 2000 och 2016 och anställda på Ericsson ska ha sett mellan fingrarna. Utredningen involverade också US Securities and Exchange Commission, SEC, som granskat transaktioner från 1990-talet och framåt. Man slog fast att denna korrupta verksamhet pågått i 17 år och i minst fem länder.

Ericsson har inte velat kommentera den senaste informationen, men vi har tagit en titt på några av det 146 år gamla företages skandaler.

1932 var man en del av Ivar Kreugers affärsimperium som kraschade brutalt under finanskrisen. Kreuger dog under mystiska omständigheter och Ericsson togs över av Wallenbergsfären som fick företaget på rätt köl efter åtta år.

2000 spräcktes telekombubblan och it-branschens stora kris var ett faktum. Man förlorar 30 miljarder och säger upp hälften av sina över hundra tusen anställda inom några år. Efter stålbad och omorganisation kan man fortsätta, men konkursen var nära.

2016 lämnade vd Hans Vestberg sin post. Hans sista tid kantades av dåliga resultat för företaget samtidigt som han själv fick bättre lön. Det blev också uppmärksammat att han flugit privatjet i tjänsten för 300 miljoner kronor. När Ericssons aktie fallit med 15 procent under 2015 lyckades Vestberg höja sin egen lön med tio procent. När han lämnade sin roll som vd fick han en fallskärm på totalt 28 miljoner kronor.