Han lämnade Afghanistan 2015, och hade tidigare ansökt om asyl i Norge men avvisats. Han var då efterlyst i Serbien. Han anlände utan dokument till Storbritannien, och vid ankomsten uppgav han sin ålder till 14 år, när han i själva verket fyllt 18.

https://twitter.com/Justice_forum/status/1615028004521902081

Abdulrahimzai placerades i ett fosterhem, och skickades sedan till skolan. Där misshandlade han en klasskamrat, som sedan hölls hemma av sina föräldrar. ”Barnen var livrädda för honom, och visste att han var mycket äldre än han låtsades vara”, sa en mamma till The Sun.

”Det här är ett chockerande fall. En man har dött i brist på några grundläggande kontroller i polis- och underrättelsedatabaser”, säger parlamentsledamoten Simon Fell till Daily Mail. ”Personer med kriminell bakgrund ska identifieras och nekas inresa. Det här kan helt enkelt inte tillåtas hända igen.”

Den förbipasserande 20-åringen såg när den 30-årige afghanen knäböjde på 17-åringen, och skulle till att fortsätta attacken med två slaktknivar. För att omedelbart få slut på attacken kastade sig han över angriparen, skriver Der Nordschleswiger.

De båda polispatruller som kom till platsen möttes av den rasande mannen som flera gånger skrek ”Allahu akbar” och gick till anfall; de tvingades skjuta tre gånger för att få stopp på honom. Enligt uppgift hade han fått avslag på sin asylansökan, och skulle utvisas. Poliserna skadades inte.

Polisen kände till gärningsmannen sedan tidigare, som åtalats flera gånger för sexbrott, brott mot narkotikalagen och flera våldshandlingar. Utredarna antar att han agerade ensam, och polisen misstänker inte att attacken är politiskt eller religiöst motiverad. När mannens lägenhet undersöktes fann man bland annat antidepressiv medicin.

Förra veckan granskade vi förslaget om att avskaffa flerbarnstillägget. Syftet från regeringens sida är att få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete. Men var kommer pengarna tas från, hamnar notan på kommunerna i stället? Och kommer det att leda till att fler utrikesfödda kvinnor tar steget ut på arbetsmarknaden?

Vi har pratat med tjänstemän på två problemtyngda kommuner och frågat.

Anne Holten är chef på socialenheten i Borlänge kommun, där 20 procent av invånarna har utländsk bakgrund.

Arbetslösheten är hög i den gruppen, speciellt i miljonprogramsområden som Tjärna Ängar. Där hade bara cirka 17 procent av befolkningen gymnasieutbildning 2018 och 39,8 procent fick ekonomiskt bistånd. I kommunen som helhet är det 16,6 procent, rikssnittet är 13,9.

Det har varit en diskussion efter regeringens förslag om att avskaffa flerbarnstillägget. Hur ser ni i kommunen på det?

Vi har ju inte hunnit fundera igenom det där, men vi tror det kommer ju påverka försörjningsstödet, så till vida att vi kommer behöva betala ut mer. Sedan handlar det ju i grunden om att barn som kommer påverkas.

Förslaget syftade till att få ut fler utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden. Att det är därför man tar bort tillägget. Tror du att det kan få någon effekt?

Nej, som sagt var vi har inte analyserat det här, det är ganska nyligen det lämnades ut. Nej, det kan jag väl inte säga att jag ser.

Eskilstuna är precis som Borlänge en kommun med hög andel utrikes födda, hela 35 procent. 20 procent av stadens invånare är bidragsförsörjda, jämfört med rikssnittet på 13,9.

Ewan Denha är chef på nämnden för ekonomiskt bistånd på Eskilstuna kommun. Han ser inte att kommunen kommer få ta en högre ekonomisk belastning. Men tror precis som Anne Holten att förslaget från regeringen inte kommer påverka utrikesfödda kvinnors förvärvsfrekvens.

Han lyfter dock kommunens egen satsning, men som har oklar effekt.

Om det flerbarnstillägget tas bort, kommer er kommun behöva ta kostnaderna för det, kompensera det ekonomiska bortfallet?

Nej, det finns inget sådant beslut just nu på kommunen. Jag har inte hört än så länge att något beslut om att kommunen per automatik tar den kostnaden. Jag vill dock tillägga att den kostanden kommer hamna på oss i den totala beräkningen av försörjningsstöd. Försvinner flerbarnstillägget blir stödet från oss högre. Så indirekt kommer det falla på oss om man får försörjningsstöd av oss.

Hur ser du på motiveringen, att man vill få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete?

Det finns säkert positivt och negativt med alla beslut, men man måste analysera innan. Det är Försäkringskassan som betalar ut flerbarnstillägget. Det är ett politiskt beslut, jag har svårt att själv uttala mig om beslutet är bra eller inte. Men så klart är det positivt med att folk går till egen försörjning och inte blir beroende av ersättningar i form av försörjningsstöd

Men tror du att det faktiskt skulle fungera, finns det någon realism i förslaget?

Jag tror inte det skulle ha en större påverkan för oss, att få ut dem i arbete. Det är inget som jag personligen känner har en påverkan direkt på oss, eller på deras självförsörjning. Sedan på kommunnivå har det inte varit en fråga för diskussion, för jag tror inte det skulle ha så stor påverkan.

Vad gäller att få ut utrikesfödda kvinnor i arbete tycker jag så klart det är positivt, den snabbaste vägen för individen att komma in i det svenska samhället är genom arbetet.

Vad skulle du säga är ett bra sätt att få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete? Har ni någon plan eller modell ni arbetar med i kommunen?

Nämnden har nyligen klubbat igenom ett förslag till aktivitetsplikt. Jag tycker det är ett bra förslag, förhoppningsvis kommer det ge resultat. Det är dock inte bara för utrikesfödda kvinnor, men många inom målgruppen kommer vara det.

Aktivitetsplikt innebär att man går på praktik, eller studier, i kommunens regi. Det omfattar 1 500 personer i kommunen som man anser kunna få ut i arbetslivet. Om man inte dyker upp kan man få sitt ekonomiska bistånd nekat. Detta kan man dock söka om, enligt lag.

Vintern 2023 beräknas satsningen vara i full gång. Exakt effekt är således omöjlig att veta just nu. Det framgår inte heller hur många av dessa personer som är utrikesfödda kvinnor. Dessa är i regel längre ifrån arbetsmarknaden och förmodligen underrepresenterade i den grupp som man tror att man snabbast kan få ut på arbetsmarknaden.

Att avskaffandet av flerbarnstillägget skulle hjälpa utrikes födda kvinnor ut på arbetsmarknaden är således fortfarande högst oklart. Om kommunerna täcker upp för det ekonomiska bortfallet tillkommer inga incitament för bidragstagaren att ändra sin livssituation.

Däremot ser det bättre ut för staten att kunna stjälpa över den ekonomiska bördan på kommunerna. Samtidigt som man förbättrar statsfinanserna och påstår sig hjälpa en utsatt grupp.

Den förre chefen för Blekinge kompetenscentrum (BKC) Danilo Garcia rekryterade nära anhörig och köpte in tjänster utan att följa lagen om offentlig upphandling. Hans coachningsprogram för nyanlända gav tveksam effekt, och arbetsmiljön hade stora brister. En extern granskning tillsattes – men rapporten diariefördes inte.

BKC är ett centrum för forskning, utveckling och innovation av hälsa. Man har ett vetenskapligt råd som tilldelar forskningsanslag. Målet är att via tvärvetenskaplig forskning, samverkansprojekt och kunskapsspridning öka livskvaliteten för Blekingeborna.

Garcia hade under sitt chefskap köpt utbildningar åt BKC värda sex miljoner kronor, utan att göra en riktig upphandling. Inte heller kan man påvisa att utbildningen av välbefinnandecoacher hade en påvisbar effekt.

Garcia har också varit delaktig i att rekrytera en av sina egna nära anhöriga, till BKC. Personen fick fast anställning. Han ska flera gånger ha anställt personal utan att ha befogenhet att göra det. Den anhörige personen anställdes i projektet Välbefinnandecoachning och integration.

Projektet har starka kopplingar till Garcias egen akademiska karriär. Han är filosofie doktor i psykologi och har forskat om bland annat lycka och välbefinnande. Han är för närvarande knuten till Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet, med olika befattningar.

Lycka genetiskt betingad

2014 forskade han på lycka på Sahlgrenska institutet i Göteborg. Då med ett underlag på 22 000 tvillingar födda efter 1994. Hans resultat visade att 50 procent av lyckan man känner är genetiskt betingad.

Garcia menade då att ”jakten på lycka är det som gör oss olyckliga”. Han rekommenderade att finna harmoni i sig själv och i sin relation till andra. En genväg till lycka är givmildhet, menade han då.

Givmildhet är något han visade sin tidigare lärare professor C. Robert Cloninger vid Washington University of St Louis. Han gick där 2014 och 2015 en utbildning för stiftelsen Anthropedia Foundation, i välmående-coachning.

Anthropedia Foundation var med bland ett antal aktörer som stöttade projektet Välbefinnandecoachning och integration. 24 akademiker från länder utanför Europa hjälpte 68 nyanlända invandrare med stöd. De flesta nyanlända kom från Syrien och stod långt från arbetsmarknaden. Enligt Garcia fick de märkbart bättre hälsa efter utbildningen, till exempel ”förmåga att acceptera sig själv”. Han hoppades sprida modellen till övriga Sverige.

Kostnaderna blev dock höga och det är högst oklart vilken effekt metoden verkligen hade. Fakturor på 5 852 000 kronor slutattesterade Garcia, utan avtal eller upphandling. Bara 41 000 av dessa var direkt kopplade till projektet, resten redovisades som övriga tjänster. Totalt har regionen tillsammans med Europeiska socialfonden lagt 50 miljoner på att utbilda välbefinnande coacher. Utbildarna flögs in från USA och personal inom region- och kommun utbildades.

Enligt deltagare var det en känsla av sekt under utbildningen, man fick inte ifrågasätta metoden. Granskningen blev del av en större granskning av Garcia, som köptes ut från sin tjänst i början av 2020. Det kostade regionen 700 000 kronor.

Flera politiker var märkbart chockade av SVT:s avslöjanden, andra inte. Anledningen till förvåning är att granskningsrapporten om Garcia låg i träda hos regiondirektören Peter Lilja i ett år. Den diariefördes aldrig och blev offentlig först när journalister eftersökte den.

Arbetsmiljö

Utredningen tillsattes efter misstankar om arbetsmiljöproblem och oegentligheter i BKC. Under tiden den pågick var Garcia avstängd och fick lön på 500 000 kronor. Att rapporten inte diariefördes förklarar Peter Lilja med att ”det är helt enkelt en miss”. Han understryker dock att den aldrig varit belagd med sekretess.

Detta går dock stick i stäv med vad Inger Jönsson, medicinsk bibliotekarie på BKC, påstår. Hon frågade efter den men fick beskedet att den var sekretessbelagd.

Oppositionspolitiker har varit mer förvånade än det sittande styret. Christina Mattsson (S), oppositionsråd, kritiserar att granskningsrapporten inte blev diarieförd korrekt. Regionstyrelsens ordförande Lennarth Förberg (M) menar dock att man ärvt problemen inom BKC från det tidigare styret.

Garcia var chef på BKC i fem år. Inrapporterade arbetsmiljöproblem och pengarullningen fortgick relativt ostört ändå. Facket pratade med Garcia om problemen, men inget hände förrän ledningen för regionen kontaktades. Varför det tilläts att fortgå på det sättet är än så länge oklart.