”I juni ökade priserna på sommarrelaterade tjänster som paketresor, utrikes flygresor och biluthyrning. Samtidigt sjönk priserna på kläder”, säger Sofie Öhman, statistiker på SCB. Räntekostnaderna för hushållens bolån fortsatte att stiga, och i juni bidrog de med 3,1 procentenheter till inflationstakten. Även livsmedelspriserna steg.

Den största månadsförändringen i procent står paketresor för, med 27,3 procent. På andra plats kommer utrikes flygresor (21,7) och biluthyrning (20,7). Räntekostnaderna för bostadsrätter har gått upp med 3,1 procent, och 2,7 procent för egnahem. Klädpriserna har däremot minskat med 4,2 procent.

”Nu ser vi en dämpning i takten”, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP Pension & Försäkring, till SVT Nyheter. ”Men det är fortfarande så att våra reallöner har minskat, och vi tror att vi kommer få ett skifte under 2024 där våra löner börjar takta uppåt igen.”

Per år, vilket är det vi vanligtvis talar om i Sverige, ökade priserna med 404,3 procent, enligt uträkningar från Reuters. Det är dock en i sammanhanget positiv nyhet, då man i maj mätte en inflation per år på 429,2 procent.

Inflationen i landet har pågått åtminstone sedan 1980-talet, och under 2018 nådde inflationen över 130 000 procent, vilket ledde till att en ny valuta skapades, Bolivar Soberano.

Staten betalar ut pensioner och löner till offentliganställda i den lokala valutan, som devalveras snabbt, vilket har lett till minskad köpkraft och utarmning för dessa delar av befolkningen. Till följd av den urusla valutan har många venezuelaner börjat använda en mer stabil valuta, särskilt den amerikanska dollarn, för sina transaktioner.

Samtidigt fortsatte räntekostnaderna att öka i maj, vilket de gjort sedan början av 2022. Priserna ökade för varor och tjänster inom rekreation och kultur, där det främst var övriga fritidsvaror och paketresor som bidrog till uppgången. Priserna steg också för kläder, hotellövernattningar och restaurangbesök.

Prisökningarna motverkades av att livsmedelspriserna gick ned med 0,4 procent. Sänkta priser noterades även för el och drivmedel.

SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén säger i en intervju att ”Det är en liten besvikelse, som kommer få konsekvensen att Riksbanken fortsätter höja räntan.” Om man tar bort effekten av lägre energipriser, så får man det man brukar kalla den underliggande inflationen, som inte går ner på samma sätt. Det är det mått Riksbanken alltmer tittar på, och visar hur mycket inflationen bitit sig fast i ekonomin.

”Risken är att man får ta till nedskärningar i trafiken, eller att man får höja biljettpriser eller göra andra åtgärder som försämrar för resenärerna, och som innebär att busstrafiken tvingas göra ändringar eller försämringar.” Det säger Anna Grönlund, branschchef och vice vd för Sveriges Bussföretag, i en intervju med Sveriges Radio.

Enligt EY Sverige har regionerna räknat för lågt när det gäller inflationen. De har planerat för en inflationsökning på 4,6 procent, medan Konjunkturinstitutet räknat med 8,8 procent i sin prognos.

Sveriges Bussföretag, med 267 medlemsföretag, vill uppmärksamma politikerna på problemet i tid, för att undvika att trafiken drabbas. Resenärerna märker av problemet först när besparingarna genomförts, avlutar Grönlund.

Räntekostnader för egnahem ökar med 5,0 procent sedan mars och räntekostnader för bostadsrätter ökar med 5,8 procent. Om vi istället tittar på räntekostnaderna årsvis så har de ökat 90,8 respektive 105,3 procent. Bostadskostnaderna, som räntekostnader är en del av, har påverkat konsumentprisindex mest av alla kategorier. Dessa ökade boendekostnader uppvägdes dock delvis av lägre elpriser i april. Transportpriserna ökade också, där flygresor utomlands bidrog mest.

Sveriges centralbank strävar efter att upprätthålla stabila prisuppgångar på 2 procent per år. Även om inflationstakten har varit högre än väntat anser vissa att toppen är passerad men det är svårt att sia om.

Trots Modis deltagande i 19 möten och roadshows under de sista veckorna av kampanjen lyckades BJP inte övervinna anklagelserna om korruption, stigande inflation och brist på nya arbetstillfällen.

Segern är betydelsefull för Kongresspartiet, som har haft svårt att vinna delstatsval sedan Modi kom till makten 2014. Partiet kontrollerar nu endast tre andra delstater. Valresultatet i Karnataka kan ge energi åt den till stor del splittrade oppositionen, som satsar på att bilda en enad front för att utmana Modi i nästa års allmänna val.

Inflationen har drivit på ökande priser på livsmedel i Sverige. Politiker från alla håll har gjort utspel, krävt pristak. De stora kedjorna har anklagats för "greedflation", att sko sig på kunderna i en svår tid. Nu går alla stora kedjor förutom Axfood ut och sänker priser. Lidl var först ut, den minsta av de stora kedjorna. Man har bara 5,7 procent av marknaden, men siktar högre. Inspirationen kommer ursprungligen från det extremt kommersialiserade USA.

Lidl var först ut och sänkte eller frös priserna på över 100 varor. På sin hemsida hänvisar man till inflationstakten för livsmedel som i februari var på 22 procent. Man valde därför att stötta hushållen och prisförändringarna trädde i kraft måndagen den 27:e. Man skriver också att man kommer utöka listan på varor under veckorna som kommer.

Varorna som får sänkt pris kommer från runt 50 leverantörer. Det handlar om bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar. Priserna ligger i snitt elva procent lägre än tidigare och maximalt 32 procent billigare.

Sydsvenskan rapporterade om att Coop varit drivande i prishöjningarna. 1 januari höjde man priserna, vilket var innan leverantörerna aviserat nya prisnivåer. Det tog fem veckor innan Aca och Axfood följde efter.

Ica var näst ut och sänker priserna på 300 varor mellan 5 och 25 procent. Det gäller både egna märkesvaror och andra leverantörers, inom bröd, fågel, ost chark och annat. Eftersom Ica-butikerna drivs självständigt kan priserna variera från butik till butik, skriver man på sin hemsida. Priserna gäller från 11 april och två månader framåt.

Men nu har Coop följt i Icas och Lidls fotspår och sänker även de priserna. Färsk frukt, grönsaker och bär kommer sänkas med 12 procent, skriver Expressen. Priserna gäller för medlemmar och gäller april ut. Coop fick kritik från LO:s ordförande Susanna Gideonsson som menade att man tappat bort sin identitet, att sälja billiga produkter till vanligt folk.

Coop svarade med att man inte kan jämföra så som Gideonsson, och att man inte skor sig på folk. Man har också haft det ekonomiskt tufft de senaste åren. Axfood kommer inte sänka priserna, eftersom deras lågpriskedja Willys redan har som affärsidé att vara billigast på marknaden.

Lidl, en udda fågel

I SvD beskrivs Lidl:s ägare Dieter Schwarz, född 1939, som en riktigt medieskygg profil. Han ger aldrig intervjuer och håller sig så anonym det går. Genom Schwarz Gruppe styr han Lidl och stormarknaden Kaufland (köpland). Kaufland har drygt 1 400 butiker i Tyskland och flera länder i Östeuropa. Han är nu världens 27e rikaste person, god för 430 miljarder kronor.

I Storbritannien har man gått starkt framåt under inflationens uppgång. I januari ökade man sin försäljning med 24 procent, jämfört med samma månad 2022. Det är inte konstigt, även i Sverige byter många till billigare alternativ för att minska sina utgifter.

Men Lidl har bara 5,7 procent av marknaden, vilket kan jämföras med Ica som har 53 procent. Annat är det globalt, där Lidl en av topp fyra inom detaljhandel, efter Walmart, Amazon och Costco. 550 000 anställda i 13 000 butiker i 32 länder.

Man gör också inbrytningar på nya områden. Till exempel egna containerfartyg, för att göra leverenskedjorna från Asien säkrare. Dessutom satsar man på sin egna molntjänst Stackit, en konkurrent till Amazon AWS.

Högkvarteret ligger i Neckarsulm, nära Schwarz hemstad Heilbronn. Schwarz fick mycket inspiration när han som tonåring bodde ett år i USA. Konsumtionen som präglade samhället där blev han mycket förtjust i. 23 år gammal gick han in i ledningen för familjeföretaget Lidl & Schwarz KG, som hans far startat.

Den första livsmedelsbutiken öppnade 1968 och den första lågprisaffären med namnet Lidl 1973. Expansionen utanför Tysklands gränser påbörjades 1989, först ut var Frankrike. Schwarz är 83 år men styr fortfarande bakom kulisserna. Nu är det nya tider och man satsar på återvinning och avfallshantering.

Men man har också avskaffat den kritiserade ”polisverksamheten” där anställda hållits under strikt uppsikt. Med den senaste vd Gerd Chrzanowski har man anlagt en ny företagskultur, för att förbättra bilden av sig själva.

I ett brev vädjar Skånemejerier till sina 300 mjölkbönder att minska produktionen. Man ska inte heller investera i sina anläggningar, detta för att hjälpa företaget. Anledningen är att Skånemejerier har ett stort överskott av mjölk som de tvingas sälja till industrin för ett lågt pris. Pressen på Europamarknaden är hög, därför dras man med stora förluster, skriver SVT Nyheter.

Det är i ett brev från 17 februari som Skånemejerier går ut med sin uppmaning till mjölkbönderna. Presschefen Annette Gregow säger att man bett leverantörer att minska eller upphöra med produktionen, och gärna tidigarelägga detta.

Man skriver att efterfrågan på mjölkbaserade varor minskat. När man säljer till industrin för exempelvis produktion av skummjölk är ersättningen lägre. Dessutom har priserna på mejerivaror i Europa gått ned, vilket ökat konkurrensen ytterligare. Och skapar förluster för Skånemejerier.

I Sverige har priserna på mejeriprodukter gått upp i takt med inflationen och allmänt stigande priser på livsmedel. Enligt SCB är ökningen 30 procent senaste året, vilket båda storproducenterna Arla och Skånemejerier märkt av.

Enligt Arlas presschef Max Wallenberg handlar kunderna nu mer på kampanj och fryser in. Man söker också gärna lågprisprodukter, som butikens egna varor. Ekologisk mjölk har minskat i försäljning med 17 procent jämfört med förra året.

Under vecka åtta minskade volymen av sålda mejerivaror med fem procent, jämfört med samma vecka 2022. Mjölkpriset har ökat med 37 procent under samma period, crèmefraiche och gräddfil med 38 procent.

Både Skånemejerier och Arla har sänkt ersättningen till bönderna för mjölk sedan årsskiftet. Som försvar säger man att man behöver försvara sina marknadsandelar.

Anna-Marie Lindén har en gård med 200 mjölkkor, utanför Spannarp sydost om Ängelholm. Hon är också landsbygdsambassadör för Miljöpartiet i Skåne. Hon är kritisk till Skånemejerier och säger att brevet vållat rabalder bland lantbrukarleden. Hon menar att det inte går att ”vrida på en kran” och göra stora förändringar fort. Man kan inte bara skicka 50 djur till slakt helt plötsligt.

Hon säger att det är bra med aktiva lantbrukare, hög självförsörjningsgrad och ett levande lantbruk. Går det riktigt illa försvinner det.

Skånemejerier var även i blåsväder i november i fjol. Då upptäckte kunder att det saknades 1,5 deciliter mjölk i enlitersförpackningarna, trots att det får saknas maximalt 0,3 deciliter. En restaurangägare i Karlstad märkte att pannkakssmeten blev för tjock, hon fick späda ut den.

Skånemejerier ansåg dock inte att problemet var så stort att man behövde informera köparna om det, skriver SR. Förmodligen hade det kommit in luft i systemet som orsakade underskottet i förpackningarna.

Regeringen har försökt stävja prishöjningarna genom att begränsa priserna på mat och andra produkter. Samtidigt hade mat- och dryckessektorerna den mest dramatiska ökningen den senaste tiden, med priser som steg med 9,8 procent i februari, jämfört med januari. Priset på kött ökade med nästan 20 procent på en månad.

Enligt finanstidningen Ámbito Financiero påverkar ogynnsamma väderförhållanden, en långvarig värmebölja och torka boskapen och grödorna allvarligt.

Den argentinska regeringen har länge försökt hålla tillbaka inflationen, men splittringar har skadat landets ekonomiska politik. Förra sommaren avlöste tre ekonomiministrar varandra inom loppet av fyra veckor. Internationella valutafonden stöttar Argentina med en 30 månader lång ekonomisk plan, som förväntas uppgå till totalt 440 miljarder kronor.

Matpriserna ökade kraftigt under februari, 2,1 procent på dagligvaror är rekord enligt sajten Matpriskollens mätningar som startade 2015. Aldrig har man sett så höga tal, säger grundaren Ulf Mazur till TT. Tittar man på enbart mat så är ökningen ännu högre, 2,5 procent. Som jämförelse kan man titta på helåret 2021 då priserna på dagligvaror steg med 1,1 procent.

Tittar man totalt på 2023 är ökningen på dagligvaror 3,4 procent. På helårsbasis är ökningen för dagligvaror 15,2 och 17,8 för kategorin mat.

Matpriskollen sammanställer sin statistik genom att titta på 44 000 artiklar hos de stora kedjorna.

Enligt Mazur kommer ökningen bli ett problem för många, som ensamstående med barn. Han vill att politikerna gör något åt saken. Barnmat har exempelvis ökat med 10,8 procent, bara i februari. Välling har gått upp med 11,7 procent, vissa sorter runt 20 procent. Klämmisar, påsar med mellanmål, har ökat med 5,5 procent.

Paprika ligger i topp bland prishöjningarna med 26,5 procent, riskakor har ökat med 14,4 och tomater med lika mycket.

Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat. Från att främst ha varit jordbruksnära produkter som stigit i pris, är det nu på allt. I alla led stiger priserna, förpackningar, transporter och råvaror. Allt som importeras stiger i pris.

För varje procent som matpriserna stiger ökar kostnaderna med konsumenterna med tre miljarder. Dessutom är det inte slut än, priserna kommer stiga ytterligare.

När produktgrupper ökar i pris handlar det oftast om stora kliv. Mellan 10 och 50 procents ökning är inte ovanligt. Coop höjde priserna rejält i januari, övriga kedjor väntas följa efter. Citygross har höjt priserna med 3,2 procent i genomsnitt, Willys med 3 procent och Hemköp med 2,9. Ica har höjt runt 2 procent i snitt.

Under år 2022 steg priserna på mejeri, ost och olja mest med 30,3 procent. Minst steg varukategorin kroppsvård, med 8,2 procent.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att det finns en hög marknadskoncentration i dagligvaruhandeln, med Ica i spetsen. De största aktörerna hade 86 procent marknadsandelar 2016, vilket sticker ut jämfört med Europa, skriver Affärsvärlden.

Orsaker till att Sverige sticker ut är också den svenska kronan. Enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, kommer riksbanken behöva höja räntorna mer än vad som tidigare sagts.

Räntor och hyror stiger också

Just nu ligger styrräntan på 3 procent och kommer högst troligen höjas med 0,25 till 0,5 punkter 26 april. Samtidigt har räntehöjningen slagit mot just konsumtionen, svensk ekonomi som helhet krympte fjärde kvartalet i fjol, vilket har fortsatt under 2023. Även i juni väntas räntan höjas igen.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon.

För hyresgäster stiger också kostnaderna. I Stockholm har bolagen höjt mellan 3 och 4,5 procent, vilket är betydligt mer än normalt. Det kommer sig av stigande priser för el, vatten värme och sophämtning, som stigit mellan 8 och 25 procent.

Nu blir kaffet billigare. Kilopriset sjunker med 10 kronor enligt Matpriskollen. Men Gevalia väljer att gå mot strömmen.

Matpriskollens vd Ulf Mazur har intervjuats av TT. Han säger att alla de större kedjorna sänker kilopriset med uppemot 10 kronor. Butikschefen på Willys Örebro Marieberg, Björn Freij, bekräftar sänkningen:

– Det skiljer lite, men i snitt ungefär fem kronor per paket.

Den där tian per kilo som Matkollen pratar om?

– Ja, det stämmer jättebra.

Enligt SCB:s inflationsindex KPI var inflationen 12,3 procent i december. Livsmedelspriserna har ökat tretton månader i rad så sänkta kaffepriser är åtminstone en liten tröst.

– Det är dit man vill att inflationen och allt ska hamna. Även om de kanske gjort höjningar så har de kunnat stabilisera det och fått bättre koll på kostnaderna. Och gör de sänkningar så gör vi sänkningar, förklarar Björn Freij.

Gevalia mot strömmen

Morgonpostens favoritindikator när det kommer till inflation är Twitteranvändaren som kallar sig Guld & gröna skogar. Han har sin matkasse som han handlat på Willys i Örebro de senaste två åren. Förutom en marginell sänkning i maj 2021 har priset bara stigit för kaffesugna örebroare.

Guld & gröna skogar har Gevalia mellanrost i matkassen. Den största höjningen kom för ett år sedan när priset höjdes med hela 15 kronor, från 86 till 101 kronor/kg. I januari låg det på nästan 119 kronor.

Det har gått tre veckor sedan Fredrik, som han heter, gjorde sin senaste uppdatering så vi skrev och fick svar:

Hej! Sista mätningen som gjordes 11 januari visade 118,89 kr per kilo. Tittar jag idag har samma vara ett kilopris på 130,89 kr (?!). Så jag ser ingen mattning, tvärtom. /Fredrik

Dyrare kaffe i Örebro, med andra ord. Det stämmer inte alls med Matkollens glada budskap.

Nu framgår det säkert varför vi ville prata med just Björn Freij på Willys i Örebro. Han har svaret:

– Vi har sänkt priset på alla sorter utom Gevalia, för Gevalia har aviserat en prishöjning. För alla övriga leverantörer sänkte vi priserna i onsdags.

Vet du varför Gevalia har höjt priset i stället för att sänka?

– Det vet jag inte. Gevalia ägs av ett företag som heter JDE – det är inget svenskt företag (holländska Jacobs Douwe Egberts, reds anm). Ett multinationellt företag. Varför de har valt att höja, det har jag inte fått något svar på.

– Jag vet bara att Löfbergs, Arvid Nordquist och Zoégas har sänkt sina priser. De har väl kommit till rätta med skördar och kan få till en bra prisbild.

När kaffepriset sjunkit och priset på Gevalia har gått upp, syns det på försäljningen?

– Det är klart det märks. Gevalia står still i hyllan och de andra sorterna rör sig mer. Kunderna är priskänsliga nu och tittar mer på vad varorna kostar, avslutar Björn Freij.

Goda skördar

Ulf Mazur på Matkollen har förklarat prissänkningen med att kaffeskördarna i Brasilien har varit bättre än väntat, samtidigt som efterfrågan har minskat.

På råvarubörserna har priset på kaffe varit på väg ned från höga nivåer i snart ett halvår. Det stora fallet kom i oktober och november. I New York nåddes toppen i februari 2022 med 2,58 dollar per pund (454 gram). Bottennoteringen nåddes den 11 januari med 1,44 dollar. I går, den 2 februari låg priset på 1,78 dollar.

Morgonposten har försökt nå Gevalia och Jacobs Douwe Egberts för en kommentar, men har ännu inte fått något svar.

https://twitter.com/StadlerViktor/status/1614971066161545217

Varningen formuleras i en hemställan till kulturdepartementet där man skriver:

”SVT har aviserat att företaget ’behöver spara brett’, bland annat på grund av inflationen. Enligt Journalistförbundet finns det med hänsyn till det extraordinära läget i ekonomin anledning att öka anslagen till public service-bolagen”

Journalistförbundet vill inte se några besparingar – istället kräver man att extra medel skjuts till och att public service-avgiften räknas upp.

Public service-verksamhetens medel får en uppräkning med två procent årligen. Public service-avgiften som tas ut via skatten höjs däremot i takt med inflationen och inkomstbasbeloppet. Det gör att det uppstår ett överskott på kontot hos Riksgälden eftersom inflationen i dag är mycket högre än två procent.

Det är det överskottet som Journalistförbundet vill se överflyttat till Sveriges Radio och Sveriges Television.

Månadsförändringen har främst påverkats av ökade elpriser, motsvarande knappt 29 procent. Livsmedelspriserna har ökat 13 månader i rad – i december uppgick prisökningen till 0,9 procent. Kläder hade en säsongsnormal prisökning på ungefär 2 procent.

Inflationstakten påverkades av en bred prisökning inom livsmedel, främst för mjölk, ost och ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter. Elpriserna ökade med drygt 45 procent under det gångna året, vilket utgjorde ett stort bidrag till inflationstakten. Drivmedelspriserna sänktes, vilket bidrog till en minskad kostnad för transporterna.

”Räkna med en räntehöjning på 0,5 procentenheter i februari”, säger SVT Nyheters ekonomikommentator Alexander Norén. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 9 februari, då med Erik Thedéen som ny riksbankschef, som tar över efter Stefan Ingves.

Lök har blivit en så het handelsvara att den smugglas in i landet. Sent i december beslagtog tullen vitlök till ett värde av 3 miljoner kronor, gömt i en last med kläder. I en sändning med konditorivaror från Kina hittades rödlök värt 3,5 miljoner kronor.

Rex Estoperez, vid jordbruksdepartementet, sa till CNN att regeringen försökt slå ner på smugglare, men att problemet kvarstår. President Ferdinand Marcos Jr sa att den insmugglade löken ska säljas för att minska landets försörjningsproblem. Ett kilo rödlök ska kosta 42 kronor kilot, det dubbla mot det vi betalar i Sverige.

Skördesäsongen drar igång i februari, vilket kan bidra till att priserna och inflationen sjunker. Samtidigt kan jordbruksindustrin förbättra lagringen för att begränsa svinnet vid översvämningar.

Rekorddyr julmat? Ja, det kan man läsa att den blir, men det handlar om inflationen som varit. Det verkar inte bli någon chockhöjning i december.

Och det går att anpassa både meny och inköpstillfälle. Köp julkorven snarast och vänta lite med inköp av sill.

Emil Remröd är handlare på Ica Maxi i Katrineholm. Han laddar som bäst upp inför december.

– Nu är vi inne i en period när det bara öser in grejer på lagret. Sen tänker man "hur fan ska vi bli av med det här?" Men det brukar lösa sig där framåt julveckan ändå. Så står vi med ett tomt lager.

Är det någon vara som är svår att få tag på i år?

– Inte som vi har märkt än så länge. Ansjovis var det problem med till midsommar, men den känns det som att vi får tag på nu. Nej, vi har inte sett någon vara som sticker ut.

Så ingen kommer att bli extra dyr, heller?

– Nej. Jag har läst lite om skinkpriserna, men vi har inte fått in så stort sortiment än. Så jag har svårt att säga något om det, faktiskt.

Om man undersöker vad som ligger bakom rubrikerna om rekorddyr skinka ser man att priset på slaktgris gått upp 25 procent på ett år. Så det är där fördyringen ligger. Förhoppningsvis håller det sig där även till jul.

SCB om julmaten

Statistikmyndigheten SCB har som tradition att undersöka prisutvecklingen på julmat, och rapportera resultatet till medborgarna.

Förra året konstaterade SCB att julbordsmaten följer den generella prisutvecklingen för livsmedel och har gjort så sedan 2010. Men i december stiger priset för vissa varor och sjunker för andra. Det återkommande mönstret har varit att fläskkött och godis går upp i pris, och sill och gravad lax går ned.

Enligt SCB har det livsmedel generellt stigit med 17 procent under 2022 (t o m oktober), men med stor variation. Priset på apelsiner har till exempel fördubblats.

Priserna på sillkonserver och gravad lax har stigit med 28,7 respektive 35,5 procent, så den typiska sänkningen på de varorna i december är nog extra välkommen av konsumenterna. Fläskkött har däremot bara stigit med 7,0 procent i år. Prisökningarna på godis, choklad och nötter har hållit sig strax under 10 procent.

Snapsen saknas i SCB:s urval av produkter som passar på ett julbord. Den som vill lägga till den kan glädjas åt att inflationen på alkohol ligger på cirka 3 procent.

Den generella prisutvecklingen på konsumtionsvaror och tjänster har stigit med 9 procent.

Julrusch väntas på Ica

– Den större försäljningen startar egentligen i och med lönen i november. Till den första advent brukar det vara. Sen går det lite upp och ner, men det är då själva julhandeln börjar som vi ser det, säger Emil Remröd.

På Ica Maxi i Katrineholm ökar omsättningen med 10–15 procent i december jämfört med november. Sedan sjunker den kraftigt i januari.

– I början är det mycket bak och förberedelser inför julen. Sen avslutar man med det här sista som behövs till julbordet, som senap och de sista julgodisarna. De sista färskvarorna säljs egentligen de sista två veckorna.

Så det finns varor som det säljs mer av hela december och sedan finns det sånt som bara säljs till julbordet?

– Ja, precis. Det säljs inte så mycket rödkål och aladåb i början av december. Det är koncentrerat mot julveckan.

Enligt SCB ska priset på fläskkött och godis gå upp, och priset på sill och gravad lax gå ner i december. Remröd känner inte riktigt igen sig:

– Jag kan inte säga att jag känner igen det, om det är ordinariepris som går upp och ner inför jul. Godis går upp? Nej, jag känner inte igen det. Jag tycker snarare tvärtom. Det är så himla mycket kampanjer på allting så det är superbra priser runt jul.

Jag blev lite nyfiken på sillen, om det är lockpriser på den?

– Sillen är absolut med som kampanj varje år. Så är det. Det gör väl att snittpriset på sill går ner i december. Däremot fläsk vet jag inte varför det skulle gå upp.

Vad förväntar du dig i år, jämfört med tidigare jular?

– Allt är svåranalyserat just nu. Så är det. Vi kommer från ett konstigt läge och in i ett annat konstigt läge. Det gör det inte lättare, direkt. Förra året var fortfarande kunderna lite restriktiva med hur stora sällskap man träffades i till julen. Man kanske firade lite mindre, och med närmaste familjen. Nu blir det väl kanske lite större julfirande men då har man å andra sidan mindre pengar in plånboken. Det är jättesvårt.

Har du knäckt problemet, tror du? Har du en plan?

– Vi får helt enkelt gå lite på magkänsla och på statistik från föregående år. Vi har varit med om några jular, så vi vet att det går mycket julartiklar.

SCB:s julbord:

Produktgrupp (prisförändring i procent sedan nyår)
Apelsiner (+97,8)
Gravad/rökt laxfisk (+35,5)
Sillkonserver (+28,7)
Ägg (+24,8)
Färsk lax (+23,5)
Potatis (+9,7)
Konfektyr (godis) (+9,0)
Choklad (+8,1)
Nötter och torkad frukt (+7,9)
Griskött (+7,0)

Bensinpriserna faller. En liter 95-oktanig bensin har blivit 60 öre billigare, och kostar 20:04 kronor. 98-oktanig bensin i sin tur sjönk lika mycket till 20:99 kronor litern, enligt rekommenderade riktpriser på bemannade stationer. Diesel backar med 25 öre till 25:12 kronor litern. Men det tuffaste ligger framför oss hävdar en del kommentatorer.

”Vi är inte igenom det här än”, säger Andreas Cervenka, på Aftonbladet. ”Det här betyder att vi har en fortsatt väldigt hög inflation. Om ungefär tio dagar kommer Riksbanken med sitt räntebesked; allt talar för att de kommer att höja styrräntan... Inflationen blir hög även nästa år.”

Swedbank i sin tur bedömer att inflationen toppar på 10,7 procent i januari, då det vänder.

Enligt SCB påverkar även stigande räntekostnader inflationstakten, och både hushåll och företag måste ta höjd för att räntorna fortsätter att stiga, rapporterar SVT Nyheter. Elpriserna var drygt 54 procent högre i september i år än för ett år sedan.

Frida Bratt, sparekonom på den digitala banken Nordnet, tror att vi kommer att få se en topp i inflationen under vintern, eller i början av 2023. ”Då kommer räntehöjningarna ha fått effekt, och vi går in i en lågkonjunktur. Båda faktorerna får svenskarna att hålla hårdare i plånboken.”

Men även om inflationen skulle nå sin kulmen i vinter är det inte självklart att priserna sjunker. ”Är inflationen noll innebär det ju fortfarande att priserna ligger kvar på de här nivåerna. Det behöver man ta höjd för i sin egen privatekonomi”, säger Bratt.

En grupp i samhället har ryktet om sig att leva i överflöd, med miljonvinster och Ferraribilar: Ica-handlarna. Den som gärna hänfaller åt skadeglädje kan få möjlighet nu, om Herr Icander måste sälja sportbilen.

– Marginalerna har sjunkit avsevärt, både för mig och mina kolleger. Men vi har precis öppnat vår nya butik, så det är lite svårt att ha full koll.

Det säger Dennis Svensson. 40-åringen som tillsammans med hustrun Diana driver en splitter ny Ica Supermarket-butik i Tygelsjö strax söder om Malmö. Fram till för en dryg vecka sedan drev de landets tolfte mest lönsamma livsmedelsbutik. En Ica Nära på samma ort, med en vinstmarginal på 11,2 procent 2020.

Nu ska de få snurr på omsättningen i den större Supermarket-butiken. Problemet? Deras stora investering öppnar samtidigt som många konsumenter måste snåla.

Köper folk mindre?

– Det som har hänt är att de handlar annorlunda. Folk handlar nog inte mindre men de tänker på plånboken. Man handlar mycket mer kampanjvaror. Det är en av anledningarna till att marginalerna sjunker och diffar lite. Folk tittar mycket mer efter varor som de får tre för två, och så vidare.

Sätter du så höga priser du kan göra, eller kan du tycka att det blir för högt? Känner du något ansvar för att hålla nere priserna?

– Jag sätter alltid priser enligt Icas prisprofiler. Vi har en inköpsorganisation som har bättre koll på priserna än vad jag har. Jag litar fullt ut på den, och har alltid gjort. Sedan försöker jag på min lokala marknad jobba med klipp. Då sätter jag så bra pris som jag bara kan.

Om priserna håller sig på en hög nivå eller stiger ytterligare, vad tror du händer då?

– Man kan ju bara se på elförbrukningen. Det finns ju butiker som har haft 3-4 gånger högre elräkningar, från kanske 200 000 till 700 000 i elräkning på en månad. Fortsätter det, och in-priserna stiger, så är man ju i en väldigt dålig situation. Det kan jag vara helt ärlig med. Vi har dessutom investerat i en helt ny butik i en helt ny lokal, med långa bindningstider på avtal.

– Nu säger jag inte att det kommer att gå dåligt för oss, men det är klart man är lite orolig. Absolut. Vi har valt en butik som vi vill ha, och inte bara tittat på prislapparna när vi har handlat in möbler och utrustning och sånt. Det är klart det gör att man är lite orolig för hur prisbilden kommer att vara i framtiden.

Dystra tider låter det som. Kan alltså till och med en Ica-handlare hamna i knipa i värsta fall? Den som vill fynda en flådig sportbil på begagnatmarknaden kan börja gnugga händerna. Eller?

Kundernas köpkraft verkar ju inte stiga heller ...

– Men dagligvaror kanske är en bransch som gynnas i detta. Jag tror att det finns branscher som har det mycket tuffare i en sådan här lågkonjunktur. Restaurangbesök kanske man inte prioriterar, och annan service man betalar för. Förhoppningsvis lever vår kraft i mat kvar. Alla måste handla men man tänker på ett annat sätt, bara, kontrar Dennis Svensson och lämnar dysterkvist-inställningen bakom sig så att gruset sprutar från lågprofildäcken.

Lyxlivet

Ica lämnade börsen i januari. Ett par månader senare slog polisen och Ekobrottsmyndigheten till mot Ica-handlarnas förbunds huvudkontor i Solna. Flera Ica-handlare med insyn misstänktes ha köpt på sig aktier inför utträdet från börsen, och gjort miljonvinster. Åklagaren Jonas Myrdal på Ekobrottsmyndigheten förbereder åtal och det senaste budet är att 18 personer misstänks för insiderbrott.

Bilden av Ica-handlare målas ofta upp som att de har stora inkomster och lever lyxliv. Ekonomen Claes Hemberg sa för ett par år sedan att Ica-handlare beter sig mer som lottovinnare än som seriösa affärsmän.

Känner man sig påpassad som Ica-handlare, av den bilden?

– Ja, men många har den bilden, och det är ju egentligen rätt härligt. Jag har jobbat 60-70 timmar i veckan i hela mitt liv. Om jag skulle tjäna en miljon, eller vad jag nu skulle tjäna, så hoppas jag att folk unnar mig den miljonen. Men bilden är ju tveklöst sån att är man Ica-handlare så tjänar man jätte-, jättemycket pengar. Jag tycker att bilden är både rätt och fel. Det finns så klart Ica-handlare som tjänar massor med pengar, och det finns företagare i alla andra branscher som tjänar massor med pengar ...

"Massor med pengar". Det var ju det alla redan visste ...

– ... och så finns det Ica-handlare som jobbar fantastiskt mycket och sliter otroligt hårt, fortsätter Svensson. Som jobbar många, många timmar, och håller nere på kostnader för att kunna ha det goda livet någon gång i framtiden. Men jag vet också många som sliter för att det ska gå runt över huvud taget.

– Det är en tuff bild att bli utmålad som, men alla strävar väl efter att tjäna någon krona? Inklusive vi, givetvis.

Möts du av de fördomarna?

– Oh, ja, absolut. I tid och otid. Man möts av det varje vecka, flera gånger i veckan.

Vad kan du få höra då?

– Vi har ett kundvagnsgarage, som är ett låst garage, och då var det byggarna som ställde frågan om det var där jag skulle parkera min Ferrari.

(...)

– Då ska man veta att vi har investerat 20 miljoner kronor och ska först betala av det. Jag har sju tuffa år framför mig, eller åtta eller tio, beroende på konjunkturen. Sedan kan jag förhoppningsvis tjäna någon krona, och det är jag tacksam och stolt över i så fall.

– Det är bilden. Man får ryktet, det spelar ingen roll vad man gör. Men de flesta tänker efter och säger ingenting, för de ser att man har investerat.

Men äger du en Ferrari, då?

– Nej, jag äger inte en Ferrari. Jag kör Hyundai, så det är verkligen ingen lyxlirare du har framför dig, avslutar den nyblivne Ica Supermarket-handlaren Dennis Svensson.

Bara förlorare?

Det finns ingen tydlig vinnare som rakar hem profiten när vi tömt våra plånböcker i kassan på Ica, eller på Coop eller Hemköp. Alla, på vägen från ax till limpa och till köksbordet, försöker hantera den nya ekonomiska verkligheten. Jordbruket, livsmedelsindustrin, handeln och konsumenten.

I tidningen Dagligvarunytt, i en artikel från den 30 september, kan man läsa intervjuer med diverse experter och representanter från de olika leden i kedjan. Ingen pekar direkt finger åt någon annan längre. De avtal som fanns i våras och som gynnade handeln har omförhandlats.

Om de försöker dölja en stor konspiration, som går ut på att ruinera vanligt folk, så får det visa sig i nästa årsredovisning.

Index för dagligvaror har gått ner 2,89 procent på Stockholmsbörsen i år, vilket är klart bättre än börsen som helhet. Indexet för de 30 mest omsatta aktierna, OMXS30, är ner 21,28 procent.

Det verkar dock som det finns skäl till oro för landets handlare. En aktie som Axfood, som äger Hemköp och Willys, gick starkt fram till alldeles nyligen. Men den har rasat 20,89 procent den senaste månaden. Sedan årsskiftet är den ner 1,59 procent.

Ica-butikerna med bäst marginaler 2020:

1. Ica Nära Furuviks, Solna – 18,9 % rörelsemarginal
2. Ica Nära Hallen Axelsberg, Stockholm – 17,1 %
3. Ica Nära Tornet, Lund – 13,0 %
4. Ica Nära Kragsta, Vallentuna – 12,9 %
5. Ica Nära Nyckelby, Ekerö – 12,7 %
6. Ica Supermarket Medborgarplatsen, Stockholm – 11,9 %
7. Ica Nära Träffen Tygelsjö, Malmö – 11,2 %
8. Ica Nära Arkelstorp, Kristianstad – 11,1 %
9. Ica Supermarket Olskroken, Göteborg – 11,0 %
10. Ica Nära Dalastan, Stockholm – 11,0 %

Ica-butikerna med störst vinst 2020:

1. Jönköping, Ica Maxi – 61 miljoner kronor (782 miljoner kronor i omsättning)
2. Göteborg, Ica Maxi Högsbo – 59 miljoner (741)
3. Göteborg, Ica Maxi Grafiska vägen – 50 miljoner (660)
4. Sollentuna, Ica Maxi – 49 miljoner (787)
5. Haninge, Ica Maxi – 46 miljoner (1 024)
6. Stockholm, Ica Kvantum – 45 miljoner (437)
7. Täby, Ica Kvantum Arninge – 41 miljoner (444)
8. Borlänge, Ica Maxi – 41 miljoner (481)
9. Nacka, Ica Maxi – 40 miljoner (708)
10. Nacka, Ica Kvantum – 40 miljoner (521)

Nu måste matutgifterna hållas nere. Kunderna jagar extrapriser och svinnet i butikerna minskar. Då blir det mindre mat över till dem på samhällets botten.

– För oss har det blivit tydligt. Det är sedan sommaren som vi har märkt av det, och det har blivit ytterligare sämre, säger Dan Lindau, föreståndare på LP Hela människan i Värnamo.

De delar ut 30 matkassar till behövande på torsdagar. Förut fick de så mycket mat till skänks från Willys, Hemköp och Ica Kvantum att de kunde dela ut dem två gånger i veckan – tisdagar och torsdagar. Dessutom har bageriet som brukade skänka bröd gått i konkurs.

Butikernas kunder vill plötsligt ha maten som håller på att bli för gammal. Det som förut inte gick att sälja ens med extrapriser har blivit attraktivt i takt med prishöjningarna.

– Nu har det blivit lite speciellt med tanke på allt det som händer i omvärlden. Det blir lite färre kassar och vi delar bara ut en gång i veckan, för att folk köper mer rödprisvaror.

Är trenden tydlig?

– Ja, och så är det kanske en omställning där affären drar ner inköpen för att möta upp en mindre efterfrågan. Det vet inte jag, men de har sagt att intresset kring de röda lapparna har ökat. Det är den informationen vi har fått, förklarar Dan Lindau.

Morgonposten träffade honom i Frälsningsarméns före detta lokal på Pilgatan. När Frälsningsarmén retirerade ut ur Värnamo för sex år sedan flyttade LP Hela människan in med sin vuxenverksamhet. Lindau kan ge en intervju, men han kan inte längre ge en matkasse till alla som behöver.

Får behövande vända i dörren nu när ni inte kan hjälpa lika många?

– Ja, ja, det är ju så.

Hur påverkar detta verksamheten, och de behövande som inte får sin matkasse?

– Det är klart att det påverkar negativt, att vi inte har så mycket att dela ut. Det är klart att det inte bara är detta. Alla bor någonstans, och alla har elräkningar. Har man inte löst att man får hjälp med det också, då hamnar man snabbt i problem.

Hur känns det?

– Vi kan ju inte göra något. Vi står mittemellan där. Har vi inget att dela ut så har vi inget. Det är så enkelt. Vi har styrt om lite så att vi lagar mat, och gör enkel lunch på tisdagar och torsdagar. Vi vill gärna utöka det ännu mer för att kompensera bortfallet i matkasseutdelningen, för då vet vi att de äter.

Gästerna

LP Hela människan är en ekumenisk förening som finns på över 60 platser i Sverige. I Värnamo samlar de alla stadens kyrkor, både frikyrkor och Svenska kyrkan. Den uppslutningen finns inte någon annanstans i landet, menar Dan Lindau.

De driver härbärge i samarbete med kommunen, och de har en hel del annan hjälpverksamhet för vuxna och barn. I deras kafé kan man köpa en kopp kaffe och en smörgås för tio kronor alla vardagar i veckan. Den som hinner dit till halv nio får sig också en morgonandakt till livs.

Kaféet är inhyst i den gamla gudstjänstlokalen. Morgonposten kom dit först klockan tio och missade andakten, och så dags satt där fyra gäster och samtalade stillsamt runt ett bord. Till synes kände de varandra, och till synes hade de ingen arbetsgivare som väntade på dem.

De fyra var kafégäster, men LP Hela människan kallar alla som får hjälp för gäster.

Vilka grupper, eller gäster, är det som söker hjälp, och får matkassar och lagad mat?

– Det är de som har barn, som får problem. Och psykiskt svaga, eller vilket begrepp man ska använda. Sådana som har lite svårare att hantera sitt liv över huvud taget. Sedan är det naturligtvis de som har problem med droger och alkohol. Ensamstående med barn, det är väl de som ... Ja, socialt utsatta, helt enkelt.

Hemlösa?

– Det är en speciell kategori. Vi har haft några som bott ute i skogen, som kommer lite nu och då. Jag vet inte hur de lever och hur de löser det, men tydligen löser de det på något sätt. Jag vet någon av dem som fått en bostad, så de bor någonstans. Då är det löst och då är de inte hemlösa. Det är ett svårt begrepp. Eftersom vi har ett natthärbärge så ser vi det.

Nyanlända?

– Ja, vi har ju några nyanlända ... eller som har varit här i två–tre år. Det har vi flera stycken.

Pensionärer?

– Nej, det har vi inte haft så mycket, men däremot kommer de till kaféet. Ensamma människor, kan man säga, som egentligen inte har några missbruksproblem, utan andra sociala svårigheter. En del är ensamma och har inga släktingar i närheten. När det gäller maten vet jag att det finns många som inte har det så gott ställt. Och vi tänker att det som händer just nu, med ökande priser, kommer att göra att den gruppen kommer hit mer ...

Dan Lindau stannar upp och väger sedan sina ord.

– Men det är fortfarande, vad ska man säga ... Det är inget man vill skylta med, att man har problem. Många tror jag förnekar det in i det längsta. Man vill inte visa.

Matakuten i Gävle

Janne Kraft är verksamhetsansvarig på Matakuten i Gävle, en ideell förening som bara arbetar med att tillhandahålla mat till behövande. De arbetar med helt andra volymer och delar ut 550 matkassar i veckan. Han ser också att bidragens storlek minskar.

– Det kan jag bara bekräfta. Jag frågar butikerna, eftersom vi märker att vi får minskade gåvor. De står inför ökade priser och andra kostnader och måste hitta nya lösningar. Kunderna frågar efter röda priser och det ena ger det andra.

De måste hitta fler givare för att täcka upp för bortfallet. Senast förra veckan tecknade han avtal med en ny givare, och han har två till på väg in.

– Det ställer stora krav på min organisation. Vi måste åka runt och hämta hos fler för att komma upp till samma mängd mat, förklarar han.

Och vilka står i köerna?

– Det är allt från arbetslösa, långtidssjukskrivna och utförsäkrade till ensamstående föräldrar, både män och kvinnor. Fattigpensionärer. Det är alla. Och min känsla är att det till vintern kommer att komma människor som har haft lite högre inkomster. För det är många som kommer att drabbas av det vi har framför oss.

Han berättar att de har många från Ukraina som kommer för att få matkassar. Dessutom gör de punktinsatser där de kör ut mat till stödboenden för ukrainare som nyligen slussats ut från Migrationsverkets boenden.

Kan ni hjälpa alla ni vill hjälpa?

– Nej, och nu är vi tvungna att neka fler i slutet av dagen. Antalet kassar som går ut har ökat, men samtidigt ökar antalet vi nekar för att maten tar slut. Det är sanningen. Det är där vi är i dag.

Det snackas i den lilla staden

Tillbaka till Dan Lindau i Värnamo, där det handlar om mindre volymer än i Gävle. LP Hela människan gör vad de kan, men samtidigt ska resurserna räcka till övrig verksamhet. Staden är också mer välmående än Gävle, med en arbetslöshet på 5,8 procent jämfört med gästrikestadens 10,4 procent.

Lindau berörde tidigare skammen som det innebär att behöva be om en matkasse – att man inte vill skylta med att man har problem.

Märker ni att det svårt för många att be om hjälp?

– Ja, det är en väldig ... Jag ska inte säga stolthet, men du förstår vad jag menar. Man vill inte beblanda sig med dem som är lägst i rang i näringskedjan. Man hamnar i samma grupp. Då måste man ju verkligen ha riktiga problem. Kan man överleva utan, så väljer man nog det i det längsta.

Han konstaterar att det är en liten stad. Själv är han några år över 60 och har bara bott i Värnamo i fyra år. Trots att hans eget sociala nätverk är ganska litet kan han märka av strömningarna, och förstå vad det innebär att behöva söka hjälp.

– De vet ju vilket fack de är inplacerade i, och känner av mer. Då känns det mer när man ska byta neråt. Det är alltid svårt för människor. Gå uppåt klarar de flesta, men att gå ner ett trappsteg är inte lika lätt. Att hamna i fel sammanhang och att det börjar snackas – alltså snacket ... När jag bodde mitt i stan i Uppsala träffade jag aldrig någon jag kände när jag gick ut på stan. Ändå kände jag jättemycket folk.

– Här är det precis tvärtom. Här känner man alla, tror man i varje fall. "Där är han, som hänger ihop med den, och de tillhör den familjen eller det umgänget". Man kan placera in — och det kan man inte i en storstad.

Och folk vill ha koll, tror du inte det?

– Det finns ett intresse för det, därför att det går att ha den kollen. Det går inte i en storstad.

Jag ville fråga om det är någon skillnad på hjälpverksamhet i en mindre stad jämfört med i större städer, och detta handlar ju om det.

– Det finns ett större motstånd mot att synas tillsammans här. Verksamheten i sig, vad man gör, är väldigt liknande. Hur det uppfattas för en själv, tror jag är lättare i en storstad. Om jag tillfälligt hamnar i ekonomiska problem och går och ber om en matkasse – det är nog inga större problem i en storstad. Här är risken större att någon ser mig, och då blir det snack. Då spekuleras det i vad som har hänt.

– Det kan vara en skillnad för gästernas skull, men inte för själva verksamheten.

Igenkännande medkänsla

Dan Lindau visar matförrådet i källaren. De två kylarna och den ensamma frysen är nästan tomma eftersom matkassarna delats ut dagen innan. Gästerna lämnade in varsin kasse med sitt namn på och personalen fyllde dem med mat. Individuellt anpassadde för varje person.

– Det är ganska komplicerat. Det sitter i huvudet på dem, för de känner ju folket. Den ska inte ha kött, och den tycker inte om det. Vi känner de flesta och om det är någon ny kan man fråga om den är glutenkänslig eller något annat. Muslimer vet man ju att de inte gillar fläskkött. Är det en familj med många barn så får de lite extra, och ensamstående får lite mindre. Så gör vi, förklarar Lindau.

Inför vintern, med troligtvis höga matpriser, höga elpriser och allt möjligt. Ser ni en vinter med arbete upp över öronen?

– Jag har svårt att tänka mig att det inte blir så. Sedan vet jag generellt att människan är väldigt uppfinningsrik och kreativ, och hittar lösningar. Det kommer inte att gå så snabbt, men det räcker med några månader där vi inte får bukt med elpriserna. Då är många borta, som har satt sig i en situation de inte kan ta sig ur. Då uppstår ett jätteproblem. Till en början löser man det med sparade pengar, eller man skiter i vissa räkningar. Men sedan kommer man till nästa fas där pressen kommer, där man måste göra nånting.

Han berättar sedan om en middag de ska ha samma kväll, där donatorer betalat allt i förväg. Gästerna bjuds på tre rätter för 40 kronor, där hela priset går ned i föreningens kassa.

Når ni utanför församlingarna, med donationerna?

– Ja, det är absolut så. De här pengarna kommer från ett kafégäng som brukar träffas. Det är pensionärer som har det gott ställt. Folk är beredda att ge om de ser att det går till saker som är produktiva. Om det fyller ett behov som de skulle vara tacksamma för om de själva befann sig där.

– Vem som helst kan drabbas. Ett sprucket äktenskap, ett förlorat jobb. Inga vänner, eller nånting. Det kan gå ganska fort ner. Många tror inte det, men det är faktiskt så. Om man kan se sig själv där, och kanske har haft en bror eller syster som har varit där, då är man också mer benägen att öppna plånboken.

Klockan var strax efter elva när Dan Lindau var tvungen att rusa iväg på ett annat ärende. Så dags satt de fyra kafégästerna kvar runt sitt bord. Vid ett annat bord satt två nytillkomna gäster och avnjöt stans billigaste fika.

Med en inflation på nio procent höjde Riksbanken nyligen räntan, och bilföretagen kompenserar sina kostnader genom att höja månadsavgiften. Det finstilta i villkoren gör det möjligt.

”Ingen vet hur dyrt det kan bli. Det är långt ifrån självklart ett bra alternativ att privatleasa en bil i dag”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på Motormännens Riksförbund i ett pressmeddelande. ”Det finns varken någon transparens i vilket belopp finansbolaget faktiskt köpt bilen för, eller vad deras ibland helt egna in-houseräntor baseras på för typ av upplåning. Med finstilta villkor har finansbolagen gjort det möjligt att höja lite hur de vill.”

Mellan maj och september har månadskostnaden ökat med upp till tio procent, vilket motsvarar tusentals kronor under leasingperioden som bilen är din. Att lämna tillbaka den i förtid går inte.

Inflationen är 9,8 procent för augusti, menar SCB. Men matpriserna har stigit med nästan 22 procent.

Den som vandrar omkring bland hyllorna på ICA eller Willys märker att priset på mat knappast kan ha gått upp med bara 9–10 procent. Svaret på hur matpriserna har utvecklats hittar man på Twitter, där användaren Guld & gröna skogar har undersökt inflationen sedan tidigt 2021. Fredrik, som mannen bakom kontot heter, är försäljningschef för Europa på ett utländskt företag, och vill inte skylta med sitt fulla namn. Inflationsstatistiken sysslar han med på sin fritid.

– Min matkasse är "på riktigt" för många, den beskriver inget annat än om det blir dyrare eller billigare att köpa vanlig mat i affären. Ingenting invecklat i det och det gör den populär tror jag. Många experter pratar om olika inflationsmått hit och dit men till syvende och sist är det vad som händer i den egna plånboken som betyder något för folket.

När Statistiska Centralbyrån (SCB) sammanställer sitt konsumentprisindex (KPI) tar de med det mesta ett hushåll kan tänkas betala för, som till exempel sjukvårdkostnader, köp av nya möbler och mobiltelefonräkningar. I Fredriks matkasse finns nio livsmedel vars pris han noterar en gång i månaden i sin Willysbutik i Örebro: mjölk, bregott, apelsinjuice, vetemjöl, Granny Smith-äpplen, fläskfilé, nötfärs, ägg och bryggkaffe.

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1569675032304943104

I augusti 2021 kostade hans matkasse 465:50 kronor och ett år senare kostade den 566:77. Det är en höjning med 21,74 procent på ett år. Den stora ökningen har skett sedan nyår, då priset gått upp med 20,88 procent. En liter mjölk kostade då 8:40 och nu får man betala 11:90. Kilopriset för Gevalias mellanrostade bryggkaffe har stigit från 86:22 till 114:44 kronor. Tropicana-juicen i Fredriks kasse är den vara som stigit minst i pris sedan årsskiftet – från 27:67 till 29:93 kronor.

– För augusti har vi en inflation på knappt 10 procent, och min prisjämförelse säger att mina nio baslivsmedel har stigit nästan 22 procent. Vi har en betydligt högre utveckling på priset på mat än vad som redovias som KPI varje månad från SCB.

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1569675509893832705

På SCB:s hemsida kan man se prisökningar för olika undergrupper. Där är inflationen för augusti för "Livsmedel och alkoholfria drycker" 14 procent.

Fredrik höjer också ett varningens finger för att prisökningarna inte är över. Avtal tecknade innan inflationen rakade i höjden upphör allt eftersom, och behöver förnyas. Producenter som bundit sig till att sälja till ett visst pris under ett år väntar på att få ta igen det de sålt till "underpris" sedan i våras.

Mat, elpriser, räntor

KPI tar i någon mån hänsyn till högre elpriser och höjda räntor, men ändå landar augustisiffran för inflationen på endast 9,8 procent. Banken SEB flaggar för att hushållen står inför en mycket värre framtid än siffrorna i KPI antyder. Den släppte en rapport i förra veckan som fått namnet "Privatekonomiskt stresstest". I den kan man läsa att hushållsutgifterna för den genomsnittliga tvåbarnsfamiljen med villa kommer att öka med 48 procent, och för det genomsnittliga pensionärsparet med 36 procent.

Värst drabbas tvåbarnsfamiljen med villa i Skåne. Med dyrast el och hög belåningsgrad ökar deras utgifter med 92 000 kronor, eller 54 procent, 2022. Guld och gröna skogar-Fredrik ger sin syn på saken:

– Det är, för att sammanfatta det, ohållbart. Vi mår ganska bra generellt sett i Sverige De flesta människor har haft en överdriven konsumtion de senaste åren, på grund av att man haft mycket pengar att röra sig med. Den disponibla inkomsten har varit otroligt hög, med låga elkostnader och låga boräntor. Väldigt få har sparat i ladorna för en "rainy day", tror jag. Vi får se hur mycket regeringen är beredd att stötta när det kommer till amortering och sånt. Men många kommer att få det tufft.

Har du någon "quick fix" för att rädda hushållens ekonomi?

– Nej, jag har väl inte det. Om man följt mig på Twitter så har man nog förstått att jag är en sparsam herre. Det hade nog många behövt läsa om tidigare. Det är svårt att vara efterklok, och alla gör som de vill. Det finns väl ingen "quick fix", mer än att anpassa sig. Att vända och vrida på det man har.

Man får vara först med att sälja huset innan alla andra gör det?

– Ja, kanske det, kanske. Vi ska nog inte gå ut och säga till folk att de ska sälja husen hur som helst, men jag förstår vad du menar.

– Mitt Twitternamn är ju "Guld och gröna skogar", och jag tror att vi i alldeles för lång tid har haft det alldeles för bra. När vi kommer in i en kris har vi inte sparat några pengar för vi har inte behövt. Det finns alltid något som kan gripa in och rädda oss, vi kanske kan kalla det "välfärdsstaten".

Guld och gröna skogars matkasse just nu (prisökning sedan årsskiftet):

Garant mjölk grön 1 liter: 11:90 kr (+41 %)
Bregott 600 g: 62:90 kr (+34 %)
Tropicana apelsin 1,5 liter: 29:93 kr/l (+8 %)
Vetemjöl Kungsörnen 2 kg: 10:75 kr/kg (+30 %)
Granny Smith äpplen: 34:90 kr/kg (+30 %)
svensk fläskfilé: 199 kr/kg (+13 %)
Nötfärs 1 kg: 109 kr/kg (+16 %)
10p ägg Garant: 3,39 kr/st (+36 %)
Gevalia mellanrost: 114:44 kr/kg (+57 %)

(Pensionärsorganisationen PRO presenterar varje år en matkasse som redovisar priser från olika butiker runt om i landet. Vanligtvis gör de inköpen i november och presenterar sina siffror i januari.)

https://twitter.com/guld_o_grona/status/1568337928811675648

Med Europas gasbrist kan energipriserna bli dubbelt så höga i vinter. Hushållen drabbas, liksom industrin som måste kompensera för sina ökade kostnader – inflationen väntas nå tio procent. ”Inflationen är ett sorgebarn. Den överraskade uppåt, igen”, sa KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid en presskonferens nu på morgonen.

KI utgår från att Riksbanken sätter in fler åtgärder, men det är inte bara att höja räntan och hoppas på det bästa. ”Riksbanken ställs inför en svår avvägning. Hur snabbt ska man höja räntan för att få ner inflationen, men samtidigt inte höja så snabbt att man knäcker den ekonomiska utvecklingen?”, säger Westerdahl. Vid årets slut tros styrräntan, som just nu ligger på 0,75 procent, att ha höjts till 2 procent.

Men allt är inte mörker och elände. ”Företagen tjänar bra med pengar, och just nu sjunker faktiskt arbetslösheten”, säger SVT Nyheters ekonomireporter Knut Kainz Rognerud.

”Landet och ekonomin har varit hårt drabbade i två och ett halvt år, och visat sig vara svårt att hantera. Det är nödvändigt att få ned inflationen till tvåprocentmålet om vi ska kunna få stabila förhållanden för arbetsmarknaden, som gynnar alla”, säger Jerome Powell, styrelseordförande i USA:s centralbank.

Den nya räntenivån är den högsta sedan 2018; med höjda räntor blir det dyrare att till exempel ta ett bo- eller företagslån. Man hoppas i och med det att konsumenter och företag ska hålla igen på konsumtionen, vilket i sin tur ska kyla ner och bromsa inflationen.

Takten på höjningarna är anmärkningsvärt hög, säger Robert Bergqvist, ekonom på SEB, som kallar den aggressiva räntehöjningen för ett experiment. ”Om man misslyckas och ekonomin kollapsar, så kommer svenska exportföretag att sälja mindre och arbetslösheten kan stiga.”

Nyligen undertecknade Sveriges utrikesminister Ann Linde ett avtal med Turkiet – för att Erdogan ska gå med på att Sverige blir medlem av Nato.

I avtalets tredje punkt talas det om att länderna ska visa varandra ”orubblig solidaritet i kampen mot terrorism, i alla dess former och uttryck”.

I punkt fyra sägs det att Sverige ger sitt fulla stöd till Turkiet om landets säkerhet hotas.

Men frågan är vad Erdogan definierar som Turkiets yttre och inre fiender?

Frågan är också om han kan behålla makten.

Och vem är han egentligen?

Recep Tayyip Erdoğan har styrt Turkiet sedan 2003. Först som premiärminister och sedan 2014 som president. Nu gungar marken under hans fötter. Turkiet har problem med skenande inflation och opinionssiffrorna sjunker för honom och hans parti.

I sin tidiga politiska karriär var han uttalat islamistisk, men partierna han representerade förbjöds ett efter ett. Han snyggade till sin ideologi och startade AKP som ett närmast klassiskt konservativt parti. Med åren har han och partiet förflyttat sig tillbaka åt det islamistiska hållet vilket skapat spänningar i det tidigare sekulära politiska systemet.

Kemalismen trängs tillbaka av erdoganismen. Det har beskrivits som att Erdogan skapat en personkult inspirerad av det ottomanska riket och av islamism. Han fick folket att rösta för att avskaffa premiärministerposten och göra presidentens roll mer lik den gamle sultanens. Men den utökade makten har inte accepterats utan motstånd.

Erdogan var på officiellt besök i Pakistan när polisen den 17 december 2013 slog till och grep personer med koppling till AKP. Under några dagar greps mer än 90 personer och 26 av dem anhölls för bland annat mutbrott, korruption och penningtvätt. Utredningen fortsatte och nya gripanden planerades, men Erdogan kom hem och hann utse nya poliser som vägrade utföra åklagarnas befallningar. Den 7 januari 2014 avskedades 350 poliser, många i ledande ställning. Erdogan beskyllde Fethullah Gülen för att ha planerat korruptionsutredningen och gripandena.

Runt åren 2014–2016 hävdade rapporter att Turkiet köpte smugglad olja från IS-kontrollerade områden i Syrien. Anklagelser om det kom från CIA och Israel, och Ryssland antydde samma sak. Dåvarande energiministern, tillika Erdogans svärson, Berat Albayrak, misstänktes vara ansvarig.

USA och CIA tog senare tillbaka anklagelserna och bad om ursäkt, men Wikileaks släppte i december 2016 tiotusentals mail från Albayrak, där många kopplade honom till handel med IS-olja.

Under 2013 och 2014 smugglade turkisk underrättelsetjänst vapen till islamiska rebeller i Syrien. Lastbilar med vapen stoppades av turkisk polis, men Erdogan sa att det inte handlade om vapen utan om mat och mediciner. I maj 2015 publicerade tidningen Cumhuriyet bildbevis på att det var vapen som transporterades. Erdogan svarade med att stämma chefredaktören Can Dündar, och krävde livstids fängelse. Efter flera turer dömdes Dündar till knappt sex års fängelse för att ha läckt hemlig information, men han lyckades fly till Tyskland. 2020 åtalades han igen och dömdes i sin frånvaro till 27 års fängelse för spioneri.

2021 gjorde gangsterbossen Sedat Peker entré på den inrikespolitiska scenen. Han påstås vara medlem i den hemliga organisationen, eller motståndsgruppen, Ergenekon, som har förgreningar in i den turkiska djupa staten.

Peker började publicera youtubefilmer där han anklagar ministrar och AKP-politiker närstående till Erdogan för att själva bedriva gangsterverksamhet. Han pekar inte ut Erdogan själv, men anklagelserna slår indirekt mot presidenten.

Förre inrikesministern Mehmet Ağar anklagades för inblandning i mord och internationell droghandel. Ağars son anklagades för våldtäkt och mord på en ung studentska. Förre premiärministern Binali Yıldırıms son anklagades för internationell droghandel. Säkerhetsföretaget Sadat, som många ser som Erdogans privata armé, anklagades för vapensmuggling till jihadistiska Nusrafronten. Han publicerade foton på när inrikesministern Suleyman Soylu besökte en maffiamedlems bröllop. Han påstod också att Erdogans svärson Berat Albayrak leder den ljusskygga organisationen Pelikangruppen, som sägs fungera som en stat i staten och vars medlemmar infiltrerar bland annat rättsystemet och media.

Valet 2023

Den 18 juni 2023 är det både parlamentsval och presidentval i Turkiet. Om det skulle behövas så sker andra omgången av presidentvalet den 2 juli.

Ungdomsarbetslösheten i landet ligger på 20 procent, och en undersökning från opinionsinstitutet Gezici gjord på unga väljare, 18–25 år, tyder på att 80 procent av dem inte kommer att rösta på AKP.

En annan undersökning visar att 70 procent av väljarna under 30 kommer att rösta på oppositionen i presidentvalet.

Huvudmotståndaren till Erdogan i förra presidentvalet, Muharrem Ince, har lämnat Kemal Ataturks gamla socialdemokratiska parti CHP och bildat det socialliberala och kemalistiska partiet Mavi. Han kommer förmodligen ställa upp i igen för sitt nya parti. Inga kandidater har ännu utsetts för partierna i parlamentet. Partiledaren Kemal Kılıçdaroğlu är trolig kandidat för CHP.

2018 fick Erdogan 52.59 procent av rösterna i den första omgången och Ince fick 30.64 procent. Denna gång lutar det åt att Erdogan får under 50 procent och att det går till en andra valomgång.

Ekonomin

Turkiet hade 2021 en BNP per capita på 30 762 dollar, klart lägre än Sveriges på 50 903 dollar, och ungefär jämnstor med Polens 32 603 dollar.

Under åren 2019 och 2020 låg arbetslösheten och pendlade mellan 13 och 14 procent, men 2021 lyckades man få ned den till drygt 11 procent, och där har den legat sedan dess. Den senaste siffran från april visar på 11,3 procent arbetslöshet.

Inflationen är den största ekonomiska huvudvärken, både för presidenten och för folket. De färska junisiffrorna visar att konsumentpriserna är 78,62 procent högre än samma månad förra året – minst. Alla är nämligen inte överens med landets statistikmyndighet Turkstat.

78,62 procent är högt men ekonomer och oppositionspolitiker hävdar att inflationen i själva verket är ännu mycket högre. Forskningsgruppen ENAG hävdar att den är 175,55 procent.

I ett reportage på tyska public servicekanalen Deutsche Welle berättar en kvinna anekdotiskt att den ost hon brukade lägga på barnens smörgåsar kostade 20 lira förra året och nu kostar den 84 lira.

Under Erdogans premiärministertid lyckades han få ned arbetslösheten och inflationen, och många turkar fick det bättre, men under hans tid som president har det gått stadigt utför. Han vill gärna peka på att landet har en god tillväxt och skyller de ekonomiska problemen på en ond triangel bestående av attacker mot valutan, hög inflation och höga räntor. Coronapandemin, med förlorade turistintäkter, och Turkiets krigande i Syrien har inte gjort ekonomin bättre.

Många länder brottas med hög inflation och ser sig tvingade att höja räntor, även om balansgången är svår om befolkningen är skuldsatt. Erdogan går emot den samlade ekonomiska expertisen, gör tvärtom och sänker räntan. Han sparkar centralbankschefer som inte håller med. Han har även religiösa skäl till varför han inte vill höja räntan: "Som muslim kommer jag fortsätta göra det som religionen säger till oss. Detta är befallningen", sa han i december.

Censur och politisk repression

Det turkiska parlamentet väntas inom kort anta en desinformationslag som ska kunna ge upp till tre års fängelse för den som sprider desinformation eller fake news. Inhemska och utländska organisationer har länge protesterat över att oppositionspolitiker och regimkritiska journalister gripits och fängslats.

I olika demokrati- och korruptionsindex har landet fallit kraftigt och återfinns oftast runt plats 100. Regimkritiska medier har stängts ned och Erdogan har inflytande över domstolarna. Statsvetarprofessorn Staffan I. Lindberg sa nyligen att: "Det finns inte en enda seriös demokratimätning, analytiker eller forskare i området som i dag skulle gå med på att beskriva Turkiet som en demokrati."

Den 30 juni blockerades två utländska och statliga nyhetsmedia, tyska Deutsche Welle och amerikanska Voice of America, från turkiskt internet. De hade låtit bli att ansöka om det sändningstillstånd som krävs enligt turkisk lag sedan 2019. Deutsche Welle har menat att ett sådant tillstånd skulle ge turkiska staten möjlighet att censurera opinionsmaterial. I stället är nu allt innehåll censurerat.

I mars 2019 var det borgmästarval i Istanbul, som slutade med en knapp seger för CHP-kandidaten Ekrem İmamoğlu över AKP:s Binali Yıldırım. Efter anklagelser om valfusk och turer hit och dit angående omräkning av valsedlar uppmanade Erdogan landets högsta valmyndighet att ogiltigförklara valet. Så gjordes och det hölls ett nytt val i juni. İmamoğlu vann igen, och i stället för 0,2 procentenheters marginal vann han med drygt 9 procentenheter.

Kurdkonflikten

Det bor runt 20 miljoner kurder i Turkiet. Många av dem har länge kämpat för större rättigheter, och vissa även för självständighet.

Den turkiska staten har genom åren slagit ned hårt på den kurdiska minoriteten och den har i långa perioder förbjudit det kurdiska språket och kurdiska traditioner.

Kurdiska politiska partier har gång på gång förbjudits. Partiet HDP, som sitter i parlamentet i dag, är inte ett renodlat kurdiskt parti. Man ser sig som representant för kvinnor och etniska och sexuella minoriteter men har kurdfrågan högt upp på agendan.

Partiet PKK är klassat som en terroristorganisation av många länder, även av Sverige. Det väckte därför en viss uppståndelse när representanter för Vänsterpartiet sågs vifta med partiets flagga under den pågående Almedalsveckan.

Gülenrörelsen

Sent på kvällen den 15 juli 2016 genomfördes ett försök till statskupp i Turkiet, utfört av delar av militären. Polishögkvarter bombades, man försökte inta Istanbul Atatürks flygplats, viktiga broar blockerades, bland annat. Dessutom bombades det hotell i Marmaris, där man trodde att Erdogan fanns, av helikoptrar. Erdogan hade dock hunnit lämna Marmaris för att ta sig till Istanbul.

Den statliga radio- och TV-stationen TRT intogs och tvingades sända ut ett meddelande om att det demokratiska och sekulära styresskicket hade eroderat under den nuvarande regeringen, men att nu styrdes landet av Rådet för fred hemma. "Fred hemma" syftade tydligt på Ataturks gamla motto "Fred hemma, fred i världen".

Lyckan vände för kuppmakarna redan under natten, när Erdogan-trogen militär och polis lyckades slå tillbaka och nedkämpa kuppmakarna. Den effektiva motattacken har fått många att tro att regimen hade fått information om vad som var på gång. Vissa har till och med spekulerat i att kuppen iscensattes av Erdogan för att kunna rensa ut politiska motståndare.

I efterspelet greps tiotusentals militärer, tjänstemän, universitetslärare med mera, för samröre med, eller för att ha sympatiserat med Fethullah Gülen.

Den 81-årige Fethullah Gülen är en oppositionell ideolog, skriftlärd och grundare av Gülenrörelsen, vilka Erdogan menar låg bakom kuppförsöket. Än i dag kan ingen säga säkert om det är sant. Gülen lever sedan 1999 i exil i USA och har ihärdigt förnekat all inblandning i kuppförsöket.

Trots att han levde i USA var han en viktig allierad till Erdogan under dennes första tio år som premiärminister. Det ändrades 2013 efter ett flertal korruptionsanklagelser och rättegångar mot Erdogan-trogna, för vilka Erdogan gav Gülen skulden.

Erdogan och hans parti har fört Turkiet i en mer islamistisk riktning, bort från det sekulära. Gülens ideologi handlar om att hitta en medelväg, som grovt förenklat kan kallas för demokratisk islam. Den är muslimskt ortodox men inte islamistisk, och den betonar vikten av vetenskap och teknik.

Trots alla fängslanden och avskedanden i efterspelet till statskuppen står sig rörelsen stark i Turkiet, inom militär, förvaltning och politik.

Turkiet och USA

Turkiets relationer med USA präglas av spänningar. De båda länderna har ett samarbete inom ramen för Nato och på det militärindustriella området, men politiskt kolliderar de titt som tätt.

2021, på minnesdagen över det armeniska folkmordet den 24 april, kallade president Joe Biden och Vita huset händelsen för just ett folkmord, vilket orsakade protester och fick det turkiska utrikesministeriet att kalla upp den amerikanske ambassadören. President Erdogan påstods till och med överväga att avbryta Natosamarbetet. Två år tidigare erkände den amerikanska kongressen folkmordet, men dåvarande presidenten Donald Trump ställde sig inte bakom resolutionen.

2019 bjöd turkiska regeringen in företrädare för palestinska Hamas, vilket förargade USA.

2017 provocerade Erdogan USA genom att förhandla fram ett avtal med Vladimir Putin om att köpa luftvärnsrobotsystemet S-400, vilket började levereras 2019. Det fick Donald Trump att påföra ekonomiska sanktioner på Turkiet.

Det ovan nämnda är några av de senaste årens trätor mellan Turkiet och USA. Backar man några år till kan man nämna oenigheter kring kriget i Syrien, kring lättade sanktioner mot Iran och att USA härbärgerar oppositionspolitikern Fethullah Gülen. Enklast beskrivet kan man säga att länderna under Erdogans tid har varit varken vänner eller fiender. USA:s utrikesminister Anthony Blinken har kallat Turkiet för en "så kallad strategiskt allierad". I det pågående kriget i Ukraina spelar Turkiet en viktig roll som medlare så troligtvis vill inget av länderna skaka båten just nu.

Turkiet och Ryssland

Efter det kalla krigets slut byggde Turkiet och Ryssland upp relativt goda ekonomiska relationer.

Geopolitiskt ligger de på var sin sida om Svarta havet och över land har de tre små Sydkaukasiska länder mellan sig. Båda har också intressen söder om Turkiet, i Syrien. Här är intressena motstridiga. Syriens president al-Assad är en av Rysslands närmaste allierade, medan Turkiet har en lång historia av konflikter med grannlandet. 2015 blev det riktigt spänt när båda länderna gav sig in i Syrien-konflikten med trupper på plats. I november det året sköt ett turkiskt stridsflyplan ned ett ryskt, och Ryssland svarade med ekonomiska sanktioner och visa-restriktioner för turkar som ville resa till Ryssland.

Sedan dess har relationerna förbättrats och det syns bland annat på köpet av tidigare nämnda robotsystem och på att Turkiet har upprätthållit relationer med både Ukraina och Ryssland efter krigsutbrottet.

Turkiet och Kina

Den höga svansföring som Turkiet kan ha i förhållande till USA ser man inte gentemot Kina. Det beror på att Turkiet är mer beroende än Kina av goda relationer emellan länderna, både för handel och kinesiska investeringar.

Frågan om Kinas behandling av den uiguriska minoriteten är den som Turkiet har mest kritiska synpunkter på, då uigurerna är ett turkiskt folk. Många inom det styrande AKP skulle vilja gå hårdare fram i kritiken mot Kina. Risken är bara att det biter dem i baken då Kina är väl medvetna om turkarnas behandling av den kurdiska minoriteten.

Det bor 50 000 uiguriska flyktingar i Turkiet och enligt Voice of America har polisen börjat slå ned på dem när de demonstrerar utanför Kinas ambassad och konsulat. Turkiet har också fängslat och utvisat uigurer till Kina.

Turkiet deltar i projektet att bygga den nya Sidenvägen, (Belt and road initiative, BRI), som ska förbättra handelsvägarna mellan Kina och Asien, Europa och Afrika. Turkiets geografiska placering är central i det projektet.

Kina investerar många miljarder i turkisk infrastruktur, som till exempel järnvägen mellan Baku och Kars, kraftverket i Emba Hunutlu, den 4,6 kilometer långa hängbron Çanakkale över Dardanellerna och Yavuz Sultan Selim-bron över Bosporen. Kina investerar också, bland annat, i de turkiska IT-, telefoni- och banksektorerna.

Kanske var det en liten maktdemonstration från Kinas sida när landet 2019 var först med att gratulera Ekrem İmamoğlu till segern över Erdogans kandidat i Istanbuls borgmästarval.

Turkiets ställning i Mellanöstern

Med sin geografiska placering mellan Europa och Ryssland å ena sidan och Mellanöstern å den andra, har Turkiet en viktig men komplicerad hand att spela.

Det är ett muslimskt land med en sekulär konstitution, som är med i Nato och härbärgerar drömmar om en ny ottomansk storhetstid. Under sin tid som premiärminister utlovade Erdogan att landet skulle bli en av världens största ekonomier.

Man försöker spela en politisk roll, inte bara i det omedelbara närområdet utan även i nordafrikanska länder som Libyen och Algeriet.

Den Iranvänliga regimen i Syrien är en nagel i ögat, då området är en del av det gamla ottomanska kärnområdet. Man skulle mycket gärna se att det inte låg under shiamuslimskt inflytande.

Erdogans stora ambitioner har också skapat spänningar med den andra stora sunnimuslimska maktfaktorn Saudiarabien. För tio år sedan stod länderna sida vid sida i sitt stöd till upprorsmakare och rebeller i Syrien. Inbördeskriget där är på många sätt ett proxykrig mot Iran för båda länderna.

Sedan dess har de bråkat i en rad frågor, från synen på Muslimska brödraskapet, som Saudiarabien är motståndare till, till att Turkiet stöttat Qatar i dess konflikter med Saudiarabien. Turkiet har till och med placerat militär trupp i Qatar för att skydda landet.

2018 surnade relationen rejält, när journalisten Jamal Khashoggi mördades på det saudiska konsulatet i Istanbul. Erdogan anklagade den saudiarabiska regeringen för mordet. Året efter pekade Saudiarabien mer eller mindre ut Turkiet som skyldiga till det armeniska folkmordet.

Det senaste året har båda länderna låtit lite vänligare i tonen, och den 23 juni i år besökte Erdogan Saudiarabien för att träffa kronprinsen Mohammed bin Salman.

Turkiet och Grekland

De båda arvfienderna har alltid något att hamna i konflikt om. Sultanen Erdogan har skruvat upp retoriken kring de grekiska Tolvöarna, eller Dodekaneserna. Grekland har placerat mindre militära styrkor på öarna, och militärnationen Turkiet menar att landets säkerhet är hotad.

Tolvöarna ligger nära den turkiska kusten och länderna bråkar om gränsdragningen i havet. Däri finns både olja och naturgas. Sommaren 2020 gav sig militäreskorterade fartyg från Turkiet ut för att leta olja i vattnen kring den lilla grekiska ön Kastellorizo. Ungefär samtidigt som Erdogan deklarerade att kyrkan Hagia Sofia skulle bli en moské.

Kastellorizo ligger två kilometer från turkiska fastlandet och 600 kilometer från det grekiska. Grekland skickade egna fartyg och soldater för att stoppa den turkiska oljeletningen och en konflikt undveks först efter tysk medling. Macron skickade franska sjö- och luftstyrkor till platsen för att bevara lugnet.

Turkiet in i EU?

Nej, det finns inte längre på agendan. De förhandlingar som inleddes 2005 avbröts i praktiken 2016, och formellt 2019. Från EU:s sida handlade sammanbrottet formellt mest om mänskliga rättigheter i Turkiet, men bakom låg också oenighet mellan medlemsländerna där vissa inte alls ville se Turkiet som EU-medlem. Till exempel var Grekland och Frankrike motståndare till ett turkiskt medlemskap medan Storbritannien och Sverige, under Reinfeldt och Bildt, var varma anhängare. Till och med kungen sa 2013 att han var övertygad om att EU "blir en starkare och bättre union" med Turkiet som medlem.

Som bevisats i förhandlingarna om svenskt Natomedlemskap tar Erdogan varje möjlighet att ställa krav och skaffa sig fördelar. I förhandlingarna om turkiskt EU-medlemskap krävde han bland annat acceptans för Turkiets censurlagar, förmånliga handelsavtal och visafria resor för turkar inom EU.

Under flyktingkrisen 2015 och 2016 gick det stora strömmar genom Turkiet. Det utnyttjade Erdogan till att ställa krav på ekonomisk kompensation. Annars skulle han dränka Europa med flyktingar.

Historieläraren Samuel Paty mördades i oktober 2020 i Parisförorten Conflans-Sainte-Honorine för att han visat eleverna Mohammedkarikatyrer när han undervisade om yttrandefrihet. President Emmanuel Macron gick då ut och lovade krafttag mot radikal islamism. President Erdogan svarade att Macrons uttalande var oacceptabelt och att den franske presidenten borde psykundersökas.

Erdogan syns och hörs gärna på den utrikspolitiska scenen, och använder den till att stärka sin position på hemmaplan och i den muslimska världen.

Parlamentsvalet 2018

Erdoğans AKP fick drygt 42 procent av rösterna i parlamentsvalet 2018, och har sedan dess regerat med stöd av nationalistpartiet MHP:s 11 procent.

Övriga tre partier i parlamentet är det socialdemokratiska CHP, som fick 22,65 procent 2018, det socialistiska, vänsterpopulistiska och kurdvänliga HDP som fick 11,7 procent, och kemalist-nationalistiska IYI, med 9,96 procent.

Parlamentet har 600 platser och tillsätts proportionellt med en 10 procentsspärr. IYI tog plats eftersom man ingick i en valallians med CHP.

Mynten säljs av det statligt ägda guldraffinaderiet Fidelity Gold Refinery, med en egen anläggning för myntprägling. En juvelerarkedja och lokala banker säljer mynten som går under namnet Mosi-oa-tunya, uppkallat efter Victoriafallen. Myntet, värt 15 500 kronor, innehåller ett troy uns guld, drygt 31 gram.

Zimbabwe övergav sin egen inflationshärjade dollar 2009, och valde istället att använda utländska valutor, mest den amerikanska dollarn. Regeringen återinförde den lokala valutan 2019, men den har snabbt tappat i värde igen. Regeringen har planer på att åter göra amerikanska dollar till ett lagligt betalningsmedel. Det kan dock, enligt finansminister Mthuli Ncube, leda till negativa saldon i banksektorn, skriver The Guardian.

Den årliga inflationen nådde 192 procent i juni, styrräntan ligger på 200 procent.

En olycka kommer sällan ensam, heter det. Vi har tittat på prognoserna för bostadsmarknaden, den skenande inflationen och priserna på livsmedel. Börsen faller och vi kan vara på väg in i en recession, med höga bolåneräntor. Samtidigt finns det heterodoxa alternativ som ädelmetaller och kryptovalutor. Kan klassikern guld, eller nymodigheten Bitcoin, vara lösningen?

Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 0,75 procent. Man hänvisar till kraftiga svängningar i inflationen som skapar osäkra utsikter för ekonomin. Höjningen är en så kallad dubbelhöjning, och det kan bli fler under året.

Räntan har legat på minus, eller noll procent, sedan 2014. Men nu försöker Riksbanken stävja den skenande inflationen. Styrräntan beräknas hamna på 1,36 procent fjärde kvartalet i år, och andra kvartalet 2023 på 1,90 procent. Båda prognoserna är höjningar från tidigare prognoser.

Bolånet

För låntagare med rörliga bostadslån väntas höjningar. Samtidigt faller bostadspriserna på sina håll, i Stockholm har de fallit för tredje månaden i rad. Enligt Danske banks boprisindikator föll priserna med fem procent under juni. Bankens chefsekonom Michael Grahn menar att fallet blir större än tio procent. Han tror också att styrräntan kommer hamna på två procent i februari nästa år.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg så är det nu en köparens marknad. 19,2 procent av bostadsförsäljningarna under juni gick under utropspris. Samtidigt har utgångspriserna varit rekordhöga. Siffrorna liknar sommaren 2020 när pandemin gjorde marknaden orolig.

I hela riket har priserna på bostadsrätterna ökat med 5,3 procent den senaste tolvmånadersperioden. Den senaste månaden har priserna fallit med 1,2 procent, enligt Svensk mäklarstatistik.

Börsen faller

Det ser heller inte ljust ut på Stockholmsbörsen OMXSPI som fallit med 29,15 procent i år. På tolv månader har den tappat 20,55 procent av sitt värde. Även OMXS30 har följt, eller lett, samma utveckling och tappat 22,56 procent av sitt värde under 2021.

Enligt Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank, ser det inte ljust ut framöver. Framför allt minskar köpkraften av olika orsaker, som stigande el- och bränslepriser. Hushållen kommer få högre boräntor. Hon tror också att andra bolag som hittills klarat sig bra, kommer att tappa framöver. Främst bolag och sektorer som är exponerade mot konsumtion kommer få det kämpigt.

Landeborg tror också att sjunkande oljepriser skulle kunna ha en positiv effekt på inflationen. Där är många nu oroade, då den stigit kraftigt i Sverige och världen.

Enligt Nils Åkesson på Dagens Industri har vi förmodligen inte nått botten än. Ett trettioprocentigt fall kan mycket väl bli 50 procent. Detta då man jämför med situationen under tidigare nedgångar.

Han kommenterar också bostadsmarknaden, och menar att situationen är ny nu mot tidigare. De senaste nedgångarna under 2000-talet skedde samtidigt som den långsiktiga räntenedgången. Nu är läget annorlunda.

Inflation och skenande matpriser

Inflation hamnade i maj på 7,2 procent, vilket är otroligt mycket högre än vad folk föreställt sig för ett halvår sedan, enligt SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström. Matpriserna har det senaste året stigit med nio procent. Riksbanken har gravt missbedömt läget i höstas, menar hon, vilket även andra länders riksbanker gjort.

Siffran för maj är den högsta sedan 1991, då den var 7,8 procent. Lagerström varnar för att löneökningar som kompensation för inflationen kan skapa problem för företagen. Det kan leda till en negativ spiral med ökande priser och löner, som hon menar ingen tjänar på.

Under maj steg exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med två procent. Kött steg med 4,4 procent och mjölk, ost och ägg med 3,5 procent. Priserna på drivmedel har stigit med 40 procent jämfört med maj 2021, el med 33,6 procent och inventarier och hushållsvaror med 10,3 procent.

Prisutvecklingen på livsmedel är den högsta på 30 år, enligt Karin Brynell som är vd på Svensk dagligvaruhandel. Konsumenternas köpkraft minskar inte bara på grund av inflationen, utan också av högre boräntor och energipriser.

Alternativen

Men, det finns alternativa sätt att investera på. Guld och silver är urgamla ädelmetaller, som de senaste dryga tio åren fått konkurrens av kryptovalutor. Bitcoin är den mest kända.

Bitcoin startade 2010 och tog rejäl fart 2017. Sedan dess har det varit både kraftiga uppgångar och dalar. Just nu är vi inne i en kraftig nedgång, och kan falla med 40 procent från dagens nivåer. Åtminstone om man ska tro Ian Harnett, investeringschef på Absolute Strategy Research. Nedgången startade när siffrorna för inflationen i USA offentliggjordes i mitten av juni, 8,6 procent för maj.

Vid den senaste nedgången gick den från 200 000 kronor sent 2017 till 30 000 kronor 2018. Den skulle således i år kunna hamna på 130 000 kronor.

Totalt har värdet på kryptovalutor sjunkit med 3 500 miljarder kronor, på två veckor. I Bitcoinpodden, som drivs av svenska kryptobörsen Trijo, förutspås en mörk sommar. En ny sak med kryptovalutor är att det aldrig varit fler småsparare än nu, vilket påverkar marknaden. Många får panik och säljer av sitt innehav. Men på några års sikt är det en bra investering, man bör ha en tidshorisont på minst fyra år.

Är man mer lagd åt tradition är guld och silver klassiska ädelmetaller för sparande. Guld har tappat 1,54 procent av sitt värde under 2022. På en treårsperiod har den gått upp 29,87 procent, och 12,52 på tio år. Silver har tappat 14,5 procent i år, men är plus 31,66 procent på tre år.

Enligt Eric Strand på AUAG Fonder kommer priset på guld öka när räntorna höjs. Han tror också på ett rekord på 2200 dollar per uns, cirka 22 000 kronor.

Detta pris var man och nosade på i mars, en månad efter intervjun med Strand. Han förväntar sig dock stora svängningar i priset när världsekonomin blir allt sämre. Guld är en konstant säger han, och jämför med att Euron sedan introduktionen 1999 tappat 84 procent av sitt värde mätt i guld.

En mer negativ årsprognos har schweiziska finanskoncernen UBS, som tror att guldet faller till runt 1650 dollar per uns andra halvan av 2022, runt 16 500 kronor.

Järnvägsstrejken ska enligt uppgift pågå fram till den kommande helgen, men RMT:s chef, Mick Lynch, sa att strejkerna skulle fortsätta ”så länge den behöver pågå”. Samtidigt säger Andrew Haines, vd för brittiska Network Rail, att han inte kommer att inleda några förhandlingar med RMT.

Strejken är den värsta på 30 år, med krav på löneförhöjningar på elva procent istället för föreslagna tre procent. Anledningen är den galopperande inflationen i landet: 7,8 procent de senaste tolv månaderna.

Transportministern Grant Shapps sa till Sky News att regeringen vill ändra lagen så att företagen kan ta in bemanningsanställda. Samtidigt är strejkviljan hög, och strejkvakter finns utposterade på strategiska platser.

Regeringen är dock inte rådlös utan har tillgripit en ovanlig metod. Man uppmanar alla statstjänstemän att hålla sig hemma på fredagarna för att ägna sig åt att odla grödor i sina trädgårdar. Om butikshyllorna är tomma, så tömmer man statens kontorsbyggnader och byråkraterna får bli bönder en dag i veckan.

Regeringens talesman påpekar också att detta är ett sätt att hantera bristen på drivmedel. Nu behöver ju inte de som är lediga åka fram och tillbaka till jobbet.

De som stannar på hemma på fredagarna kommer inte att få löneavdrag.

Samtidigt får alla anställda i den offentliga sektorn rätt till fem års tjänstledighet om de reser utomlands för att hitta ett arbete. De får förstås inte betalt, men deras pension påverkas inte och de kan tillgodoräkna sig de fem åren som tjänsteår när de återvänder – om de väljer att arbeta igen i den offentliga sektorn.

Sri Lankas utlandsskuld är 500 miljarder kronor, och de hotas av statsbankrutt efter att ha missat betalningar.

”Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 7,2 procent i maj 2022. Det är en uppgång från april då inflationstakten var 6,4 procent. Månadsförändringen från april till maj var 1,0 procent.”

Det som påverkar rekordinflationen är i första hand att livsmedel blivit dyrare. Det har konsumenterna märkt genom priserna på framförallt ost, kött, ägg och mjölk. Ett undantag är tomatpriserna som sjönk i maj.

Elpriserna har fortsatt stiga, men på energiområdet kan man dock notera en liten nedgång för diesel under maj månad.

Om man räknar bort energiprodukter var inflationstakten 5,4 procent – förra året var den 4,5 procent.

Det är inte bara prisökningar på livsmedel och energi som slår hårt mot konsumenterna – även på en mängd andra områden märks förändringen.

Den som besöker en restaurang eller bor på hotell märker att det blivit märkbart dyrare, liksom den som vill ha en ny sommargarderob eller den som ska möblera med något nytt.

Den anställde har en lön på 400 000 till 500 000 kronor per år, men får också gratis mat, fria kläder, följer med på turnéer, får gratis gräs och kan slappa och lyssna på musik hela dagarna.

Det är tydligen inte helt lätt att göra i ordning marijuanacigaretter, särskilt inte när storkonsumenten Snoop Dogg känner sig sugen. ”Timing. Den mannens timing är oklanderlig”, säger han i tv-intervjun. ”Det är hans jobb, hans yrke. Om du är bra på något jag behöver, så anställer jag dig.”

Den här veckan bekräftade Snoop Dogg på Twitter att hans joint-expert har fått en löneförhöjning på grund av inflationen.

https://twitter.com/Jeremiah151738/status/1534447876868169728

Rapparen Waka Flocka Flame anställde också ett proffs med samma arbetsuppgifter (han fick 60 000 ansökningar). Han tillkännagav 2015 att han kandiderade till presidentvalet, och ville legalisera marijuana samt förbjuda hundar på restauranger.