Vi skall här inte fördjupa oss så mycket i den snart 70-årige statsmannens fascinerande levnadslopp som globetrotter, playboy, cricketstjärna och politiker, en sådan presentation finns redan, utan vi skall gå direkt på frågan om vem han egentligen är. Inuti. Hur Imran Khans psyke är strukturerat, vad han vet om sig själv, vad andra vet om honom, vad han är rädd för, vad han drömmer om, vad han går igång på och vad som innerst inne driver honom – och mot vilket mål.

Den skygga skuggan

Först ett par ord från Tröskelväktaren. Får man ställa såpass närgångna frågor om en levande människa? Ja, det är en samvetsfråga. En sak är säker: Det får inte spela någon roll för frågan om man råkar känna sympati eller motvilja för hans personlighet eller hans åsikter. Han, liksom du och jag, spelar sin roll i livets teater. Det i sig kan man värdesätta. Och det i sig kan väcka en respekt. Ur det perspektivet kan man känna respekt även för osympatiska män och kvinnor. Vem gillar inte en riktigt otäck filmskurk! Och vilken skicklig och ödmjuk pedagog kan inte låta bli att gilla även sina mest trotsiga, lata, vimsiga, stöddiga och lismande elever, väl vetandes att de bakom fasaden är äkta människor med både låga och höga kort på handen, och ett öde att leva.

Hyser man ett verkligt tvingande, moraliskt förpliktande agg mot en människa så är det tillsvidare bäst att avstå från att försöka närma sig vederbörandes mer intima sidor. Det är inte etiskt försvarbart. Och man kan ändå inte lita på insikter man får, eller tycker sig få, om ett gott samvete inte lyser upp det rum man hoppas kunna blicka in i.

Visst finns det andra ljuskällor, men inga som visar verkligheten. Ett starkt ljus kastas t ex av nyfikenheten. I det ljuset ser man vad man vill se. Inte så att det man ser inte är där, men nyfikenheten filtrerar samtidigt bort sådant man av olika skäl inte vill, eller är villig, att se. Samma sak med ett maniskt intresse, baserat på positivt eller negativt laddad passion. Man ser vad man vill se. Änglar och demoner. Men söker man inte bekräftelse på de egna förutfattade meningarna, utan sanning och det ljus i vilket sanning kan visa sig som den är, då har man en strimma av en möjlighet -- om man samtidigt är villig att titta på det i en själv som ställer sig ivägen. Det kan vara svårt. Inte att se det, men att vilja se det. Och man måste vilja se, och vara villig att ta till sig det man ser, för att det ens skall visa sig. Ens egen skugga är skygg. Försöker man kasta ljus på den för att se den bättre så bleknar den. Man får vara lite ödmjuk. Och ha tålamod. Göra sig klar över vad man egentligen vill med att blicka in i en annan människas själ. Detta behöver faktiskt påpekas varenda gång, med snudd på rituell nit. Man får inte bli moraliskt slarvig. Det straffar sig.

Khan i astral belysning

Med denna varning i bakhuvudet kan vi antingen vända om och ödmjukt inse att vi nog borde mogna lite innan vi går vidare med den här typen av undersökningar. Eller så får vi klartecken och går vidare. I det här fallet till en både beundrad och föraktad man med en smått osannolik karriär. En pakistanier vid namn Imran Khan, tills alldeles nyligen premiärminister i sitt unga hemland, för inte så länge sedan en nordlig del av den brittiska kolonin Indien. Vi kunde läsa om honom i artikeln Kan Khan klara krisen, här i Morgonposten. Nu skall vi försöka nalkas hans himmel.

Krigaren

Något av det första man ser här, är Mars, på väg upp genom den östra himlaranden, vilket i Imrans fall kan kallas vinnarskalle. Det första han sade när det blev tydligt att han hade röstats bort av sitt parlament var att han aldrig någonsin har accepterat en förlust. Mars är precis på horisonten, vilket även är hans medvetandes horisont, gränslandet mellan det medvetna och det undermedvetna. Så krigaren i honom är halvt en instinkt, halvt något han kan manövrera själv. Han har använt den till att erövra blondiner, till att bli cricketstjärna och till att bli sitt lands initialt mycket populäre politiska ledare och ansikte mot världen.

Venerisk skorpion

Man frestas säga: Galjonsfigur. Kändisar som blir politiker tenderar att bli det. Osökt leds tankarna här till medieprofiler som USA:s Trump och Ukrainas Zelinsky.

Det där med blondinerna avslöjas även av hans Venus, som dels är beläget i ambitiösa och fullt synliga elfte huset, dels i Skorpionens tecken, som hemlighetsfullt omsluter allt som försiggår i slutna rum. Rum som tempel, som styrelserum, som regeringskansliet och även som sängkammare. Skorpionens diskreta rum.

Gambler

Khan är kommunikativ och har ett distinkt uttryck. I väsentliga avseenden fungerar han faktiskt som sin indiske nemesis Modi, som även han har Mars på AC med en sextil som snabbkoppling till en trippel konjunktion mellan jagkänslans, kommunikationens och effektivitetens tre intelligenser; solen, Merkurius och Saturnus. Men Modi har denna konjunktion i tionde huset i Jungfrun, och Khan har den i elfte huset i Vågen. Det gör stor skillnad. Moris Mars på AC är i penetrerande Skorpionen; Khans dito är i målmedvetna Skytten. Khan har därför inte Modis genomskådande blick; Khan har snarare en vinnarblick, en intelligent erövrares målmedvetna blick. Båda förknippar sin starka och för omvärlden tydliga jagkänsla med både kommunikation och restriktion, det merkuriala och det saturniska draget, men dels har Khan sin solkonjunktion i Vågen, dels är en annan faktor med, nämligen den skrämmande Neptunus. Den bedräglige gud i havsdjupen, som kan vända på alla känslor och ge dem en metakänsla, den lägger sin omärkliga aura runt hela trippelkonjunktionen och ger den ett magiskt skimmer och en känsla av en högre intelligens. Han besökte Putin i Moskva samma dag som Putin invaderade sitt grannland Ukraina och han har ignorerat varje tillfälle sedan dess att ta avstånd från denna invasion. Detta kan inte bero på ignorans, än mindre på dumhet, utan på att han spelar ett högt spel och vill markera mot västvärldens smygande förskjutningar av gränsen österut. Modi har visserligen inte heller kritiserat Putin men satsar på att få en viktig medlarroll, så det är en strategi som är diplomatiskt begriplig för alla.

Neptunisk magi

Det är något oåtkomligt med Imram Khan, hur öppen och tillgänglig han än gör sig. Och han är medveten om detta och har lärt sig att dra fördelar av det. Hans ungdomliga fräschör, hans charm och karisma, hans inre rörlighet och skärpa är påtaglig trots hans snart 70 år på jorden, varav de flesta i rampljuset. Det är talande att han sökte upp en andlig rådgivare -- Bushra Bibi, en vacker kvinna -- och till slut gifte sig med henne. Tredje frun. Om denna magi är bra eller dålig beror i hög grad på vad Imran gör med den. Hittills har han gjort lite av varje, kan man säga. Men dess intelligens, dess kvalitet, heter Neptunus. Och symboliseras av ett vasst ljuster, en treudd, som sticker upp ur havets dolda djup:

♆

License to Kill

Liksom alla framgångsrika statschefer i stökiga och krigiska avkrokar måste Khan utstråla att han inte bara har licens att döda, utan även förmåga att göra det. Och det oavsett om det gäller att döda ett samtal, ett initiativ, en infiltration eller en individ. Khan kan det. Hans Pluto i Lejonet har en trigon till Mars, och om inte den skjutsen räcker så har han två sextiler, vilket är en skenbar omväg över jagkänslan och dess entourage, som egentligen är mycket snabbare och mer direkt. Och som inte behöver involvera samvetet. Visst talar han mycket om hur dumt det är med krig och konflikt men han slår tyst, hårt och snabbt mot både talibaner och RSS hindunationalister.

Memento Mori

Pluto är Hades. Dödsrikets underjordiske, dvs osynlige, härskare. Pluto är osynlig var den än befinner sig. Precis som Neptunus gör oss medvetna om att alla känslor har en motsatt känsla och att man kan vända på perspektivet, och precis som Uranus gör oss medvetna om att varje tanke har en motsatt tanke och att man kan vända på även det perspektivet, så gör Pluto oss medvetna om att varje livsform även har en dödsform och att man återigen kan vända på perspektivet. Detta är förstås en ganska skrämmande insikt om den makt över liv och död som varje människa besitter. En kosmisk vishet har dolt detta perspektiv för oss genom att Pluto som astronomisk entitet inte uppdagades förrän i början av 1930. Än mer skrämmande blev det i början av vårt eget sekel, då det uppdagades att Pluto bara är en av oräkneliga små himlakroppar i ett bälte runt solsystemet. Är de alla bärare av olika intelligenser som vet något rysligt om döden? Det vet vi inte! Men sedan 1930 har många noggranna iakttagelser gjorts och astrologer är idag tämligen överens om Plutos verkningar och Plutos motsvarighet i mikrokosmos, alltså i människan, hennes besjälade atmosfär och hennes mellanmänskliga personkemi. Precis som i vårt solsystem så är de tre osynliga, plus Kiron, intelligenser som kommer utifrån och som på lite avstånd kretsar runt omkring vårt auriska hölje för att störa våra ordningar så att vi inte stagnerar. Inget gott kommer från de osynliga, men mycket gott kan göras i respons till det som kommer från dem. De är kaosmakter. Och har upptäckts relativt sent i astronomins historia, i takt med att det mänskliga medvetandet har utvecklats. Det mytskapande, magiska tänkandet har avtagit och samtidigt har inlevelseförmågan och den fria uppmärksamheten ökat, vi känner oss individuellt ansvariga för våra ideal och värderingar på ett sätt som inte har förekommit tidigare. Vi är redo att bli medvetna om de osynliga. Och vi förstår att det i framtiden mycket väl kan dyka upp andra kosmiska faktorer vi inte har varit redo att göra oss medvetna om tidigare.

Fågel Fenix

Medvetandet om döden och dödens förhållande till livet ger, när det konkretiseras, en dold makt. Och det är en sådan dold makt som strålar från Pluto in i den av Neptunus aura omslutna triaden av kommunikation, effektivitet och jagkänsla som ger Imran Khan hans nimbus av upphöjd suveränitet. Känslan att han är en prins, född att dominera. Den känslan har han alltid burit med sig. Att Pluto, fast osynlig, smyger fram mot en fond av Lejonets storstilat konungsliga tecken betonar bara den saken. Pluto i Lejonet är i och för sig något Khan har gemensamt med hela sin generation, exempelvis med David Bowie, som han förövrigt är ganska lik, men inte att den står i åttonde huset, vilket innebär en än mer speciell förmåga att dö och reinkarnera in i sitt eget liv, alltså att inte rygga för att lämna det redan uppnådda bakom sig, totalt byta livsinriktning, och återuppstå med ett helt nytt socialt jag, en helt ny persona. Det är Imran Khan känd för. Bowies häpnadsväckande reinkarnationer har trots allt hållit sig inom scenkonstens, måleriets och musikens gränser. Icke så Khan. Khans transcenderar gränserna. Om han nu verkligen är utmanövrerad ur politiken får vi se vad han gör om sig till härnäst. Khan har iallafall kraft kvar, vare sig han väljer att försöka göra politisk comeback eller om han satsar på en fjärde inkarnation innan han lämnar jordelivet bakom sig. Sedan han blev religiös har han enligt egen utsago varken behov av personlig prestige eller dödsångest kvar. Nå, det får väl visa sig. Han är i alla fall något av en Fågel Fenix.

Styra de styrande

För att förnya sig till den grad som Imran Khan flera gånger har gjort räcker det nog inte med Pluto i Lejonets tecken, speciellt inte om man har denna intelligens aktiv i bakhuvudet hela tiden, som Khan har, man måste nog vara både ganska trotsig och ganska idéstyrd också, och helst inte behöva vara så klar över att man är det, eller hur mekanismerna fungerar. Precis så är det för Imran Khan. Och det beror, i hans fall, på att hans lite lätt grandiosa dödsmedvetande (Pluto i Lejonet i åttonde huset) är på kant med hans vision, hans fantasikraft, hans näsa för resurser. Där har vi en del av förklaringen till varför det aldrig riktigt fungerade med relationen till armén och dess generaler. Khan litade inte på dem. Och de litade inte på honom. Khan har alltid haft svårt för auktoriteter. Han har alltid känt att han fattar mer än de som har andra ansvarsområden än han själv. Han har alltid känt det som sitt ansvar att styra människor som styr. Inte för att han är maktkåt, utan för att han känner att han vet bäst. Han är idéstyrd, som man och människa och som politiker. Så kvadraturen mellan Pluto och visionernas intelligens Jupiter ger honom ambition att klättra och att kontrollera. Dessutom är den där visionen ovanligt flexibel och kreativ, speciellt när det gäller det han känner att han kan eller borde kontrollera, alltså reviret. Det beror på en snabbkoppling, en sextil, mellan fantasirika Jupiter och sinnet för det absurda, det revolutionära, det aldrig förr tänkta, genom Uranus kaleidoskop. Han har en konstnärs idérikedom och precis som en konstnär vet han inte riktigt hur det går till. Detta beror på att Jupiter befinner sig i djupen, i femte huset, där den lurar i skuggan och alstrar lekfullhet, driv och tävlingslust. Dessutom ligger den känslorika månen ganska nära Jupiter, i fjärde huset, ännu djupare ner i mörkret, där den dels matar på med en känsla för de större historiska sammanhangen, dels ger Imran en speciell svaghet för kvinnor i allmänhet och sin mor i synnerhet. Fast det beror mest på att ljuva Venus ligger precis mitt emot. I Skorpionen dessutom.

En opposition, i det här fallet mellan månen och Venus, är sällan hämmande; den ger mer tillfällen att sakta ner lite och bättre ta in dynamiken mellan de aktuella intelligenserna. Historiska sammanhang är något som har varit en stark drivkraft för Khan att ge sig in i politiken. Man skulle kanske tro att han kunde ha valt någon

annan form för sin andliga strävan än den ganska rigida muhammedanismen, han som har ett så rörligt intellekt och som är så världsvan, men där kommer känslan av historisk förpliktelse in. Och den gör detta genom månen i fjärde huset. Inte minst för att månen där verkar mot bakgrund av Oxens tjurigt trogna tecken. Han, killen med koll, tänker inte svika sitt arv. Han är trots allt muslim och skall så förbli. Är det för trångt så går han djupare ner i stället. Sufismen med sin poetiska mystik erbjuder vida rum för tankens vingar att vidgas i fri flykt. Det gillar han.

Från libertin till liberal

Sedan är månen kopplad med en ganska varm, ganska välgörande trigon till en rätt svår sak. Kiron. Smärtan. I Stenbocken. Strävan, karriären, ambitionen. Det där som gör Khan så cool. Men som egentligen är en ganska svår sak, nämligen känslan av att alltid behöva prestera mest, alltid behöva vara bäst. För att få finnas. Men det här sker, i Khans fall, under ytan och plågar honom inte medvetet. Det är ett faktum han fötts med. Och som har gjort honom till lagledare och liberal; till landsfader och till lysande individualist. Och månen ger honom känsla för hur man kan axla denna förbannelse och vända den till en välsignelse, en gåva. Att stå med ena foten utanför kan vara en förutsättning för att kunna vara till verklig nytta. Detta är den inre hemlöshetens hemlighet. Den kan göras till en styrka. Och det har Khan gjort i så hög grad att han inte alls ser sig som speciellt ensam. Khans Kiron, som står i Stenbockens strävande tecken, är en sporre. Dess sveda triggar honom att alltid göra bättre ifrån sig, att aldrig nöja sig med det redan uppnådda, ja, att söka perfektion i allt han tar sig för.

Just nu torde Khan vara ganska arg. Han har just blivit avsatt. Petad från posten som premiärminister. Och det genom att misstroendevotum. Det är hyfsat förnedrande. Men han har en trogen fanbase, för många är han helt enkelt en idol, en superstar som kommer att resa sig ur askan som en Fågel Fenix, igen och igen. Och tja, han har iallafall gjort det förr. Och hans karmiska kompassnål pekar envist på det han kan göra som offentlig person. Så är det att födas med norra noden i Vattumannen. Hans karisma är hans karma, och hans karma är att synas och att synliggöra; att peka ut en vy och en väg. Vi lär få se mer av honom.

På bilder från händelsen ser man den misstänkte gärningsmannen skjuta mot konvojen. En annan man försöker brotta ned honom, men gärningsmannen lyckas ta sig loss och fly från platsen.

Totalt ska åtta personer skadats i attentatet, inklusive senatorn Faisal Javed Khan. Man befann sig vid tidpunken i staden Wazirabad, på väg mot huvudstaden.

Vi har tidigare rapporterat om att Khan nyligen fick ett fem år långt förbud mot att kandidera i val i landet. Han ska ha deklarerat lyxgåvor på fel sätt, bland annat klockor och dyra handväskor till sin fru.

Han har själv sagt att han inte kommer ge upp, utan fortsätta kämpa för att ta sig tillbaka till presidentposten.

Han blev avsatt efter ett misstroendevotum i våras. Han menar att landets styre nu är under kontroll av utländska intressen.

Imran Khan blir avstängd från politiken i Pakistan i fem år. Den tidigare premiärministern får inte ställa upp i val förrän 2027. Detta enligt ett beslut från landets valkommission, som menar att han lurade tjänstemän om gåvor han fått från utländska ledare under sin tid vid makten.

Khan blev avsatt som premiärminister i april. Han har sedan dess kämpat rättsligt tillsammans med sitt parti PTI, för att få upprättelse. Efter beslutet att han stängts av från politiken löpte dussintals av hans supportrar amok. På ett par platser runt om i landet fick polisen skingra dem med tårgas. Vissa försökte blockera trafiken i huvudstaden Islamabad.

Khan har själv uppmanat till lugn, och planerar en stor marsch genom Islamabad innan oktober är slut. Han uppmanade sina supporters att inte ställa till problem för nationen, och att sluta protestera. Han kommer överklaga kommissionens beslut, och säger att den är del av ett korrupt etablissemang, skriver AFP.

För mig är det inte politik, utan jihad. Det här är maffian som sitter på makten vilken valkommissionen är del av. Jag kommer bekämpa dem så länge jag lever.

Karusellen sattes som sagt i gång i april, då Khan avsattes som premiärminister av parlamentet. Inför misstroendeomröstningen avgick parlamentets talman, som påstod att situationen uppstått på grund av politiska påtryckningar från utländska krafter.

Khan hade då en förhållandevis neutral syn på Ryssland, vilket stod i konflikt med landets armé. Enligt oppositionen hade han också misskött ekonomin. Khan pekade på oppositionen och anklagade dem för att vara del av en komplott, orkestrerad av regeringen i Washington D.C.

Relationen till USA kan beskrivas som långvarig men skakig. Pakistan är en nyckelpartner för inflytande i Asien. Man understödde tillsammans mujaheddin i Afghanistan på 1980-talet. USA har pumpat in närmare 780 miljarder kronor i stöd till främst militär utbyggnad. USA är också Pakistans största exportmarknad. Men Pakistan har inte alltid rättat in sig i ledet, man misstänks till exempel stödja talibanerna som återtagit makten i Afghanistan.

Khan blev den tredje premiärministern i Pakistans historia att avsättas efter misstroendevotum, efter Benazir Bhutto och Shaukat Aziz. Det föregicks av att talmannen först blockerat omröstningen och sedan upplöst parlamentet. Vilket ledde till att ärendet gick till Högsta domstolen, som återinstallerade parlamentet. Sedan röstades Khan bort.

Khan hade själv helst velat ha ett nyval, och kunna bygga en potentiell seger på sin folkliga förankring. Det är i det skenet man bör se förbudet mot att kandidera, som ålagts honom. Domstolarna i Pakistan används så att politiker fastnar i utdragna processer. Något som oberoende organisationer riktar skarp kritik mot.

Regeringspolitiker måste deklarera gåvor, enligt lag, men bara dem upp till ett visst värde. Dyrare saker granskas av myndighetsorganet Toskakhana, som funnits sedan Mogulriket.

Media i Pakistan har under flera månader spekulerat i om Khan och hans fru har mottagit luxuösa gåvor värda miljontals kronor under sina resor till utlandet. Lyxklockor, juveler, parfymer och designhandväskor.

Khan själv har sagt att han medvetet inte uppgett vissa gåvor, av skäl som rör nationens säkerhet. Han ska ha köpt föremål för 22 miljoner rupier (en miljon kronor) och sedan sålt dem för det dubbla beloppet. Enligt lagen får man köpa gåvorna man får, och bara betala halva priset.

Khan vill se ett parlamentsval innan det ordinarie som är i oktober nästa år. Under ett fyllnadsval nu i veckan vann han själv sex mandat i parlamentet. I Pakistan kan man kandidera i flera valdistrikt samtidigt, och sedan välja vilket man vill företräda, om man vinner fler än ett.

Utrikesminister Bilawal Bhutto Zardari var nöjd med valkommissionens beslut. Han anser att Khan sprider lögner om att oppositionen är korrupt.

Beskedet om Khan kommer knappt en vecka efter att det internationella organet mot penningtvätt FATF tog bort Pakistan från sin lista. Landet hamnade på listan 2018, samma år som Khan tillträdde som premiärminister.

Khan var tidigare cricketstjärna, och den första muslimen att bli en internationell playboy. Mer om hans liv finns att läsa i vår artikel från april.