Enligt prisbelönte journalisten Seymour Hersh var det USA som sprängde Nordstream i september i fjol. Operationen genomfördes under överseende av Joe Biden, skriver han i en artikel på Substack. Men, Vita Huset förnekar helt innehållet i artikeln. Även CIA och påstådda medjälparen Norge förnekar kategoriskt äktheten i påståendena.

Hersh påstår att dykare från den amerikanska flottan med hjälp av Norge placerade bomber på gasledningar i Östersjön. Ledningarna går mellan Tyskland och Ryssland och bomberna placerades ut i juni, detoneringen skedde tre månader senare.

Totalt påhitt, säger Vita Husets talesperson för Nationella säkerhetsrådet, Adrienne Watson. Enligt en talesperson för CIA är deras åsikt samma som Vita Husets, ”totalt och genomgående falsk.” Norges utrikesministerium förnekar också att man skulle hjälpt till i en sådan operation.

https://www.youtube.com/watch?v=OQSh92EPNZE

När ledningarna sprängdes så skyllde västerländska länder på Ryssland. Men utredningar från svenska, tyska och danska myndigheter har inte kunnat hitta en skyldig, skriver South China Morning Post.

Enligt Hersh togs beslutet att spränga ledningarna i hemlighet av president Joe Biden. Motivet var att minska Rysslands möjlighet att tjäna miljarder på gasförsäljning till Europa.

Amerikanerna trodde också att ledningarna var ett politiskt påtryckningsmedel som ryssarna kunde använda mot Tyskland. Och att det skulle riskera minska det tyska stödet till Ukraina.

Som även kommit ut i massmedia vid tidpunkten, noterar Hersh att Biden själv sade att USA inte skulle tillåta Nordstream 2 öppnas om Ryssland anföll Ukraina. Nordstream 2 är den nyaste av de fyra gasledningarna, som stod klar sent 2021.

https://youtu.be/KoomA4wSeUE

Idén dök upp först i december 2021 när Bidens säkerhetsrådgivare diskuterade hur man skulle bemöta den förväntade invasionen. CIA utvecklade en plan där man under skydd av Natoövningarna i juni 2022 lät dykare placera ut bomberna på gasledningarna. De skulle sedan kunna sprängas, från distans.

Från ryskt håll pekade man ut Storbritannien och USA som skyldiga till sabotaget. Under tiden har en mängd länder pekats ut att ligga bakom: Ryssland, Tyskland, Ukraina, Polen, Storbritannien och USA.

Hersh föddes 1938 och har tidigare arbetat för bland andra The New York Times och New Yorker. Han har vunnit åtskilliga priser för sin grävande journalistik. Däribland för sina avslöjanden om Vitenamkriget, där han avslöjade USA:s massaker i My Lai. Och skandalen i Abu Ghraib-fängelset 2004, där amerikanerna torterade irakiska fångar.

Senast han var i ropet var när han anklagade Barack Obama för att ljuga om hur det gick till när Osama bin Laden dödades 2011. Och att syriska rebeller ska ha fejkat saringasattacken i Damaskus 2013, ett dåd som skyldes på president Bashar al-Assad och regimen i landet.

Tyskland har undvikit den värsta sortens scenario av ekonomisk härdsmälta efter att gasimporten av rysk gas minskats radikalt. Det tycker landets klimat- och finansminister Robert Habeck, som var på besök i Oslo. Tyskland har sedan den ryska gasen minskat försökt gottgöra sig på andra sätt, till ett betydligt högre pris.

Samtidigt råder oenighet inom regeringskoalitionen. Återstående kärnkraftverk är aktiva till april i år, men hur länge till? Och industriorganisationerna spår själva ett mörkt år.

Nu är gasreserverna väl påfyllda, till 90 procent, och priserna faller. Men Habeck är också optimist inför framtiden. Detta då gasaktierna stigit i pris på grund av att man kunnat öka importen naturgas i flytande form, skriver AFP.

Den tyska industrin har räddats, men man har liksom andra länder kämpat med att bygga ut infrastrukturen för flytande gas. Norge har ökat sin gasproduktion med åtta procent under 2022, Tyskland är en stor importör. Man kommer också utöka samarbetet med Norge vad gäller batteritillverkning och förnyelsebar energi.

Man kommer också samarbeta i utvecklingen av vätgas, som man vill ska ersätta både naturgas men främst kol. Just nu bränner man kol, men det ska fasas ut till 2030, är planen. Vätgasen ska först utvinnas ur naturgas, men sedan från vindkraft som Norge och Tyskland ska utveckla tillsammans. Man ska också utreda ett bygge av en vätgasledning mellan länderna.

Men är alla verkligen lika optimistiska som Habeck?

Den senaste uppgiften om inflationen i Tyskland är 8,6 procent på årsbasis, vilket är den högsta uppmätta sedan 1951. Detta slår hårt mot vanliga tyskar, som får se priser på till exempel mat stiga kontinuerligt. Matpriserna i december 2022 var 20,7 procent högre än samma månad ett år tidigare.

Även energipriserna hade stigit, med 24,4 procent, rapporterar Fox News.

Inflationen var uppe på tio procent i november men de statliga subventionerna av hushållens energiräkningar dämpade den något. Subventioner av gaspriser började dock redan i slutet av 2021, men krigsutbrottet i februari i fjol eskalerade problemen.

Tyskland har lanserat flera stödpaket under 2022, något vi rapporterat om här.

Till exempel 150 miljarder kronor i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. Energijätten Uniper förstatligades för att inte gå i konkurs, till en kostnad av 170 miljarder. I september kom ett nytt, gigantiskt stödpaket på 650 miljarder för hjälp med hushållens energikostnader.

Man har dessutom ställt ut 680 miljarder i lånegarantier till energiföretag, för att undvika kris.

För månaden december gick staten in och betalade gasräkningen för alla hushåll samt små och medelstora företag. Till detta tillkommer energibesparande åtgärder som släckta lampor i offentliga miljöer, stängda simhallar och liknande.

Både hushåll och industri kommer ha pristak på el, till och med minst april 2024, skriver The Guardian. Och någon normalisering kommer inte ske så länge kriget i Ukraina fortgår.

De stora stödpaketen har dessutom fått stark kritik inom EU, Polen har anklagat Tyskland för att förstöra den inre marknaden. Tyskland är motståndare till ett pristak för gas som gäller hela EU.

Ett sätt att bemöta det nya energibehovet efter krigsutbrottet är att börja utvinna brunkol igen. Detta har dock inte tagits emot väl av miljöaktivister.

I Lützerath i västra Tyskland har polisen hamnat i konflikt med demonstranter. Byn ska rivas till förmån för en kolgruva, vilket aktivisterna motsatt sig.

https://twitter.com/miodragsoric/status/1613155314932514816?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1613155314932514816%7Ctwgr%5Ef190f706ec076a9f7f411ad62052cdd237613424%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.dw.com%2Fen%2Fgermany-police-clear-climate-activists-from-coal-village%2Fa-64348240

Polisen evakuerar nu demonstranter och spärrar av området så att planerna för gruvdrift kan fortskrida. Det är energijätten RWE som kommer driva projektet.

Samtidigt kommer protesterna fortgå in i det sista, och klimataktivisten Greta Thunberg kommer till byn på lördag för att visa sitt stöd.

Trots att det tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen är en del av regeringskoalitionen återöppnas alltså kolgruvor.

En annan het potatis har varit kärnkraften. Planen var att stänga ned resterande tre kärnkraftverk i landet under 2022. Men även här kom kriget emellan. Samtliga tre kvarvarande kommer vara aktiva till åtminstone april 2023.

Även här finns oenighet inom regeringskoalitionen, men Habeck accepterade rikskansler Scholz beslut att förlänga livstiden på kvarvarande reaktorer. Det minsta partiet i koalitionen, liberalerna i FDP, vill hålla dem öppna till 2024.

Industrisektorn ser dock mörkt på 2023. Tre av fem företag är pessimistiska för året och förväntar sig en lägre produktion på grund av energipriserna.

Ordföranden för biltillverkarorganisationen VDA, Hildegard Müller, sade att Tyskland saknar en långsiktig strategi för energiförsörjningen. Utan det finns det en riska att man tappar i konkurrenskraft, permanent, menar hon.

Enligt IfW-institutet i Kiel kommer den tyska ekonomin som helhet minska med 0,7 procent, vilket är en radikalt sämre prognos än man gjorde för ett halvår sedan. Då trodde man på 3,3 procents ökning. Enligt IWH-institutet i Halle kommer ekonomin sjunka med 1,4 procent.

Regering själva är mer optimistisk och tror på en ökning med 2,5 procent. Det återstår att se vilka som har rätt.

https://youtu.be/twZlcXuJTp8

Ryssland stod för en tredjedel av all gas som användes i Europa, innan krigsutbrottet i februari. Sedan har sanktionerna mot Ryssland har priset på el och gas gått upp. Tre av Europas stormakter, Frankrike, Tyskland och Storbritannien, står inför problem. Men utgångsläget är olika, värst är det för den tyska industrin.

Tyskland

Industrinationen Tyskland 2021 importerade 142 miljarder kubikmeter gas totalt. Man har lagerhållning om 24 miljarder kubikmeter. Landets egen gasutvinning täcker bara fem procent av den årliga förbrukningen.

Exakt hur mycket av gasen som kom från Ryssland är oklart, men hälften är en siffra som nämnts av energijätten Uniper. Det kan fluktuera under året, i december 2021 var 32 procent av gasen rysk, 20 norsk och 12 nederländsk. 22 procent kom från lagren och landets egen produktion.

2021 var 15,3 procent av tysk elproduktion beroende av gas. Gas står för uppvärmning av 41,5 miljoner hushåll. Dessutom kom 34 procent av all råolja och 53 procent av kol från Ryssland.

Men Tyskland har gått med i EU:s sanktioner av Ryssland och har minskat sina inköp av gas och olja från Ryssland.

I slutet av september varnade finansminister Robert Habeck för att landet är i en mycket ansträngd situation, syftandes på energipolitiken.

Om inte ransonering inför för vanliga hushåll riskerar gasen ta slut under vintern. Man har också utlovat ett pristak på gas och ställt garantier om 2 000 miljarder kronor till hushåll och företag. Det ska täcka upp för bortfall av rysk gas till och med april 2024.

Från tysk sida har man motsatt sig ett gemensamt pristak inom EU. Man är också kritiska mot Frankrike var minskade kärnkraft påverkat elpriserna. Tyskland har nu skjutit upp stängningen av sina två återstående kärnkraftverk, vilket enligt nedstängningsförespråkaren Habeck är fransmännens fel.

Tyskarna har också velat bygga fler gasledningar från Spanien till Tyskland, via Frankrike. Men fransmännen menar att den befintliga kapaciteten är tillräcklig, och att det skulle ta för lång tid att bygga en ny.

Tyskland kommer inte importera gas i det oskadade röret i Nord Stream 2. Man importerar istället mer gas från Nederländerna och Norge.

Man bygger också en nya mottagningsterminaler för gastransporter som ska öppna nästa år. Man vill bland annat börja importera mer från Kanada och Qatar.

Man har sedan krigsutbrottet och sanktionerna ökat fokuset på förnyelsebara energikällor. Just nu står de för 40 procent av totalen, men man vill nå 100 procent redan till 2035. Det kommer bli problematiskt att på kort tid fasa ut kol, kärnkraft och gas helt. Visionära idéer finns om ett komplext nytt system, med en blandning av förnyelsebara källor, batterier och gaskraftverk som enbart används vid hög efterfrågan.

Precis som med kärnkraft har man nu skjutit fram nedtrappningen av att använda kol. Det finns också problem med att hinna bygga ut elnätet tillräckligt för att täcka en ökad produktion från förnyelsebara källor.

Man har en växande vindkraftsektor, som stött på mer och mer problem lokalt, då folk protesterat mot nybyggena.

Man har redan lagt 1 500 miljarder på omställningen till förnyelsebara energikällor. Man skulle behöva investera ytterligare fem biljoner. Samtidigt är industrisektorn satt under hård press, 40 procent av all el går dit. I januari var priserna på el 25 procent högre än samma månad året innan. Och nu har inflation och elbrist i Europa drivit upp priserna ytterligare.

Hur situationen i Tyskland ser ut efter vintern får vi återkomma med. Samtidigt som gasreserverna är 95 procent fulla kan det bli fråga om ransonering i vinter. Att helt byta ut den ryska gasen kommer innebära högre energipriser i landet för flera år framöver.

Inom industrin har man redan vidtagit åtgärder för att dra ned på el och energi. Men det hjälper inte helt. Till exempel har priset på aluminium hamnat på en tredjedel av vad det kostar att tillverka det. Och detta går igen i alla energikrävande sektorer av industrin.

Dessutom har den minskade köpkraften i Kina, landets största exportmarknad, skapat oro.

Frankrike

I Frankrikes energiproduktion 2020 stod olja för närmare 40 procent, gas för runt 10 procent och kol, biobränsle, solkraft, vin och vattenkraft för återstående. Kärnkraft stod för ungefär 30 procent. Av elproduktionen stor kärnkraften dock för 78 procent och förnyelsebara källor för 19,1 procent.

Målet är 32 procent förnyelsebart 2030.

Dessutom kommer man nu börja exportera gas till Tyskland, rapporterar AP. Ledningen som går via Obergailbach i Saarland kommer förse landet med 31 GWh per dag. Man räknar med att nå 100 GWh vilket blir två procent av tysk gaskonsumtion. Gasen kommer från import från Nederländerna, Algeriet och Nigeria via ledningar och gasterminaler. Gasreserverna är 100 procent fulla för närvarande.

Man har ett solidaritetsavtal med Tyskland i gasexport och elimport. Hälften av kärnkraftverken, 25 av 56, är stängda för underhåll. Från myndigheternas sida finns en oro för elbrist under vintern. Men man har fått löfte från EDF att samtliga kärnkraftverk kommer startas upp under vintern.

Precis som Tyskland har man försökt stävja stigande energi- och elkostnader. Man satte ett pristak om fyra procent på prisökningar. Och har lagt ett hjälppaket för företag värt 250 miljarder kronor. Dessutom kom ett till paket riktat till hushåll och småföretag i september värt 170 miljarder.

Ett mörkt moln på himlen är en utannonserad strejk från arbetare på oljeraffinaderier och oljelager.

För industrin spås en fortsatt stagnation under oktober på grund av energipriserna. Osäkerheten sprider sig och kassaflödet minskar. Hårdast ansatta är stålindustrin och kemikalieproduktion.

Totalt väntas 0,25 procent tillväxt för tredje kvartalet. För helåret är prognosen från centralbanken 2,6 procent, men för nästa år mellan -0,5 till 0,8, en stor nedgång väntas.

Storbritannien

2021 kom majoriteten av Storbritanniens energiproduktion från fossila källor. Gas 42,8 procent, olja 32,1, kärnkraft 11,2, bioenergi 10,5 och kol 3,4.

När det gäller el står kärnkraft för 16,1 procent och gas för 35,7. Vindkraft står för hela 24,2 procent av elproduktionen och är den starkast växande sektorn.

Man importerar inte längre rysk gas, och fasar ut oljeimporten under 2022. Just nu importerar man el från Frankrike, Belgien och Nederländerna. Det finns dock en risk för att man måste ransonera och stänga av elen tillfälligt till hushållen. Framför allt om man inte skulle få importera mer från nyss nämnda länder.

Enligt premiärminister Liz Truss har man klarat sig mycket bra relativt andra länder.

Landets stålproduktion sysselsätter 30 000 personer. Men man är under hård press av stigande inflation och energipriser. De två största tillverkarna, Tata Steel Group och British Steel har bett staten om 15 respektive fem miljarder kronor i stöd. Sektorn är också under press att påskynda omställningen att bli fossilfria.

Inom byggsektorn ser det också mörkt ut, närmare 17 000 bolag riskerar gå i konkurs. Många belånade sig under pandemin, och stigande räntor och materialkostnader ökar problemen.

Flera andra sektorer, som kemiindustri och glasblåsning, har samma problem med ökande kostnader.