Hundratals forskare har i ett gemensamt upprop kritiserat trenden att förespråka växtbaserad kost. I stället säger man att kött är fundamentalt för en välbalanserad diet och varnar för att stämpla köttätare som onda. Det är över 1 000 forskare som skrivit under en deklaration, de vill bevisa att rött kött har en plats i en värld där veganism och vegetarianism växer, skriver NY Post. Bland dessa forskare finns experter bakom nio nya rapporter som publicerats av Animal Frontiers, en paraplyorganisation för djurforskning i USA, Kanada och Europa.

Mat från nötkreatur tillhandahåller en variation av viktiga näringsämnen och andra hälsosamma sammansättningar, skriver man i uppropet. Mycket av den näringen saknas i dagens dieter, även bland höginkomsttagare. Folk med god ekonomi kan nå samma resultat även med ett restriktivt intag av kött, mejeriprodukter och ägg. Men det bör inte rekommenderas till befolkningen i stort, menar man.

https://twitter.com/SostenCarni/status/1653666020135936000

Systemet med boskapsuppfödning är värdefullt och bör ha ett starkt stöd inom befolkningen. Just nu är systemet offer för förenklade analyser och rent hat. Forskarna försöker också i rapporter bevisa att konsumtionen av rött kött inte är ohälsosamt eller dåligt för klimatet.

Forskning som påstod att en diet med mycket rött kött orsakade 896 000 dödsfall världen över borde tas tillbaka, eftersom den är bristfällig. Just den forskningsrapporten har använts för att påverka allmänheten till att avstå rött kött till förmån för växtbaserade dieter. Det handlar om Global Burden of Disease Risk Factors Report från 2019 som påstår att bara en liten andel av dieten i form av rött kött skapar risker.

Men den lider av dålig metodik, enligt Alice Stanton från Royal College of Surgeons of Ireland. Hon menar att om man tar bort färskt kött och mejeriprodukter från sin diet så skadas hälsan. Kvinnor, barn, äldre och låginkomsttagare skulle vara särskilt påverkade negativt.

Forskarna i uppropet varnar också för att det är svårt att ersätta näringsvärdet i kött med växtbaserad mat. Fattigare delar av samhällen äter inte lika mycket kött och lider ofta av hälsoproblem, som anemi och dvärgväxthet på grund av brist på näringsämnen och protein.

Mat med animaliskt ursprung är överlägset växtbaserad mat både genom att tillförse flera biovariabler mikronutrienter och hög-kvalitativa makronutrienter som är fundamentala för växt och kognitiv utveckling. Rekommendationer för diet som vill ta bort animalisk mat ignorerar hur viktig den är, speciellt det stora behovet för den typen av mat för undernärda i den globala södern, säger Adegbola Adesogan vid Universtiy of Floridas Global Food Systems Institute.

Det återstår att se om uppropet och forskningsrapporterna får genomslag i debatten som domineras av kritiker mot köttätande.

En ny studie av svenska forskare publicerad i Forensic Sciences Research visar att personer med utländsk bakgrund utgör 67 procent av gärningsmännen i sexuella övergrepp mot barn i Malmö. Studien är den första i sitt slag som gör en noggrannare undersökning av ålder, nationalitet och andra variabler. Trots ett litet urval ligger den ändå i linje med andra undersökningar om invandring och sexualbrott.

Studien går igenom de demografiska variablerna för alla förövare i sexualbrott mot barn i Malmö mellan 2013 och 2018. Man har granskat 18 förövare och 30 offer genom domar och dokument från Skatteverket.

Genomsnittsförövaren var 25 år gammal, singel, med utländsk bakgrund och utbildning till och med gymnasienivå. Gärningen utförs oftast mot ett offer som är 13 år gammal, med penetration och våld. Vanligen är offret inte släkt med förövaren.

Enligt forskarna kan resultaten användas som underlag och hjälp i framtida polisutredningar. Samtidigt har få liknande studier gjorts på området, då intresset från forskarvärlden varit litet.

Studien visar att 67 procent av förövarna hade utländsk bakgrund. Forskarna vill inte dra några slutsatser om överrepresentationen. Men man skriver dock att det överensstämmer med en av artikelförfattarnas tidigare studier på vuxna våldtäktsmän, samma tidsperiod och i samma område.

Det finns även andra studier på sexualbrott som visar en överrepresentation av män med utländsk härkomst. Det gäller nästan samtliga kategorier av sexualbrott.

Tidigare studier och jämförelser

Joakim P Jonasson gjorde en omfattande undersökning av samtliga fällande domar i sexualbrottsmål, 2012 till 2017. Där framkom att män med utländsk bakgrund stod för 84 procent av alla grova våldtäkter. Två av tre grova våldtäkter begicks av asylsökande eller män som fått uppehållstillstånd. 90 procent av alla gruppvåldtäkter begås av män med utomeuropeisk härkomst.

SVT:s Uppdrag granskning gjorde en kartläggning av våldtäktsdömda 2018 och fem år bakåt. Av 843 gärningsmän var 58 procent födda utomlands. Hur många ytterligare som hade utlandsfödda föräldrar framgick inte.

Brå kom 2021 med en rapport om personer misstänkta för brott med inrikes respektive utländsk bakgrund. Det var den första i sitt slag sedan 2005. Där framgick att både utrikes födda personer och inrikes födda personer med två utrikesfödda föräldrar var grovt överrepresenterade i sexualbrott, som våldtäkt.

Forskarna i den nya studien skriver att Brå visserligen ger en del information, men att det saknas variabler som behövs för att förstå demografin bättre. Man skriver också att det inte gjorts någon undersökning som jämför Sveriges större städer vad gäller sexualbrott mot barn. Statistik från Brå som citeras i studien gör ingen skillnad på om offren är barn eller vuxna.

Även om forskarna själva inte vill dra vidare slutsatser kan man ändå placera in studien i ett mönster av överrepresentation av personer med utländsk bakgrund.

Tillvägagångssätt och andra detaljer kan skilja sig avsevärt mellan sexualbrott mot vuxna jämfört med mot barn.

Men mönstret bryts ändå bara av en kategori, som Jonasson lyfter i sin undersökning. Svenska män är starkt överrepresenterade i barnpornografibrott, sexuell posering och köp sexuell handling av barn.

I övrigt är sexualbrott i praktiken starkt påverkat av invandringen till Sverige. Och fler studier behövs för att förklara sambanden ytterligare.

Studien finns att läsa här.

En miljon cancerdiagnoser kan ha missats på grund av nedstängningar och restriktioner under pandemin. 100 miljoner undersökningar blev aldrig av. Totalt 1,5 miljoner färre cancerpatienter registrerades i Europa under det första pandemiåret. Hälften av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid.

I rapporten European Groundshot – Addressing Europe’s Cancer Reaserach Challenges: a Lancet Oncology Commission har läkare, hälsoexperter, patienter och forskare samlat sin kunskap om cancer i Europa. Enligt rapporten var en oförutsedd konsekvens av pandemin den negativa effekten av att ställa om sjukvården och nationella nedstängningar, skriver The Guardian. Effekterna påverkade cancervården, cancerforskningen och patienter med cancer.

Till exempel finns det nya bevis för att en högre andel av patienterna får sin diagnos när cancern nått ett senare stadium. Det är just på grund av fördröjningen i när de kunnat göra sin första undersökning och börja få behandling. En miljon cancerdiagnoser beräknas ha missats i Europa under pandemin.

Och effekterna kommer dröja kvar i flera år och sätta press på sjukvården. Fler kommer ha lägre chans att överleva efter sin diagnos. 1,5 miljoner färre patienter besökte cancervården under pandemins första år. 50 procent av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid. 100 miljoner undersökningar uteblev och man beräknar att en miljon européer bär på odiagnostiserad cancer.

Dessutom har cancervården fått stå tillbaka. Laboratorier fick stänga och kliniska prövningar försenades eller avbröts. Forskarna i rapporten vill se en omedelbar prioritering av cancerforskningen, för att undvika en cancerepidemi det kommande årtiondet. Även kriget i Ukraina har haft en negativ inverkan på forsningen. Både Ryssland och Ukraina har bidragit stort till den kliniska cancerforskningen i världen.

Enligt rapporten har även Brexit en negativ inverkan på utvecklingen. Forskning på preventiva åtgärder mot cancer har också fått stå tillbaka. 40 procent av cancerfallen hade kunnat förebyggas med rätt strategier, menar Anna Schmütz på International Agency for Research on Cancer. Man menar att bättre förebyggande åtgärder frigör medel åt övrig cancerforskning.

Läget i Sverige

I Sverige kom det rapporter redan innan 2020 var slut om större vårdköer och uteblivna operationer på grund av pandemin. I september 2020 hade man ett uppdämt vårdbehov på 10 000 besök i specialistsjukvården, bara i Västra Götaland. 13 000 färre operationer beräknade man.

I november 2020 hade man i riket som helhet utfört 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen. Antalet första besök till vården minskade med 14 procent mars till augusti, jämfört med 2019. Totalt genomfördes inte tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården.

Under 2021 ökade antalet operationer igen och nådde en liknande nivå som innan pandemin. 27 miljoner vårdkontakter skedde totalt, jämfört med 23 miljoner under 2020. Trots att fler fick vård 2021 har köerna ändå fortsatt och blivit längre.

3 700 färre drabbades av cancer under pandemin 2020, än genomsnittet de tre tidigare åren. Även antalet upptäckta tumörer var färre. Högst troligen går många i stället med oupptäckt cancer. Antalet fall av prostatacancer minskade med 17 procent bröstcancer med sex procent. Situationen i Sverige ser alltså ut att likna den i övriga Europa.

”Vi hittade en konsekvent könsfördom bland arter uppkallade efter framstående forskare, där manliga forskare odödliggjordes oproportionerligt oftare än kvinnliga forskare”, säger Poulin, vars studie publicerats i den välrenommerade brittiska tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Det är inte bara könsfördelningen som är skev. Det finns också en tendens att namnge nya arter efter en familjemedlem eller nära vän. Studien varnade också för att forskare kan komma att ångra sig om de namngav arter efter namnen på kändisar, som senare kan falla i onåd.

Det finns inga tecken på att könsfördomarna de parasitiska maskarna utsätts för har förbättrats över tid under de senaste 20 åren.

Forskarna undersökte avföringen från människor och djur. De hittade koprolit, fossiliserad avföring, med ägg från parasiter – de tidigaste bevisen för parasitinfektion i Storbritannien där värdarnas arter är kända.

Parasitäggen liknar en modern art som infekterar grisar och nötkreatur. Det tyder på att byggarna, och deras hundar, åt dåligt tillagade slaktbiprodukter från infekterade grisar och tamboskap.

”Det visar att de åt boskapens inre organ, särskilt deras lever, eftersom det var där dessa parasiter bodde”, säger forskaren Piers Mitchell i en artikel i tidskriften Parasitology. ”Det ser ut som att de delade sin mat med sina sällskapsdjur, eller åtminstone gav dem resterna”.

Då de tog med sig sina kreatur till Stonehenge kunde de förutom kött också ställa fram mjölk och ost på bordet.

När kärnkraft debatteras i Sverige handlar det alltid om att vi ska bygga nya mycket stora anläggningar som Forsmark eller Ringhals. Då är kostnaderna och faran för haverier de frågor alla tvistar om.

Men kärnkraft kan vara en säker och billig lösning på de stora problem med elförsörjning Sverige står inför i dag – det menar de som i dag satsar på att bygga småskaliga kärnreaktorer. Vi har tittat närmare på några av de projekt som pågår i Sverige och i vår närhet, projekt som är alltför lite kända.

När man säger kärnkraft ser de flesta gigantiska lådor framför sig. Monumentala betongblock vars raka linjer våldför sig på öppna, böljande landskap. Det beror på att kärnenergi varit fast i en tjockisfälla ända sedan begynnelsen. Hela byråkratin har formats kring tanken på att större är bättre. Det verkar vara en trend som närmar sig sitt slut eftersom det blivit så dyrt och komplicerat att bygga jättereaktorerna, att endast de största elbolagen i världen kan göra det utan att pantsätta hela verksamheten. Misslyckade projekt såsom V.C. Summer i USA och Olkiluoto 3 i Finland har klart och tydligt demonstrerat riskerna och därför är det inte förvånande att många företag nu försöker lansera nedbantade modeller under paraplybegreppet Small Modular Reactors (SMR). Av entusiasmen att döma är det framgångsrikt. Kärnenergisektorn bubblar av entusiasm igen för första gången på flera årtionden. Framförallt fyra projekt är intressanta att titta lite närmare på.

Här hemma i Sverige vill Blykalla tillsammans med Uniper utveckla en blykyld reaktor baserad på KTH professorn, och Blykallas grundare, Janne Wallenius forskning. Slutmålet är att bygga en fabrik där de kan tillverka små reaktorer på löpande band, som sedan enkelt kan transporteras med lastbil till slutkunden. De kommer att bli på 55 megawatt, vilket kan jämföras med Oskarshamn 3:s 1450 MW. Den stora fördelen med bly som kylmedel är att de olyckor som kan ske i stora vattenkylda reaktorer är fysiskt omöjliga med bly eftersom man inte behöver trycksätta blyet och eftersom bly lätt cirkulerar passivt utan pumpar vid ett strömavbrott – så som skedde i Fukushima. En annan stor fördel är att man kan producera processvärme till tunga industrier, tillverka vätgas och få högre verkningsgrad vid elproduktion eftersom man kan köra vid högre temperatur.

Ett annat spännande nordiskt projekt är Copenhagen Atomics i Danmark. De satsar på vad som kallas för saltsmältereaktorer. I en saltsmältereaktor är bränslet nedsmält i en saltblandning som cirkuleras runt. Precis som med blykylda reaktorer kan även saltsmältereaktorer drivas vid höga temperaturer och även de är immuna mot allvarliga olyckor vid strömavbrott. Copenhagen Atomics tänkta reaktordesign är med sina 100 MW större än Blykallas projekt.

Det som gör de två företagen värda att lyfta fram är grundarnas praktiska inställning. De flesta kärnenergistartups som dykt upp har snabbt fallit samman eftersom de satsat på att omgående försöka dra in kapital till stora nukleära testanläggningar. Blykalla och Copenhagen Atomics har däremot insett att det finns mycket man kan bygga och testa innan man tar det slutliga steget till en kärnenergianläggning med all den kostsamma byråkrati det medför. Genom att stegvis testa sig genom material och komponenter, och kommersialisera dem i sig, bygger de upp verksamheter som är robusta.

Även på andra sidan Östersjön pågår utveckling av SMR. I Estland vill företaget Fermi energi bygga småreaktorer i baltstaterna och svenska Vattenfall har gått in som en liten delägare i projektet. Fermi vill inte utveckla en egen reaktor utan de siktar på att köpa färdiga pjäser och de utvärderar nu de olika alternativ som finns.

Det som förenar alla västerländska SMR projekt är att ingen reaktor ännu byggts om man inte räknar de reaktorer som driver fartyg. De enda med gedigen konstruktionserfarenhet är ryssarna och nu även kineserna. I Kina tog man nyligen i drift den andra av två stycken 250 MW stora kulbäddsreaktorer. 

Kulbäddsreaktorer är små till effekten, men inte till storleken. Kostnadsbesparingen ligger inte i att krympa de fysiska dimensionerna utan i att man har flyttat in säkerheten i själva bränslet. Kärnan i bränslet är knappt 1 mm små korn som består av en liten bit uran och poröst kol inkapslat i några lager pyrolytisk grafit och kiselkarbid. Kornen bakar man sedan ihop med grafit till några centimeter stora kulor som man fyller upp reaktorn med och allt kyls genom att pumpa helium genom bädden av kulor. Dessa korn är motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och höga temperaturer och de radioaktiva ämnen som bildas vid kärnklyvning förblir inneslutna i kornen även vid de värsta olycksförloppen. Det gör att man slipper bygga den vanliga enorma inneslutningen runt hela reaktorn vilket reducerar kostnaderna avsevärt.

Ingen av dessa tekniker är egentligen nya. Blykylda reaktorer har man haft i ubåtar i Ryssland, saltsmältereaktorer experimenterade man med i USA och kulbäddsreaktorer har varit i drift i Tyskland. Av främst byråkratiska skäl så stannade dock utvecklingen upp och vi fick dras med de stora vattenkylda reaktorerna som vi har idag. 

Nu är kanske tiden äntligen kommen för alla dessa olika och spännande reaktortyper som utvecklas av eldsjälar världen över? 

Är det småreaktorer som kommer rädda våra plånböcker under de kalla vintrarna framöver?

Du har länge fått höra att du måste lyssna på vetenskapen när det gäller klimatfrågor. Det åtföljs ofta med en uppmaning om hur du ska leva. Vilken sorts bil du köra, hur dina sopor ska sorteras, hur du tillbringar din semester. 

Du förväntas leva efter en mängd regler utformade av dem som säger sig lyssna på vetenskapen.

De kan låta som Greta Thunberg:

”Lyssna inte på mig – lyssna på forskarna!”

”Lyssna på vetenskapen!”

Ibland kan de själva vara forskare, som Johan Rockström – och han brukar låta så här:

”Vetenskapen har varit tydlig och kunskapen har funnits där för den som velat veta.”

Vad har då vetenskapen sagt klart och tydligt? Jo, att planeten för 30 år sedan slog i taket för vad den klarar av. Den tankegången förde Rockström fram i sitt Vinterprat i P1 i januari 2020.

Det är alltid svårt att följa med i Rockströms tidslinje. 2020 var det 30 år sedan vår planet blev så överansträngd att den inte klarade mer.

2008 förklarade Rockström att mänskligheten hade tio år på sig att ställa allt tillrätta så att jorden inte skulle gå under av klimatförändringar och miljöförstöring.

2020 borde han alltså ha sagt att tiden var ute, men istället förklarade han i sitt vinterprat att vi ”hade tio år på oss”.

Varje gång hänvisar han till vetenskapen.

Johan Rockström är i dag direktör för Potsdaminstitutet för klimatpåverkansforskning och professor i jordsystemvetenskap på universitetet i Potsdam. Han är också chefredaktör för tidskriften Global Sustainability, chefsforskare för Conservation International och ledamot för Earth League, Future Earth och EAT Advisory Board.

Han fick också 2016 Hederslegionen, Frankrikes högsta officiella militära och civila utmärkelse.

I går berättade vi om EAT–Lancet-rapporten som deklarerar att vi i Sverige och Norden ska ställa om vår mathållning för att rädda jorden. Vi ska minimera ätandet av nötkött och fläsk och istället äta mycket mer nötter, grönsaker och bönor. Mycket mer.

EAT–Lancet-rapporten presenterades som vetenskap, och hjärnan och organisatören bakom rapporten var Johan Rockström.

Men hur vetenskaplig är rapporten?

I en artikel på DN Debatt presenteras rapporten av elva forskare som deltagit i utarbetandet av den. De hävdar vi måste ställa om: ”… snabbt till nyttigare och mer klimatsmart mat”.

Det är den omställningen som innebär att vi måste ha ”en cirka tio gånger högre konsumtion av bönor, linser och andra baljväxter, en fördubbling av grönsaker, samt en kraftig ökning av nötter och frön, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden i dag.”

Rött kött ska minskas med fyra femtedelar enligt rapporten.

EAT–Lancet-rapporten fick stort genomslag när den presenterades. Det märks i rekommendationerna från statliga verk i Sverige. Livsmedelsverket säger så här på sin hemsida:

”Kött är det livsmedel som påverkar klimatet och miljön mest. Därför är det viktigt för miljön att minska på köttet och att välja det kött man äter med omsorg.”

I sina rekommendationer om vad man ska utesluta i sin kost, vad man ska byta till och vad man ska minska på går man helt på tankegångarna i EAT–Lancet-rapporten.

Tankegångarna var inte helt unika när rapporten kom – men det som gjorde att rapporten utmärkte sig var dess krav på ”snabba” åtgärder och en global omställning när det gällde vad som skulle produceras i matväg.

Expressen, Aftonbladet, DN och SvD presenterade 2019 EAT–Lancet-rapporten som en vetenskaplig och viktig rapport.

Sveriges Television gjorde ett inslag där vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättade att hon ätit den ”planetära hälsodieten” i ett år.

När rapporten beskrivs i inslaget förklaras det att:

"Eat–Lancet kommissionen har gjort en vetenskaplig genomgång av hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050.”

Alltså, en rapport som Johan Rockström drivit fram får stort genomslag och presenteras som ”vetenskap” i media. Den ligger till grund för kvällstidningarnas återkommande råd om hur du ska leva hälsosamt och klimatvänligt.

Så har det varit i två år.

Men så var det där med vetenskapligheten.

Vi frågar Amanda Wood som var med och utarbetade rapporten. Hon är forskare på Stockholm universitets Resilience Centre.

Är det verkligen rationellt att vi i Sverige börjar äta tio gånger mer nötter än vi gör i dag?

Det viktiga att hålla i minnet är att EAT–Lancet-rapporten var global och därför inte kan vara specifik utifrån varje lands behov.

Men utgår EAT–Lancet-rapporten från de förhållanden som gäller i Sverige och Norden? 

Den globala dieten är inte en diet som löser alla problem och vi skulle älska om länder gjorde lokala justeringar och fortsatta analyser av vad som passar dem. Och det behövs sådana analyser och justeringar. Dieten i EAT–Lancet har till exempel spann som ska göra det möjligt för anpassningar till regionala, kulturella och individuella preferenser. 

Men ser man till de konkreta förslag som de som presenterat rapporten framfört när det gäller Sverige så är det att vårt intag av rött kött ska minskas drastiskt.

Något som har framförts som en vetenskaplig sanning i två år. Ofta av journalister som kanske inte läst rapporten.

Och nu säger en av forskarna alltså att: 

Vi uppmanar till förändring men det är omöjligt i en global studie att peka ut specifika vägar och åtgärder på lokal nivå.

Forskarna som lanserade EAT–Lancet-rapporten hävdade att det krävdes en ”snabb” förändring.

Nu säger en av forskarna som deltog i rapportarbetet att det inte finns några lokala analyser som är vetenskapliga.

Men i Sverige är förändringen ändå i full gång sedan två år – allt beroende på att människor lyssnat på ”vetenskapen”.

Och även om det nu finns en vetenskaplig rapport – som vi berättade om i går – som visar att nötkött och fläsk är bättre för svensk miljö; en rapport som utgår från svenska förhållanden, så lever de av Rockström skapade föreställningarna kvar i media och i människors tankar.