En ny folkräkning ska genomföras, Skatteverket får ytterligare 500 miljoner kronor och påbörjar en översiktsutredning snarast. I höstbudgeten fick man 75 miljoner för ändamålet. Syftet är att ta reda på hur många som befinner sig i landet illegalt. I riskområden kan det bli fråga om dörrknackning, för att verkligen ta reda på att rätt personer bor på en adress.

Regeringen avsätter 500 miljoner kronor för en ny nationell folkräkning. Den första genomfördes 1749 och den senaste 1990, för 33 år sedan. Syftet är främst att hitta personer som befinner sig illegalt i landet, skriver SVT Nyheter.

Förslaget presenterades på en presskonferens där finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Jimmie Åkesson (SD) deltog. Åkesson är inte minister men partiledare och del av Tidö-avtalet.

Skatteverket ska senast i september komma med en lägesbild, redovisa för vilka som befinner sig i landet. Svantesson säger till SR att Skatteverket får nya verktyg för att genomföra en folkräkning. Det kan bli tal om samarbete med andra myndigheter som SCB, Migrationsverket och Polisen.

Om människor inte är medgörliga, som riskområden, kan det bli fråga om dörrknackning. Då kontrollerar myndighetspersonal att det är rätt personer som bor på adressen.

I en intervju med partiets mediekanal Riks säger Åkesson att ”vi har väldigt dålig koll på hur omfattande det så kallade skuggsamhället är. Hur många har del av välfärden, som de inte har rätt till, frågar han sig. Man ska vidta åtgärder mot folk som befinner sig illegalt i landet och som har felaktiga bidrag, exempelvis.

Kostnaden om en halv miljard är enligt Åkesson väldigt värt det, med tanke på kostnader för felaktiga bidrag, brottslighet och liknande. Han anser också att det är viktigt att hålla ordning och reda i Sverige, men att inte alla partier tycker likadant. Skatteverket har i praktiken redan påbörjat arbetet, efter direktiv i höstbudgeten. Då avsattes 75 miljoner kronor för ändamålet.

På frågan om vad som händer om någon inte öppnar när Skatteverket knackar på säger han att lagrummet redan ger utrymme för andra metoder

https://twitter.com/sdriks/status/1641381589157306370

Boel Godner (S) är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Hon välkomnar en ny folkräkning. Framför allt anser hon att människor inte ska utnyttjas på en svart bostadsmarknad, något man har problem med i Södertälje. Från Godners kommun har man drivit frågan om folkräkning i flera år.

Nästa runda av statistik har publicerats av myndigheten Office for National Statistics (ONS) i England och Wales. Nu kan man se befolkningssammansättningen baserat på etnicitet, och hur den förändrats sedan 2011. Dessutom kan man se vilken religion folk bekänner sig till. De stora skillnaderna är främst att andelen etniska britter fortsätter minska i snabb takt. Och att kristendom inte längre har en majoritetsstatus i riket.

Städer som Manchester, London och Luton är vita nu i minoritet i. Även Birmingham är en mångkulturell stad, där hela 51 procent av invånarna kommer från en icke-vit minoritetsgrupp.

Lokalpolitikern John Cotton i Birmingham ser inga problem med det, utan hyllar mångkulturen som en styrka. Han säger att staden är stolt över att bli ett hem för alla som kommer dit. Han menar också att statistiken är viktig för att kunna rikta politiska insatser rätt, skriver The Guardian. Alla ska ha rätt till rätt form av bidrag och resurser, enligt Cotton.

Att vita britter nu bara är 74,4 procent av befolkningen i England och Wales har väckt reaktioner. År 2001 var siffran 87,5 procent. Men vad det blir 2031 lär vi inte få veta.

Nigel Farage, främst känd från Ukip och Brexit Party, säger att det är en ”massiv förändring” i landets identitet. Men han kritiserar också ONS som i kommande undersökningar inte kommer fråga efter folks etnicitet eller födelseland. Vilket han tror är för att dölja den fortsatta demografiska förändringen.

https://twitter.com/sajidjavid/status/1597696442801741826

Sajid Javid, toppolitiker i Torys och hälsominister under Boris Johnson, säger bara ”och?” i ett svar till Farage. Som namnet antyder är Javid själv en person med minoritetsbakgrund från Pakistan.

Den förre Labourledaren Jeremy Corbyn hyllar utvecklingen. I ett inlägg på Twitter skriver han:

Storbritanniens växande etniska och religiösa mångfald är något att fira. Det borde motivera oss alla att bygga ett samhälle i vilket alla kan leva komfortabelt oavsett födelseplats, bakgrund eller tro.

https://twitter.com/jeremycorbyn/status/1597873192378695680

6,5 procent av befolkningen är nu muslimer. Men, av muslimerna bor hela 39 procent i områdena med lägst levnadsstandard. Bara fem procent bor i den femtedel av områdena med högst standard. Flest muslimer i ett område hittar man i Tower Hamlets med 39,9 procent.

Samtidigt minskar kristendomen till under 50 procent. Enligt Vernon Bogdanor, professor i statsvetenskap på Kings College London, är det nu tveksamt om Church of Englands representanter bör få fortsätta sitta i överhuset, House of Lords. Och om kyrkan som sådan bör fortsätta vara just en statskyrka.

Etniskt vita minskar fortsatt

Andelen etniskt vita i England och Wales minskar från 86 procent 2011 till 81,7 2021. Gruppen innefattar alla vita, även invandrare. Nedbrutet på land är siffran 81 procent i England och 93,8 procent i Wales.

Gruppen asiater ökar från 7,5 procent till 9,3 procent. I kategorin ingår tre grupper: asiater, brittiska asiater och walesiska asiater. I absoluta tal är gruppen nu 5,5 miljoner personer, jämfört med 4,2 miljoner 2011.

Gruppen svarta ökar från 3,3 procent till fyra procent. Där ingår svarta, svarta britter, svarta walesare och kariber eller afrikaner. Där är ökningen från 2011 en halv miljon personer, nu 2,4 miljoner totalt.

Nästa kategori är blandade eller flera etniska grupper. Personer som har angett mer än en etnisk grupp i undersökningen. Den kategorin har ökat från 2,2 procent till 2,9. 1,7 miljoner personer uppger sig tillhöra kategorin.

Till sist har vi ”annan etnisk grupp” vilket utgör 2,1 procent. Även det en ökning från 2011 då den låg på en procent.

Förutom vita är den enda kategorin som också minskat sedan förra mätningen svarta kariber.

Vita britter

Underkategorin av vita är ”vita britter”. Personer som tillhör folken engelsmän, walesare, skottar, nordirländare eller britter. Den kategorin har också minskat, från 80,5 procent 2011 till 74,4 procent 2021.

Jämför man ytterligare tio år tillbaka, med 2001 så är nedgången 13,1 procentenheter, från 87,5.

Det har också skett en rejäl förändring i självdeklarerad identitet, från engelsk till brittisk.  2011 var det 19,1 procent som beskrev sig som endast britter, 2021 54,8 procent. Motsvarande siffra för enbart engelsk har sjunkit från 57,8 procent till 14,9 procent.

Städerna som tagits över

I huvudstaden London är 36,8 procent vita britter, vilket är en minskning från 2011 då 44,9 procent tillhörde kategorin.

I fyra städer är vita britter i minoritet: London, Birmingham, Manchester, Leicester och Luton. De tre förstnämnda är också delar av de metropolerna med störst befolkning i Storbritannien.

I Leicester tillhör 59 procent kategorierna svarta och övriga minoritetsgrupper som inte är vita. Siffran i Luton är 54 procent och storstaden Birmingham 54 procent.

Religion

Kristendom är inte längre majoritetens religion. 46,1 procent beskriver sig som kristna, ned från 59,3 procent 2011.

Andelen muslimer har ökat från 4,9 procent till 6,5 procent. Även buddister, hinduer och sikher har ökat, men marginellt.

Andelen som inte identifierar sig med någon religion har ökat från 25,2 till 37,2 procent, den överlägset näst största gruppen således. Sex procent valde att inte svara.

Gruppen shamaner växter starkt, från 650 till 8 000. Det finns nu 74 000 hedningar och 13 000 wicca i riket.

Här finns ONS rapport med statistik över etnicitet. Läs också vår artikel om invandringsstatistik från ONS.

Nya data från folkräkningen i England och Wales visar att hela 16,8 procent, en av sex, är födda i ett annat land. 2,5 miljoner fler är utlandsfödda än 2011. Närmare en miljon är födda i Indien, och antalet rumäner har ökat med 576 procent till över en halv miljon personer.

12 000 av 40 000 invandrare till England och Wales i år är albaner. Härom veckan demonstrerade 1 500 i närheten av parlamentet i Westminister. Inrikesministern Suella Baverman hade tidigare sagt att bara Torypartiet kan stoppa ”invasionen vid vår södra kust”. Detta väckte ont blod hos albanerna, som slöt upp med sina röda flaggor med den dubbelhövdade örnen på.

Statyn över Winston Churchill blev täckt i en stor, albansk flagga. Var Baverman för hård i sina uttalanden, eller är det albanerna som bör ta ett steg tillbaka? Och hur trovärdiga är Torys i invandringspolitiken?

Invandringspolitik kan analyseras på flera olika sätt. Men, även om det finns en komplexitet i ämnet är det fullt möjligt att via statistik dra vissa slutsatser.

Vart tionde år genomförs en omfattande demografisk utredning i Storbritannien. Första gången var 1801, enda undantaget krigsåret 1941. Den senaste för 2021 kom nyligen, och mycket har förändrats sedan 2011. Data över etnicitet publiceras preliminärt 29 november, men nu har vi alla siffror över födelseland att titta på.

Nyckeltal

Invånarantalet i England och Wales var 59 597 542 personer. Vilket är 3,5 miljoner fler än 2011, en ökning med 6,3 procent. Könsfördelningen är 51 procent kvinnor, 49 män.

En av sex invånare är född utanför England och Wales. Antalet utlandsfödda är nu 7,5 miljoner, 2,5 miljoner fler än 2011. Totalt utgör dessa nu 16,8 procent av befolkningen. Lägst antal utlandsfödda finns i Wales och i nordöstra England. Hälften av den totala befolkningsökningen under de senaste tio åren har kommit av invandring.

Det största hemlandet för utlandsfödda är Indien. 1,5 procent eller 920 000 personer är födda där.

Antalet födda i Rumänien ökade 576 procent sedan 2011. Från 80 000 till 539 000. Totalt antal födda inom EU är 3,6 miljoner.

Det distrikt med högst antal utlandsfödda är Barking och Dagenham i London med 41 procent. Tio procentenheter högre än 2011.

5,9 miljoner invånare är utländska medborgare. Det vanligaste medborgarskapet är polskt, 760 000 eller 1,3 procent av invånarna.

545 000 var skrivna på en adress utanför England och Wales ett år innan folkräkningen. Detta är en minskning med 11 procent sedan 2011.

Folkräkningar i Storbritannien

Data för Skottland kommer i mars 2023 och är därför inte inräknat. Statistiken i artikeln berör England och Wales, inte Nordirland.

Inte bara befolkningssammansättningen, framför allt England har blivit mer mångkulturellt. En trend som pågått sedan efter andra världskriget. Man har visserligen samlat in data om födelseland sedan 1851, men data över etnicitet kan vara mer intressant.

Den främsta skillnaden mellan dessa variabler är att etnicitet ger en tydligare bild över befolkningens sammansättning. Detta då invandrares barn i statistiken hamnar i gruppen födda i Storbritannien. Vilket inte är det samma som den tidigare klassen ”vita britter”.

Noterbart är att Storbritannien haft en Toryledd regering i 13 år. 2016 röstade man för att lämna EU, delvis på grund av en politisk vilja att strama åt invandringspolitiken. Men den demografiska utvecklingen fortsätter att gå mot att etniska britter blir allt mindre del av den totala befolkningen.

Största utländska befolkningsgrupperna

Indien 694 148 (694 148)

Polen 743 083 (579 121)

Pakistan 623 557 (482 137)

Rumänien 538 840 (482 137)

Irland 324 679 (407 357)

Italien 276 669 (134 619)

Bangladesh 273 042 (211 500)

Nigeria 279 768 (191 183)

Tyskland 263 368 (273 564)

Sydafrika 217 189 (191 023)

Annat intressant från folkräkningen

Inför folkräkningen lämnade kvinnoorganisationen Fair Play for Women in en anmälan mot en formulering om könstillhörighet i frågeformuläret. Detta gällde England och Wales, där man inte behövde ange det kön man föddes med, utan det man har juridiskt. Detta öppnade för självidentifikation, och enligt Fair Play for Women en risk att statistiken blev felaktig. Domaren gick på deras linje.

Samma organisation lämnade även in en överklagan i Skottland, som har en egen myndighet och lagstiftning för folkräkningar. Där gick det inte lika bra, den avslogs. Enligt domaren finns det inget som bör reglera om en person uppger en könstillhörighet från födelsecertifikat, eller vad den själv uppfattar sig vara.

Resultatet blev seger för transsexuella i Skottland. Men seger för biologiska kvinnor i England och Wales.

Folkräkning i Sverige

I Sverige har diskussionen om data över etnicitet kommit på tal efter kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter. FN vill att Sverige börjar samla in data baserat på etnicitet. Men det skulle kräva en lagändring, eftersom det är olagligt.

En grupp från rådet besökte Sverige och riktade särskild kritik för påstådd rasism mot personer med afrikansk bakgrund, i samband med brottsbekämpning. Data på etnicitet ska då hjälpa polis och myndigheter att se hur överrepresenterade vissa grupper är för exempelvis bli stoppade av polisen utan anledning.

Sverige har inte genomfört en folkräkning sedan 1990. I april röstade riksdagen igenom ett tillkännagivande om att genomföra en folkräkning, med en rösts marginal. Enligt M, SD och KD kan en ny folkräkning hjälpa brottsbekämpningen och utanförskap i problemområden.

Boel Godner (S) bekräftar delvis bilden, då folkbokföringen ofta missbrukas i kommunen hon basar över, Södertälje. Folk flyttar in och ut illegalt och säljer svarta hyreskontrakt. Hennes främsta argument är att detta drabbar fattiga och att bostadsmarknaden är utom all politiskt kontroll.

Demografen Åke Nilsson, tidigare på SCB, menar att man inte kommer åt personer som manipulerar folkbokföringen, genom en folkräkning. I stället vill han låta Skatteverket ta sig an problemen, han menar att myndigheten är bäst lämpad då man redan arbetar med problemet, i viss omfattning.

Tidigare har riksdagens skatteutskott också sagt nej till en ny folkräkning, med hänvisning till att Skatteverket redan utreder bokföringsfusk. Men den nytillträdda regeringen har som vallöfte att genomföra en.