Förra veckan granskade vi förslaget om att avskaffa flerbarnstillägget. Syftet från regeringens sida är att få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete. Men var kommer pengarna tas från, hamnar notan på kommunerna i stället? Och kommer det att leda till att fler utrikesfödda kvinnor tar steget ut på arbetsmarknaden?

Vi har pratat med tjänstemän på två problemtyngda kommuner och frågat.

Anne Holten är chef på socialenheten i Borlänge kommun, där 20 procent av invånarna har utländsk bakgrund.

Arbetslösheten är hög i den gruppen, speciellt i miljonprogramsområden som Tjärna Ängar. Där hade bara cirka 17 procent av befolkningen gymnasieutbildning 2018 och 39,8 procent fick ekonomiskt bistånd. I kommunen som helhet är det 16,6 procent, rikssnittet är 13,9.

Det har varit en diskussion efter regeringens förslag om att avskaffa flerbarnstillägget. Hur ser ni i kommunen på det?

Vi har ju inte hunnit fundera igenom det där, men vi tror det kommer ju påverka försörjningsstödet, så till vida att vi kommer behöva betala ut mer. Sedan handlar det ju i grunden om att barn som kommer påverkas.

Förslaget syftade till att få ut fler utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden. Att det är därför man tar bort tillägget. Tror du att det kan få någon effekt?

Nej, som sagt var vi har inte analyserat det här, det är ganska nyligen det lämnades ut. Nej, det kan jag väl inte säga att jag ser.

Eskilstuna är precis som Borlänge en kommun med hög andel utrikes födda, hela 35 procent. 20 procent av stadens invånare är bidragsförsörjda, jämfört med rikssnittet på 13,9.

Ewan Denha är chef på nämnden för ekonomiskt bistånd på Eskilstuna kommun. Han ser inte att kommunen kommer få ta en högre ekonomisk belastning. Men tror precis som Anne Holten att förslaget från regeringen inte kommer påverka utrikesfödda kvinnors förvärvsfrekvens.

Han lyfter dock kommunens egen satsning, men som har oklar effekt.

Om det flerbarnstillägget tas bort, kommer er kommun behöva ta kostnaderna för det, kompensera det ekonomiska bortfallet?

Nej, det finns inget sådant beslut just nu på kommunen. Jag har inte hört än så länge att något beslut om att kommunen per automatik tar den kostnaden. Jag vill dock tillägga att den kostanden kommer hamna på oss i den totala beräkningen av försörjningsstöd. Försvinner flerbarnstillägget blir stödet från oss högre. Så indirekt kommer det falla på oss om man får försörjningsstöd av oss.

Hur ser du på motiveringen, att man vill få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete?

Det finns säkert positivt och negativt med alla beslut, men man måste analysera innan. Det är Försäkringskassan som betalar ut flerbarnstillägget. Det är ett politiskt beslut, jag har svårt att själv uttala mig om beslutet är bra eller inte. Men så klart är det positivt med att folk går till egen försörjning och inte blir beroende av ersättningar i form av försörjningsstöd

Men tror du att det faktiskt skulle fungera, finns det någon realism i förslaget?

Jag tror inte det skulle ha en större påverkan för oss, att få ut dem i arbete. Det är inget som jag personligen känner har en påverkan direkt på oss, eller på deras självförsörjning. Sedan på kommunnivå har det inte varit en fråga för diskussion, för jag tror inte det skulle ha så stor påverkan.

Vad gäller att få ut utrikesfödda kvinnor i arbete tycker jag så klart det är positivt, den snabbaste vägen för individen att komma in i det svenska samhället är genom arbetet.

Vad skulle du säga är ett bra sätt att få ut fler utrikesfödda kvinnor i arbete? Har ni någon plan eller modell ni arbetar med i kommunen?

Nämnden har nyligen klubbat igenom ett förslag till aktivitetsplikt. Jag tycker det är ett bra förslag, förhoppningsvis kommer det ge resultat. Det är dock inte bara för utrikesfödda kvinnor, men många inom målgruppen kommer vara det.

Aktivitetsplikt innebär att man går på praktik, eller studier, i kommunens regi. Det omfattar 1 500 personer i kommunen som man anser kunna få ut i arbetslivet. Om man inte dyker upp kan man få sitt ekonomiska bistånd nekat. Detta kan man dock söka om, enligt lag.

Vintern 2023 beräknas satsningen vara i full gång. Exakt effekt är således omöjlig att veta just nu. Det framgår inte heller hur många av dessa personer som är utrikesfödda kvinnor. Dessa är i regel längre ifrån arbetsmarknaden och förmodligen underrepresenterade i den grupp som man tror att man snabbast kan få ut på arbetsmarknaden.

Att avskaffandet av flerbarnstillägget skulle hjälpa utrikes födda kvinnor ut på arbetsmarknaden är således fortfarande högst oklart. Om kommunerna täcker upp för det ekonomiska bortfallet tillkommer inga incitament för bidragstagaren att ändra sin livssituation.

Däremot ser det bättre ut för staten att kunna stjälpa över den ekonomiska bördan på kommunerna. Samtidigt som man förbättrar statsfinanserna och påstår sig hjälpa en utsatt grupp.

Regeringen har gjort ett utspel om att slopa flerbarnstillägget. Man vill inte att familjer skaffar fler barn än de kan försörja. Nästan var femte utlandsfödd kvinna är arbetslös och en orsak är att de är hemma med barnen. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) vill på sikt ta bort flerbarnstillägget, som blir större ju fler barn man har.

En anledning som ges av Nordmark är att man i Sverige måste arbeta och bidra till välfärden.

Men hur har bidragssystemet utvecklats?

Barnbidraget infördes 1937 i Sverige och var då inkomstprövat, 1948 blev det ett allmänt bidrag. Flerbarnstillägget infördes 1982, då med ett fjärdedels bidrag per år till familjer med tre barn och ett halvt extra barnbidrag per ytterligare barn.

I dag kan en familj med fem barn få ut totalt 9 240 kronor i barnbidrag och flerbarnstillägg. Tillägget gäller från och med barn nummer två.

Vad kostar oss flerbarnstillägget?

• 2010 var kostnaden 1 128 miljoner kronor
• 2019 var kostnaden 3 740 miljoner kronor

Andel utrikes födda mottagare av flerbarnstilläggen var:

• 2010: 28,5 procent
• 2019: 39,4 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 2 612 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 39 procent.

Vad kostar oss barnbidragen?

• 2010 var kostnaden 8 785 miljoner kronor
• 2019 var kostnaden 29 163 miljoner kronor

Andel utrikes födda bidragstagare var:

• 2010: 21,8 procent
• 2019: 30,7 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 20 378 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 45 procent.

Hur många personer får barnbidrag:

• 2010 var det 213 325 personer
• 2021 var det 454 770 personer

Antalet har alltså mer än fördubblats. Tidigare har Rebecca Weidmo Uvell behandlat fenomenet att denna del av välfärdssystemet inte används som det ursprungligen var tänkt.

Granskning

Riksrevisionen gjorde 2020 en granskning av flerbarnstillägget, på uppdrag av regeringen.

Den visar att grupper som i större utsträckning har tre barn eller fler är framför allt utrikesfödda från länder med medelhög eller låg HDI (mäter välståndet i länder), personer som vistats i Sverige kortare än tre år och personer med försörjningsstöd eller etableringsersättning som främsta inkomstkälla.

Det vi konkret ser i statistiken är att frågan om flerbarnstillägg på kort tid blivit en invandringspolitisk fråga.

Frågor som Socialdemokraterna bör svara på är om personer från dessa länder från första början kan anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden.

Kommer sig inte diskussionen av att många invandrare inte anpassat sin levnadsstandard till hur Socialdemokraterna tänkt att systemet ska fungera? I stället har man kunnat leva på en eller ingen inkomst alls, och försörja sig på en blandning av olika bidrag. Familjer med stora barnkullar har på så sätt blivit möjliga även efter flytten till Sverige, trots arbetslöshet hos föräldrarna.

Senaste gången Socialdemokraterna ville få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden var 1971. Då avskaffades sambeskattningen. Innan dess kunde makar beskattas baserat på den sammanlagda inkomsten. Den av makarna som hade högre inkomst kunde då få lägre marginalskatt. Perfekt för högpresterande män med fruar som tog hand om hemmet och de många barnen.

I flera europeiska länder finns sambeskattningen kvar, exempelvis Frankrike och Tyskland.