Schweiziska storbanken Credit Suisse meddelade under torsdagen att man kommer låna minst 540 miljarder kronor från landets centralbank. Aktien har fallit med 30 procent bara under onsdagen och är nere på 17,6 kronor, jämfört med 140 kronor 2021. Farhågor finns för att man dras med bankkrisen i USA.

Det kommer efter att bankens aktie fallit till en bottennotering, med hela 24 procents tapp under onsdagen. Runt 500 miljarder är till för att stödja bankens huvudsakliga affärer och klienter och resten går till återköpserbjudanden för skulder.

Centralbanken har också sagt att Credit Suisse har kapital och likviditet på en nivå som uppfyller kategorin ”särskilt viktig bank”, skriver AFP. Vd för Credit Suisse Ulrich Koerner säger att åtgärderna visar på en handlingskraft för att stärka banken och leverera värde till klienter och aktieägare.

Banken har skakats av flera skandaler under de senaste åren. Aktieraset igår beror på att Saudi National Bank vägrade investera mer pengar i banken, med hänvisning till juridiska begränsningar. Saudierna äger 9,88 procent av aktierna i Credit Suisse.

Dessutom har det funnits rädsla att banken ska dras med i fallet när Silicon Valley Bank och Signature Bank stängdes ned. Dessutom står det i årsredovisningen att det finns svagheter i internrevisionen.

Credit Suisse är en av 30 banker i världen som anses för stora för att tillåtas kollapsa. Enligt chefsanalytikern på aktiemäklaren Finalto, Neil Wilson, kan existentiell kris för banken skapa en helt ny värld av problem.

I februari 2021 var bankens aktier värda 140 kronor men värdet har sedan dess minskat stadigt efter alla problem. Man gick back 50 miljarder när den amerikanska fonden Archegos kollapsade.

Bankens avdelning för kapitalförvaltning skakades av att den brittiska finansfirman Greensill gick bankrutt, där försvann 100 miljarder i investerade pengar. Aktien ligger nu på 17,6 kronor (1,6 schweizerfranc).

I oktober 2022 rapporterade vi om bankens problem. Där framkommer att man också fick 4,7 miljarder i böter av amerikanska och brittiska myndigheter för lån utställda till statliga bolag i Mocambique. Vi en eventuell stora kris är det troligt att banken köps av schweiziska staten, eller av en annan storbank.

Aktiefallet har fått politiker i andra länder att agera. Frankrikes premiärminister Elisabeth Borne säger att finansminister Le Maire kommer prata med sin motsvarighet i Schweiz snarast. Borne säger till franska senaten att situationen måste hanteras av schweiziska myndigheter, skriver Yahoo.

Varningen formuleras i en hemställan till kulturdepartementet där man skriver:

”SVT har aviserat att företaget ’behöver spara brett’, bland annat på grund av inflationen. Enligt Journalistförbundet finns det med hänsyn till det extraordinära läget i ekonomin anledning att öka anslagen till public service-bolagen”

Journalistförbundet vill inte se några besparingar – istället kräver man att extra medel skjuts till och att public service-avgiften räknas upp.

Public service-verksamhetens medel får en uppräkning med två procent årligen. Public service-avgiften som tas ut via skatten höjs däremot i takt med inflationen och inkomstbasbeloppet. Det gör att det uppstår ett överskott på kontot hos Riksgälden eftersom inflationen i dag är mycket högre än två procent.

Det är det överskottet som Journalistförbundet vill se överflyttat till Sveriges Radio och Sveriges Television.

”Regeringen har beslutat att det inte är aktuellt för oss att gå in med mer eget kapital i SAS”, sa Norges näringsminister Jan Christian Vestre på en pressträff i morse. Däremot kan man på vissa villkor komma överens om att konvertera skulder till aktier. ”Det betyder att den norska staten indirekt återigen kan bli delägare i flygbolaget.”

Vestre betonade att norska staten inte ser sig som en långsiktig ägare i SAS. Regeringens huvudsakliga uppdrag är att tillvarata skattebetalarnas intressen. ”De måste stå på egna ben, och det är viktigt att de som alla andra gör en omställning för att vara konkurrenskraftiga.”

Sverige kommer inte heller tillföra kapital. Men det är inte bara det trängande behovet av pengar som SAS brottas med. Det finns ett fortsatt hot om en pilotstrejk som kan bryta ut natten mot onsdag. SAS har varslat om en lockout.

SAS anställda är för övrigt organiserade i 37 fackföreningar i Sverige, Danmark och Norge.

Premiärminister Shahbaz Sharif anstränger sig för få ordning på landets krisdrabbade ekonomi; målet är att blåsa liv i Internationella valutafondens pausade räddningspaket på 57 miljarder kronor.

Med det som bakgrund vädjade planeringsminister Ahsan Iqbal till medborgarna om att de ska dricka mindre te. ”Jag vädjar till folket att minska sitt tedrickande med en eller två koppar om dagen, eftersom vi lånar pengar för teet som är importerat”, sa Iqbal vid en presskonferens tidigare i veckan som The Guardian uppmärksammade.

Vädjan har inte tagits emot väl, och på sociala medier uppmanas han att avgå. ”I går bad Ahsan Iqbal oss att dricka mindre te, och i morgon kanske de säger ’ät mindre’. Är det en lösning?”, sa Dil Sher, som äger ett testånd längs vägen i utkanten av Islamabad.

Regeringen har höjt priset på bränsle, naturgas och elektricitet med upp till 45 procent, vilket har fått matpriserna att skjuta i höjden.

”Det är mycket dåligt för patienterna”, säger läkaren Roshan Amaratunga till World News Inc. ”Ibland planerar vi för operationer vi kanske inte kan göra den dagen ... eftersom förnödenheterna inte finns där. Om situationen inte förbättras snabbt, så kommer flera patienter att ställas inför en faktisk dödsdom”.

Sri Lanka brottas med sin värsta ekonomiska kris sedan självständigheten 1948, orsakad av covid-19 som drabbar den turismberoende ekonomin, stigande oljepriser, populistiska skattesänkningar och ett förbud mot import av kemiska gödningsmedel som ödelade jordbruket.

Sri Lanka importerar mer än 80 procent av sina medicinska förnödenheter, men med utländska valutareserver som tar slut på grund av krisen försvinner nödvändiga mediciner från hyllorna, och sjukvårdssystemet är nära att kollapsa.

Sri Lankas centralbankschef ber nu sina utflyttade medborgare om pengar till mat och bränsle.