En ny folkräkning ska genomföras, Skatteverket får ytterligare 500 miljoner kronor och påbörjar en översiktsutredning snarast. I höstbudgeten fick man 75 miljoner för ändamålet. Syftet är att ta reda på hur många som befinner sig i landet illegalt. I riskområden kan det bli fråga om dörrknackning, för att verkligen ta reda på att rätt personer bor på en adress.

Regeringen avsätter 500 miljoner kronor för en ny nationell folkräkning. Den första genomfördes 1749 och den senaste 1990, för 33 år sedan. Syftet är främst att hitta personer som befinner sig illegalt i landet, skriver SVT Nyheter.

Förslaget presenterades på en presskonferens där finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Jimmie Åkesson (SD) deltog. Åkesson är inte minister men partiledare och del av Tidö-avtalet.

Skatteverket ska senast i september komma med en lägesbild, redovisa för vilka som befinner sig i landet. Svantesson säger till SR att Skatteverket får nya verktyg för att genomföra en folkräkning. Det kan bli tal om samarbete med andra myndigheter som SCB, Migrationsverket och Polisen.

Om människor inte är medgörliga, som riskområden, kan det bli fråga om dörrknackning. Då kontrollerar myndighetspersonal att det är rätt personer som bor på adressen.

I en intervju med partiets mediekanal Riks säger Åkesson att ”vi har väldigt dålig koll på hur omfattande det så kallade skuggsamhället är. Hur många har del av välfärden, som de inte har rätt till, frågar han sig. Man ska vidta åtgärder mot folk som befinner sig illegalt i landet och som har felaktiga bidrag, exempelvis.

Kostnaden om en halv miljard är enligt Åkesson väldigt värt det, med tanke på kostnader för felaktiga bidrag, brottslighet och liknande. Han anser också att det är viktigt att hålla ordning och reda i Sverige, men att inte alla partier tycker likadant. Skatteverket har i praktiken redan påbörjat arbetet, efter direktiv i höstbudgeten. Då avsattes 75 miljoner kronor för ändamålet.

På frågan om vad som händer om någon inte öppnar när Skatteverket knackar på säger han att lagrummet redan ger utrymme för andra metoder

https://twitter.com/sdriks/status/1641381589157306370

Boel Godner (S) är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Hon välkomnar en ny folkräkning. Framför allt anser hon att människor inte ska utnyttjas på en svart bostadsmarknad, något man har problem med i Södertälje. Från Godners kommun har man drivit frågan om folkräkning i flera år.

Enligt färsk statistik från SCB var barnafödandet 2022 det lägsta på 17 år. Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är en minskning med 9 529 barn, eller 8,3 procent. Detta trots en liten uppgång under 2021. Den tioåriga trenden av minskat barnafödande fortsätter, och experterna ger samma gamla svar.

Antalet födslar minskade i 20 av 21 regioner. Bara Västmanland hade en ökning, med sex födslar. I två regioner, Västernorrland och Norrbotten, hade man de sämsta födslotalen på fem decennier.

Likadant var det i 22 kommuner. Dessa är utspridda över hela landet, från Övertorneå i norr till Simrishamn i söder.

Övriga är Leksand, Robertsfors, Borgholm, Dals-Ed, Gislaved, Gnosjö, Haparanda, Hudiksvall, Lysekil, Motala, Norsjö, Oskarshamn, Ragunda, Sollefteå, Strömsund, Timrå, Sölvesborg, Vetlanda, Västervik, Ånge, Älvdalen och Öckerö, skriver The Local.

Vilka faktorer som spelar in är svårt att säga exakt, menar Lena Lundkvist på SCB. Barnafödandet sjunker både bland svenskfödda och utrikesfödda kvinnor. Det är samma mönster i Norge och Danmark.

Trenden i Sverige är dock minskat barnafödande sedan tio år tillbaka. Anledningen är enligt Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms universitet, en mer pessimistisk syn på framtiden, skriver SR.

När vi rapporterade om det minskande barnafödandet i augusti 2022 framgick det att utrikes födda kvinnor i snitt födde 1,9 barn och inrikes födda 1,62, siffror från 2021. Även om minskning sker i båda grupperna är det ändå en bestående skillnad. Att alla olika grupper i samhället har samma syn på framtiden stämmer inte heller.

Till exempel är 30,7 procent av föräldrar som får barnbidrag utrikes födda. 39,4 procent av de föräldrar som får flerbarnstillägg var 2019 utrikes födda.

Europa och världen

Antalet födslar har minskat i flera länder i Europa det senaste decenniet. Förutom Ukraina som är i krig kan man nämna Grekland, Italien, Polen, Portugal och Rumänien. I dessa föder kvinnor 1,2 till 1,6 barn i snitt.

Ungern är ett land som gått mot strömmen, där man höjt fertilitetsnivån från 1,2 2010 till 1,5 2020. Man ligger dock fortfarande bland de lägre i Europa.

I Tyskland låg snittet på 1,607 födda barn per kvinna 2022, en ökning med 0,31 procent från året innan.

I Frankrike minskar fertiliteten sakta, 2019 var det 1,85 barn per kvinna, 2022 1,849. Det är dock relativt sett bland de högsta i Europa, om än inte tillräckligt för att nå 2,1 som krävs för att reproducera befolkningen utan invandring.

Ett annat land som har låga födslotal är Japan, med 1,3 barn per kvinna. Där har befolkningen minskat med tre miljoner personer mellan 2011 och 2021.

På nätet var några kineser inte förvånade över tillkännagivandet, och sa att det sociala trycket som drev det låga födelsetalet fortfarande kvarstår. ”Bostadspriser, välfärd, utbildning, sjukvård – anledningar till varför människor inte har råd att skaffa barn”, enligt en kommentar på Weibo.

Yi Fuxian, amerikansk expert på Kinas befolkningsförändringar, sa att befolkningsminskningen inträffade nästan ett decennium tidigare än vad landets regering och FN beräknat. ”Kinas demografiska och ekonomiska utsikter är mycket dystrare än väntat.” Med de nya förutsättningarna kan Kina tvingas förbättra relationerna med väst.

I mitten av april spås Indien gå om Kina som världens folkrikaste land, enligt BBC News. Nästan hälften av indierna är under 25 år.

Antalet nyfödda från januari till och med september minskade 7,7 procent jämfört med samma period 2021. Minskningen har skett i 207 av 290 kommuner och barnafödandet är på den lägsta nivån sedan 2005. Men en bekräftad förklaring till minskningen finns ännu inte.

Två faktorer som spelar in är fruktsamheten i olika åldrar och hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder, säger SCB:s Rasmus Andersson till SVT. Fruktsamheten har minskat de senaste åren, tillägger han.

Någon koppling till konjunkturen ser han inte. Under högkonjunktur har fruktsamheten nämligen sjunkit också.

I 30 kommuner är antalet nyfödda lägst på hela 2000-talet. Och det är en blandning av stora och små kommuner. I ytterligare 42 kommuner är det den lägsta siffran på 15 år.

Bland de 30 med lägst siffror på hela 2000-talet hittar vi bland andra stora kommuner som Lund, Luleå och Täby. Men också småkommuner som Skara, Lysekil och Öckerö.

Förklaringar utan svar

Enligt Martin Kolk, demografiforskare på Stockholms Universitet, är trenden med sjunkande barnafödande ett globalt kulturellt mönster. Han säger till Aftonbladet att det finns en förklaring, klass, enligt forskning på svenskar födda 1940 till 1970.

Hög inkomst är mer och mer associerat med högst barnafödande, menar han. De mest barnrika är förmögna män, och han menar att kraven på att vara en bra förälder höjs hela tiden. Mer resurser krävs för att bilda familj.

Vitor Miranda på SCB menar att forskningen just nu inte har några klara svar på varför minskningen sker, men att en nedgång brukar följas av en uppgång. När den börjar vet han inte. Att det skett en kraftig dipp mellan 2021 och 2022 tror han kan bero på konjunkturen, att folk väljer att plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn.

Samtidigt diskvalificerar han sin teori genom att också säga att det inte var någon kris i fjol. På Aftonbladets fråga om detta är ett mysterium svarar han jakande.

I vår första artikel på ämnet från 10 augusti citerade vi Gunnar Anderssons teori att dippen startade när massvaccinationerna kom igång, våren 2021. Restriktionerna startade och människor återgick till ett normalt liv, menade Andersson som är professor i demografi på Stockholm Universitet.

Samtidigt så har befolkningen i Sverige ökat med 1,5 miljoner sedan 2005. Och ungefär två miljoner sedan år 2000. Majoriteten av detta är via invandring.

Och invandrarkvinnor har en högre fruktsamhet än svenska. Då rapporterade vi också om det minskande barnafödandet, men statistik för januari till april. Precis som nu saknas säkra förklaringsmodeller.

Där framgår att en utrikesfödd kvinna födde 1,9 barn i snitt 2021, jämfört med en inrikes född kvinnas 1,62. Här finns ett problem som SCB och forskare inte gett svar på, nämligen att invandrare generellt har lägre inkomst än svenskar men får fler barn.

Tittar man på vilka som får barnbidrag och flerbarnstillägg blir detta väldigt tydligt. Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Till forskarna gör en djupare analys av det minskande barnafödandet kan man ändå peka på att det finns olika kulturer i Sverige. Och att vissa invandrarkulturer har ett högre barnafödande än genomsnittet oavsett konjunkturläge.

Storbritanniens födelsetal har sjunkit till 1,61 barn per kvinna, jämfört med 1,94 för ett decennium sedan. Befolkningen når en topp på 71 miljoner på 2040-talet, innan den sjunker till 57 miljoner 2100 – en nivå som senast sågs 1989. Storbritannien får då en åldrande befolkning, vilket sätter press på vårdsystemet och underminerar den ekonomiska tillväxten, skriver Daily Mail.

Men miljövänner tror att en krympande befolkning minskar koldioxidutsläppen och förbättrar livskvaliteten, samt att luckor på arbetsmarknaden fylls med robotar och datorer.

Fertiliteten sjunker i stora delar av den utvecklade världen, där Sydkorea har den lägsta siffran på 0,81 barn per kvinna. Sverige hör till länderna i Europa med ett högt barnafödande, mycket beroende på barnomsorgen. Hos oss föds 1,67 barn per kvinna, men talet sjunker stadigt.

Nya data från folkräkningen i England och Wales visar att hela 16,8 procent, en av sex, är födda i ett annat land. 2,5 miljoner fler är utlandsfödda än 2011. Närmare en miljon är födda i Indien, och antalet rumäner har ökat med 576 procent till över en halv miljon personer.

12 000 av 40 000 invandrare till England och Wales i år är albaner. Härom veckan demonstrerade 1 500 i närheten av parlamentet i Westminister. Inrikesministern Suella Baverman hade tidigare sagt att bara Torypartiet kan stoppa ”invasionen vid vår södra kust”. Detta väckte ont blod hos albanerna, som slöt upp med sina röda flaggor med den dubbelhövdade örnen på.

Statyn över Winston Churchill blev täckt i en stor, albansk flagga. Var Baverman för hård i sina uttalanden, eller är det albanerna som bör ta ett steg tillbaka? Och hur trovärdiga är Torys i invandringspolitiken?

Invandringspolitik kan analyseras på flera olika sätt. Men, även om det finns en komplexitet i ämnet är det fullt möjligt att via statistik dra vissa slutsatser.

Vart tionde år genomförs en omfattande demografisk utredning i Storbritannien. Första gången var 1801, enda undantaget krigsåret 1941. Den senaste för 2021 kom nyligen, och mycket har förändrats sedan 2011. Data över etnicitet publiceras preliminärt 29 november, men nu har vi alla siffror över födelseland att titta på.

Nyckeltal

Invånarantalet i England och Wales var 59 597 542 personer. Vilket är 3,5 miljoner fler än 2011, en ökning med 6,3 procent. Könsfördelningen är 51 procent kvinnor, 49 män.

En av sex invånare är född utanför England och Wales. Antalet utlandsfödda är nu 7,5 miljoner, 2,5 miljoner fler än 2011. Totalt utgör dessa nu 16,8 procent av befolkningen. Lägst antal utlandsfödda finns i Wales och i nordöstra England. Hälften av den totala befolkningsökningen under de senaste tio åren har kommit av invandring.

Det största hemlandet för utlandsfödda är Indien. 1,5 procent eller 920 000 personer är födda där.

Antalet födda i Rumänien ökade 576 procent sedan 2011. Från 80 000 till 539 000. Totalt antal födda inom EU är 3,6 miljoner.

Det distrikt med högst antal utlandsfödda är Barking och Dagenham i London med 41 procent. Tio procentenheter högre än 2011.

5,9 miljoner invånare är utländska medborgare. Det vanligaste medborgarskapet är polskt, 760 000 eller 1,3 procent av invånarna.

545 000 var skrivna på en adress utanför England och Wales ett år innan folkräkningen. Detta är en minskning med 11 procent sedan 2011.

Folkräkningar i Storbritannien

Data för Skottland kommer i mars 2023 och är därför inte inräknat. Statistiken i artikeln berör England och Wales, inte Nordirland.

Inte bara befolkningssammansättningen, framför allt England har blivit mer mångkulturellt. En trend som pågått sedan efter andra världskriget. Man har visserligen samlat in data om födelseland sedan 1851, men data över etnicitet kan vara mer intressant.

Den främsta skillnaden mellan dessa variabler är att etnicitet ger en tydligare bild över befolkningens sammansättning. Detta då invandrares barn i statistiken hamnar i gruppen födda i Storbritannien. Vilket inte är det samma som den tidigare klassen ”vita britter”.

Noterbart är att Storbritannien haft en Toryledd regering i 13 år. 2016 röstade man för att lämna EU, delvis på grund av en politisk vilja att strama åt invandringspolitiken. Men den demografiska utvecklingen fortsätter att gå mot att etniska britter blir allt mindre del av den totala befolkningen.

Största utländska befolkningsgrupperna

Indien 694 148 (694 148)

Polen 743 083 (579 121)

Pakistan 623 557 (482 137)

Rumänien 538 840 (482 137)

Irland 324 679 (407 357)

Italien 276 669 (134 619)

Bangladesh 273 042 (211 500)

Nigeria 279 768 (191 183)

Tyskland 263 368 (273 564)

Sydafrika 217 189 (191 023)

Annat intressant från folkräkningen

Inför folkräkningen lämnade kvinnoorganisationen Fair Play for Women in en anmälan mot en formulering om könstillhörighet i frågeformuläret. Detta gällde England och Wales, där man inte behövde ange det kön man föddes med, utan det man har juridiskt. Detta öppnade för självidentifikation, och enligt Fair Play for Women en risk att statistiken blev felaktig. Domaren gick på deras linje.

Samma organisation lämnade även in en överklagan i Skottland, som har en egen myndighet och lagstiftning för folkräkningar. Där gick det inte lika bra, den avslogs. Enligt domaren finns det inget som bör reglera om en person uppger en könstillhörighet från födelsecertifikat, eller vad den själv uppfattar sig vara.

Resultatet blev seger för transsexuella i Skottland. Men seger för biologiska kvinnor i England och Wales.

Folkräkning i Sverige

I Sverige har diskussionen om data över etnicitet kommit på tal efter kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter. FN vill att Sverige börjar samla in data baserat på etnicitet. Men det skulle kräva en lagändring, eftersom det är olagligt.

En grupp från rådet besökte Sverige och riktade särskild kritik för påstådd rasism mot personer med afrikansk bakgrund, i samband med brottsbekämpning. Data på etnicitet ska då hjälpa polis och myndigheter att se hur överrepresenterade vissa grupper är för exempelvis bli stoppade av polisen utan anledning.

Sverige har inte genomfört en folkräkning sedan 1990. I april röstade riksdagen igenom ett tillkännagivande om att genomföra en folkräkning, med en rösts marginal. Enligt M, SD och KD kan en ny folkräkning hjälpa brottsbekämpningen och utanförskap i problemområden.

Boel Godner (S) bekräftar delvis bilden, då folkbokföringen ofta missbrukas i kommunen hon basar över, Södertälje. Folk flyttar in och ut illegalt och säljer svarta hyreskontrakt. Hennes främsta argument är att detta drabbar fattiga och att bostadsmarknaden är utom all politiskt kontroll.

Demografen Åke Nilsson, tidigare på SCB, menar att man inte kommer åt personer som manipulerar folkbokföringen, genom en folkräkning. I stället vill han låta Skatteverket ta sig an problemen, han menar att myndigheten är bäst lämpad då man redan arbetar med problemet, i viss omfattning.

Tidigare har riksdagens skatteutskott också sagt nej till en ny folkräkning, med hänvisning till att Skatteverket redan utreder bokföringsfusk. Men den nytillträdda regeringen har som vallöfte att genomföra en.

Fram till och med juni i år ökade befolkningen med 843 000 personer, varav 750 000 var flyktingar från Ukraina. Det är mest kvinnor och barn som tvingas lämna sitt hemland för en bättre framtid i Tyskland, rapporterar Deutsche Welle. Män som kan försvara landet får inte emigrera. Tillströmningen innebär en befolkningstillväxt på en (1) procent.

”Den avgörande faktorn för den nuvarande utvecklingen är tillströmningen av flyktingar från Ukraina till följd av det ryska anfallskriget”, sa det tyska federala statistikkontoret i går. Tyskland är med sina 84 miljoner invånare EU:s mest folkrika land.

Redan innan tillströmningen av flyktingar kom Tyskland att bli en av de mest attraktiva destinationerna för migranter när efterfrågan på arbetskraft växte. Liknande befolkningsökningar skedde under krigen i forna Jugoslavien 1992 (700 000) och Mellanöstern 2015 (1 000 000).