Erland Kaldaras Nikolizsson grundade Romska ungdomsförbundet och är en känd romsk profil och aktivist i Sverige. Som talesperson för Sveriges romer har han träffat höga politiker och andra makthavare. Han sitter också i regeringens romska referensgrupp. Nu utreds ungdomsförbundet för felaktig användning av pengar man fått från MUCF. Pengar har gått till närstående till Kaldaras Nikolizsson. Och bokföringen har grava brister.

Hans romska föreningar har också fått betydande bidrag från det offentliga. Förutom ungdomsförbundet styr han Romska kulturcentret i Malmö. Föreningarna har fått över 100 miljoner kronor sedan 2010. En granskning av Dagens Nyheter visar dock att pengarna inte bokförts på ett korrekt sätt. Tidningen har granskat dokumentation kring utbetalningar och funnit stora brister.

Romska ungdomsförbundet har skrivit att 4 000 romska flyktingar kommit till Sverige från Ukraina. Man fick 850 000 kronor av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för ändamålet.

100 000 kronor gick till att köpa in matkassar från en Ica-butik. Pengar har också gått till löner, hyrbilar och liknande. Vem som fått maten i kassarna är dock oklart. Fem kommuner tidningen pratat med känner inte till något om detta.

Att maten skulle gått till ukrainska flyktingar var en nyhet för dem, likväl som att romska föreningar skulle arrangerat det. Migrationsverket har ingen dokumentation över om romer kommit från Ukraina och har heller inte varit i kontakt med Romska ungdomsförbundet om det.

En annan sak som framkom var att pengar slussades till föreningar där nära anhöriga till Kaldaras Nikolizsson arbetade. 2018 fick Romska kulturcentret i Malmö 400 000 kronor för ett projekt med att digitalisera romska berättelser och bilder. Men pengarna slussades till en förening med koppling till hans nära anhörig, och märktes som ”gåva”.

MUCF har gett Romska ungdomsförbundet närmare 40 miljoner sedan 2011. Man har nu inlett en utredning av bidragen man gett mellan 2019 och 2022. Man utreder också bidrag man gett Romska kulturcentret i Malmö 2022.

Man har också fått 26,5 miljoner av Allmänna arvsfonden sedan 2011. Fem miljoner fick man för att skapa appen Ung & Rom. En miljon avsattes till en extern apputvecklare, men som i själv verket bara fått några hundra tusen.

Föreningens revisor har också anmälts till Revisorinspektionen. Revisionsbyrån KPMG gjorde stickprov i granskningsunderlaget och hittade brister i mer än 50 procent av dem. Ofta saknades underlag för transaktioner helt. Det kan ni bli frågan om återbetalning av bidrag och att framtida ansökningar kan nekas av MUCF. En polisiär utredning är också möjlig, om granskningen visar på så pass allvarliga problem.

Den nuvarande ordföranden för ungdomsförbundet Rosana Millon säger till Dagens Nyheter att ”som rom är man alltid utsatt och aldrig betrodd. Det är där allting sitter. Alla papper har vi under kontroll. Allting finns dokumenterat. Det finns inga konstigheter någonstans.” Kaldaras Nikolizsson har lämnat sina positioner inom förbundet men anser att granskningen är bra.

Malmö stads kulturråd har stoppat alla utbetalningar till Romska kulturcentret efter att en extern revision upptäckt brister i bokföringen. Genom åren har man betalat ut elva miljoner kronor från stadens kassa till centret.

Att Rosana Millon påstår att granskningen sker på grund av att de är romer är inte en oväntad åsikt. Det är fortfarande olagligt att uttrycka sig på vissa sätt om romer, något skribenten Jan Sjunnesson fick erfara. 16 mars dömdes han för hets mot folkgrupp i Varbergs tingsrätt och får böta 13 000 kronor.

Sjunnesson hade kommenterat på en artikel i Omni och skrivit ”en romsk specialitet”. Artikeln handlade om åldringsrån. Näthatsgranskaren Tomas Åberg fick nys om detta och lämnade in en anmälan.

I domen skrev tingsrätten ”Inlägget gav uttryck för missaktning av gruppen romer och inbjöd inte till någon diskussion. Enligt tingsrättens bedömning var det fråga om ett kränkande värdeomdöme som helt klart översteg gränsen för saklig kritik och debatt.”

Sjunnesson säger i en intervju till Bulletin att han läst om polisgruppen Circa som kartlägger åldringsbrott och dess förövare. Brotten begås nästan alltid av romer, vilket en tidigare chef för Circa uttalar sig om i boken Romer i Sverige som etnologen Karl-Olov Arnstberg har skrivit. Sjunnesson kommer överklaga domen.

Vi rapporterade i början av maj om en romsk liga som åtalats för över 50 fall av åldringsrån. Det är också sannolikt bara ett axplock, där åklagaren valt brott som haft solid bevisning. Under 2022 anmäldes över 600 åldringsbrott i Sverige.

”Enligt polisen Stefan Larsson som intervjuades i P4 var brotten ganska brutala i tillvägagångssättet. Förutom att plocka åt sig smycken och kontanter drogs ibland ringarna av fingrarna på de äldre.

Åtalet gäller 50 åldringsbrott som ska ha begåtts under mar till och med oktober i fjol. De misstänkta har då presenterat sig som poliser i telefon, och fått de äldre att ta fram bankkort, sin kod och andra värdesaker. De har sedan begett sig hem till de äldre och hämtat bankkorten, koder och värdesaker som smycken.

De misstänkta har varit mycket förslagna och vid besöken i de äldres bostäder har man varit klädda som poliser, bland annat med reflexväst där det stått polis på, säger förundersökningsledaren kammaråklagare Lena Körner, som leder utredningen och arbetar på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.”

Enligt Sveriges Radio har Kumla 200 hushåll som får ekonomiskt bistånd. Verksamhetschefen Maria Israelsson säger att socialsekreterarna gör noggranna kontroller, men inte ser något misstänkt fusk. På frågan om handläggarna missar misstänkta bidragsbrott svarar Israelsson ”Jag tänker väl att det såklart finns en risk. Men samtidigt så tänker vi på något sätt att vårt huvuduppdrag är ju inte att undersöka bidragsbrott.”

”Vi känner till att bidragsbrott förekommer i de allra flesta kommunerna”, säger Soma Pirot, nationell samordnare på polisens bedrägericentrum, till Sveriges Radio. Få polisanmälningar speglar en oförmåga att upptäcka brotten.

Enligt Åklagarmyndigheten hade de nästan 17 000 beslutade brottsmisstankar om bidragsbrott 2019. Den som fejkseparerar, förfalskar betyg för att få studiemedel, jobbar trots sjukbidrag och vabbat när barnen är friska kan få bidragen indragna eller fängelse.

Rawa Majid kallas för ”kurdiska räven” och är ledaren för det kriminella nätverket Foxtrot. Men även hans mamma Pari Lindblom Saleh har varit åtalad och dömd för kriminella handlingar. I fjol dömdes hon till 1,5 års fängelse för grovt penningtvättbrott. Hon hanterade klockor och kontanter som är kopplade till sonen Rawas knarkhandel, värda över 1,5 miljoner kronor.

I samma mål dömdes även Rawas far Rekawt för penningtvätt. Bevisningen låg till stor del i meddelanden från Encrochat, som polisen och interpol använt sig av för att sätta dit hundratals kriminella i Europa och andra länder i världen.

Lindblom Saleh’s hemkommun Uppsala har samtidigt börjat söka efter personer och företag som fuskar till sig skattepengar och sysslar med bidragsbrott. Hon hade beviljats socialbidrag samtidigt som hon påstod sig tjäna mellan 60 000 till 80 000 kronor i månaden, på att sälja tidningen Situation Stockholm. Tidningen säljs vanligtvis av hemlösa och andra socialt utsatta personer.

Samtidigt hade Lindblom Saleh inte taxerat någon inkomst de senaste fem åren. Kommunen misstänkte i sin utredning att hon lämnat falska uppgifter till en handläggare 2018. Socialtjänsten hade sedan beviljat henne ekonomiskt bistånd.

I polisutredningen om penningtvätt påstod mamman att hon hade stamkunder som gav dricks kontant eller via Swish. Hon ska också ha gömt kontanter i strumpor och hemma hos sina vänner. Hon planerade betala av sin stora skuld på 400 000 kronor till Kronofogden, allt på ett bräde. Därför förvarade hon stora summor pengar hemma i sin lägenhet.

Hennes skuld blev totalt 120 200 kronor, som socialtjänsten begärde tillbaka. Fallet hamnade till slut i förvaltningsrätten, som i februari 2023 friade mamman.

En anledning är att kommunen inte kunnat precisera hennes inkomster från tidningsförsäljningen för respektive månad. Delar av återbetalningskravet hade hunnit preskriberas, kommunen begärde ut det för sent. Och att mamman inte vittnat under ed i tingsrätten, vilket påverkade bevisvärdet negativt.

Förvaltningsrätten granskade inte hur hon kunde ha sålt tidningar för så stora summor som hon påstod. Man granskade inte heller hennes koppling till sonen Rawa eller tog med i beräkningen att hon tidigare dömts för penningtvättbrott.

Enligt Situation Stockholms egen statistik säljer en säljare i snitt 62 tidningar per månad och tjänar 2 480 kronor på det. Mamman skulle i så fall själv stått för 14 procent av tidningens hela upplaga på 14 800 exemplar per månad.

Det framgår också av granskningen att det ska finnas en ”underhandsöverenskommelse” i Stockholms socialnämnder gällande Situation Stockholm. Försäljning ska inte påverka försörjningsstödet. Det tillbakavisas av Uppsala kommun.

Hennes ombud tar dock upp fallet som en prövning som kan bli vägledande, där folk inte kommer kunna sälja tidningen som tidigare.

I en kommentar till Expressen säger ombudet: ”Det är inte anständigt att selektera ut henne för hennes tiggeri, att sälja Situation Stockholm är dessutom ett skattebefriat tiggeri. Varför är hon den enda som inte får sälja och få försörjningsstöd samtidigt? Det finns de som tjänar miljoner på att sälja tidningen. Hon blir dömd för att hon är mamma till Rawa Majid.”

2021 dömdes pappa Rekawt Majid för grovt penningtvättbrott. Straffet blev villkorlig dom och böter på 800 kronor. I förhör beskriver han hur han bott i Irak men återvänt till Sverige 2018. Polisen hittade stora summor kontanter i hans garderob, som han inte hade velat sätta in på banken eftersom det kan ifrågasättas varifrån de kommer.

Han sade sig fått pengarna genom lön från Irak, pengar från sin fru där plus vårdbidrag (för sin utvecklingsstörda yngre son), barnbidrag och bostadsbidrag. Han sparade också för att kunna köpa ett förstahandskontrakt till en lägenhet.