Enligt färsk statistik från SCB var barnafödandet 2022 det lägsta på 17 år. Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är en minskning med 9 529 barn, eller 8,3 procent. Detta trots en liten uppgång under 2021. Den tioåriga trenden av minskat barnafödande fortsätter, och experterna ger samma gamla svar.

Antalet födslar minskade i 20 av 21 regioner. Bara Västmanland hade en ökning, med sex födslar. I två regioner, Västernorrland och Norrbotten, hade man de sämsta födslotalen på fem decennier.

Likadant var det i 22 kommuner. Dessa är utspridda över hela landet, från Övertorneå i norr till Simrishamn i söder.

Övriga är Leksand, Robertsfors, Borgholm, Dals-Ed, Gislaved, Gnosjö, Haparanda, Hudiksvall, Lysekil, Motala, Norsjö, Oskarshamn, Ragunda, Sollefteå, Strömsund, Timrå, Sölvesborg, Vetlanda, Västervik, Ånge, Älvdalen och Öckerö, skriver The Local.

Vilka faktorer som spelar in är svårt att säga exakt, menar Lena Lundkvist på SCB. Barnafödandet sjunker både bland svenskfödda och utrikesfödda kvinnor. Det är samma mönster i Norge och Danmark.

Trenden i Sverige är dock minskat barnafödande sedan tio år tillbaka. Anledningen är enligt Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms universitet, en mer pessimistisk syn på framtiden, skriver SR.

När vi rapporterade om det minskande barnafödandet i augusti 2022 framgick det att utrikes födda kvinnor i snitt födde 1,9 barn och inrikes födda 1,62, siffror från 2021. Även om minskning sker i båda grupperna är det ändå en bestående skillnad. Att alla olika grupper i samhället har samma syn på framtiden stämmer inte heller.

Till exempel är 30,7 procent av föräldrar som får barnbidrag utrikes födda. 39,4 procent av de föräldrar som får flerbarnstillägg var 2019 utrikes födda.

Europa och världen

Antalet födslar har minskat i flera länder i Europa det senaste decenniet. Förutom Ukraina som är i krig kan man nämna Grekland, Italien, Polen, Portugal och Rumänien. I dessa föder kvinnor 1,2 till 1,6 barn i snitt.

Ungern är ett land som gått mot strömmen, där man höjt fertilitetsnivån från 1,2 2010 till 1,5 2020. Man ligger dock fortfarande bland de lägre i Europa.

I Tyskland låg snittet på 1,607 födda barn per kvinna 2022, en ökning med 0,31 procent från året innan.

I Frankrike minskar fertiliteten sakta, 2019 var det 1,85 barn per kvinna, 2022 1,849. Det är dock relativt sett bland de högsta i Europa, om än inte tillräckligt för att nå 2,1 som krävs för att reproducera befolkningen utan invandring.

Ett annat land som har låga födslotal är Japan, med 1,3 barn per kvinna. Där har befolkningen minskat med tre miljoner personer mellan 2011 och 2021.

Johan Andersson (C), kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå, tror att stängningen av BB 2016 kan ha påverkat Sollefteåbornas vilja att skaffa barn. ”Ja det skulle jag verkligen vilja säga, det syns tydligt i statistiken, det är skrämmande.” Gravida i Sollefteå får åka till Örnsköldsvik eller Sundsvall ett tiotal mil bort för att föda barn, ofta på snöiga vintervägar.

Enligt SCB har barnafödandet minskat i 207 av 290 kommuner under 2022. Trenden är att kvinnor föder färre barn, och att fruktsamheten minskar.

Tokyo har 35 miljoner invånare, så trycket på infrastrukturen är betydande. Från och med april får familjer som flyttar bort från Tokyo 73 000 kronor per barn i kontant bidrag. 1 300 kommuner, 80 procent av landet, har anslutit sig till programmet, som hoppas dra nytta av en förändring i allmänhetens attityder till livskvalitet som tog fart under pandemin.

# More images available in the Full Article

De som flyttar måste 1) säkra ett arbete på ett litet eller medelstort företag, 2) distansarbeta eller 3) starta ett nytt företag. De måste bo i sina nya hem i minst fem år, annars får de betala tillbaka pengarna de fått.

Antalet nyfödda i Japan är nu det lägsta sedan registren började föras 1899. Däremot uppgår antalet hundraåringar till mer än 90 500 – jämfört med endast 153 personer 1963.

Antalet nyfödda från januari till och med september minskade 7,7 procent jämfört med samma period 2021. Minskningen har skett i 207 av 290 kommuner och barnafödandet är på den lägsta nivån sedan 2005. Men en bekräftad förklaring till minskningen finns ännu inte.

Två faktorer som spelar in är fruktsamheten i olika åldrar och hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder, säger SCB:s Rasmus Andersson till SVT. Fruktsamheten har minskat de senaste åren, tillägger han.

Någon koppling till konjunkturen ser han inte. Under högkonjunktur har fruktsamheten nämligen sjunkit också.

I 30 kommuner är antalet nyfödda lägst på hela 2000-talet. Och det är en blandning av stora och små kommuner. I ytterligare 42 kommuner är det den lägsta siffran på 15 år.

Bland de 30 med lägst siffror på hela 2000-talet hittar vi bland andra stora kommuner som Lund, Luleå och Täby. Men också småkommuner som Skara, Lysekil och Öckerö.

Förklaringar utan svar

Enligt Martin Kolk, demografiforskare på Stockholms Universitet, är trenden med sjunkande barnafödande ett globalt kulturellt mönster. Han säger till Aftonbladet att det finns en förklaring, klass, enligt forskning på svenskar födda 1940 till 1970.

Hög inkomst är mer och mer associerat med högst barnafödande, menar han. De mest barnrika är förmögna män, och han menar att kraven på att vara en bra förälder höjs hela tiden. Mer resurser krävs för att bilda familj.

Vitor Miranda på SCB menar att forskningen just nu inte har några klara svar på varför minskningen sker, men att en nedgång brukar följas av en uppgång. När den börjar vet han inte. Att det skett en kraftig dipp mellan 2021 och 2022 tror han kan bero på konjunkturen, att folk väljer att plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn.

Samtidigt diskvalificerar han sin teori genom att också säga att det inte var någon kris i fjol. På Aftonbladets fråga om detta är ett mysterium svarar han jakande.

I vår första artikel på ämnet från 10 augusti citerade vi Gunnar Anderssons teori att dippen startade när massvaccinationerna kom igång, våren 2021. Restriktionerna startade och människor återgick till ett normalt liv, menade Andersson som är professor i demografi på Stockholm Universitet.

Samtidigt så har befolkningen i Sverige ökat med 1,5 miljoner sedan 2005. Och ungefär två miljoner sedan år 2000. Majoriteten av detta är via invandring.

Och invandrarkvinnor har en högre fruktsamhet än svenska. Då rapporterade vi också om det minskande barnafödandet, men statistik för januari till april. Precis som nu saknas säkra förklaringsmodeller.

Där framgår att en utrikesfödd kvinna födde 1,9 barn i snitt 2021, jämfört med en inrikes född kvinnas 1,62. Här finns ett problem som SCB och forskare inte gett svar på, nämligen att invandrare generellt har lägre inkomst än svenskar men får fler barn.

Tittar man på vilka som får barnbidrag och flerbarnstillägg blir detta väldigt tydligt. Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Till forskarna gör en djupare analys av det minskande barnafödandet kan man ändå peka på att det finns olika kulturer i Sverige. Och att vissa invandrarkulturer har ett högre barnafödande än genomsnittet oavsett konjunkturläge.