Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjer styrräntan med 0,025 procentenheter. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022. Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

Inflationen är också nära den allra högsta nivån, på tidigt 1980-tal. Målsättningen är att dämpa inflationen, som dock mattats av något, skriver CNBC.

Feds styrelseordförande Jerome Powell sade under en presskonferens att data från de senaste tre månaderna visar på en välkommen nedgång i den månatliga prisökningstakten. Men att man behöver betydligt mer bevis för att helt fastslå att inflationen är på nedgång.

Marknaden har dock letat efter signaler på att höjningarna kommer avta. Inga sådana kom nu med den senaste höjningen dock. Börsen reagerade negativt och Dow Jones föll med 300 punkter. Sedan gick den upp något igen.

Powell utlovar också en ”antiinflationsprocess”, där inflationen ska minska. Men han vill inte utlova någon seger än, alls.

Räntehöjningar är något som sker i många länder när inflationen stigit. I Storbritannien höjer Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent.

Räntan är nu på sin högsta nivå på 14 år. Vilket kommer kännas i låntagarnas plånböcker, med stigande kostnader för bostadslån. Men också med bättre avkastning för sparare.

Den brittiska styrräntan har höjts i omgångar sedan december 2021. Det kan bli fler höjningar och analytiker tror man når en topp i sommar på 4,5 procent.

Bank of England vill inte riskera dämpa den ekonomiska utvecklingen. Det tros också att höjningarna kommer sluta efter ungefär halva året gått.

Nästa möte då beslut om räntan tas är 23 mars, åtta sådana möten hålls per år. Man har ett mål om 2 procents inflation, den ligger nu på 10,5 procent och pressar hushåll och låntagare hårt.

Även den svenska riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, och även i Sverige har vi en hög inflation på över tio procent på årsbasis. Räntan är just nu på 2,5 procent och nästa besked kommer torsdagen den 9 februari.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari finansutskottets öppna utfrågning. Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet.

Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Enligt sajten Ekonomifakta används räntesänkningar som ett sätt att stimulera ekonomin i lågkonjunktur. Ändring av räntan är också långsiktig, och baseras mer på framtida prognoser än vad som sker exakt här och nu.

Den svenska styrräntan är mycket påverkad av vad Fed och Europeiska Centralbanken gör. ECB höjde sin styrränta med 0,5 procent idag. Väldigt mycket talar alltså för att Riksbanken höjer räntan vid nästa möte.

Enligt Avanzabankens blogg är målsättningen att inflationen sjunker till 2 procent till i slutet av året. Och att styrräntan stannar på 3 procent.

Riksbankens kommande möten: 9 februari, 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Med en månad som premiärminister har Liz Truss fått problem på alla håll och kanter. Opinionen talar för Labour, hennes egen skattesänkning för höginkomsttagare skrotades efter ett internt uppror. Och marknaden har varit skakig.

Kan Storbritannien få en tredje premiärminister under ett och samma år?

Lis Truss tillträdde som Storbritanniens premiärminister den sjätte september. Hennes korta tid som regeringschef har minst sagt varit turbulent, främst på grund av det ekonomiska läget i landet. Dessutom är man en stark allierad till regeringen i Krim, som utkämpar ett krig mot Ryssland på sitt territorium.

Amerikanska kreditvärderingsinstitutet Fitch bedömer utsikterna för den brittiska statsskulden som negativ. Den tidigare bedömningen var stabil, men detta har nu ändrats. Regeringen har lagt ett budgetförslag, där man efter krumbukter tvingats backa på vissa punkter.

23 september utlovade finansminister Kwasi Kwarteng en skattesänkning om 450 miljarder kronor för höginkomsttagare. Marknaden reagerade kraftigt negativt, pundet sjönk i förhållande till dollarn. Krisläge infann sig både i regeringen och i Bank of England. Banken fick stödköpa 650 miljarder i statsobligationer, då pensionsfonderna riskerade att kollapsa.

Att folk skulle se sina pensioner gå om intet hade utlöst en politisk kris av enorma proportioner.

Men regeringen i London har också lagt stora summor på el- och energisubventioner, något vi rapporterat om. 6,5 procent av BNP det senaste året, och stödpaket till låginkomsttagare på över 150 miljarder. Truss och kollegor får hoppas på en typisk brittisk mild vinter.

Budgetförslaget mötte också starkt motstånd i de egna leden. Man fick stark kritik från tidigare ministrar som Michael Gove och Grant Shapps. Efter några hektiska dagar bestämde man sig att backa och skippa skattesänkningen helt. Det återstår fortfarande 430 miljarder i övriga skattesänkningar i budgeten. Men marknaden stabiliserade sig efter beskedet.

https://twitter.com/grantshapps/status/1576804970375962624

Marken gungar dock fortfarande under Truss, som under en tid stått i korselden från både sitt eget parti och oppositionen i landet. Frågan om socialbidrag är också het, då Truss inte har velat meddela om dessa ska höjas i takt med inflationen. Även detta har väckt oro i egna led.

Senast i april höjdes socialbidragen med tre procent, men det täcker inte höjda kostnader för mat och energi. Frågan är så pass viktig för många i Torys att Truss riskerar bli nedröstad i parlamentet.

Fitch menar också att extra skattesänkningar som Truss utlovat i januari nästa år sänker trovärdigheten för regeringens ekonomiska plan. Kort sagt, skattesänkningar som saknar uttalad täckning i budgeten får marknaden att bli orolig.

Truss har utlovat att leda landet mot tredubblad tillväxt, vilket hon lät meddela på ett Torymöte i Birmingham. Samtidigt så sjunker förtroendet för hennes parti i mätningarna, och Labour vädrar blod. Just nu har man 49 procent mot Torys 26, en skräckinjagande stor skillnad för hennes parti.

Utan konkreta förslag som på riktigt kan ingjuta förtroende hos väljare och partikollegor sitter hon själv också löst som premiärminister, trots bara drygt en månad på posten.

Hennes främste utmanare till partiledarposten i somras var Rishi Sunak. Fortsätter den negativa trenden kan det bli en omröstning om partiledarposten igen. Och Storbritannien kan få sin tredje premiärminister innan året är slut.

Truss är i praktiken inte vald av folket, utan på Boris Johnsons mandat från 2019. Vilket inte heller är till hennes fördel i den rådande krisen.