Talmannen Andreas Norlén håller presskonferens vid 12-tiden tillsammans med Ulf Kristersson. Han beskriver kort hur sonderingarna gått, att Kristersson gett löpande rapporter.

Han har strävat efter att driva processen framåt så att Sverige kan få en regeringen. Han har nu fått en bekräftelse av Kristersson att han har 176 mandat i ryggen i en omröstning.

Klockan 13.30 kommer han föreslå för riksdagen att Kristersson blir Sveriges 35:e statsminister. Riksdagen kommer ta ställning till förslaget på måndag klockan 11.00.

I så fall får Kristersson ge sin regeringsförklaring 9.30 på tisdag.

I så fall har det tagit 37 dagar att bilda regering. Norlén säger att var och en för bedöma om det är lång eller kort tid. Det är längre tid jämfört med valen innan 2018. Men valet 2018 tog 137 dagar.

Han nämner att Nederländerna, Belgien, Tyskland och Norge har haft långdragna regeringsbildningar. Det är en trend som även kommer påverka Sverige. Nutida jämförelser med länder som liknar Sverige kan vara mer relevanta än historiska.

UK: Har inte mycket att tillföra, är nöjd med det han sagt.

Frågestund.

AN: Gav sonderingsuppdrag 19 september.

AN: Även januariavtalet presenterades innan han hade möte med partiledarna 2019. Skojar om vem som är förband och vem som är huvudnummer.

AN: Vill inte analysera det parlamentariska läget. Men ändå en skillnad nu när regeringsförslaget har majoritet i riksdagen, till skillnad från tidigare.

UK: Vill understryka både breddidrott och elitidrott, angående punkt i programmet. Kommer bli en idrottengagerad regering.

AN: Sparar tomaterna till talmansrundorna med alla partiledare, blev därför en slät kopp kaffe med Kristersson.

UK: Är övertygad om att L står fast inför omröstningen. Men har inte fått stryka mycket på foten. Fokus på gemensamma, stora områden som alla partier vinner på. L kommer ha tungt inflytande i kommande regering.

UK: Har ej tagit ställning till slopande av amorteringskrav.

UK: Det var bara detaljer kvar i onsdags. Både sak- och formpolitiska detaljer. Känns bra att vi nått så här långt, enighet om politiken, lagt om kursen, göra det vi sade i valrörelsen. En mycket bra helhet.

UK: Avtalet täcker inte alla delar, men det gör budgeten. Utrikespolitiken är bara på regeringen. Vill ha tydligt djup i samarbetsprojekt som partierna enats om.

UK: Kommenterar biståndspolitiken för engelsk journalist. Säger att man fortsatt kommer vara ett generöst land, men inte fokusera just på en procent av BNP.

UK: A-kassan behålls på samma nivåer som idag.

UK: Exakt nivå på finansiering av public service ej satt.

UK: Vet ej hur fort Nato-ansökan tar. Levererar på det avtal man har, precis som Finland. Finland och Sverige och andra Nato-länder måna om att göra detta gemensamt. Tror att även Turkiet kommer tycka så så småningom.

UK: Ej formuleringar om att lägga ned eller starta myndigheter. Vill ej spekulera mer om biståndet än det som står i överenskommelsen, där biståndet minskar men är fortsatt ett stort biståndsland. Finns goda skäl att Sverige har delansvar för en trasig värld, men hela ansvaret för Sverige.

UK: Angående utvisning av bristande vandel. Kommer titta på lagstiftning som fanns till och med 2007. Den som kommer till Sverige ska sköta sig enligt förväntan som ställs. Vill ej göra egen tolkning av begreppet vandel.

UK: Vill ej säga om man ska lämna ut fler personer till Turkiet. Står bakom avtal Sverige och Finland tecknat.

Klockan 10.00: Presskonferens med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i riksdagen.

Kristersson visar dokumentet Överenskommelse för Sverige. Samtliga partiledare är med på scenen. Han säger att överenskommelsen är bra för Sverige. Sverige har parallella kriser: dödsskjutningar. Invandring och integration sätter prägel på alla samhällsområden.

Energipolitiken, elpriserna, vårdköerna, stök i skolorna. Oro för hushållsekonomin. Samtidigt pågår Rysslands invasion mot Ukraina. Och Sverige och Finland går med i Nato.

Han är övertygad om att det kommer ta tid att lösa problemen, men att man måste skrida till verket fort.

Man har också respekt över att alla inte röstat på högerblocket. Att det finns en stark oro för mycket, splittring och liknande. Man vill samarbeta med andra partier där det är möjligt. En ny anda behövs i svensk politik.

Samarbetet handlar om samarbetsformer. Det blir en trepartiregering med M, KD och L. Man samarbetar nära med SD. SD kommer ha ett samarbetsorgan som arbetar nära med regeringen.

Klimat, energi, skola, fri- och rättigheter, budget och ekonomisk politik är några samarbetsområden.

JÅ: Hade gärna sett en regering med SD. Men fått betydande genomslag sakpolitiskt. Och samarbetsformer som ger insyn och möjlighet att bevaka väljarnas intressen. Nu kommer långtgående reformer för ökad trygghet. Dubbla straff för gängkriminella, skärpta straff, visitationszoner, vistelseförbud, fokus på gäng, unga brottslingar. Kraftig expansion av kriminalvården. Anstaltsplatser i andra länder.

JÅ: För SD är ett maktskifte också ett paradigmskifte för svensk svensk mig-pol. Vilket uppgörelsen är. Svensk asylrätt ska inte vara mer generöst än EU:s. Krav på vandel, skärpta regler för medborgarskap. Vill ytterligare skärpa krav på utvisning vid brott. Incitament för frivillig återvandring för dåligt integrerade. Stärker inre/yttre utlänningskontroller. Kvotflyktingar från 6 400 till 900 per år under mandatperiod.

JÅ: Lönegolv ska till medianlön vid arbetskraftsinvandring. Nationell folkräkning ska genomföras. Kvalificeringsmodell för välfärd ska införas.

EB: Folkhemmet har nedmonterats på grund av politisk passivitet. Den epoken får nu ett slut. Partierna i regeringen har kapacitet att lösa problemen. 215 000 patienter har väntat för länge på vård. Delvis- eller helt övermannaskap för vården ska utredas. Nationellt ledarskap för vården i hela landet, nationella reformer. Vårdförmedling i statlig regi för att använda vårdens resurser på bästa sätt.

EB: Nationell digital infrastruktur i hela landet. Journaler ska vara tillgängliga i hela landet. Kompetensförsörjning, nationell plan för förlossningvården. Århundradets vårdreform innebär kraft utbyggd närvård. Cancervård, barn- och ungdomspsykiatrin. Kommer också satsas på kvinnors hälsa och sjukdomar. Högkostnadsskydd för tandvård ska utredas.

EB: Sverige ska uppfylla Parisavtalet. Men utan att svenska företag och hushåll skadas. Satsning på kärnkraft, Europas renaste och billigaste el. Övergripande inriktning för energipolitik ändras, tydligt mål om 100 procent fossilfritt. Vattenfall ska upphandla och planera kärnkraft, nya reaktorer kommer byggas i Sverige.

EB: Vindkraft viktig del av energimixen, men inte basen. Driva på för energieffektiviseringen i hela landet. Kommer bygga ut ladd-infrastruktur och korta tillståndsprocesser. Målet är nettonollutsläpp 2045 men samtidigt värna svensk konkurrenskraft.

JP: Det mesta börjar i skolan. Bildning och kunskap är avgörande för att förverkliga små och stora drömmar. Det är bra att man får en utbildning och kan komma i arbete. Vikten av likvärdig skola i hela landet, motsvarande förutsättningar i Danderyd och Dorotea.

JP: Vikten av läromedel, barn ska bära böcker och inte vapen. Fokuserar på vikten av ökat kunskapsresultat. Man måste ha lugn och ro i klassrummet och känna sig trygg. Vi tror på medborgarmakt, en skälig rättighet att själva välja skola för barnen. Vinster kan begränsas om inte resultatet är start, för friskolor.

JP: Vi är tydliga med mediernas frihet. Grundlagsutredning ska befästa aborträtten, och domstolarnas oberoende ska stärkas. Tjänstemannaansvaret ska stärkas. Ett aktivt kulturliv fritt från politisk inverkan. Vi ska skapa en mening med vår tid på jorden, där är kulturen central. Idrott är viktigt och har ett stort värde för folkhälsan, för känslan av sammanhang. Kanske en social fostran som inte finns hemma. Del av satsning på ungas psykiska ohälsa.

JP: Gäller även herrfotbollen. Extremism och vanföreställningar ska inte få pengar.

UK: Färdigförhandlat ramverk för budgetsamarbete. Förpliktiga och skapar stabilitet. Bidrag kommer aldrig löna sig. Kommer bli lägre skatter på inkomster. Fokus på språket så fler kan söka sitt första jobb. Reduktionsplikten på miniminivå från januari. A-kassan på dagens nivå, sänkt skatt på ISK-sparande. En-procentsmålet på biståndet tas bort, blir treårigt mål med fokus på hjälp till Ukraina.

UK: Detta är inte ett januariavtal. Vi har gemensam problemanalys och gemensamma insikter. Avtalet är förhandlat trots att vi tycker olika om saker. Ser ett gott samarbete med Socialdemokraterna också i framtiden.

Frågestund.

UK: Vill inte säga vad som var svårast att komma överens om. Ingen enskild sak har skapat problem. Men är ett givande och tagande i förhandlingar.

UK: Vi gör precis vad vi gör i valrörelsen. Har alltid sagt att regeringen ska bildas med borgerliga partier. SD är på goda grunder med och tar ansvar politiken. Alla partier måste tycka att helheten är bra nog. Januariavtalet var ett utpressningsavtal utan målbild, gängkriminalitet nämndes inte där, vilket betyder att gemensam färdriktning fanns. Viktigt att dela värderingar i stora frågorna.

JP: Vi värnar internationella konventioner i asylrätten. Stark framåtlutad arbetsinvandring. Denna del innehåller sött och salt (för L). Människor som har rätt till asyl har rätt till en fristad i Sverige.

JP: Mitt parti består av kloka människor som förstår att man måste kompromissa, ge och ta, sött och salt. Det finns en stor förståelse för detta. Riksdagsgruppen är enig.

UK: Kan inte kommentera ministerposter eller detaljer om samarbetsorganet med SD.

JÅ: Känner sig trygga med samarbetsformerna. Skapat förståelse för varandra under förhandlingarna, med respekt och ödmjukhet. Tror inte det som avtalats ska kollras bort i byråkratin, finns förståelse för att partiets politik är viktig.

UK: Ingen kan lura någon annan i samarbetet, vi har sakliga och andra skäl att hålla överenskommelsen.

UK: Sverige får större fokus i biståndet, stort biståndsland med fokus på Ukraina. Exakt summa framgår sedan. Det kommer bli minskning, framgår i budgeten sedan. Även försvarsutgifter presenteras i budgeten. Inväntar ÖB:s slutgiltiga beskrivning om tillväxtmöjligheter. Bråttom leva upp till Natos mål.

UK: Vill så långt det går vara eniga med Försvarsmakten om upprustningen. Var "bedövande enighet" i frågan.

UK: A-kassan är entydig och djup förlust för M. Men kan leva med det. En del av samarbetet.

EB: Budget kommer presenteras som helhet, men inte idag. Stor skillnad mot Löfven och Andersson där man inte haft stöd för sin budget. Kommer märkas att det är en fördel att ha ett väl uttänkt samarbete och kan få igenom sin budget.

EB: Biståndsorganisationer kommer kunna fullfölja projekt man startat. Stor vinst att reformera inriktningen av nyttan för biståndsmedlen. Effekten till nödställda kan bli bättre. Har varit kritiska att bistånd används för att köpa plats i FN:s säkerhetsråd, tveksam effekt där. Finns även andra kritiska rapporter.

JÅ: Sakpolitiken är central (inte ministerposter). Vi kan visa för väljarna att deras röst gör skillnad på riktigt. Hela dokumentet från första till sista sida visar SD gjort avtryck.

JÅ: Samarbetsorganet gör att vi kan bevaka vårt inflytande. Exakta detaljer finns inte än.

EB: Vi är inte socialdemokrater. Vi maler inte sönder avtal i en byråkratisk process. Viktigt för SD och för alla partier att detta inte är ett Januariavtal. Vi är överens om vad vi tagit och gett och att samtliga fyra står bakom avtalet.

JÅ: Det är en grundläggande fråga om respekt. Kan känna mig glad för andra partiers vinster och ha respekt för det.

JP: Angående SD:s tjänstemän i riksdagen: Zooma ut och titta på Sverige och samhällsproblemen. Vi förhåller oss till valresultat, har respekt för väljarna. Sött och salt.

JP: Vi har ett starkt innehållsfokus i biståndet. Kommer visa stark solidaritet med världens fattiga. Står bakom att det blir färre kvotflyktingar. Står bakom valresultatet.

UK: (om inre kabinett) Vi kommer ha regelbundna överläggningar mellan partiledare över sju samarbetsprojekten.

Pelle Zackrisson från Nyheter Idag frågar om Sveriges ambassad kommer flyttas till Israel, men får inget svar. (Han menade nog Jerusalem. Sverige har konsulat i Haifa och Eilat. Ambassaden ligger i Tel Aviv.)

*

Enligt uppgifter till Expressen har partierna enats i ett 50 sidor långt dokument. Sverigedemokraterna ska ha fått stort genomslag för sin migrationspolitik.

11.00 Kristersson besöker talmannen och avlägger rapport.

Vi har tidigare rapporterat om Kristerssons första besked till talmannen. Då, i onsdags, begärde han två extra dagar att förhandla.

Kristersson sade att detaljfrågorna som var kvar måste redas ut, men inte är av någon större karaktär. Detta påstående stötte på patrull av tyckare och rivaler.

Han ville heller inte meddela något om politikens sakinnehåll eller liknande. Senast den 15 november måste ett budgetförslag läggas fram i riksdagen. Det saknas sannerligen inte områden för den nya regeringen att ta tag i. Elkrisen, frågan om Nato-medlemskapet och den eskalerande kriminaliteten, för att nämna några.

Så sent som igår, torsdag, ville inte Liberalernas partiledare Johan Pehrson utlova stöd till Kristersson. "Jag hoppas jag kan nå dit" var det besked han gav till Expressen. Men han sade sig då ha goda förhoppningar. Problemen som fanns kvar, eller detaljerna som Kristersson kallade dem, måste alltså ha fått sin lösning sedan dess.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson träffade idag talmannen Andreas Norlén. Han meddelade att han behöver två dagar till och kommer vara klar på fredag. En statsministeromröstning kan tidigast ske på måndag nästa vecka.

Kristersson säger att man är "i princip helt klara" men att man har några detaljer att reda ut. Talmannen är den som definitivt beslutar om vilket datum en statsministeromröstning kommer ske.

Kristersson vill heller inte hålla med om att det tagit lång tid. Han pekar på att det tagit två veckor sedan han fick uppdraget av talmannen. Och vill inte kännas vid att förhandlingstiden startade 19 september vid talmannens första sonderingsrunda.

Kristersson säger att detaljfrågorna som är kvar måste redas ut men inte är av någon större karaktär.

Han vill inte meddela något om politikens sakinnehåll eller liknande idag. Det kommer han göra på fredag.

Senast den 15 november måste ett budgetförslag läggas fram i riksdagen. Det saknas sannerligen inte områden för den nya regeringen att ta tag i. Elkrisen, frågan om Nato-medlemskapet och den eskalerande kriminaliteten, för att nämna några. I Nato-frågan finns det krav från Turkiet att fortsätta förhandlingarna först när en ny statsminister är på plats.

Ulf Kristersson har lett förhandlingarna mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna under snart fyra veckor. Diskussionerna har gällt sakpolitik, men också själva regeringen. I helgen har partierna förhandlat på Tidö slott utanför Västerås.

Problemet har främst legat i att göra både Liberalerna och Sverigedemokraterna nöjda. Båda partierna har också en stark motvilja mot att se det andra partiet i en regering.

Liberalerna har ett partibeslut på att inte släppa fram en regering där Sverigedemokraterna får ministerposter. Senast igår sade Liberalernas gruppledare i riksdagen Mats Persson att han är övertygad om att partiet kommer ingå i regeringen. Persson säger till SVT: ”Väljarna har varit väldigt tydliga med att L ska ingår i en liberal, borgerlig regering och jag är helt säker på att vi kommer att göra det.”

Det bör även påpekas att Johan Pehrson är tillförordnad partiledare för Liberalerna. Hur regeringsbildningen faller ut kan mycket väl påverka om han får förnyat mandat på det extra landsmötet i december.

Sverigedemokraterna har legat lågt och inte velat kommentera något om förhandlingarna till media. Partiets gruppledare i riksdagen Henrik Vinge säger till Expressen: ”Jag förstår att det är spännande och många som undrar, men jag kan inte säga något.”

Enligt uppgifter till DN har Pehrson och Åkesson träffats personligen för att hitta en lösning på frågan. Sverigedemokraterna kan tänka sig att stå utanför regeringen om man får tillräckligt genomslag för sin sakpolitik. Samarbetsavtalet mellan partierna kan då bli mer detaljerat än tidigare tänkt.

Att deadline är viktig har uppmärksammats en hel del senaste veckorna. Kristersson har i valrörelsen påstått att hans regeringsalternativ kommer överens och kommer bli effektivt. Kristerssons politiska motståndare har också odlat nidbilden av honom som lat och ineffektiv.

Riksdagens talman Andreas Norlén har sedan han blev talman fått en central roll i riksdagen och politiken. Detta inte minst tack vare dessa ständiga regeringskriser som gett honom makten över regeringsbildningar. Med sin mjuka framtoning och genom sina mysiga fikastunder med partiledarna framställs han i medias hyllningsartiklar som ”folkkär”, ”seriös” och ”rekorderlig”.

Men är han verkligen allt detta? Morgonposten har tittat närmare på talman Andreas Norlén.

Andreas Norlén var knappast känd för svenska folket - trots sin långa politiska karriär inom Moderaterna - innan han fick sin post hösten 2018. Norlén har suttit i riksdagen sedan 2006, och innan dess arbetade han på heltid med sin familjs företag som ger ut tidningar. Så här beskriver han företagen på sin egen blogg:

”Min mor, Gunilla Norlén, driver ett företag som ger ut tidningar, för närvarande de prenumererade veckotidningarna Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden, två snart 70-åriga publikationer som utkommer varje fredag. Jag har arbetat i familjeföretaget i större eller mindre utsträckning sedan starten 1993.”

Norlén är fortfarande engagerad i företagen. Trots sin politiska karriär är han fortsatt suppleant i styrelsen i alla de tre familjeföretag som utgör koncernen.

Andreas Norlén var alltså en hårt arbetande självständig entreprenör, en av lokalsamhällets pelare i Östergötland – eller så ser det i alla fall ut om man inte fördjupar sig i familjeföretagets ekonomi. Sedan 2008 har familjen Norlén fått drygt 60 miljoner kronor från skattebetalarna i bidrag för att driva sina två tidningar.

Både Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden beskrivs i ansökningarna om presstöd som nyhetstidningar med veckovis utgivning och lokal förankring. Så här skriver exempelvis Gunilla Norlén om Länstidningen Östergötland:

”Den redaktionella ambitionen är att bedriva en nyhetsbevakning som är allsidig och som består av ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt innehåller granskning av för demokratin grundläggande skeenden, främst politiska frågor som behandlas på kommunal och regional nivå i Östergötland”.

När man går in på Länstidningen Östergötlands hemsida, den enda som är kvar i familjen Norléns ägo idag – för att se hur mycket tidning skattebetalarna fick för 60 miljoner kronor - möts man av följande rubriker:

”När vintermörkret sänker sig. Stämningsfullt i väntans tid i Skeppsås”;

”Välbesökt skyltsöndag i Kisa. Jultomte, fotoutställning och hantverk på julmarknad”;

”Konstsalong nummer 24. Kulturskolans danssal fylls med konstverk”;

”Årets landsbygdsföretagare. Eneberga gård prisades av Landshypotek Ekonomisk Förening Östgöta”.

Och så fortsätter det månad efter månad och år efter år. Morgonposten låter vara osagt om det finns behov av en sådan tidning. Med en skara av betalande prenumeranter som ligger stabilt på lite över 3000 stycken varje år – precis tillräckligt för att klara en viktig gräns för driftstöd – verkar det som att behovet finns.

Granskade räkenskaper

Oaktat det journalistiska värdet av tidningen har Morgonposten studerat de ekonomiska förhållandena och låtit externa revisorer och experter granska de tre företag som ingår i koncernen: Länstidningen Östergötland AB, Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland AB och moderbolaget Kurirengruppen i Sverige AB.

Länstidningen Östergötland är företaget som tar emot presstöd och ger ut tidningen. Det är helägt av moderbolaget Kurirengruppen i Sverige AB som inte har någon egen verksamhet. Med i strukturen finns även Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen – som sitt namn till trots aldrig förvaltade några fastigheter åt tidningen.

Istället äger Förvaltningsaktiebolaget en prydlig villa i Motala – där Gunilla Norlén bor. Samtidigt har bolaget stora kostnader enligt sina årsredovisningar – inte minst i årsredovisningen 2019/2020 som visar att bolaget har köpt tjänster för totalt 294 000 kronor under räkenskapsåret.

Utan att ha tillgång till företagets bokföring är det svårt att definitivt avgöra vilka tjänster det kan ha rört sig om, men enligt våra experter är det sannolikt att det handlade om reparation eller renovering av den villa som företaget förvaltar, den där Gunilla Norlén bor.

Eftersom företaget saknar intäkter förutom ett stadigt och relativt litet belopp som betalas in varje år – förmodligen hyran för villan – menar våra experter att den negativa balansen täcks av det enda företaget som tjänar pengar i koncernen, Länstidningen Östergötland.

De ovanligt många stora transfereringarna – för en sådan liten verksamhet – mellan bolagen i koncernen tyder just på detta. Och presstödet är förutsättningen för överlevnaden av hela koncernen.

Det som framgår i årsredovisningarna är att dessa bolag inte skulle kunna stå på egna ben utan presstödet som ibland motsvarar över 50 procent av bolagets (Länstidningen Östergötland – anm.) intäkter, förklarar en av revisorerna.

Inte nog med det, förutom att täcka förlusterna i Förvaltningsaktiebolaget, skickar Länstidningen Östergötland en del av sitt presstöd till moderbolaget för att möjliggöra utdelningar. I genomsnitt tar ägarna ut 400 000 kronor per år i utdelning genom detta upplägg, men vissa år är utdelningen väsentligt högre – upp till en miljon kronor – från skattebetalarna rätt ner i familjen Norléns fickor.

Bidragskarusell

Enligt våra revisorer skulle koncernen inte kunnat göra utdelningar om inte Länstidningen erhöll presstöd år efter år.

Man kan fundera på om det är helt bolagsrättsligt korrekt att skicka upp likvida medel till moderbolaget för att på så sätt möjliggöra utdelning.

Koncernens bolagsstruktur är onödigt komplicerad för en sådan liten verksamhet, enligt våra experter. Och en av förklaringarna kan vara att genom interna skulder och fordringar mellan bolagen i koncernen förbättras Länstidningen Östergötlands ekonomiska läge utåt – vilket möjliggör fortsatta ansökningar om presstöd och bidragskarusellen.

Av årsredovisningen 2019/2020 för Förvaltningsaktiebolaget framgår att det har en skuld till ett annat bolag i koncernen på nästan 2,5 miljoner kronor. Länstidningen Östergötland har en koncernintern fordran på samma belopp – vilket förbättrar Länstidningens balans- och resultaträkning.

För att sammanfatta, upplägget med tre bolag möjliggör ett slussande av presstödet vidare till moderbolaget – och på så sätt möjliggörs utdelningar till ägarna – och till systerbolaget Förvaltningsaktiebolaget. Detta i sin tur möjliggör eventuella renoveringar och reparationer av den fastighet där Gunilla Norlén bor. Utan presstödet skulle inget av de tre bolagen kunnat existera, konkluderar vår expert.

Årsredovisningarna för alla tre bolagen i koncernen granskas av samma auktoriserade revisor – år efter år. När Morgonposten ringer revisorn och börjar ställa frågor om transaktionerna mellan bolagen blir han märkbart skakad och vill avsluta samtalet med hänvisning till sin tystnadsplikt som revisor. Bland annat undrade vi vad det var som förvaltningsbolaget köpte av tidningsbolaget 2019 för 2,5 miljoner kronor.

Vi kommer överens om att han ska kontakta Gunilla Norlén och be om tillstånd att  få svara på våra frågor. I varje fall ska han meddela oss om beskedet. Revisorn hör dock aldrig av sig igen.

Vi har även ställt detaljerade frågor om transaktionerna till Andreas Norlén själv genom hans pressekreterare Anna Ström. Vi har även begärt en intervju med talmannen.

I vanliga fall är Norlén tillgänglig för media och berättar gärna om sin uppväxt, och till exempel om sin barndomsdröm om att bli cirkusdirektör, men till Morgonposten blev det ett ”nej” på vår intervjuförfrågan. Våra frågor om vilka tjänster som Länstidningen sålde till sitt sin koncerns Förvaltningsaktiebolag lämnades utan svar.

I en sann moderatanda slår Norlén ned på bidragstagare i sina offentliga kanaler:

# More images available in the Full Article

Den 15 december beslutade Mediestödsnämnden att bevilja driftstöd till Länstidningen Östergötland för 2022. Stödet var på 3 056 000 kronor.