Vänsterpartiet har sedan många år kampanjat hårt för att lansera sig som det gröna och klimatmedvetna alternativet. Utsläppen måste minska har varit det ständiga budskapet – och givetvis har partiet därför angripit flygresor hårt. Men hur är det med de egna ledarna?

Senast i juni i år förklarade vänsterpartiet att de: ”anser också att vårt flygresande bör minska och stödjer kravet om att avveckla subventioner till flyget".

Man vill också göra flyget dyrare genom direkta straffskatter på flygresor – som dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt uttryckte det i februari 2019:

”Vänsterpartiet föreslår en progressiv flygskatt inför EU-valet. De som flyger mycket ska betala mer flygskatt per flygning. De som orsakar störst utsläpp måste ändra sin livsstil mest. Vi kan kalla det en "Carl Bildt skatt”.”

Det kan därför tyckas lite märkligt att (V):s ledamöter i riksdagen hör till dem som reser allra mest med utrikesflyg.

Under den förra mandatperioden såg riksdagspartiernas kostnader ut så här för utrikesresor med flyg:

S 2 903 848 kronor

M 2 887 549 kronor

SD 1 000 700 kronor

V 890 705 kronor

C 501 106 kronor

KD 338 070 kronor

L  297 942 kronor

MP 65 642 kronor

Två saker sticker i ögonen – och det är att S och V; två partier som bekämpar flygande genom förslag om hur det ska bli dyrare, och genom åtgärder för att människor istället ska välja tåg till utlandet – har representanter som själva tar flyget i så stor utsträckning när de lämnar Sverige.

Allra märkligast är det att V – som hårdast av de två partierna betonar sin miljöprofil – hamnar på fjärde plats.

Än märkligare blir det om man tar hänsyn till hur många ledamöter partierna har, och ser på den genomsnittliga kostnaden för varje ledamot.

Då ser listan ut så här:

M 41 250 kronor

V 32 989 kronor

S 29 038 kronor

SD 16 404 kronor

C 16 164 kronor

KD 15 366 kronor

L 14 897 kronor

MP 4102 kronor

Att MP ligger sist på listan är ganska självklart. Men hur kommer det sig att V – vid sidan av MP riksdagens mest flygfientliga parti hamnar som nummer två på listan?

För att få svar på det studerade vi Momodou Jallows utrikesresor närmare – att vi utgår från honom beror på att han är den av (V):s ledamöter som flugit utrikes för det största beloppet, han har ensam rest för 180 738 kronor under sin tid i riksdagen.

Andra flitigt utrikesflygande vänsterpartister är Yasmine Posio (124 890 kronor), Lotta Johansson Fornarve (91 367 kronor), Jessica Wetterling (53 066 kronor) och Linda Snecker (45 488 kronor).

Jallow är alltså den överlägsne vinnaren i (V):s interntävling om mest bonuspoäng genom utrikesflyg. Han är riksdagsman från Malmö, och har i riksdagen huvudsakligen ägnat sig åt bostadspolitik. Han har också gjort sig känd för sina uttalanden om vad han anser är afrosvenskars utsatta situation i Sverige, och bekämpat ”afrofobin” i svensk kollektivtrafik. Vi får anta att piloter och kabinpersonal på de flygbolag han använt för sina utrikesresor varit fria från afrofobi.

Vad har Jallow då gjort under sina utrikesresor?

Vi granskade två av de dyraste resorna mer ingående. Den ena gick till Gambia och den andra till Chicago i USA.

Jallow genomförde en två veckors resa i Gambia 2018. Syftet var att besöka landet för att träffa enskilda statsråd, regeringsrepresentanter, riksdagsledamöter och representanter för civilsamhället för att diskutera ”demokratiska, skatter och ekonomiska reformer”.

Det framgår inte om Jallow var där för att förklara för gambianerna hur de ska ordna upp sitt land, eller om han var där för att inhämta information om vad Sverige kan lära sig av Gambia.

Av Jallows program framgår att han bland annat skulle träffa skatteverket och åklagarmyndigheten, och ”kanske” vicepresidenten och presidenten, samt hålla presskonferenser.

Korrespondens visar att det är Jallow som utbett sig om audiens hos gambianska makthavare.

Att resans avsikt var att lära gambianerna hur Sverige löst sina problem ter sig mindre troligt – Jallow är ju starkt kritisk till det mesta när det gäller Sverige.

Att syftet med resan var att studera hur Gambia löser sina problem verkar också mindre rimligt. I FN-rapporter hamnar landet på 173 plats av 188 när det gäller ekonomisk utveckling och antal fattiga. Befolkningstillväxten är dock hög. När det gäller kulturell utveckling är 73 procent av kvinnorna könsstympade. Landets prestationer när det gäller mänskliga rättigheter lämnar en del att önska; skjutna demonstranter, fängslade journalister, inskränkt mötesfrihet – även om situationen är mycket bättre än under president Yammeh som avgick 2017.

Så ändamålet med resan är för oss oklart, det enda vi vet är att Jallow skulle träffa många personer och hålla en presskonferens. Vi har försökt komma i kontakt med Jallow, men han har inte bevärdigat oss med att svara.

I slutet av juni 2019 tar Jallow flyget till Chicago, och checkar in på Sheraton Grand för att bevista en veckolång sammankomst. Det är organisationen Rainbow/PUSH som genomför sin 47:e årliga konferens.  PUSH grundades 1971 av den amerikanske medborgarrättsaktivisten Jesse Jackson, som 1984 också grundade Rainbow coalition, en allians som ville samla minoriteter i USA för att ta strid i ekonomiska, sociala och politiska frågor. 1996 slogs de två organisationerna samman.

På konferensen ska Jallow delta i en två timmars paneldebatt om den internationella situationen när det gäller fred, mänskliga rättigheter, demokrati, flyktingfrågor och rasism. De övriga deltagarna representerar Uganda, Sydafrika, Korea, Brasilien samt rohyngierna.

Eftersom vi inte kunnat få kontakt med Jallow vet vi inte riktigt om panelens sammansättning ska tolkas som att svenska minoriteter har samma problem som rohyngierna i Burma eller urbefolkning i Brasilien, eller gästarbetare i Sydafrika.

Vänsterpartister betonar att flygresor måste vara viktiga för att få genomföras, annars är man en klimatskurk. Undantag kan göras, som till exempel när Jonas Sjöstedt flög för att träffa sin fru, som är ambassadör i Vietnam. Och tydligen kan undantag göras om man ska delta i en två timmars paneldebatt i Chicago.

Men inte heller i detta fall har vi alltså kunnat få något svar från Jallow på varför utrikesresan var av stor vikt, och varför det är självklart att skattebetalarna ska stå för den.

(Första delen i serien här – andra delen här.)

När vi söker miljö- och klimatminister Annika Strandhäll för att få svar på varför hon åker så mycket taxi – och vart hon åker – svarar hennes pressekretare Albin Nordin:

”Annika Strandhäll hade under sin tid som riksdagsledamot en så kallad säkerhetsrekommendation från riksdagen. Det var ett beslut som togs av riksdagens säkerhetsenhet några månader efter att hon blev ledamot. I övrigt kommenterar vi, i vanlig ordning, inte enskilda politikers säkerhetsarrangemang.”

Annika Strandhäll kan alltså inte själv, eller genom sin pressekretare förklara varför hon åkt taxi för 423 089 kronor under mandatperioden – det är hemligt –  det har att göra med en ”säkerhetsrekommendation”.

När vi vänder oss till riksdagens säkerhetsenhet för att ta del av den dokumentation som finns får vi ett dokument – som är oläsbart på grund av alla maskningar av texten. Vad ”säkerhetsrekommendationerna” innebär är omöjligt att säga. Men enligt Strandhälls pressekretare är det alltså dessa som gör det nödvändigt att åka taxi för en halv miljon kronor. Vilken form av hot som Strandhäll skulle vara utsatt för får vi heller inte veta – allt är hemligt enligt pressekretaren - vilket också visas av de maskade dokumenten.

Det intressanta är dock dateringen av dokumentet: 2021-09-30. Vid den tidpunkten hade Strandhäll redan hunnit åka en hel del taxi, det är tre år in i mandatperioden.

Det verkar inte finnas någon ”säkerhetsrekommendation” dessförinnan. Vi har begärt all dokumentation i frågan, och det maskade dokumentet är vad vi fått.

Hur ofta har då miljöminister Annika Strandhäll rest med taxi. Det är lätt att förledas att tro att det behövs väldigt många resor för att komma upp i 423 089 kronor. Men i det material vi undersökt finns enbart elva poster. Den största är på 118 132 kronor, där finns också fem poster på sammanlagt 170 000 kronor. Det är inte givet att varje post utgör en enda resa. Vi kommer att utreda detta vidare i vår serie under veckan – liksom mellan vilka platser miljöministern rört sig med hjälp av taxi. Men vi utgår från att varje post innehåller flera enskilda resor.

Ett rimligt antagande är att Strandhäll tidigare åkt taxi mellan hemmet i Värmdö och riksdag eller miljödepartement. En sträcka på på 3,6 mil, och en dit- och hemresa borde kosta 1500 kronor.

Per dag.

En lösning kunde förstås ha varit att Annika Strandhäll gjorde som hon tycker andra ska göra – och samåkt. Ute i hennes trakter fanns till exempel riksdagsmannen Richard Herrey – men Annika Strandhäll kanske inte ville dela taxi med en moderat; hon kanske såg det som ett alltför stort offer för klimatet.

Sedan maj i år bor dock Annika Strandhäll på Söder i Stockholm. I våras sålde hon Värmdövillan och flyttade till Högbergsgatan. Nu är avståndet till arbetsplatsen 3,3 km. Frågan är om hon fortfarande tar taxi – något vi just nu försöker utröna.

Hem till Haparanda

Civilminister Ida Karkiainen åkte taxi för 195 886 kronor under sin tid som riksdagsledamot. I november 2021 utsågs hon till civilminister – och har fortsatt att åka taxi.

Hon har från november 2021 fram till i dag åkt taxi för ungefär 90 000 kronor. Det rör sig om taxi mellan Haparanda och Luleå och Karkiainen har rätt till en fri hemresa i veckan.

Ingen vill väl missunna en minister det – men behöver det innebära att det alltid ingår en taxiresa mellan flygplatsen i Luleå och hemstaden Haparanda?

Mellan dessa två punkter går det nämligen dagligen gott om bussar – och dessutom tåg.

En taxiresa mellan orterna kostar cirka 2 200 kronor.

Buss eller tåg kostar cirka 200 kronor.

Hade Karkiainen valt buss eller tåg hade skattebetalarnas kostnad blivit cirka 9 000 kronor istället för 90 000 kronor.

Men det som gör det mest svårförståeligt är att en företrädare för ett parti som vill minska utsläppen och se stora satsningar på kollektivtrafik som buss och tåg väljer taxi framför just buss och tåg.

25-i-topp-listan

Studerar man de uppgifter som finns om riksdagsledamöters taxiåkande ser man att Annika Strandhäll och Ida Karkiainen är normskapande i socialdemokratin – partiet där man talar om kollektivtrafikens välsignelser men tar taxi till mötet där man ska förklara vikten av att ta buss, tåg eller cykel.

När vi tidigare studerade tio-i-topp-listan dominerades den av socialdemokrater och sverigedemokrater. Tendensen är densamma på 25-i-topp-listan.

Där återfinns:

• tio socialdemokrater
• nio sverigedemokrater
• tre moderater
• en liberal
• en centerpartist
• en kristdemokrat

På 22:a plats återfinns socialdemokraten Åsa Westlund. Hennes make Anders Lindberg – ledarskribent på Aftonbladet – skriver ofta om miljön. Han angriper gärna de borgerliga partierna för bristande medvetenhet i klimatfrågor. Kanske dags för honom att ta en diskussion med frun vid frukostbordet?

(Första artikeln i serien här.)

I går kunde vi avslöja att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll är den riksdagsledamot som åkt mest taxi. Hennes kostnader är 423 089 kronor under den mandatperiod som inleddes hösten 2018.

Men den verkliga kostnaden för Strandhälls resor är större eftersom hon under den här perioden enbart varit riksdagsledamot mellan 1 oktober 2019 och 30 november 2021. Under den första tiden var hon socialförsäkringsminister, och därefter blev hon miljö- och klimatminister – och hade och har då en ersättare i riksdagen.

Strandhäll har alltså på två år åkt taxi för närmare en halv miljon kronor (vi återkommer i ett senare avsnitt av serien till hennes totala kostnader för taxiresor). Om vi antar att hon som minister åkt lika mycket taxi som under tiden som riksdagskvinna kan hennes taxikostnader för perioden röra sig om närmare en miljon kronor.

Samma förhållande gäller även Strandhälls kollega som minister – Ida Karkiainen som är civilminister. Hon återfinns också på tio-i-topp-listan över taxiåkande ministrar. Hon har åkt taxi som riksdagsledamot för 195 886 kronor. Men sedan november 2021 har hon en ersättare eftersom hon då utnämndes till statsråd. Hade hon fortsatt vara ledamot av riksdagen och åka taxi lika flitigt hade hon närmat sig 300 000 kronor för hela mandatperioden. Hon kan dessutom ståta med en av de största enskilda taxiräkningarna på 17 568 kronor.

Att ledande socialdemokratiska politiker åker mycket taxi strider mot partiets uttalade vilja att minska utsläpp och rörelsens propagerande av kollektiva trafiklösningar. Speciellt märkligt blir det när det rör sig om Strandhäll – en frontfigur för partiet i miljöfrågor.

Men hur är det då med Vänsterpartiet och Miljöpartiet – de två andra partierna som alltid förespråkar kollektivtrafik och vill se tunga skatter på bränsle för att bekämpa bilismen?

De gröna

Miljöpartisters resande med taxi är förstås extra känsligt för bilden av partiet som en grön kraft som vill att väljarna åker kollektivt eller cyklar. Partiet har en rad taxiskandaler bakom sig de senaste 20 åren.

2001 visade det sig att Yvonne Ruwaida använt sitt betalkort som riksdagsman under sina taxiresor. 1999 åkte hon för 70 000 kronor, 2000 för 60 000 kronor. Ingen vet vart hon åkte, hon lämnade aldrig in några underlag eller kvitton.

2011 avslöjades det att Mikaela Valtersson, som då föreslogs att bli Miljöpartiets nya språkrör, hade åkt taxi under ett halvår för 17 000 kronor. Hon bodde 300 meter från pendeltågsstationen.

2014 avslöjades det att Jabar Amin åkt taxi 13 gånger när han skulle med flyget, fast det fanns förbindelser med kollektivtrafik, och då ska de användas enligt partiets regelverk.

Miljöpartiet har uppenbarligen sedan dess skärpt sin disciplin. I den nuvarande riksdagsgruppen är taxikostnaderna låga. I många fall rör det sig om hundralappar per person under hela perioden.

Men det finns två undantag. Två gamla miljöpartirävar.

Alice Bah Kuhnke åkte taxi för 27 386 kronor på fem resor, rejäla turer således. Totalsumman kan verka låg i jämförelse med andra ledamöters resande. Men det intressanta – och märkliga  – är att de genomförs på mycket kort tid. Under nästan hela perioden har Bah Kuhnke en ersättare i riksdagen eftersom hon är kulturminister. Den posten lämnar hon i januari 2019 när hon blir invald i EU-parlamentet, och där tar hon plats i juli samma år. Hennes taxiresande håller inte riktigt Strandhälls tempo, men hon är definitivt en utmanare, som på några få månader visade sin kapacitet som taxiåkare (vi kommer i serien också att redovisa hennes kostnader under tiden som minister).

Den andra gamla miljöpartiräven är Gustaf Fridolin. Han hade också en ersättare i riksdagen en stor del av perioden eftersom han var utbildningsminister. Han avgick 21 januari 2019, och några månader senare lämnade han riksdagen. Men han hann under den tiden åka taxi för cirka 25 000 kronor. Många har noterat att han gillade att åka taxi – ofta till exempel den korta sträckan mellan riksdagshuset och Operan.

Och när tvärbanans hållplats vid Bromma flygplats invigdes 2021 uppmärksammade deltagarna att miljöpartiets representanter kom i taxi.

Vänsterpartiet

Även vänsterpartiet uppvisar numera en hård partidisciplin när det gäller taxiresor. Undantaget i riksdagsgruppen är Christina Höj Larsen som åkt för 54 620 kronor – vilket innebär att hon ensam åkt för ungefär lika mycket som hennes partikamrater i riksdagen gjort tillsammans, om man räknar bort Jonas Sjöstedt. Hon är partiets flyktingpolitiska talesman – men det är oklart om just det bidrar till hennes flitiga taxiresande.

När det gäller Sjöstedt lämnade han riksdagen i slutet på 2020 och satt ungefär halva perioden, men hann resa för cirka 35 000 kronor.

Vänsterpartiet kan dock skryta med att de har den riksdagsledamot som åkt minst taxi.

Det är Lorena Delgado Varas.

Hon har åkt för 22 kronor.

Det innebär att hon klev in i en taxi, och ganska omgående klev ut igen, troligen innan den ens hann starta.

Kanske var det klimatångesten som slog till.

Under den här veckan – från måndag till fredag – djupdyker vi i frågan om de taxiresor du betalar åt politikerna. Du får bland annat svar på följande  frågor (och många andra):

• Hur förklarar Strandhäll och andra sina resor?
• Hur är det med riksdagsmännen från ditt län? Vi publicerar hela listan.
• Vilka resor har varit dyrast? Och vem har suttit i baksätet?
• Vart åker Strandhäll oftast – och varför? Och hur är det med de andra på tio-i-topp-listan?
• Finns det resor som strider mot riksdagens regler?

I september 2017 avslöjade TV4 att moderatledaren Ulf Kristersson åkt taxi för 113 000 kronor. Groteskt mycket pengar, tyckte Aftonbladets Karin Pettersson, och skrev en ledare där hon anklagade honom för att förslösa skattebetalarnas pengar.

Annika Strandhäll tweetade omgående gillande ut ledaren.

Men jämfört med Annika Strandhälls taxikostnader är Kristerssons ganska blygsamma. Förvisso gällde Kristerssons taxiresor för två år, de uppgifter Morgonposten inhämtat från riksdagens kansli för perioden oktober 2018 till augusti 2022. Ändå är det uppenbart att Strandhäll åker mycket mera taxi än den person hon kritiserar för att slösa bort skattemedel. De uppgifter vi inhämtat gäller hela riksdagen.

Extra märkligt blir Strandhälls taxiåkande eftersom hon är klimat- och miljöminister. När bilägare som behöver sitt fordon för att klara arbete och vardag upplevt att deras ekonomi inte klarar de stigande priserna på bensin och diesel har Strandhäll varit stenhård. När riksdagens majoritet i våras genomdrev en sänkning av bränslepriser och reduktionsplikt blev miljöministern rasande. I en intervju förklarade hon att det var ”hål i huvudet” att på det sättet underlätta för pressade bilägare. Hon förklarade att beslutet var ”orealistiskt”, ”okunnigt”, och ”populistiskt”.

Budskapet var entydigt, människor måste göra ekonomiska uppoffringar för att rädda klimat och miljö.

Men Strandhäll behöver inte bli deprimerad när hon tankar – eftersom hon inte kör bil, men hon låter gärna andra köra henne – och det är skattebetalarna som står för kostnaden.

Morgonposten har granskat regeringens och riksdagens kostnader för taxiresor.

En annan hård motståndare till lägre priser på bensin och diesel är civilminister Ida Karkiainen som förklarat att:

"Sänkt skatt på fossila bränslen är som att kissa i byxan.”

Hon själv kan hålla sig torr genom att ta taxi. Hon återfinns på fjärde plats i tio-i-topp-listan med 195 886 kronor när det gäller resande med taxi.

De tio som åker mest taxi

På Morgonpostens tio-i-topp-lista återfinns fyra socialdemokrater (varav två ministrar), fyra sverigedemokrater, en moderat och en kristdemokrat.

1. Strandhäll, Annika (S) 423 089 kronor

2. Söder, Björn (SD) 248 428 kronor

3. Skånberg von Beetzen, Tuve (KD) 210 700 kronor

4. Karkiainen, Ida (S), 195 886 kronor

5. Sjöstedt, Oscar (SD), 169 682 kronor

6. Ramhorn, Per (SD), 165 053 kronor

7. Sköld, Linus (S), 164 537 kronor

8. Fundahn, Marianne (S), 161 174 kronor

9. Cederfelt, Margareta (M), 141 575 kronor

10. Ståhl Herrstedt, Carina (SD), 131 859 kronor

Socialdemokraterna blir förstås extra intressanta eftersom deras parti driver på för att Sverige ska bli fossilfritt till 2030. En av metoderna är att ersätta bensin- och dieseldrivna personbilar med eldrivna, samt satsa på kollektivtrafik; mer bussar, och tåg.

Socialdemokraten Linus Sköld som finns på sjundeplatsen på tio-i-topplistan har också profilerat sig som klimatkämpe och motståndare till sänkta bränslepriser. 2019 skrev han apropå protester mot hur glesbygdsbor drabbas av höga bränslepriser:

”Att leva ett fullständigt liv i glesbygden handlar om så mycket mer än bränslepriser. Det handlar om infrastruktur som vägar, järnvägar och bredband. Det handlar om sjukvård, skolor och äldreomsorg. Det handlar om bostäder och arbetstillfällen.”

Men frågan om hur man enklast ska ta sig till arbete, bostad, och sjukvård besvaras inte. Men Sköld kanske antar att alla kan ta en taxi på någon annans bekostnad.

Men det mest märkliga med Strandhälls omfattande användande av taxi är kanske att någon taxichaufför vill köra henne.

När energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar var i Vimmerby 23 augusti ville han besöka Bageri Guldkringlan, men bageriet var inte intresserade:

– Det är bättre de gör insatser så att företagen överlever, förklarade vd:n Joakim Hesselgård.

Elkostnaden för bageriet har ökat från 25 000 till 100 000 kronor i månaden.

– Då tycker vi att det är bättre att göra något åt det, än att stå och predika hos oss, deklarerade Hesselgård.

Det är det som gör det underligt att någon taxichaufför vill ha Strandhäll i baksätet.

Det är ju inte bara elpriserna som stiger – samma sak gäller bränslepriserna.

Kris för taxibranschen

Enligt Svenska taxiförbundet har åkarnas bränslekostnader ökat med över 70 procent.

Många företagare i branschen är personligt skuldsatta efter pandemin. Nu har bränslepriserna dramatiskt och det här rycker undan mattan för många fullständigt, förklarade Svenska taxiförbundet i våras i ett uttalande.

Men Strandhälls flitiga taxiåkande är kanske självklar för en person som anser att man inte behöver leva som man lär. Hon ser upp till personer som säger en sak och gör en annan.

I juni var Strandhäll värd för den globala miljökonferensen Stockholm 50+. Hon uttryckte under våren sin stora glädje över att John Kerry, president Bidens speciella sändebud för klimatfrågor, skulle medverka på konferensen och tala.

John Kerry har en egen privatjet. Sedan han blev Bidens klimatsändebud i januari 2021 har flygplanet avverkat 48 flygningar och släppt ut 325 ton koldioxid. Det motsvarar 325 flygresor tur och retur mellan Stockholm och Rom. Det motsvarar också att använda en hårfön i 6,5 miljoner timmar (en inte orimlig jämförelse med tanke på John Kerrys frisyr).

I oktober 2020 kritiserade Strandhäll Ebba Busch på Facebook för att Busch låtit Säpo skjutsa hem en berusad väninna efter en uppenbarligen blöt fest. Strandhäll förklarade att det var ”oseriöst” och ”helt häpnadsväckande” att Busch använde Säpo som taxi.

Men det är Facebookinläggets inledning som är mest intressant. Där skriver Strandhäll:

”Som ledande politiker har vi ett ansvar att försöka föregå med gott exempel. Inte minst i ett läge då vi kräver stora uppoffringar av resten av befolkningen.”

Vi får väl anta att det är ett tecken på uppoffring att Strandhäll åkt taxi för nästan en halv miljon kronor – hon kanske valde bort limousinservice.

Under veckan som kommer – från måndag till fredag – djupdyker vi i frågan om de taxiresor du betalar åt politikerna. Du får bland annat svar på följande  frågor (och många andra):

• Hur förklarar Strandhäll och andra sina resor?
• Hur är det med riksdagsmännen från ditt län? Vi publicerar hela listan.
• Vilka resor har varit dyrast? Och vem har suttit i baksätet?
• Vart åker Strandhäll oftast – och varför? Och hur är det med de andra på tio-i-topp-listan?
• Finns det resor som strider mot riksdagens regler?