”Jag grät av glädje över att jag höll i en individ som levde i 16 år. Det är verkligen goda nyheter för bevarandet. Alla mina kollegor skrattade åt mig för att de tyckte att jag var så känslomässig”, säger Rasmussen. Den tidigare rekordinnehavaren tros vara en nioårig igelkottshona på Irland, identifierad av forskare 2014. Det vanligaste är att igelkottar blir ungefär två år gamla.

Dessvärre dog Thorvald i ett av Danmarks vilda rehabiliteringscenter, efter att ha blivit biten av en hund. Rasmussen säger att hundar ska hållas kopplade, eller låsas in på natten när igelkottar är ute.

# More images available in the Full Article

Igelkottarna minskar i många europeiska länder, främst på grund av att livsmiljöerna förstörs och att jordbruket intensifieras. Populationen på landsbygden i Storbritannien har minskat med 75 procent i vissa regioner på 20 år.

De 85 nya typerna av getingar kan vara viktiga för jordbruket. Insekterna parasiterar på äggen av trips, en typ av insekt som kan orsaka skador på skördarna. Där kan getingarna vara viktiga som biologiska bekämpningsmedel. Gavin Broad, huvudkurator med ansvar för insekter vid museet, säger att just nya arter av getingar ofta upptäcks varje år.

# More images available in the Full Article

Förutom sju nya arter av flugor och två humlor från Asien har även en handfull ryggradsdjur identifierats av museiforskarna. De fann bland annat en ny art av gecko från Seychellerna, tre fiskarter och sju arter av grodor. Sex av grodorna är några av de minsta kända ryggradsdjuren.

Grodorna, som föredrar att bo bland lövrester i Mexiko, blir bara åtta millimeter långa; två stycken får utan problem plats framför varandra på en enkrona. Varför dessa grodor är så små har man ännu inte kunnat förklara.

https://www.youtube.com/watch?v=upkARVi8o8k

Studiens huvudförfattare, doktoranden Megan Folwell vid Adelaides universitet, Australien, säger att ”ett massivt tabu kring kvinnliga könsorgan” var en potentiell faktor till varför ormars klitorisar inte beskrivits tidigare. ”Jag tror att det är en kombination av att inte veta vad man ska leta efter, och att inte vilja”, säger Folwell i studien som publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Ormhanar och ödlor är kända för att ha hemipenisar, ett par penisar som vänds utanför kroppen under reproduktion. Studien tyder på att könsorganen ”har funktionell betydelse vid parning”.

Studien fann att hemiklitorisarna består av erektil vävnad som sannolikt sväller med hjälp av blodtillförsel, såväl som nervknippen som ”kan tyda på taktil känslighet, liknande däggdjursklitoris”, säger forskarkollegan Jenna Crowe-Riddell, vid universitetet i La Trobe. ”Varför skulle det inte vara för nöjes skull?”

2021 undersökte forskaren Oscar Castillo‑Visa resterna, och påbörjade utgrävningar på platsen. Detta ledde till upptäckten av fler delar, med tillräckligt distinkta egenskaper för att fyndet skulle kunna beskrivas som en ny art, säger studien som publicerades i tidskriften Scientific Reports.

”Vi är optimistiska och tror att det är möjligt att hitta fler jättesköldpaddor i Europa”, säger Àngel Hernández Luján, en av författarna till studien. ”Det är bara en tidsfråga innan nya arter av stora havssköldpaddor från dinosauriernas tid upptäcks.”

Just den här sköldpaddan var nästan fyra meter lång, vilket avslöjar att jättesköldpaddor var vanligare än man tidigare trott, på båda sidor Atlanten. Den rankas nu som en av historiens största sköldpaddor.

Djuphavsbiologen Bruce Robison hade bara sett döda, nätfångade exemplar. ”Det förbryllade mig alltid att deras ögon var riktade uppåt, men synfältet inkluderade inte deras mun”, skriver The Guardian. ”Föreställ dig att du försöker äta matrester som flyter framför dig, samtidigt som du fäster blicken i taket.”

Allt förklarades när högupplösta kameror fångade en av fiskarna på bild – de rörformade ögonen kan rotera. Dessutom är huvudet okänsligt för nässelceller, som gör att fisken utan problem kan sno åt sig mat från maneter.

Ögonen har dessutom ett särskilt pigment som fungerar som solglasögon; fisken kan skilja på det lilla solljus som sipprar ner och byten som lyser av sig själva. Många djur som lever i djupet har självlysande bukar som döljer silhuetten från predatorer som simmar under dem. Men Macropinna microstoma ser allt…

”Krabborna trimmar svampen för att forma den, låter den växa till sin kroppsform och använder den som en hatt eller filt för att skydda sig från rovdjur som bläckfisk och fiskar”, skriver Andrew Hosie, expert på kräftdjur, i sin artikel som publicerats i tidskriften Zootaxa.

Svamparna kan vara större än själva krabban, och de avger också ett kemiskt avskräckande medel. ”Några av gifterna dessa svampar producerar är mycket skadliga,” skriver Hosie i sin artikel. ”Det finns inte många aktiva rovdjur som vill mumsa igenom en svamp för att komma åt en krabba.”

Den mycket lurviga krabban fick sitt namn, Lamarckdromia beagle, för att hedra Charles Darwins forskningsfartyg HMS Beagle. Det var under sin andra resa med fartyget som Darwin lade grunden till sin teori om det naturliga urvalet.