Den kuwaitiska regeringen har enligt uppgifter från Middle East Monitor bestämt sig för att trycka och distribuera 100 000 exemplar av Koranen på svenska i vårt gudsförgätna land. Det ses som ett svar på uppmärksammade koranbränningar, som brukar locka en stor publik varje gång.

Enligt Kuwaiti News Agency sker detta för att ”bekräfta toleransen för den islamiska religionen, sprida islamiska värderingar och skapa samexistens bland alla människor.”

Utgivningen av de översatta koranerna väntas bli klar inom kort, som i samordning med Kuwaits utrikesministerium ska skickas ut till moskéer, bibliotek, skolor och andra institutioner i Sverige. Översättningsarbetet utfördes av framlidne Knut Bernström, en svensk diplomat och koranöversättare som konverterade från kristendomen till islam 1986. Han tog då samtidigt förnamnet Mohammed. Värt att notera är att hans översättning ”lättar upp” kritiserade passager med en omfattande notapparat.

Kuwait är en av många stater som fördömer koranbränningarna, och landets utrikesministerium säger att det är en provokation som kränker muslimer runt om i hela världen. ”Förövare av sådana fientliga handlingar bör ställas inför rätta, och förhindras från att använda principen om frihet som ett sätt att rättfärdiga fientlighet mot islam eller någon helig tro.”

Frågan är hur synen på islam kan förändras för de svenskar som bläddrar i Koranen? Redan nu kan Morgonposten bjuda på en del av innehållet. Till exempel står männen över kvinnorna, som ska lyda sin make. Det går också bra att slå dem, men bara som en sista utväg (4:34). Den som stjäl skall bli av med handen (5:38), och den som gör uppror mot Allah och hans apostlar skall utan förskoning dödas eller korsfästas, eller få hand och fot på motsatta sidor avhuggna (5:33). Ungefär så.

Det är ännu oklart hur responsen kommer att bli bland svenskarna, som inte riktigt har en stark tillit till någon gud av något slag. 74 procent av invånarna i Sverige säger sig inte alls tro på Gud, enligt en undersökning Göteborgs universitet gjorde 2020 (”Svenska religionstrender”).

Kuwaits parlament har även antagit ett förslag om att förbjuda försäljning av produkter från länder som kopplas till koranbränning – och Sverige kan ju räknas dit. Den svenska exporten har ett värde av ungefär en miljard kronor årligen. De stora exportprodukterna är medicin, bilar och toalettpapper. Produkter som nu alltså inte kommer att få säljas i Kuwait.

Som en vänlig gest för att kuwaitborna inte ska behöva lida av försämrad hygien efter sina toalettbesök ska vi kanske returnera de 100 000 koranerna med en gång. De kan komma väl till pass när det inte finns svenskt toapapper att tillgå.

Gary Lineker blev avstängd från sitt jobb som programvärd för Match of the Day av cheferna på BBC. Anledningen var kritik mot hans åsikter om regeringens senaste lagförslag för minskad invandring. Lagförslaget Illegal Migrations Bill, som syftar till att stoppa illegal invandring över engelska kanalen, jämförde han med 1930-talets Nazityskland. Nu är han tillbaka, och BBC ska tillsätta en utredning som tydliggör hur public service-bolagets riktlinjer om yttrandefrihet ska utformas.

https://twitter.com/GaryLineker/status/1633094764865126400

https://twitter.com/TobyonTV/status/1633367033910837249

Lineker har förklarat sin politiska position i fotbollstermer. Han dribblade oftare till vänster än till höger, men gillar inte att spela på den yttersta kanten. Efter valet 2017 när Theresa May blev premiärminister kände han sig hemlös, men menade att May och motparten Jeremy Corbyn representerade ytterligheterna inom brittisk politik.

Lineker är en av BBC:s största profiler och har bäst betalt av alla, 13 miljoner kronor per år. Kontroversen eskalerade under helgen och BBC-chefen Tom Davies fick flyga hem från USA i söndags för att försöka få rätsida på konflikten.

Problemet för BBC var att många av Linekers kollegor inte tyckte att det fanns fog för att stänga av honom. Nu återvänder han till kanalen, 72 timmar efter han blivit avstängd.

I ett uttalande till BBC skriver Davies att det uppstått förvirring som orsakats av kanalens nya riktlinjer för uppförande i medier. Han säger också att BBC har en skyldighet att vara opartiska, som public service-bolag. Och att man tar seriöst på yttrandefriheten, men att det är en balansgång när folk är med i olika program och har olika publik på sina plattformar, som i sociala medier.

Man kommer nu göra en utredning och gå igenom riktlinjerna, så att de blir tydligare och enklare att följa. Speciellt för frilansare som inte sysslar med vanliga nyheter.

Lineker själv är mer fåordig i sin kommentar och säger att han är glad att man hittat en väg framåt, gemensamt. Han get sitt stöd till utredningen och ser fram emot att dyka upp i tv-rutan igen.

I ett inlägg på Twitter säger han att det kan fått hantera senaste tiden ändå inte går att jämföra med vad flyktingar måste utstå.

https://twitter.com/GaryLineker/status/1635221458661285889

https://twitter.com/GaryLineker/status/1635222269172781056

Gary Lineker föddes 1960 i Leicester i England. Hans karrär som fotbollsspelare började i hemstadens lag Leicester City 1978. 1985 lämnade han för Everton i Liverpool och året efter för spanska storklubben FC Barcelona. Efter en vänta i Tottenham avslutade han karriären i japanska Nagoya Grampus.

Han hann även med 80 landskamper och 48 mål. Hans främsta meriter är vinst i Cupvinnarcupen med Barcelona 1989 och i FA Cupen med Tottenham 1991. Med England kom han fyra i VM 1990. Han har arbetat inom media i princip sedan han avslutade sin professionella karriär för över 30 år sedan.

Engelsk fotboll har under de senaste åren präglats av ställningtagande för Black Lives Matter, efter George Floyds död i USA sommaren 2020. Fortfarande så knäböjer många lag strax innan domaren blåser igång matcherna i Premier League.

Brittisk fotboll är också en av Europas mest kommersialiserade och de flesta klubbarna ägs av utländska ägare från USA och Asien.

Svensk polis har i samråd med Säpo börjat anpassa sitt arbete och sin tillståndsgivning efter att först ha gjort egna utrikespolitiska överväganden.

Efter det att Rasmus Paludan eldat upp en koran framför Turkiets ambassad hördes protester från ledare för muslimska länder. Turkiets president Erdogan talade om att Sverige aldrig skulle få bli medlem av Nato så länge koranbränning var tillåten i landet. Säpo hävdade att terrorhotet från utländska grupper mot Sverige ökat efter Paludans aktion.

Apallarkerna, en liten förening i Danderyd med tiotalet medlemmar blev upprymda över Erdogans uttalande. Den ”frihetliga” föreningen är motståndare till att Sverige blir medlem av Nato, och kom fram till att bästa sättet att förhindra detta var att bränna en koran på offentlig plats. De ansökte om tillstånd att få ”göra en Paludan” och elda upp muslimernas heliga skrift under en manifestation 9 februari i närheten av Turkiets ambassad.

Först dagen innan brännandet får föreningen beskedet att det inte går för sig att offentligt sätt eld på koranen. Dagens Nyheter har nu avslöjat att beslutet bygger på ett dokument från polisens rättsavdelning.

I dokumentet gör en ”extensiv” bedömning av ordningslagen. Ordningslagen stadgar att polisen när den utfärdar ett tillstånd för en sammankomst bedömer möjligheten att upprätta säkerhet och ordning vid sammankomsten, men nu för polisen in ett nytt moment. Nu ska beslut fattas på grundval av vad som kan tänkas hända senare – efter demonstrationen, eller hur man reagerar på demonstration hundratals mil därifrån – till exempel i Ankara. Ordningslagens ord har därför fått en mycket vid tolkning av rättsavdelningen. Nu gäller inte skrivningarna om att bedöma det som sker vid ett givet tillfälle på en bestämd plats – nu är hela världen del av bedömningen; liksom framtiden.

Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet är hård i sin kritik av beslutet:

– Här var det ett bredare resonemang och det är ovanligt. Lagen medger inte de här abstrakta riskerna utan det ska vara på platsen eller i dess omedelbara omgivning.

Föreningen som fick avslag på sin ansökan har överklagat till Förvaltningsrätten.

I sin inlaga till Förvalnintsrätten försvarar och förklarar sig polisen med att:

”… beslutet har fattats i dialog med Säkerhetspolisen i syfte att, i en extraordinär situation, reducera attentatshotet”.

I rättsavdelningens dokument slås det också fast att det bara är koranen som ska skyddas mot destruktion meddelst offentlig bränning – det går fortfarande utmärkt att elda upp andra heliga skrifter som Bibeln, judarnas Torah, hinduernas Veda eller buddisternas Tipitaka.

Morgonposten har sökt Annelie Granstedt, chef för rättsavdelningen i polisregion Stockholm samt representanter för Säpo – dock vill ingen uttala sig.

De frågor vi ville ställa var:

• Ni bedömer att koranbränning ökar terrorhotet mot Sverige. Men är inte grunden för detta hot att det finns fler än 200 IS-terrorister som återvänt från Syrien och Irak? De befinner sig på fri fot, och är vana att utöva terror. Har det vidtagits några som helst åtgärder för att skärpa övervakningen av dessa individer?
• Kriminella spelade en framträdande roll i korankravallerna påsken 2021. Kommer inte gängen i förorterna att se förbudet mot koranbränning som en framgång – och ett tecken på svaghet från svenska myndigheter? Försvårar inte det här polisens arbete i allmänhet i dessa miljöer?
• Var går gränsen för en ”extensiv” bedömning när ordningslagen ska tillämpas? Får man i ett tal på en demonstration konstatera att Muhammed var pedofil?
• Har ni inte skapat ett prejudikat som uppmuntrar andra grupperingar än muslimer att framföra hot för att stoppa opinionsyttringar som är förhatliga för dem?

Turkiets president Erdogan fortsätter pressa Sverige i Nato-frågan. Landet har en avgörande roll för att acceptera Sveriges och Finlands ansökningar. Nyligen kom han med ett nytt utspel, om att kanske acceptera Finland först, samtidigt som han fortsätter ställa hårda krav på Sverige. Men Finland och Sverige har koordinerat sina ansökningar under hela processen. Vilka är kraven Erdogan ställer på Sverige? Och vilka ställer han på andra länder?

Kraven på Sverige

Lämna ut personer kopplade till Gülenrörelsen. Kravet har funnits sedan 2017 men blivit mer aktuellt sedan Sveriges formella Natoansökan.  Han kräver också att Sverige bryter kontakten med kurdiska gerillan YPG i Syrien. Turkiet likställer YPG med PKK, som man terrorklassat.

Enligt Turkiet så ser Sverige mellan fingrarna med PKK:s aktiviteter. PKK är terrorklassat i Sverige och 38 andra länder. Turkiet anklagar Sverige för att förse PKK och YPG med vapen och pengar. 3,76 miljarder kronor (enligt SVT, i maj 2022).

UD förnekar detta och säger att allt stöd varit humanitärt, till den syriska befolkningen. Sverige måste också lyfta vapensanktionerna mot Turkiet.

Lovat att utvisa 73 påstådda terrorister, sade Erdogan i maj i fjol på Natos toppmöte i Madrid. I mitten av januari i år höjde han budet, nu är det 130 personer han vill ha utvisade. Nya lagar som gör det brottsligt att stödja eller främja terrorism i Sverige.

Måste godkännas i riksdagen först, vilket kommer dröja till minst juni, enligt Erdogans talesperson.

Erdogan kräver också att ansvariga för att Paludan tilläts elda en koran utanför ambassaden i Stockholm ställs till svars. Något som enligt rådande lagstiftning inte kan ske. Statsminister Ulf Kristersson har dock bett om ursäkt till kränkta muslimer och sagt att eldningen var olämplig.

Erdogan vill också att koranbränning förbjuds helt, för att Natoansökan ska accepteras.

Erdogans domderande med Europa

Efter flyktingvågen 2015 såg Erdogan chansen att använda migranter som murbräcka mot EU. Tack vare ett mycket fördelaktigt avtal kunde han också använda migranterna som ett hot om EU inte gick med på hans krav i olika frågor.

2016 anmälde den turkiska staten komikern Jan Böhmermann för smädelse av utländsk statschef. Den relativt okända tyska lagen fick nytt liv och Angela Merkel godkände åtalet. Det lades ned senare i brist på bevis, och lagen som helhet avskaffades 2018, skriver DN.

Turkiet har också åtalat tecknare på franska satirtidningen Charlie Hebdo. Ingen av dem har valt att inställa sig i rättegången i Ankara. Turkiska myndigheter har begärt ut deras adressuppgifter från fransk polis, trots att de lever under mordhot.

Man missbrukar dessutom Interpols system, för att förfölja och trakassera journalister och andra som räknas som oliktänkande. Systemet är tänkt för att flagga personer som misstänks för allvarlig brottslig verksamhet.

Ett land som vikt sig är Albanien. 2020 deporterade man Harun Celik, en turkisk medborgare som sökt politisk asyl i landet. Men som entligt Turkiet är med i Gülenrörelsen. Deportationen skedde utanför normal lagstiftning och troligen inom ett hemligt avtal mellan länderna.

Detta fick skarp kritik från grannlandet Rumänien, EU-delegationen i Tirana och FN.

Men även Sverige har problem med Turkiet, då ett tiotal misstänkta kriminella gömmer sig där. Det handlar bland annat om "Kurdiske räven" och även den som misstänks ha mördat 12-åriga Adriana.

Förhandlingarna med Turkiet ska underlätta att hämta hem sådana kriminella.

Sedan filmens affisch dök upp på nätet sa Leena Manimekalai att hon, hennes familj och medarbetare mottagit hot från fler än 200 000 personer, vilka hon beskrev som en mobb bestående av högerorienterade hinduiska grupper.

Flera polisanmälningar mot filmens skapare har gjorts i Indien, något som bland annat tv-kanalen India TV uppmärksammat. ”Arrestera den som gör narr av vår religion”, skriver en anmälare. ”Detta är inte yttrandefrihet, detta är en attack mot vår kultur.”

Kaali är den senaste i en lång rad filmer, tv-serier och teaterföreställningar som de senaste månaderna ”skadar hinduiska religiösa känslor” i Indien. Många ser det som ett angrepp på yttrandefriheten under det hindunationalistiska regeringspartiet Bharatiya Janata Party.

#ArrestLeenaManimekalai trendar nu på indiska sociala media.

Värt att notera är att filmen ännu inte visats för indisk publik.

Enligt EU:s nya regler kan företagen åtalas om de informeras om att sådant innehåll strider mot EU-lagar, och sedan inte tar bort det. Om så inte sker kan teknikjättarna få böter på upp till sex procent av sin globala omsättning. Vid upprepade överträdelser kan de förbjudas att ha någon verksamhet i EU.

”Vi ser fram emot att arbeta med beslutsfattare för att få de återstående tekniska detaljerna”, säger Google i ett uttalande.

Företagen ska också betala en årlig avgift, upp till 0,05 procent av de globala intäkterna, för att täcka kostnaderna för EU:s kontroll.

Nu har en domstol i Moskva dömt Google att betala ett rekordhögt vitesbelopp på grund av vad rätten ansåg vara upprepad vägran att ta bort olämpligt material från sin plattform. Summan som Google ska betala är 7,2 miljarder ryska rubler (ca 864 miljoner kronor).

I början på månaden dömdes Google att betala ett betydligt beskedligare belopp för samma förseelse. Då blev vitet 613 000 kronor.

Det senaste rekordbeloppet sägs vara baserat på Googles omsättning i Ryssland.

De återkommande domarna och stigande vitesbeloppen kan vara ett led i Rysslands kampanj mot framförallt internetföretag från USA. Man kräver att de ska ha lokala bolag i landet innan 1 januari 2022, annars riskerar de att deras verksamhet förbjuds.

Aleksandr Plyushchev, journalist på radiostationen Moskvas Eko, säger på sin Telegramkanal att de senaste rekordböterna kan tyda på att ”det fattats ett politiskt beslut om att slänga ut de västliga bolagen från Ryssland”.

Det kommer också läggas till en korrigering om att Abramovitj inte ägde oljebolaget Sibneft tillsammans med oligarken Boris Berezovskij. Stämningen mot Belton har gjorts av Abramovitj och två andra oligarker Pjotr Aven och Mikhail Fridman samt oljebolaget Rosneft. Två av oligarkerna hade redan gjort upp med HarperCollins men Abramovitj drev ärendet vidare och pekade ut 26 ställen i boken där han hittat påstådda fel. HarperCollins bad då om ursäkt för att ha kopplat samman Aven och Fridman med KGB och strök detta ur boken.

2020 avslöjade BBC News Arabic att Abramovitjägda företag sponsrat bosättarorganisationen Elad med 100 miljoner USD, organisationen är verksam i omstridda östra Jerusalem i Israel. Man sysslar bland annat med arkeologiska utgrävningar och sköter populära turistmålet Davids stad och andra historiska platser.

Kategorin ”Ej brottslig hatincident” infördes som riktlinje 2014 inom utbildningsorganisationen College of Policing, och är det som en individ bedömer vara hot eller fördom riktat mot sig. College of Policing startades 2012 och utvecklar riktlinjer för bland annat vapenhantering, visitering, patrullering och utredning.

Miller tog saken till domstol och vann i Court of Appeal, näst högsta rättsliga instans i England och Wales, efter en två år lång rättsprocess. Han och hans advokater hävdade att riktlinjerna inom polisen var helt irrationella. Efter att domen föll anklagade han College of Policing för att vara ”smyg-STASI”.

En kampanj har startat för att få registrerade fall inom dessa riktlinjer att raderas ur polisen register, det rör sig om 120 000. Kritiker mot polisens riktlinjer menar att de har en negativ effekt på yttrandefriheten och riskerar få folk att sluta uttrycka åsikter som är lagliga.