Två vindkraftparker ska byggas till havs. Det beskedet gav regeringen vid en presskonferens på tisdagsmorgonen genom statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

OX2 får tillstånd att bygga 21 vindkraftverk utanför Varberg.

Vattenfall får tillstånd att bygga 80 vindkraftverk utanför Falkenberg.

Det kommer att ta upp till tio år innan parkerna på västkusten står klara – och då ska den el som produceras motsvara ett kärnkraftverk.

Sverigedemokraterna – som är kritiskt inställda till omfattande satsningar på vindkraft – har protesterat mot att frågan inte diskuterats med partiet. Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, säger att:

– Det är frustrerande att man återigen undviker att samordna de här frågorna med oss. Vi fick information sent i går om att en pressträff skulle hållas men ingenting om innehållet.

SD menar att utbyggnad av vindkraft är en fråga som enligt Tidöavtalet ska samordnas mellan samarbetspartierna.

Men det finns fler som protesterar mot utbyggnaden. Försvarsmakten har deklarerat att den motsätter sig byggandet av Kattegatt Syd, de 80 vindkraftverk som ska byggas utanför Falkenberg. Försvarsmakten menar att uppförandet av parken ”riskerar att medföra påtaglig skada” på Sveriges förmåga att försvara sig och värna det egna territoriet.

Diskussion och dialog mellan vindkraftbolagen och Försvarsmakten om hur vindkraftverken ska placeras ska lösa motsättningen menar Kristersson. En sådan dialog kräver dock att militären delar med sig av sekretessbelagda uppgifter – och det har militären visat sig vara ovillig att göra eftersom man är rädd att viktig information ska hamna i orätta händer.

Men Ulf Kristersson har inte visat sig vara beredd att ta hänsyn till försvarets kritik, och har markerat att för honom är det viktigaste att det produceras så mycket el som möjligt – och det ska vara fossilfri produktion. Den ”gröna omställningen” och de beslutade klimatmålen kräver stora mängder el, och han försvarade på presskonferensen vindkraftparkerna med orden:

– Tillsammans med kärnkraften ger de ett stort tillskott. Det behövs när Sverige ska fördubbla elproduktionen fram till år 2045.

Det är inte första gången moderaterna och Ulf Kristersson visar handlingskraft när det gäller att genomföra beslut som drabbar Försvarsmakten och Sveriges militära förmåga. Moderaterna och Ulf Kristersson har vid ett antal tillfällen visat att de är beredda att sätta försvarsförmågan på undantag, eller till och med montera ner krigsmakten.

Du har väl läst…

I två artiklar har Morgonposten skildrat moderaternas roll i nedmonteringen av det svenska försvaret. Den första skildrar hur krigsmakten kastrerades och den andra har Reinfeldt och Persson satte in en kniptångsmanöver mot militären – och Kristersson såg förnöjt på.

Morgonposten återger inte bara det politikern säger här och nu. Vi går tillbaka och sätter in ord och och handlingar i ett sammanhang. Vad sade och gjorde makthavarna i går? Och i förgår.

Vill du hjälpa oss att utvidga vår bevakning?

Då ska du självklart prenumerera.

Greta Thunberg besökte Norge och Oslo nyligen, där man protesterar mot vindkraft. Demonstranter ockuperar receptionsområdet på landets olje- och energidepartement. Thunberg fick dock inte komma in utan kunde bara kommunicera med demonstranterna via en sidodörr. Anledningen var säkerhetsskäl, man ville inte släppa in fler personer till protesten. Samtidigt har den kända klimataktivstern här tagit ställning för en minoritetsgrupp, trots att hon annars förespråkar vindkraft.

Strax efter klockan nio på onsdagsförmiddagen beslutade norsk polis att demonstranterna skulle föras bort. Bland dem fanns Thunberg, som vägrade förflytta sig på egen hand. Hon bars därför bort av polisen.

https://twitter.com/Terror_Alarm/status/1630860741375918082

https://twitter.com/Terror_Alarm/status/1630866489573097472

Demonstranterna är kritiska mot vindkraftsanläggningen Forsen utanför Trondheim. Norges högsta domstol har slagit fast att den är olaglig och kränker samernas rättigheter. Anläggningen är dock fortfarande i drift, skriver Expressen.

Demonstranterna kommer från organisationerna Natur og Ungdom och Norske Samers Riksförbund. Thunberg blev intervjuad av Aftenposten på plats, och sade:

Det här är en internationell skam som inte bara drabbar Norge. Det pågår en global kamp för ursprungsfolkens rättigheter över hela världen. Det här är tyvärr bara ett exempel på det.

På frågan om varför hon protesterar mot vindkraft, som hon annars brukar vara för, svarar hon:

Det här handlar inte om motstånd mot vindkraft, utan om att mänskliga rättigheter kränks. Vi kan inte ha klimatförändringar på bekostnad av urbefolkningens rättigheter.

https://twitter.com/NaturogUngdom/status/1630108043047206914

Det blir något förvirrande för en som inte följer Thunbergs aktiviteter närmare. Tydligen står ursprungsfolkens rättigheter över kampen om klimatet.

Redan 2020 var hon dock ute och stödde minoritetsdemonstrationer, när BLM härjade som värst. Hur brända bildäck, sönderslagna butiker och allmänt kaos är till nytta för miljön är dock oklart.

Under en resa genom USA 2019 lade hon märke till fattiga samhällen där icke-vita och ursprungsfolk bor. Det var för henne chockerande att se folk som inte hade råd att köpa mat, sade hon till The Guardian.

I oktober 2021 gick BLM Sverige och representanter för Fridays for future tillsammans ut i en debattartikel och skrev om hur deras respektive verksamhet hänger ihop.

”Det vi behöver är en grundläggande förändring av den globala ekonomin mot en världsordning som är icke-rasistisk, mer jämlik och hållbar” kunde man läsa där. Man kopplar ihop så kallad global ojämlikhet med segregering och våld i förorten. Exakt hur det går ihop logiskt kräver kanske mer än en debattartikel att förklara. Men det är tydligt att det är en trend att bunta ihop miljö- och klimatfrågor med antirasism.

Vem som är offer är också mycket viktigt. Det är bara att se på vinylkloridolyckan i East Palestine i Ohio. Det är primärt vita boendes i det drabbade området, som i hög grad röstade på Donald Trump 2020. President Biden har inte varit där, troligen för att slippa kritik från folket. För transportminister Pete Buttigieg tog det vecka att göra ett besök.

Donald Trump själv har varit där, för att plocka politiska poäng inför sin valkampanj. Någon större miljöförkämpe var han knappast under sin tid som president, men duktig på att nå ut till sina kärnväljare.

Thunberg har delat ett inlägg som handlar om katastrofen, men valt (eller inte valt) att prioritera Oslo och de norska samerna. Och låtit minoriteten trumfa den annars så omhuldade gröna vindkraften.

En sak är klar: vindkraftverk ser aldrig bra ut, oavsett placering. Att se ett vindkraftverk i horisonten när man åker bil i Skåne är som att se ett nyfött lamm bli halalslaktat. Man blir bedrövad.

Skåningar räknas som bekant som svenskar av svenska staten, men i praktiken hade man kunnat hävda en kulturell särart. Och historiskt förtryck.

Men det går inte ihop med den globala klimatrörelsens agenda, där man är petnoga med vilka grupper man stödjer – och vilka man inte stödjer.

”Den ryska invasionen i Ukraina och de höga naturgaspriserna har gett höga elpriser på kontinenten”, säger Magnus Thorstensson på Energiföretagen till SVT Nyheter. ”Men det förstärks just nu av att det blåser väldigt litet, vilket innebär att man måste använda dyrare elproduktion vilket höjer elpriserna.”

Sverige har i normala fall vatten- och kärnkraft som balanserar tillgång och efterfrågan, men så är inte fallet just nu. Bland annat är kärnkraftverket i Oskarshamn stängt under en period, vilket bidrar till att ett redan ansträngt kraftläge försämras ytterligare.

En annan utmaning är att överföringskapaciteten i elnätet begränsats de senaste åren; elektriciteten kan inte matas ut på stamnätet på samma sätt som förut. En ökande förbrukning medför risk för kollaps i systemet, enligt Svenska kraftnät. Många föråldrade ledningar behöver förnyas.

”Vi är inte utrustade för att hantera den typen av brand. Det finns ingen som egentligen kan handskas med det”, sa brandchefen Perry Shaw till Fox Weather. Han uppskattade att det fanns 3 000 liter olja i växellådan, och 5 000 liter mineralolja i den marknära transformatorn.

Blixten träffade mitt på ett av bladen, och videon visar hur spetsen skapar cirklar av rök i luften. Bladet mjukas upp; till slut stannar turbinen och elden rör sig mot vindkraftverkets nav.

”Det är särskilt vingarna som utsätts för åsknedslag, och de är ofta placerade i områden med mycket blixtnedslag”, enligt forskaren Joan Montanyà. De åskskydd som finns värnar ofta enbart mot blixtar som bildas uppifrån och ner, trots att blixtar kan röra sig från marken upp till molnet.

Motståndskraften mot blixtar minskar också över tid om de utsätts för vatten.

Det är Nysäter Wind som driver projektet med de två vindkraftparkerna, som med sina 114 turbiner tillsammans ska bli en av Europas största vindkraftparker. Arbetet började 2019 och har kantats av protester från lokalbefolkningen, underentreprenörer som inte fick betalt, konkurser och brott mot miljöbestämmelserna.

Bygget försenades efter att länsstyrelsen kommit med allvarlig kritik mot miljöarbetet, och först i juni i år kunde man inviga de första vindkraftverken. Parken ska ge en årlig elproduktion på 1,7 TWh, vilket kan förse 320 000 hushåll med el, lika mycket som hela Västernorrland förbrukar på ett år.

Men det är inte bara i norra Sverige vinden blåser. En vindkraftpark med 240–300 flytande turbiner kan byggas utanför Stockholms skärgård med en totalhöjd på 350–370 meter, skriver tidningen Skärgården.

Den 22 juni 2021 utestängdes den kinesiska telekomjätten Huawei från den svenska utbyggnaden av 5G-nätet. Kanske kan det bättre uttryckas som att de slängdes ut. Förvaltningsrätten i Stockholm är nämligen hård i sin dom. Rättens ordförande Ulrika Melin förklarar:

"Sveriges säkerhet är ett tungt vägande skäl och förvaltningsrätten har beaktat att det endast är Säkerhets­polisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säker­hetsläget och hotbilden mot Sverige."

Men samtidigt som myndigheterna oroas av – och slår till mot – växande kinesiskt inflytande när det gäller telekommunikationer fortsätter Kinas position i svensk energiproduktion att växa. Och den kommer att växa ännu mer. 

Det kinesiska energibolaget CGN är huvudägare i stora vindparker som etablerats i Piteå, Bollnäs, Ockelbo, Sundsvall, Ljusdal, Gällivare. Där har de investerat närmare 20 miljarder kronor och produktionen utgör nästan en tiondel av den el som årligen kommer från vindkraft.

I Ockelbo finns en av landets största vindkraftsparker. Den utvecklades och byggdes av OX2 som projekterar och säljer vindkraftsparker.

Nu vill OX2 bygga 44 vindkraftverk som är 290 meter höga fem mil därifrån i Gävle. 

– Vi ser ett stort framtida behov av el i området och Gävle är en attraktiv kommun att etablera sig i för många elintensiva företag, säger projektledaren Matilda Sahl.

Vad säger de politiker som styr Gävle kommun? Vi ringde upp det socialdemokratiska kommunalrådet Jörgen Edsvik.

OX2 vill ju uppföra 44 stora vindkraftverk i Gävle. De har tidigare byggt vindkraftsparker som de sedan säljer till kinesiska bolag. Ser ni det som ett problem?

Nej, utifrån det kommunala ansvaret ser vi enbart på frågor som markanvändning och miljöskäl. Det skulle bli knepigt om vi börja granska ägarbilden i privata företag och ha synpunkter på den.

Men kinesiska företag är ju kända för att vara styrda av staten, och används för att uppnå politiska mål. Det spelar ingen roll i bedömningen?

Den kommunala vetorätten finns i två fall och den gäller vindkraft och uranbrytning. Den rätten regleras i miljölagstiftningen.

Här tvekar Jörgen Edsvik lite och säger sedan:

Fast det är väl klart att det skulle kännas bra om det var statliga Vattenfall som var ägare.

Så du skulle föredra Vattenfall framför ett kinesiskt bolag?

Nej, nej, det har jag inte sagt. 

Han tvekar igen. Säger sedan – med vad jag tycker är ett besviket tonfall:

De har aldrig varit i kontakt med oss i de här frågorna.

Kommunpolitikerna i Gävle är vana vid strider om vindkraft. Nyligen stoppades två långt gångna vindkraftsprojekt efter en överklagan som byggde på att politiker som röstat ja till vindkraft i Gävle skulle varit jäviga.

Den S-MP-L-C-allians som styr Gävle är i stort behov av el. Grön el. I kommunen har Microsoft etablerat tre stora serverhallar. De har rätt att bygga totalt 25 serverhallar i kommunen.

En serverhall drar lika mycket el under ett år som tre mellanstora svenska städer.

Ingen vet om Microsoft har för avsikt att bygga 25 serverhallar. Men ansökningar om tre till ligger redan inne, berättar Jörgen Edsvik. Microsoft vill dessutom att den el de energislukande serverhallarna använder gör att verksamheten blir klimatneutral. Därför ska den komma från vatten och vind.

Snart kommer det alltså i Gävle att finnas ett område som slukar lika mycket el som 18 svenska mellanstora städer. En mellanstor svensk stads elförbrukning blir plötsligt densamma som hos 19 mellanstora städer. Och elen ska vara grön. Den kommer att förbrukas av ett amerikanskt företag och ett inte orimligt antagande är att den till stor del kommer att levereras av ett kinesiskt företag.

En kommunalpolitiker i Sverige i dag har att förhålla sig till två saker; ordna nya arbetstillfällen till kommunen och se till att kommunen gör sitt i den stora påbjudna omställningen till ett fossilfritt Sverige.

Ett kommunalråd som Jörgen Edsvik kan ha dolda förhoppningar om att den svenska staten ska ta hand om detta, men den svenska staten verkar ha överlåtit hela processen åt USA och Kina. USA:s internetjättar bjuds in för att bygga energislukande serverhaller, och när det gäller faran för kinesiskt inflytande över svensk elproduktion svarade Miljöpartiets dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund i november 2020:

Genom att bygga ut det förnybara blir vi mindre beroende av utlandet.

Per Bolund och Miljöpartiet har också länge varit pådrivande för att avskaffa det kommunala vetot när det gäller etablering av vindkraft. De tar därmed ingen hänsyn till vad som sker i världen.

2015 beslutar de kinesiska ledarna att landet år 2025 ska vara en högteknologisk supermakt. Ett av områdena som pekas ut är grön energi. 

2015 förklarar Stefan Löfven att:

För att Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är vindkraftsutbyggnaden en central del.

En supermakt satsar på vindkraft, en liten nation satsar på vindkraft.

Resultatet ser vi nu på den svenska landsbygden och i mellanstora svenska städer.

Att den kinesiska regeringen inte tvekar att använda sig av ekonomiska påtryckningsmedel mot länder vars politik de är missnöjda med har både Norge och Sverige fått uppleva.

När H&M våren 2021 uttryckte oro över att den bomull man köpte från den kinesiska regionen Xinjiang framställts genom tvångsarbete svarade Kina med en uppmaning till köpbojkott. Uppmaningen kommer från det kommunistiska ungdomsförbundet. Under tre månader minskade H&M:s försäljning i Kina med 650 miljoner kronor.

2010 tilldelas den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo fredspriset av den norska Nobelpriskommittén. Kina svarar med en bojkott av norsk lax. Tidigare hade Norge 94 procent av marknaden för importerad lax i Kina. 2015 var marknadsandelen nere i tre procent.

Den största kinesiska aktören i Sverige när det gäller vindkraft är CNG. I USA är företaget svartlistat efter att ha stulit amerikansk kärnteknik för militära syften. 

I Sverige betraktas CNG:s tillväxt som ofarlig och en garant för att vi ska bli ”oberoende”.