Det representerar det mest betydande intrånget sedan 2019, enligt Ray Powell, analytiker på Stanford University. Han sa att Kinas beteende och Vietnams reaktion var en ”oroande upptrappning”. Kina gör anspråk på det mesta av det energirika området i Sydkinesiska havet, inklusive platser som ligger inom Vietnams ekonomiska zon.

”Fartyg från Kina utför normala aktiviteter under Kinas jurisdiktion. Det är legitimt och lagligt, och det är inte fråga om att komma in i andra länders exklusiva ekonomiska zoner”. Det sa Kinas talesperson för utrikesdepartementet, Mao Ning. Hon tillade att Kina ”definitivt skulle skydda [sina] lagliga rättigheter och intressen.”

Enligt internationella regler tillåts fartyg att korsa andra länders ekonomiska zoner, men Kinas verksamhet har länge uppfattats som fientlig av Vietnam och andra länder med anspråk i Sydkinesiska havet, inklusive Filippinerna och Malaysia.

Henry Kissinger fyller 100 år 27 maj. I över 50 år har han varit känd som en utrikespolitisk nestor, en förgrundsfigur för realpolitik. Men också för terrorbombningarna av Kambodja och efterspelet kring Watergate. Dessutom spelade han en viktig roll för att göra Kina till en ekonomisk stormakt.

Bakgrund

Heinz (Henry) Alfred Kissinger föddes i en tysk-judisk familj Fürth 1923, till hemmafrun Paula Stern och läraren Louis Kissinger. En äldre släkting tog namnet Kissinger från staden Bad Kissingen 1817.

Kissinger spelade i lokala fotbollsklubben SpVgg Fürths ungdomslag, och är än idag en supporter till klubben som numera är känd som Greuther Fürth. Vid 15 års ålder flydde familjen Tyskland på grund av nazisterna, som tog makten 1933. Fadern Louis hade blivit av med sitt lärarjobb och den unge Heinz nekades gå på gymnasiet.

Resan gick via London och slutade på Manhattan. Familjen slog sig ned i Washington Heights, där många tyska judar redan bodde. Han studerade på City College of New York och arbetade parallellt. Studierna avbröts av att han kallades till militärtjänstgöring 1943, året efter att USA officiellt gått med i kriget. Detta trots att han inte ännu var amerikansk medborgare.

Men medborgarskapet fick han under basträningen i South Carolina. Han skickades till 84:e infanteridivisionen, men sedan fick han byta till militära underrättelsetjänsten, tack var sitt intellekt och tyska språkkunskaper. Trots att han bara hade den låga rangen av menig soldat fick han styra över administrationen av staden Krefeld, som amerikanerna tagit från tyskarna.

Han blev sedermera sergeant inom kontraspionaget och arbetade med att jaga Gestapo-personal. Efter kriget undervisade han om underrättelseverksamhet några år på Camp King i delstaten Hesse. Sedan läste han vid Harvard och tog en doktorsexamen 1954. Hans avhandling handlade om hur politikerna Castlereagh och Metternich styrde sina respektive stater.

Karriär inom politiken

Han fortsatte sedan en civil karriär där han arbetade för Rockefeller Brothers Fund med olika projekt och var konsult till myndigheter och tankesmedjor. Bland annat för inrikesministeriet. Han var också rådgivare åt Nelson Rockefeller, som ställde upp i presidentvalen tre gånger på 1960-talet.

Det stora klivet in i politiken skedde dock när han blev nationell säkerhetsrådgivare åt Richard Nixon 1973. En roll han fortsatte ha även när Gerald Ford svors in som president efter Nixons avgång 1974. Hans relation till Nixon var djup och de delade en förkärlek för att förhandla ”under bordet” med till exempel Sovjet, utan inblandning av myndigheternas egna rådgivare.

Mest känd blev Kissinger för den utrikespolitiska hållningen, kallad ”realpolitik”. I korthet går den ut på att inte vara för fäst vid ideologi, moral och etik. Större vikt fästs vid omständigheter och faktorer i det specifika fallet, mer pragmatik och realism. Många har kallat realpolitik för ett amoraliskt eller omoraliskt sätt att bedriva diplomati och politik på.

Mest ökänd är Kissinger för Vietnamkriget. Redan 1968 läckte han information till Nixons presidentkampanj, vilket senare ledde till att han fick rollen som nationell säkerhetsrådgivare. Kriget var den stora frågan i valet 1968 och Kissinger ville initialt dra sig ur kriget. Av 500 000 amerikaner stationerade i Vietnam dog 200 i veckan, vilket inte var så populärt på hemmafronten. Men fler skulle dö, om än inte främst amerikanska soldater.

Kissinger träffade representanten för Nordvietnam Le Duc Tho 68 gånger, och många möten skedde i Paris där han ville att ett fredsavtal skulle mäklas fram. Det tog trots det fyra år innan ett eldupphör kunde ske 1973. Många av samtalen blev aldrig ens kända för Nixon själv. Kritiker menar att villkoren för fred i princip var oförändrade sedan 1968, under tiden dog närmare tre miljoner vietnameser och 58 000 amerikaner.

Samtidigt var grannlandet Kambodja officiellt neutralt inställda men i praktiken en allierad till Nordvietnam, som skickade vapen och annat över gränsen. Det uppskattades inte av Kissinger som låg bakom bombräderna mot Kambodja, vilket han också än idag är mest ökänd för.

De planerade bombräderna hölls i stort sett hemliga för både Kongressen och den bredare allmänheten. 3 875 räder blev det totalt i det som kallades Operation Menu, 110 000 ton bomber regnade ner och dödade upp till 500 000 civila. Hatet mot USA växte sig stort i Kambodja och eldade på Röda Khmerernas framfart, i det som blev ett folkmord där närmare två miljoner civila slaktades.

Kissinger var väldigt populär på hemmaplan, men det tog tvärt stopp i och med Watergate-skandalen. Kissinger hade beordrat FBI att avlyssna telefoner hos Nationella säkerhetsrådet, eftersom han ville veta vem som läckte information om bombningarna i Kambodja till pressen. När kommunisterna segrade i Vietnam fanns det inte mycket kvar av hans fredsavtal från 1973.

Nixons karriär dog vid Watergate men inte Kissingers. Han satt kvar på sin post till 1978, då Jimmy Carter vann presidentvalet. För fredsavtalet 1973 tilldelades han och Le Duc Tho Nobels fredspris.

Idag är han mindre känd för sina övriga förehavanden. Han låg bakom väldigt mycket av den amerikanska utrikespolitiken i Latinamerika under 1970-talet, med flera statskupper. Den mest kända var i Chile 1973, när Pinochet installerades som diktator.

Karriären tog inte slut för Kissinger, även om han aldrig fick några riktigt tunga uppdrag för den amerikanska staten igen. Han var dock rådgivare åt både George W Bush och Barack Obama, som själva blev kända för att ha startat flera krig och orsakat enormt kaos i Nordafrika och Mellanöstern.

En annan del av Kissingers arv är hur relationerna till Kina förändrades radikalt, med start på 1960-talet. Efter flera möten och löften påbörjades den slutgiltiga normaliseringen av relationerna mellan Kina och USA formellt 1972. En stor faktor i att USA närmade sig kommunistdiktaturen Kina var att man ville knyta landet närmare sig som allierad mot Sovjet.

Kalla kriget hade sin egen logik men konsekvenserna av Kissingers Kina-politik blev senare ökad handel och annat samarbete mellan länderna. Kina har växt i en mycket snabb takt och tog över väldigt mycket av den tyngre industrin från USA och Europa. Den nyliberala samhällsmodellen var tänkt att göra amerikaner till främst konsumenter av varor och tjänster, den egna industrin och tillverkningen nedprioriterades.

Konsekvenserna är svåra att överblicka helt men idag driver Kina en extremt aggressiv expansionistisk politik genom handel och andra påtryckningar. Samtidigt som USA av idag snart kommer vara världens andra största ekonomi, efter Kina. Det kan knappast ha varit Kissingers ultimata plan, men likväl har han ett stort ansvar i att så har skett.

Ett bredare 19 meter långt metallrör har sänkts ner runt det 25 centimeter breda betongröret som Nam är instängd i för att räddningspersonalen ska kunna ta bort lera och vatten runt pelaren, och sedan lyfta upp den. Det kommer troligen ske senare i dag.

Pojken letade efter metallskrot på en byggarbetsplats där en ny bro växer fram. Det är inte klart om han fortfarande är vid liv. ”Pojken har varit instängd i den lilla pelaren i fyra dagar, antagligen med omfattande skador. Hoppet om att han ska vara vid liv är begränsat”, säger Doan Tan Buu, vice ordförande i provinsens folkkommitté till den statligt kontrollerade tidningen Tuổi Trẻ.

”Vi har gjort vårt bästa för att rädda pojken med hjälp av utrustning på plats. Vi var senare tvungna att be om hjälp från nationell nivå, och personer med expertis”, avslutar Buu.

Som bekant är sämjan mellan USA och Kina inte den bästa, och landets ”noll-covid”-politik skapar stora störningar för företag. Apple har klarat sig hyfsat bra, men vill ändå bredda produktionen till Indien, skriver BBC News. Dessutom har Apples leverantör Foxconn investerat 15 miljarder kronor i Vietnam.

Tillkännagivandet att Iphone-produktionen ökat i Indien är en politisk vinst för premiärminister Narendra Modis administration. Hans regering lanserade sin flaggskeppskampanj ”Made in India” för åtta år sedan, för att öka landets tillverkning och export.

Och det går rätt bra. Tidigare denna månad sa analytiker på investeringsbanken JP Morgan att de förväntar sig att Apple kommer att flytta runt fem procent av Iphone-produktionen till Indien redan i år.

Det var ljudisolerande skumplast som fattat eld; rökutvecklingen var kraftig. Branden blockerade utgångarna, och många sökte sig istället upp till balkongerna. Flera tvingades till slut hoppa för att rädda livet, och åtskilliga bröt ben och händer, skriver den vietnamesiska nättidningen VN Express.

https://twitter.com/AsiaNews_FR/status/1567393686883020802

En av de anställda i entrén, Duong Ba Khuong, försökte ta sig upp till våning ett och två för att rädda de han kunde få tag på, men det var omöjligt på grund av värmen och den tjocka röken. ”Några människor lyckades ta sig ner, men fick brännskador på huden och svart rök på kläderna”, sa han.

Det dröjde en halvtimme innan brandkåren kunde resa över 20 meter långa stegar för att rädda gästerna. Sjukhuset fick ta emot 40 skadade, minst tolv omkom.

Landets populära karaokebarer bryter ofta mot säkerhetsföreskrifterna.

Det finns många metoder att ta död på mäktiga män. Beror lite på tidsålder och mördarens sinnelag om det blir dolk, gift eller skjutvapen som används.

Eller en Mannlicher-Carcanno M91. När det gäller mordet på John F. Kennedy i Dallas 22 november 1963 är den officiella bilden att det var ett gevär av den typen gärningsmannen Lee Harvey Oswald använde.

Men det finns fortsatt många som hävdar att Oswald inte var ensam gärningsman, utan att det fanns en komplott som hade som mål att för alltid bli av med en president som förde en politik som var ett hot mot konspiratörernas intressen. En del som framför sådana teorier menar att Oswald inte ens var ett verktyg för konspiratörerna utan att han bara var en syndabock. Det var fler mördare som avlossade sina vapen den där fredagen i Dallas.

I torsdags släpptes ytterligare 1 500 dokument som tidigare varit hemligstämplade. De skulle offentliggjorts tidigare men president Biden sköt upp tidpunkten. Han ville ge myndigheterna mer tid att granska innehållet.

Mer tid?

Det har gått 58 år sedan mordet.

Fortfarande finns det 10 000 dokument i fallet som är hemligstämplade. Minst 10 000. Under de här årtiondena har det nämligen ständigt dykt upp nya arkiv hos FBI, CIA och militären som innehåller dokument som har en koppling till mordet.

Torsdagens offentliggörande av dokument är inte den första i sitt slag. 2018 släpptes närmare 20 000 dokument, och 2017 30 000 dokument.

Det är lätt att gå vilse i alla teorier om vem eller vilka som egentligen skulle ha organiserat mordet istället för den ensamme, förvirrade vettvillingen Oswald.

De vanligaste alternativa teorierna kretsar alla kring Kuba. Då väver man samman alla krafter som skulle ha varit intresserade av att mörda Kennedy på grund av att han drog tillbaka sitt stöd till tanken på att störta Fidel Castro med hjälp av en amerikansk invasion av Kuba. Studerar man de teorierna vandrar man in i en värld där exilkubaner sitter på skumma barer i Miami eller New Orleans, och konspirerar med CIA och ledare för den italienska maffian. CIA var upprörda för att de inte fick fria händer av Kennedy att organisera en ny invasion efter nederlaget i Grisbukten, den italienska maffian var förbannade på grund av att Fidel Castro hade konfiskerat alla deras kasinon, hotell, bordeller och plantager på ön. Där hade maffian investerat en stor del av sina tillgångar. Nu var de borta. Därför måste Castro bort. Och skulle den skäggige bort då måste Kennedy först bort.

Teorin är inte alldeles orimlig. Intressena finns där. Förmågan att organisera ett attentat finns där. Så varför inte?

Men det finns ett mer grundläggande motiv som nästan aldrig diskuteras. Man kan förvisso undra varför. Och det finns en kraft som aldrig diskuteras i sammanhanget, nämligen den amerikanska krigsmakten, eller snarare det militärindustriella komplexet. De hade mycket större skäl att låta mörda John F. Kennedy än den italienska maffian eller ett gäng sura exilkubaner som satt i Miami och drack kaffe och pimplade rom. Och rökte cigarrer.

Vad vi står inför är inte i första hand en mörkläggning kopplad till vem som mötte vem var för att ordna så att USA:s president mördades. Vad vi står inför är en mörkläggning av vem John F. Kennedy var och vilken politik han representerade. Det är där röken och speglarna kommer till användning.

Vietnam

I biografier och historiska verk om 1960- och 1970-talet i USA brukar det alltid påstås att USA:s inblandning i Vietnamkriget började på allvar i och med att John F. Kennedy blev president. Vicepresidenten Lyndon B. Johnson som efterträdde honom fortsatte bara sin föregångares politik.

1966 har president Johnson kommenderat 400 000 amerikanska soldater till Sydvietnam. USA:s flottenheter längs med kusten är bemannade med 60 000 man. Dagliga bombräder ödelägger nordvietnamesiska städer.

Jämför detta med situationen när John F Kennedy mördas. Då finns 12 000 amerikanska soldater på plats i Vietnam. Kennedy har också tillbakavisat tanken på bombningar av Nordvietnam.

Som Kennedy förklarar i flera intervjuer vid den här tiden kan inte USA utkämpa krig å andras vägnar. Man kan se andra länder som sina allierade och ge dem stöd, men kan aldrig kliva in med sin krigsmaskin. Ett folk måste befria sig självt.

Och han beslutar 2 oktober 1963 att påbörja tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna i Sydvietnam.

50 dagar senare mördas John F. Kennedy.

Lyndon B. Johnson blir president och inleder en snabb upptrappning av kriget.

Under sin tid som senator motsatte sig också Kennedy det amerikanska utrikesdepartementets och CIA:s manipulationer för att skapa ett Sydvietnam som man kunde kontrollera och som inte skulle kunna falla i kommunistiska händer. För att förstå hans hållning måste man studera familjen Kennedys historia.

Oftast framställs John F Kennedys far Joseph Kennedy som en person som byggde sin förmögenhet under förbudstiden genom att smuggla in sprit i USA. Dessutom var han en patriark som lät lobotomera en dotter och piskade fram sina söner till politiska karriärer. Familjen skulle ha makt. Milt uttryckt en obehaglig person.

Redan här kan man se spåren av vad som kan beskrivas som mörkläggning. Joseph Kennedy kunde förvisso genom sin maktposition i Boston under förbudstiden se till att hur många skeppslaster som helst med whisky från Kanada kunde ta sig in i hamnen utan att kontrolleras. Men vid den tiden hade han redan byggt sig en stor förmögenhet genom sin verksamhet i bankvärlden, och i stål- och filmindustrin. Hans politiska hållning när han gav sig in i politiken var tydlig; USA skulle sätta sina egna intressen främst och hålla sig borta från problem i Europa och i resten av världen. Som demokrat bygger han vänskapsband med president Roosevelt och utnämns till ledare för finansinspektionen och blir senare USA:s ambassadör i Storbritannien. Det brukar sägas att Joseph Kennedy köpte sin post av Roosevelt, men det är mer troligt att presidenten ville se till att Kennedy förflyttades långt bort från USA. Kennedy betraktades av många som en möjlig utmanare till Roosevelt i presidentvalet 1940, han såg också själv den möjligheten.

Så när Joseph Kennedys son John F. Kennedy väljs till senator är han fostrad i en anda av isolationism. Andra länder måste klara sig själva. Det är därför han motsätter sig bildandet av Sydvietnam. Det är därför han beslutar sig för att dra tillbaka de amerikanska trupperna från landet när han blir president. Han är också fostrad i en tradition av att var och en är sin egen lyckas smed. Ofta citeras hans ord från installationstalet när han blir president: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, fråga vad du kan göra för ditt land”.

President Johnsons bakgrund var en helt annan, liksom hans inställning. Han frågade alltid ”Vad kan ditt land göra för dig”. Det gällde att köpa röster. Han hade slitit sig upp från fattiga förhållanden i Texas, hans politiska makt börjar växa under Roosevelts ”New Deal” då Johnson visar sig vara en livsfarlig politisk motståndare. Organiserat valfusk är hans vanligaste vapen, och han är en mästare i att bygga allianser inom politiken och med mäktiga företagsledare – som de inom vapen- och oljeindustrin. Han knyter band med alla som kan främja hans egen karriär, och tjänar den herre som ger honom störst möjligheter att bli än mäktigare. Han tvekar aldrig att utöva makten när han väl får den.

Den stora staten

När Johnson blir president inleds också satsningen på att bygga ut den amerikanska statens välfärdssystem och de offentliga tjänsterna. Fem månader efter mordet på president Kennedy proklamerar Lyndon B Johnson satsningen ”The Great Society”. Staten ska ta hand om alla och allas behov. Så skaffar man sig röster. Så tillfredställer man den statliga byråkratins behov av att växa.

Kennedys inställning till staten var att mänskliga rättigheter inte var något som var givet av staten utan av Gud. Det må låta märkligt i nutida öron, men irländska katoliker (och andra katoliker) i USA vid den tiden förstod mer än väl vad han menade. Deras frihet var något som var dem givet av Gud och de blev mycket misstänksamma när staten erbjöd sig att hjälpa till att fixa det där med frihet och rättigheter.

Alltså, 50 dagar efter att John F. Kennedy mördats eskalerar Lyndon B. Johnson kriget i Vietnam. Kennedy ville dra tillbaka alla trupper från det landet.

Fem månader efter att John F. Kennedy mördats inleder Lyndon B. Johnson uppbygget av en gigantisk statlig apparat för att säkra bidrag och ”välfärd”. Kennedy ville att staten skulle vara liten och garantera människors möjligheter att forma sina egna liv – efter egen kraft och förmåga.

Ska vi leta efter motiv och gärningsmän är det här vi ska börja leta.

När John F. Kennedy dödförklaras på Parkland Hospital i Dallas förbereder sig chefen för Dallas Countys rättsmedicinska enhet för att genomföra en obduktion. Helt enligt vad lagen i Texas föreskriver.

Då kommer en kontingent från Secret Service – med dragna vapen – och förklarar att de ska ta den mördade presidentens kropp med sig. De transporterar sedan liket till Dallas flygfält Love Field. Där väntar Lyndon B. Johnson som följer med i flygplanet som för kroppen till den militära flygbasen Andrews i Maryland. Där överlämnas den till militären som genomför obduktionen. Den amerikanska krigsmakten har ingen som helst jurisdiktion i ett ärende som detta.

När man betraktar John F. Kennedys bana är det svårt att undvika att göra jämförelser med Donald Trump. Båda var outsiders i politiken. Båda kom från hårt arbetande familjer som slagit sig fram och tillhörde inte klaner som växt in i den djupa stat som under 1900-talet tar form i USA.

Båda ville att USA skulle hålla sig på hemmaplan, och om så behövdes isolera sig från världen och låta andra klara sina problem bäst de kunde.

Men visst finns det skillnader.

John F. Kennedy var en skicklig administratör och maktspelare, han byggde en egen administration och en hård inre kärna som utmanade den djupa staten.

Donald Trump klarade aldrig av detta. Det är därför han fortfarande är i livet.

Ännu en likhet mellan de två är värd att nämnas – men den märks inte i de etablerade beskrivningarna. Deras förmåga att tala direkt till människor och visa att man förstår människors behov och att man är beredd att leda dem och ta ansvar. De var båda framstående folktalare. Man får inte riktigt det intrycket när man ser nyhetsklipp av Trumps framträdanden eller ställs inför hans tweets. Men läser man hans valtal när han reste runt och mötte människor förstår man varför han möttes med sådan entusiasm. Men få bryr sig om att läsa talen.

På samma sätt har John F. Kennedy förvandlats till yta. En sexbesatt kvinnokarl som var beredd att lägra allt i klänning eller kjol som kom i hans väg. Ingen diskuterar hans texter, tal och essäer. Han var i verklig mening den siste självständigt tänkande amerikanske presidenten med intellektuell kapacitet som tagit plats i Vita Huset.

Kanske var det skäl nog att låta mörda honom, typ: ”Men vad i helvete. Han läser böcker! Ring grabbarna i Langley”.

I de dokument som nu släppts av president Biden finns kryptiska minnesanteckningar och noteringar om telefonsamtal med varningar som framförts om att KGB tänker mörda Kennedy. Där finns PM som sägs peka på kontakter mellan KGB och Oswald.

Att de släpps 58 år efter mordet och tillmäts något värde är i sig lite underligt. Kanske blir det lite mindre underligt om man betänker att Putin nu är Bidens och den amerikanska djupa statens stora fiende.