Om Energimyndigheten kan påvisa att Vattenfall manipulerat elpriset uppåt, så kan marknadsdomstolen utfärda en miljardstor påföljdsavgift. Det strängaste straffet för prismanipulation är tio procent av bolagets omsättning under det år som brottet begåtts – för Vattenfall skulle det kunna handla om 22 miljarder kronor.

Det var energijätten själv som informerade Energimyndigheten om saken. Enligt bolaget handlade det om ett misstag. ”Vi samarbetar med myndigheterna, och väntar på deras besked”, säger Markus Fisher vid Vattenfalls medieavdelning.

På Energimyndigheten säger chefen för marknadsövervakningen, Antti Paananen, att det fortfarande är straffbart att manipulera priset ”av misstag”. ”Det att Vattenfall i det här fallet själv informerat om saken kan ändå påverka straffskalan.”

Vattenfall är helägt av svenska staten.

Två vindkraftparker ska byggas till havs. Det beskedet gav regeringen vid en presskonferens på tisdagsmorgonen genom statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

OX2 får tillstånd att bygga 21 vindkraftverk utanför Varberg.

Vattenfall får tillstånd att bygga 80 vindkraftverk utanför Falkenberg.

Det kommer att ta upp till tio år innan parkerna på västkusten står klara – och då ska den el som produceras motsvara ett kärnkraftverk.

Sverigedemokraterna – som är kritiskt inställda till omfattande satsningar på vindkraft – har protesterat mot att frågan inte diskuterats med partiet. Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, säger att:

– Det är frustrerande att man återigen undviker att samordna de här frågorna med oss. Vi fick information sent i går om att en pressträff skulle hållas men ingenting om innehållet.

SD menar att utbyggnad av vindkraft är en fråga som enligt Tidöavtalet ska samordnas mellan samarbetspartierna.

Men det finns fler som protesterar mot utbyggnaden. Försvarsmakten har deklarerat att den motsätter sig byggandet av Kattegatt Syd, de 80 vindkraftverk som ska byggas utanför Falkenberg. Försvarsmakten menar att uppförandet av parken ”riskerar att medföra påtaglig skada” på Sveriges förmåga att försvara sig och värna det egna territoriet.

Diskussion och dialog mellan vindkraftbolagen och Försvarsmakten om hur vindkraftverken ska placeras ska lösa motsättningen menar Kristersson. En sådan dialog kräver dock att militären delar med sig av sekretessbelagda uppgifter – och det har militären visat sig vara ovillig att göra eftersom man är rädd att viktig information ska hamna i orätta händer.

Men Ulf Kristersson har inte visat sig vara beredd att ta hänsyn till försvarets kritik, och har markerat att för honom är det viktigaste att det produceras så mycket el som möjligt – och det ska vara fossilfri produktion. Den ”gröna omställningen” och de beslutade klimatmålen kräver stora mängder el, och han försvarade på presskonferensen vindkraftparkerna med orden:

– Tillsammans med kärnkraften ger de ett stort tillskott. Det behövs när Sverige ska fördubbla elproduktionen fram till år 2045.

Det är inte första gången moderaterna och Ulf Kristersson visar handlingskraft när det gäller att genomföra beslut som drabbar Försvarsmakten och Sveriges militära förmåga. Moderaterna och Ulf Kristersson har vid ett antal tillfällen visat att de är beredda att sätta försvarsförmågan på undantag, eller till och med montera ner krigsmakten.

Du har väl läst…

I två artiklar har Morgonposten skildrat moderaternas roll i nedmonteringen av det svenska försvaret. Den första skildrar hur krigsmakten kastrerades och den andra har Reinfeldt och Persson satte in en kniptångsmanöver mot militären – och Kristersson såg förnöjt på.

Morgonposten återger inte bara det politikern säger här och nu. Vi går tillbaka och sätter in ord och och handlingar i ett sammanhang. Vad sade och gjorde makthavarna i går? Och i förgår.

Vill du hjälpa oss att utvidga vår bevakning?

Då ska du självklart prenumerera.

Vattenfall skriver i ett pressmeddelande på sin hemsida att man nu planerar bygga ny vattenkraft. Det är den första nybyggnationen på tolv år och avser fyra platser i Sverige där det redan finns vattenkraft. Tidigast kommer man sätta ett av nybyggena i kommersiell drift 2026, övriga efter 2030. Från Vattenfalls sida är man mer orolig för utdragna tillståndsprocesser, än protester från miljöorganisationer och liknande. Från regeringen välkomnar man projektet, men säger sig också värna miljön.

Totalt kommer man tillföra elnätet 720 megawatt, vilket man jämför med sin största vattenkraftstation Harsprånget som ger 818.

Byggstarten är planerad till 2026 och fortsätter in på 2030-talet, förstudier har redan påbörjats. Kostnaderna ligger i miljardklassen, men beskrivs inte mer i detalj. Man skriver att satsningen behövs för att möta efterfrågan på fossilfri el, som krävs för att uppnå klimatmålen. Vattenfall står för 40 procent av Sveriges energiproduktion.

Man säger att vattenkraftmagasinen är Sveriges ”gröna batterier” och att ny flexibilitet och reglerförmåga möjliggör en stör andel vind- och solkraft i elsystemet. Man vill med vattenkraften balansera elsystemet och möta efterfrågan som elektrifieringen skapar.

De fyra platser det handlar om är dels Juktans kraftstation i Västerbotten, där en förstudie om återställning pågår. Där tror man på kommersiell drift 2031 och en potential på 380 megawatt.

Porjus kraftstation i Norrbotten är också aktuell, 80 megawatt kan man uppnå och kommersiell drift innan 2031.

Även Harsprångets kraftstation i Norrbotten är aktuellt, då handlar det om att förnya och återta ett aggregat, 110 megawatt och kommersiell drift kan påbörjas redan 2026.

Det fjärde planerade är Messaure kraftstation, även det i Norrbotten, med kommersiell drift först 2032, och med 150 megawatt.

Beskedet har mottagits väl av miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari. Till DN säger hon att det politiska stödet finns, vilket det är viktigt att vara tydlig med. Hon säger också att ”vi behöver bygga ut all fossilfri energiproduktion i den utsträckning som vi kan”. Vattenfalls planer är ett bra exempel på det, säger hon.

Hon lovar också att ”Sverige fortsatt kommer att ta hänsyn till våra starka miljölagar och att vi gör balanserade avvägningar – naturmiljö kontra utbyggnaden av vår energiproduktion.”

Vd för Vattenfall Vattenkraft är Johan Dasht. På frågan från SR om han är orolig för att det ska bli protester mot byggena svarar han att han är mer oroad för att tillståndsprocesserna tar lång tid. Det är en utmaning som Vattenfall och andra har framför sig, menar han.

Det varnar Vattenfall för i ett pressmeddelande.

Hälften av företagets kunder har i dag ett avtal med rörligt pris och drabbas därför direkt i slutet av varje månad om det varit en tid av stigande elpriser.

Vintern fortsätter i januari, februari och mars. Uppmaningen är därför att betala så mycket man har möjlighet till för det kommer fler elräkningar som ska betalas, säger William Fredriksson på Vattenfall kundservice i pressmeddelandet.

De som hoppats på att kunna skjuta upp decemberfakturan påminns alltså om att de kommande månaderna kan innebära en lika hög kostnad som den för december.

För att klara av trycket från kunder som har problem med betalningen har Vattenfall ökat bemanningen i sin kundtjänst, och man kommer att kunna erbjuda anstånd med eller delbetalningar av decemberfakturan – men uppmaningen kommer hela tiden att vara att betala fakturan – eftersom det kommer fler ”decemberfakturor”; åtminstone de tre närmaste månaderna.