I veckans sportskvaller följer vi upp historien om Quincey Promes. Även turerna kring Zlatanstatyn går vidare. Dessutom tippar vi de svenska klubblagens matcher i Europakvalet.

Promes dömd till fängelse

För några veckor sedan berättade vi om Quincey Promes, holländaren med bakgrund i CSKA Moskva och Nederländernas landslag. Han har nu dömts till 18 månaders fängelse efter att ha knivhuggit sin kusin på en fest. Han ska också betala 80 000 kronor i skadestånd, skriver Expressen.

Han hade kunnat få sex månader kortare straff, om han bemödat sig om att dyka upp i rätten. Hur det går med utredningen om kokainsmuggling återstår att se.

Zlatanstatyn kommer stå i Malmö

Sagan om statyn går vidare. Den kommer att stå i Malmö, meddelar kommunen. Var är dock inte klarlagt, en utredning om det kan ta flera år. Vad som krävs är dock att den ska vara tillgänglig för Malmöborna, men samtidigt vara säker.

Alltså, de Malmöbor som mot förmodan fortfarande tycker att Zlatan är en symbol för staden ska kunna gå och tittar på statyn. Men, de som inte gillar honom och som kan tänka sig att vandalisera den, ska inte kunna göra det. Var statyn till slut hamnar är alltså i skrivande stund oklart.

Carl Starfelt och Jacynta Galabadaarachchi är ett par

Starfelt spelar i Celtic, laget som vann ligan, cupen och ligacupen nu i vår. Galabadaarachchi spelar i klubbens damlag, som tävlar i den skotska damligan. Hon var med och vann den skotska damcupen i våras.

Nu är de ett par, ett riktigt Celtic-par. Efter att rykten florerat ett tag lade Galabadaarachchi upp en bild på sig och Starfelt under en semesterresa till Sardinien.

Problemen med ny arena i Värnamo

IFK Värnamo tog sig sensationellt till Allsvenskan i fjol, för första gången i klubbens historia. Men, Finnvedsvallen håller inte måttet, och det har länge funnits konkreta planer på att bygga en ny, modern arena. Något vi rapporterat om tidigare.

Men på grund av det ekonomiska läget kan det bli tal om att skjuta på bygget, som väntas kosta minst 250 miljoner kronor. Inte så populärt i staden, där fotbollslaget är det man är allra mest stolta över.

Eftersom Johan Hilding (C) bytte sida i omröstningen, blev det ett ja för att skjuta upp bygget. Det fick konsekvenser för honom personligen, i form av hat och hot. Fans har sjungit sånger om honom under matchen mot Malmö FF. Hans fru har också fått otäcka meddelanden.

Han avstod den slutgiltiga budgetomröstningen 21 juni. Där beslutades det att den nya arenan ska stå klar till säsongen 2025.

Brynäs höll årsmöte

Men då blev det förvirrat, skriver Aftonbladet. Anledningen är att Conny Jonsson tackade för förtroendet att bli ordförande. Detta trots att det inte röstats om det. SD-politikern Camilla Westman var nämligen också nominerad till ordförandeposten.

Brynäs kommer som bekant för första gången på 50 år spela i landets näst högsta division för hockey. Engagemanget för klubben lär inte minska direkt, då man nu siktar på att gå upp i SHL igen.

Enligt mötesordförande Raimo Pärssinen hade ingen motkandidat nominerats under mötet. Men för ordningens skull lät han ändå en omröstning ske. 401 röstade för Jonsson, 32 för Westman.

Svenskarnas motstånd i Europakvalet

Nu har lottningen skett. De svenska lagen ska kvala till Europacuperna i sommar, här presenteras lottningen och undertecknad tippar resultaten.

Hammarby – Twente. Bajen inleder borta. Inte världen värsta motstånd, men man måste göra en bra prestation. Twente kom femma i Eredivisie och är som alla klubbar där anfallsglada. Jag tippar att Bajen inte tar sig vidare, främst på grund av att man ser sämre ut i år än man gjorde när det begav sig sist.

BK Häcken – The New Saints. Wales liga håller inte speciellt hög klass. Laget är visserligen mästare, precis som Häcken, men det ska inte vara någon match för svenskarna. Häcken enkelt vidare.

Djurgården – FC Lucern. En knepig match för stockholmarna, som visserligen får avsluta på bortaplan. Laget kom fyra i den schweiziska ligan, som är bättre än Allsvenskan. Djurgården har dock färsk rutin från ECL-gruppspelet och slutspelet. Djurgården går vidare.

Kalmar FF – FC Pyunik/JK Narva Trans. Oavsett om det blir armenierna eller esterna är Kalmar favoriter. Båda dessa ligor är sämre än Allsvenskan, men samtidigt var det länge sedan Kalmar spelade i Europa, dit man gick tack vare att Häcken vann svenska cupen. Kalmar går vidare, men man behöver göra en riktigt bra prestation.

Nu måste matutgifterna hållas nere. Kunderna jagar extrapriser och svinnet i butikerna minskar. Då blir det mindre mat över till dem på samhällets botten.

– För oss har det blivit tydligt. Det är sedan sommaren som vi har märkt av det, och det har blivit ytterligare sämre, säger Dan Lindau, föreståndare på LP Hela människan i Värnamo.

De delar ut 30 matkassar till behövande på torsdagar. Förut fick de så mycket mat till skänks från Willys, Hemköp och Ica Kvantum att de kunde dela ut dem två gånger i veckan – tisdagar och torsdagar. Dessutom har bageriet som brukade skänka bröd gått i konkurs.

Butikernas kunder vill plötsligt ha maten som håller på att bli för gammal. Det som förut inte gick att sälja ens med extrapriser har blivit attraktivt i takt med prishöjningarna.

– Nu har det blivit lite speciellt med tanke på allt det som händer i omvärlden. Det blir lite färre kassar och vi delar bara ut en gång i veckan, för att folk köper mer rödprisvaror.

Är trenden tydlig?

– Ja, och så är det kanske en omställning där affären drar ner inköpen för att möta upp en mindre efterfrågan. Det vet inte jag, men de har sagt att intresset kring de röda lapparna har ökat. Det är den informationen vi har fått, förklarar Dan Lindau.

Morgonposten träffade honom i Frälsningsarméns före detta lokal på Pilgatan. När Frälsningsarmén retirerade ut ur Värnamo för sex år sedan flyttade LP Hela människan in med sin vuxenverksamhet. Lindau kan ge en intervju, men han kan inte längre ge en matkasse till alla som behöver.

Får behövande vända i dörren nu när ni inte kan hjälpa lika många?

– Ja, ja, det är ju så.

Hur påverkar detta verksamheten, och de behövande som inte får sin matkasse?

– Det är klart att det påverkar negativt, att vi inte har så mycket att dela ut. Det är klart att det inte bara är detta. Alla bor någonstans, och alla har elräkningar. Har man inte löst att man får hjälp med det också, då hamnar man snabbt i problem.

Hur känns det?

– Vi kan ju inte göra något. Vi står mittemellan där. Har vi inget att dela ut så har vi inget. Det är så enkelt. Vi har styrt om lite så att vi lagar mat, och gör enkel lunch på tisdagar och torsdagar. Vi vill gärna utöka det ännu mer för att kompensera bortfallet i matkasseutdelningen, för då vet vi att de äter.

Gästerna

LP Hela människan är en ekumenisk förening som finns på över 60 platser i Sverige. I Värnamo samlar de alla stadens kyrkor, både frikyrkor och Svenska kyrkan. Den uppslutningen finns inte någon annanstans i landet, menar Dan Lindau.

De driver härbärge i samarbete med kommunen, och de har en hel del annan hjälpverksamhet för vuxna och barn. I deras kafé kan man köpa en kopp kaffe och en smörgås för tio kronor alla vardagar i veckan. Den som hinner dit till halv nio får sig också en morgonandakt till livs.

Kaféet är inhyst i den gamla gudstjänstlokalen. Morgonposten kom dit först klockan tio och missade andakten, och så dags satt där fyra gäster och samtalade stillsamt runt ett bord. Till synes kände de varandra, och till synes hade de ingen arbetsgivare som väntade på dem.

De fyra var kafégäster, men LP Hela människan kallar alla som får hjälp för gäster.

Vilka grupper, eller gäster, är det som söker hjälp, och får matkassar och lagad mat?

– Det är de som har barn, som får problem. Och psykiskt svaga, eller vilket begrepp man ska använda. Sådana som har lite svårare att hantera sitt liv över huvud taget. Sedan är det naturligtvis de som har problem med droger och alkohol. Ensamstående med barn, det är väl de som ... Ja, socialt utsatta, helt enkelt.

Hemlösa?

– Det är en speciell kategori. Vi har haft några som bott ute i skogen, som kommer lite nu och då. Jag vet inte hur de lever och hur de löser det, men tydligen löser de det på något sätt. Jag vet någon av dem som fått en bostad, så de bor någonstans. Då är det löst och då är de inte hemlösa. Det är ett svårt begrepp. Eftersom vi har ett natthärbärge så ser vi det.

Nyanlända?

– Ja, vi har ju några nyanlända ... eller som har varit här i två–tre år. Det har vi flera stycken.

Pensionärer?

– Nej, det har vi inte haft så mycket, men däremot kommer de till kaféet. Ensamma människor, kan man säga, som egentligen inte har några missbruksproblem, utan andra sociala svårigheter. En del är ensamma och har inga släktingar i närheten. När det gäller maten vet jag att det finns många som inte har det så gott ställt. Och vi tänker att det som händer just nu, med ökande priser, kommer att göra att den gruppen kommer hit mer ...

Dan Lindau stannar upp och väger sedan sina ord.

– Men det är fortfarande, vad ska man säga ... Det är inget man vill skylta med, att man har problem. Många tror jag förnekar det in i det längsta. Man vill inte visa.

Matakuten i Gävle

Janne Kraft är verksamhetsansvarig på Matakuten i Gävle, en ideell förening som bara arbetar med att tillhandahålla mat till behövande. De arbetar med helt andra volymer och delar ut 550 matkassar i veckan. Han ser också att bidragens storlek minskar.

– Det kan jag bara bekräfta. Jag frågar butikerna, eftersom vi märker att vi får minskade gåvor. De står inför ökade priser och andra kostnader och måste hitta nya lösningar. Kunderna frågar efter röda priser och det ena ger det andra.

De måste hitta fler givare för att täcka upp för bortfallet. Senast förra veckan tecknade han avtal med en ny givare, och han har två till på väg in.

– Det ställer stora krav på min organisation. Vi måste åka runt och hämta hos fler för att komma upp till samma mängd mat, förklarar han.

Och vilka står i köerna?

– Det är allt från arbetslösa, långtidssjukskrivna och utförsäkrade till ensamstående föräldrar, både män och kvinnor. Fattigpensionärer. Det är alla. Och min känsla är att det till vintern kommer att komma människor som har haft lite högre inkomster. För det är många som kommer att drabbas av det vi har framför oss.

Han berättar att de har många från Ukraina som kommer för att få matkassar. Dessutom gör de punktinsatser där de kör ut mat till stödboenden för ukrainare som nyligen slussats ut från Migrationsverkets boenden.

Kan ni hjälpa alla ni vill hjälpa?

– Nej, och nu är vi tvungna att neka fler i slutet av dagen. Antalet kassar som går ut har ökat, men samtidigt ökar antalet vi nekar för att maten tar slut. Det är sanningen. Det är där vi är i dag.

Det snackas i den lilla staden

Tillbaka till Dan Lindau i Värnamo, där det handlar om mindre volymer än i Gävle. LP Hela människan gör vad de kan, men samtidigt ska resurserna räcka till övrig verksamhet. Staden är också mer välmående än Gävle, med en arbetslöshet på 5,8 procent jämfört med gästrikestadens 10,4 procent.

Lindau berörde tidigare skammen som det innebär att behöva be om en matkasse – att man inte vill skylta med att man har problem.

Märker ni att det svårt för många att be om hjälp?

– Ja, det är en väldig ... Jag ska inte säga stolthet, men du förstår vad jag menar. Man vill inte beblanda sig med dem som är lägst i rang i näringskedjan. Man hamnar i samma grupp. Då måste man ju verkligen ha riktiga problem. Kan man överleva utan, så väljer man nog det i det längsta.

Han konstaterar att det är en liten stad. Själv är han några år över 60 och har bara bott i Värnamo i fyra år. Trots att hans eget sociala nätverk är ganska litet kan han märka av strömningarna, och förstå vad det innebär att behöva söka hjälp.

– De vet ju vilket fack de är inplacerade i, och känner av mer. Då känns det mer när man ska byta neråt. Det är alltid svårt för människor. Gå uppåt klarar de flesta, men att gå ner ett trappsteg är inte lika lätt. Att hamna i fel sammanhang och att det börjar snackas – alltså snacket ... När jag bodde mitt i stan i Uppsala träffade jag aldrig någon jag kände när jag gick ut på stan. Ändå kände jag jättemycket folk.

– Här är det precis tvärtom. Här känner man alla, tror man i varje fall. "Där är han, som hänger ihop med den, och de tillhör den familjen eller det umgänget". Man kan placera in — och det kan man inte i en storstad.

Och folk vill ha koll, tror du inte det?

– Det finns ett intresse för det, därför att det går att ha den kollen. Det går inte i en storstad.

Jag ville fråga om det är någon skillnad på hjälpverksamhet i en mindre stad jämfört med i större städer, och detta handlar ju om det.

– Det finns ett större motstånd mot att synas tillsammans här. Verksamheten i sig, vad man gör, är väldigt liknande. Hur det uppfattas för en själv, tror jag är lättare i en storstad. Om jag tillfälligt hamnar i ekonomiska problem och går och ber om en matkasse – det är nog inga större problem i en storstad. Här är risken större att någon ser mig, och då blir det snack. Då spekuleras det i vad som har hänt.

– Det kan vara en skillnad för gästernas skull, men inte för själva verksamheten.

Igenkännande medkänsla

Dan Lindau visar matförrådet i källaren. De två kylarna och den ensamma frysen är nästan tomma eftersom matkassarna delats ut dagen innan. Gästerna lämnade in varsin kasse med sitt namn på och personalen fyllde dem med mat. Individuellt anpassadde för varje person.

– Det är ganska komplicerat. Det sitter i huvudet på dem, för de känner ju folket. Den ska inte ha kött, och den tycker inte om det. Vi känner de flesta och om det är någon ny kan man fråga om den är glutenkänslig eller något annat. Muslimer vet man ju att de inte gillar fläskkött. Är det en familj med många barn så får de lite extra, och ensamstående får lite mindre. Så gör vi, förklarar Lindau.

Inför vintern, med troligtvis höga matpriser, höga elpriser och allt möjligt. Ser ni en vinter med arbete upp över öronen?

– Jag har svårt att tänka mig att det inte blir så. Sedan vet jag generellt att människan är väldigt uppfinningsrik och kreativ, och hittar lösningar. Det kommer inte att gå så snabbt, men det räcker med några månader där vi inte får bukt med elpriserna. Då är många borta, som har satt sig i en situation de inte kan ta sig ur. Då uppstår ett jätteproblem. Till en början löser man det med sparade pengar, eller man skiter i vissa räkningar. Men sedan kommer man till nästa fas där pressen kommer, där man måste göra nånting.

Han berättar sedan om en middag de ska ha samma kväll, där donatorer betalat allt i förväg. Gästerna bjuds på tre rätter för 40 kronor, där hela priset går ned i föreningens kassa.

Når ni utanför församlingarna, med donationerna?

– Ja, det är absolut så. De här pengarna kommer från ett kafégäng som brukar träffas. Det är pensionärer som har det gott ställt. Folk är beredda att ge om de ser att det går till saker som är produktiva. Om det fyller ett behov som de skulle vara tacksamma för om de själva befann sig där.

– Vem som helst kan drabbas. Ett sprucket äktenskap, ett förlorat jobb. Inga vänner, eller nånting. Det kan gå ganska fort ner. Många tror inte det, men det är faktiskt så. Om man kan se sig själv där, och kanske har haft en bror eller syster som har varit där, då är man också mer benägen att öppna plånboken.

Klockan var strax efter elva när Dan Lindau var tvungen att rusa iväg på ett annat ärende. Så dags satt de fyra kafégästerna kvar runt sitt bord. Vid ett annat bord satt två nytillkomna gäster och avnjöt stans billigaste fika.

IFK Värnamo tog steget upp till Allsvenskan i fjol. För första gången i föreningens 109-åriga historia ska man spela i den högsta divisionen. Hemmaarenan Finnvedsvallen är av det gamla slaget, byggd 1935 och med löparbanor runt planen. 2022 får man söka om dispens för att få använda den för allsvenskt spel, men planerna på en ny arena är redan satta i verket.

Sedan 2006 då Borås arena stod klar har det varit en fullkomlig boom för arenabyggen landet över. I många fall har dessa byggen inte motsvarat de ekonomiska förväntningarna, utan blivit en belastning för klubbar och kommuner. Här gör vi en översikt över ett antal uppmärksammade arenaprojekt, och hur utfallet blev. Kommer Värnamos nya arena bryta mönstret och leverera det som kommuntopparna utlovar? Eller blir det ännu ett sänke som skattebetalarna måste rädda upp?

Den nya arenan ska byggas 2023–24 och beräknas kosta 210 miljoner kronor. Det finns inga garantier att klubben lyckas hålla sig kvar i Allsvenskan under kommande år, men tidplanen är lagd enligt den dispens man fått för Finnvedsvallen som gäller kommande tre säsonger. 24 februari fattas det slutgiltiga beslutet i Värnamo kommunfullmäktige.

Friends arena: störst, värst och dyrast

Det finns få nya arenor som inte mötts av kritik. Men den kanske mest skandalomsusade är Nationalarenan i Solna, känd under sponsornamnet Friends arena. Nationalarenan stod klar 2012 och kostade 2,8 miljarder kronor, en miljard mer än ursprungligen beräknat då man behövde göra extra markarbeten. Solnas tidigare kommundirektör Sune Reinhold fälldes för mutbrott, kopplat till hur arenan kom till. Swedbank ville inte kopplas samman med arenan efter detta, och efterskänkte sin namnsponsring till stiftelsen Friends.

Totalt gjorde arenan en förlust på 994 miljoner åren 2013 till 2016. Inte heller fick man uppleva den utlovade evenemangshysterin, få människor tog tåget upp från Hamburg för att besöka arenan. Man har aldrig varit nära den mängd evenemang som behövs årligen för att kunna få ekonomin att gå runt.

Man blev inte heller en del av EM 2020 (spelades 2021) utan Parken i Köpenhamn tog platsen, trots att den inte uppfyllde kraven som satts för mästerskapet. I grunden handlade detta om politik, det danska fotbollsförbundet hade bättre relation till rätt personer inom Uefa.

Kan en ny arena i Värnamo stå sig ekonomiskt?

Nu är ju de flesta arenor betydligt mindre och billigare än skräckexemplet Friends arena. Men byggen i mindre kommuner kan vara nog så kostsamma för skattebetalarna. I Småland finns det två klubbar som byggt nya arenor de senaste tio åren, Östers IF från Växjö och Kalmar FF. Båda är bra jämförelser med Värnamo, om än med ungefär det dubbla invånarantalet i respektive kommun.

Östers IF var konkurrent till Värnamo i Superettan i fjol och slutade på en femteplats 2021. Visma arena, tidigare Myresjöhus arena, stod klar 2012 och har en kapacitet på 12 000 åskådare. Den fick som på beställning Växjö kommuns byggnadspris året efter.

2016 var man nere en vända i Division 1, motsvarande tredjedivisionen. Någon sportslig succé med hjälp av den nya arenan har det alltså inte blivit tal om. Publiksnittet 2021 landade på blygsamma 2375, efter att restriktionerna lättats helt i september. Knappt 20 procent av arenans kapacitet alltså.

Kalmar FF är en annan Smålandsklubb som efter guldet 2008 fick blodad tand och ersatte den klassiska Fredriksskans med den moderna Guldfågeln arena. Men rent ekonomiskt flög aldrig Guldfågeln, arenan har varit en black om foten på föreningen och kommunen har fått rädda upp situationen med skattebetalarna som hjälp. Arenan invigdes 2011 och kostade 250 miljoner. Kommunen tog över ägandet helt 2017, tidigare var man borgenär åt klubben. Kalmar FF:s egna kapital minskade med runt fem miljoner årligen på grund av arenan. Kommunen kände sig därför nödgad att ta över arenan helt för att inte riskera klubbens existens.

Publikkapaciteten är 12 182 och man hade 5406 personer i publiksnittet 2021, räknat på alla matcher utan restriktioner efter september. Ungefär halvfullt alltså, men man kan i alla fall glädja sig åt att arenans utsida kan skifta färg.

Brommapojkarna, hemmahörandes på Grimsta IP i Vällingby utanför Stockholm, byggde en ny läktare för 57 miljoner. Arenan är nu godkänd för spel i Superettan och Allsvenskan och tar 5000 åskådare. Det finns också möjlighet att utöka kapaciteten med temporära extraläktare. Hade BP:s modell varit ett alternativ för Värnamo, i stället för en helt ny arena?

Man ska ha i åtanke att BP knappt har någon egen publik utan räknar med att publik från gästande lag fyller arenan, detta gäller främst när de spelar i Allsvenskan. För kommunen hade det varit ekonomiskt mer motiverat att låta BP spela på Tele2 arena i Johanneshov. I Superettan 2019 hade man ynka 534 personer per match i publiksnitt.

Helsingborgs IF är en annan förening som låtit renovera upp sin gamla arena, i stället för att bygga en helt ny. Detta har man dock gjort trots åratal av ekonomiska problem för föreningen, där kommunen fått gå in med pengar för att undvika att stadens lag skulle gå i konkurs. Men kommunen ansåg ändå att det var värt att lägga 290 miljoner på en renovering. 2018 gick man 13 miljoner i förlust och hemvändande stjärnan Andreas Granqvist spelade utan ersättning under hösten. 2020 var man nära konkurs men räddades av statligt och kommunalt stöd under pandemin, säsongen spelades utan publik.

För att bygga en ny arena krävs det att klubben har en sportslig vision. I Värnamos fall är det att etablera sig i Allsvenskan. Men även lag som redan varit etablerade i landets högsta serie sedan länge kan få stora sportsliga motgångar.

Gefle IF är en sådan klubb, som nu är en stabil klubb i Division 1. Klubbens nya arena Gavlevallen stod klar 2015, året efter ramlade man ur Allsvenskan. 2018 åkte man ur Superettan. Gavlevallen kostade 140 miljoner att bygga och ägs av Gävle kommuns fastighetsbolag Gavlefastigheter AB. Någon sportslig effekt kan man alltså inte säga att arenainvesteringen gav.

Värnamo kan ändå?

I Värnamo kommun bor det 34 601 personer vilket kan jämföras med 95 671 i Växjö kommun och Kalmar kommuns 71 255. En betydligt mindre mängd skattebetalare ska stå som säkerhet för den nya arenan. Men kommunledningen verkar gå på rosa moln efter klubbens avancemang till Allsvenskan.

Biträdande kommundirektör Kjell Fransson har gjort en utredning och kommit fram till att det ekonomiskt mest hållbara är om kommunen bygger, äger och sköter driften av arenan. Föreningarna betalar hyra för att använda arenan, alla andra kostnader tar kommunen. En del av finansieringen är genom aktieutdelning från Värnamo Stadshus AB.

En upprustning av Finnvedsvallen för att klara allsvenskt spel kostar 12 miljoner och är ett krav för att få dispens. Men den långsiktiga planen är ny arena. Utan dispens hade man förmodligen varit tvungen att spela hemmamatcherna 2022 i Växjö.

Ordföranden i tekniska utskottet, Gottlieb Granberg, säger att kommunen inte är fattig men att det kan bli svåra ekonomiska prioriteringar i och med den påtänkta arenans kostnad på 200 miljoner.

Vi ringde upp Jesper du Rietz, chef på tekniska förvaltningen på Värnamo kommun, för att få lite mer klarhet i arenaprojektet.

Vilken kapacitet får nya arenan?

Den är inspirerad av Falkenbergs arena, Falcon alkoholfri arena, som är en konceptarena. 5500 är deras kapacitet, och som kan växa med 1500 vid utbyggnad på en kortsida. Vår kommer bli något mindre, 4500 cirka, och den kan byggas ut med 1500 personer.

Finnvedsvallen har 1000 sittplatser under tak. Men kravet från SvFF 3000 under tak och det kommer den nya arenan ha.

Var det otänkbart att bygga ut eller bygga om Finnvedsvallen?

Tomten för liten för att bygga ut eller bygga om. Det är ett bostadsområde bredvid, och Lagan. En väldigt begränsad yta.

Hur har ni tänkt på ifall ni inte blir kvar i Allsvenskan, blir investeringen värd i alla fall?

Elitidrott är risky business, det går inte garantera vilken division man kommer spela i. Finns ingen kalkyl för vilken serie man är i, kommunen gör en satsning som anses vara förnuftigt, oavsett om man åker ur Allsvenskan. Det finns med i beräkningen att man kanske spelar i en lägre division.

Gör man övervägningar för om arenaprojektet ställs mot andra kommunala satsningar?

Det finns med i bedömning när kommunen gör investeringar, olika satsningar kan ställas mot varandra. Som tjänsteman i kommunen gör jag själv inga politiska värderingar. Men det är en politisk fråga, som finns med i politikernas bedömningar.

Alla partier har ställt sig bakom att Ljussevekaområdet är området som ska utredas för arenabygge. Endast Jan Cherek (SD) och övriga från partiet avstod från att rösta. Anledningen är att man tycker att beslutet är förhastat då tekniska förvaltningen ännu inte genomfört en geoteknisk analys av området, som är Värnamos enda vattentäkt.

SD förespråkar istället att bygga mitt emot Mossleplatån och vill även se en ny hockeyrink och simhall, ett helt nytt arenaområde.