38-årige syriern Raki Alayoub åtalades då han fört bort sin dotter från ett familjehem i Halland. Hon och en till syster är nu med mamman i hemlandet Syrien. Alayoub och ytterligare fyra personer döms nu i Hallands tingsrätt. Men han och en medbrottsling kan inte utvisas till Syrien, då läget i vissa provinser anses osäkert.

Alayoub själv döms för grov egenmäktighet med barn till 1,5 års fängelse. Ahmad Aldarwish döms till 1 år och 4 månaders fängelse.  Mohamad Alsouki, Khalid Hamidi döms till villkorlig dom för medhjälp till grov egenmäktighet med barn. Ishak Hatem döms till villkorlig dom för grov egenmäktighet med barn.

Flickan tilldöms också skadestånd på totalt 130 000 kronor från pappan och de övriga fyra männen. Åklagaren yrkade på ett högre straff, 2,5 års fängelse för två av männen och nio till 18 månader för de övriga tre, skriver SVT Nyheter. Han yrkade även på utvisning i två fall, vilket tingsrätten avslog.

Ingen utvisas

I fallen med Alayoub och Aldarwish avslås begäran om utvisning. Samtliga är syriska medborgare, den enda som också har svenskt medborgarskap är Alsouki. Alayoub har varken familj, sysselsättning eller bostad i Sverige, som han kom till 2015.

Tingsrätten, med rådmannen Åsa Nordlander och nämndemännen Patricio Fuentes Orellana, Jan Gottfriedson och Barbro Odelberg, gick på Migrationsverkets linje där provinsen Idlib sägs vara för farlig för att kunna utvisa någon till. Man menar att det heller inte snart kan ske en förbättring i provinsen, då Alayoub troligen blir villkorligt frigiven om fyra månader (häktningstiden räknas in i straffet).

Vad gäller Aldarwish så bedöms han fortfarande ha flyktingstatus. Han kan inte utvisas då brottet inte är synnerligen grovt eller att han skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning om han får stanna. Han bedömdes också ha svag anknytning till Sverige.

Det beskrivs också hur läget i delar av Syrien bedöms som säkert. Och att Aldarwish inte har någon hotbild mot sig av syriska myndigheter. Inte heller är IS-terroristerna kvar i hemstaden Raqa, som han flytt från. Men läget där är sådant att civila kan råka illa ut bara av att vistas där. Därför bedöms han inte kunna utvisas.

Bakgrund

I augusti 2022 omhändertogs två systrar av socialtjänsten. Den äldre syster, 14 år gammal, hade tidigare anmält till sin skolkurator i Älmhult att hon blivit slagen av pappa Raki, och var rädd för att giftas bort. Hon tog senare tillbaka påståendena, och menade att blåmärken och liknande var ditsminkade.

Förvaltningsrätten gick dock på hennes första vittnesmål, och trodde även att det fanns en risk att den yngre systern skulle bli utsatt, skriver Expressen. De placerades på olika HVB-hem. Båda systrarna försvann från sina HVB-hem i oktober.

Senare meddelade mamman till Expressen att hon och barnen uppehöll sig i Syrien. ”Jag kommer aldrig att återvända till Sverige – hellre leva i krig i Syrien än i Sverige” sade hon till tidningen.

Åtalet gällde bara försvinnandet av den yngre systern. Pappa Raki och de andra männen häktades vid hennes försvinnande. I bevismaterialet finns en bild på honom och den yngsta dottern i en bil, samma dag som försvinnandet. Han körde sedan familjen genom Europa ned till Grekland, innan han åkte hem igen.

Mamman har sagt att familjen fick uppehållstillstånd i Sverige 2016, men att hon rivit sönder det och stoppat i sonens blöja och dumpat i Tyskland, på vägen mot Syrien.

En kvinna som misstänktes, men aldrig åtalades, var drivande i den stora desinformationskampanjen mot Socialtjänsten förra året. Det spreds rykten om att barn rövas bort utan grund av svenska myndigheter.

Beslutet kan påverka 140 medborgare i Israel med palestinsk bakgrund, och 211 palestinier från östra Jerusalem med israeliskt uppehållstillstånd som för närvarande hålls i fängelse, enligt den israeliska rättighetsgruppen Hamoked.

Ahmad Tibi, ledare för oppositionspartiet Ta’al som värnar rättigheterna för Israels arabiska minoritet, säger att lagen är rasistisk då den inte gäller judar som dömts för terrorism. ”Om en jude begår samma brott eller ett allvarligare brott, så tänker de inte ens på att återkalla hans medborgarskap.”

2022 beslutade Israels högsta domstol att staten kan återkalla medborgarskapet för personer som dömts för handlingar som utgör ett ”lojalitetsbrott”, inklusive terrorism, spionage och förräderi.

Sedan fortsatte han till en annan kyrka, fem minuters promenad bort. Där attackerade Kanza kyrkans vaktmästare Diego Valencias som flydde ut på ett torg, där han fick ytterligare hugg med macheten innan han avled. Kanza gjorde stort motstånd när han greps – polisen uppfattar honom som obalanserad, och han tros ha agerat ensam.

https://twitter.com/AUGC_Comunica/status/1618346506565857282

Tidigt i morse gjordes en husrannsakan i hans lägenhet; det är ännu oklart vad som hittades där. Det är inte uteslutet att Kanza under de senaste månaderna indoktrinerats via grupper på internet.

# More images available in the Full Article

Juanma Moreno, Andalusiens president, sa i en tv-intervju att Kanzas verkar ha genomgått en radikaliseringsprocess i väntan på utvisningen, och att fanatism lett till ett religiöst motiv för attackerna.

https://twitter.com/EFEnoticias/status/1618408557598371841

Många som ska utvisas finns kvar i Sverige. Det gäller dem som fått ett utvisningsbeslut av Migrationsverket och dem som begått brott.

Det är personer som inte frivilligt accepterar sina utvisningar.

För ett år sedan fanns det drygt 18 000 utvisningsärenden hos polisen där Migrationsverket nekat uppehållstillstånd. Drygt 10 000 av dessa var efterlysta.

Det förs ingen bra statistik på hur många utvisningsdömda brottslingar som håller sig kvar i landet. Fall där någon inte utvisats kan vara pågående eller avskrivna och den som ska utvisas kan sitta i förvar eller vara ute på gatan.

I ett Sveriges Radio-reportage från 2020 bedömde polisen att omkring 600 brottslingar undgått utvisning sedan 2012. De utgjorde 10–15 procent av dem som dömts till utvisning.

Svårt att utvisa

Gränspolisen har svårt att verkställa utvisningar. En utvisningsdömd som kommer ut från fängelset kan bara låsas in igen om det finns utsikter att utvisa denne. Ett problem är att det inte går att utvisa till vissa länder. Då kan polisen bara se på när den frigivne fången promenerar tillbaka ut i samhället.

Exempel på länder som det är näst intill omöjliga att utvisa till: Afghanistan, Iran, Syrien, Somalia och Sudan. Här handlar det om humanitära skäl. De utvisade riskerar att utsättas för, dödsstraff, tortyr och förföljelse.

Andra exempel är Etiopien, Eritrea, Palestina, Irak och Libanon.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard fick frågan av SVT hur man kan utvisa fler dömda brottslingar, och svarade att diplomati kan vara ett sätt. Hon tog som exempel att bistånd inte ska vara ovillkorat utan kan vilkoras med att landet ska ta emot brottsdömda medborgare.

Utvisning på grund av brott

Den 1 augusti förstärktes möjligheten för domstolar att utvisa utländska medborgare som begått brott. Sex månaders fängelse ska räcka. Förut var det ett år.

Även på andra punkter luckrades hindren mot utvisning upp. Förbudet i vissa fall mot att utvisa den som kom till Sverige som ung togs bort. Kravet på att synnerliga skäl ska krävas för att utvisa den som varit länge i landet togs bort. Högre krav på etablering i det svenska samhället ska ställas för att den brottsdömde ska slippa utvisning.

Dessutom är utvisning inte längre ett skäl till att dra av tid på straffet. Återreseförbuden skärptes också och blev längre.

Hyra fängelseplatser utomlands

Under valåret 2022 tyckte både Sverigedemokraterna och Moderaterna att Sverige skulle hyra fängelseplatser utomlands för fångar som också dömts till utvisning.

Johan Forsell, dåvarande rättspolitisk talesperson för Moderaterna och nuvarande biståndsminister, tyckte att Sverige skulle hyra fängelseplatser i Kosovo enligt dansk modell. Jimmie Åkesson tyckte att fängelser i Baltikum lät som en bra lösning.

En halv miljon haitier bor för närvarande i Dominikanska republiken; många av dem arbetar i jordbruk samt inom bygg- och tjänstesektorn. Även om den dominikanska ekonomin fortfarande är beroende av haitisk arbetskraft, så finns det en långvarig rädsla för haitisering av samhället, säger den amerikanske professorn Georges Fouron till Al-Jazīra.

Haiti har upplevt månader av eskalerande gängvåld efter mordet på president Jovenel Moïse 2021. Den politiska processen är förlamad, de flesta statliga institutioner fungerar inte och osäkerhet plågar nästan alla aspekter av det dagliga livet, särskilt i huvudstaden Port-au-Prince.

”Det finns inget sätt [de deporterade] kan överleva i Haiti”, säger Fouron. De som utvisas har inget annat val än att återvända till Dominikanska republiken, med risk för att åter utvisas.

Den förbipasserande 20-åringen såg när den 30-årige afghanen knäböjde på 17-åringen, och skulle till att fortsätta attacken med två slaktknivar. För att omedelbart få slut på attacken kastade sig han över angriparen, skriver Der Nordschleswiger.

De båda polispatruller som kom till platsen möttes av den rasande mannen som flera gånger skrek ”Allahu akbar” och gick till anfall; de tvingades skjuta tre gånger för att få stopp på honom. Enligt uppgift hade han fått avslag på sin asylansökan, och skulle utvisas. Poliserna skadades inte.

Polisen kände till gärningsmannen sedan tidigare, som åtalats flera gånger för sexbrott, brott mot narkotikalagen och flera våldshandlingar. Utredarna antar att han agerade ensam, och polisen misstänker inte att attacken är politiskt eller religiöst motiverad. När mannens lägenhet undersöktes fann man bland annat antidepressiv medicin.

De döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till mellan 4 års och 5 år och 6 månaders fängelse. Två av dem utvisas. Utvisningarna gäller utan tidsbegränsning och som skäl till det hänvisar domstolen till gärningens allvar.

• Ali Luaibi Al-Maliki Hussein, 20 år och irakisk medborgare, döms till 5 år och 6 månaders fängelse. Åklagarens utvisningsyrkande avslås, bland annat för att Hussein var under 15 år när han kom till Sverige.
• Abdiwali Ibrahim Abdullahi, 22 år och somalisk medborgare, döms till 4 år och 6 månaders fängelse. Åklagaren hade inte yrkat på utvisning.
• Ali Kafarnawi, 31 år och syrisk medborgare, döms till fängelse i 4 år och utvisning.
• Hussain Kafarnawi, 22 år och syrisk medborgare, döms till 4 år och 6 månaders fängelse och utvisning.

Utvisningarna gäller utan tidsbegränsning och som skäl till det hänvisar domstolen till gärningens allvar. Chefsåklagaren Per-Erik Rinsell hade yrkat på mellan 8 och 10 års fängelse för samtliga.

Alla dömda är boende i Örebro.

Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för sina brott släpptes de fria 2016, och skulle utvisas till hemlandet Pakistan. De har hela tiden kommit med överklaganden, då en utvisning skulle inkräkta på deras mänskliga rättigheter.

”Som ni vet är fadersgestalten mycket viktig i alla kulturer i världen, att vara en förebild för barnet, att visa vad som är rätt och fel”, sa Khan under utvisningsförhandlingen. Han sa också att han inte borde utvisas till Pakistan eftersom hans son behöver en förebild.

Underlåtenheten att deportera någon i gänget har lett till en utbredd ilska i Rochdale.

”Allmänheten och offren ser att det straffrättsliga systemet sviker dem. Tyvärr förvånar det mig inte att han inte har utvisats”, sa den tidigare Manchester-polisen Maggie Oliver till Daily Mail. Hon slutade sitt jobb i protest mot myndigheternas handlingsförlamning.

De utvisas senare i år.

Efter ett utfall i Nya Zeelands högsta domstol som är prejudicerande kan personer utlämnas till Kina. Man har inget utlämningsavtal med landet och det man hade med Hongkong sades upp 2020. Detta innebär att Nya Zeelands regering måste lita på Kinas försäkringar om att efterfölja lagar om mänskliga rättigheter.

Människorättsorganisationer på önationen är mycket oroade efter domslutet. Problemen i Kinas korrupta rättssystem är väl dokumenterade. Det finns också en diskussion om landets beroendeställning till Kina i handel har påverkat hur man ser på problemen med mänskliga rättigheter.

Geoff McLay, juridikprofessor på Victoriauniversitetet, tror att detta är toppen av ett isberg, vad gäller antalet krav på utlämningar till Kina.

Kims fall har pågått under flera år och varit uppe i olika instanser av det nyzeeländska rättssystemet. Dåvarande justitieministern Amy Adams beslutade om utlämning 2015, vilket avslogs i en överklagandedomstol 2019.