Det har skett ett trendbrott i barnafödandet i Sverige. Under perioden januari till april i år har en minskning skett jämfört med i fjol, i genomsnitt föder en kvinna 1,57 barn. Detta efter att en ökning skett under 2021, som bröt mot den längre trenden av minskat barnafödande sedan 2010.

Det är den lägsta siffran sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samma period 2021 var genomsnittet 1,69 barn per kvinna. Det krävs 2,1 barn i snitt för att upprätthålla befolkningsstorleken.

Enligt Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms universitet, kan minskningen kopplas till massvaccinationerna. De startade våren 2021 och då lyftes restriktionerna och folk återgick i och med det till ett mer normalt liv, menar han.

Andersson uttalade sig också början av juli, då siffror från Stockholm stad visade en 14-procentig minskning i barnafödandet. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

Enligt medier som SVT sker det nu en minskning av barnafödande bland svenska kvinnor. Detta stämmer i sig, men ger en missvisande helhetsbild.

Tittar man på statistiken framgår nämligen ett tydligt mönster, utrikes födda kvinnor föder i genomsnitt fler barn än inrikes födda. Trenden har varit ihållande sedan åtminstone år 2000, oavsett samhällsutveckling och konjunkturer. Även om trenden för utrikes födda alltid följt den för inrikes födda har det alltid var en markant skillnad.

I snitt födde en utrikesfödd kvinna 1,9 barn 2021, jämfört med 1,62 för inrikes födda och 1,64 för riket som helhet.

Sedan år 2000 har också antalet utrikesfödda personer ökat från runt en miljon personer till två miljoner. Vi har alltså fler utrikes födda som föder barn och som har en högre fruktsamhet än inrikes födda.

Orsakerna

Orsaker som pekas ut som förklaring till minskningen är en osäkerhet om den ekonomiska situationen i samhället och även bostadsmarknaden. Detta blir dock en problematisk förklaring då grupper som i högre utsträckning lever på bidrag och har lägre inkomster faktiskt får fler barn.

Då insåg man att det var slut på att sitta hemma och ha familjemys, säger Gunnar Andersson till SVT.

Ett uttalande som sannolikt inte stämmer i vissa stora befolkningsskikt av utrikes födda. Uttalandet ger sken av en enhetlig kultur och beteendemönster bland föderskor, vilket inte stämmer.

Men detta kan också ställas mot den stora debatt som blossade upp i juni, när regeringen föreslog att fasa ut flerbarnstillägget. Anledningen är att utrikesfödda kvinnor skaffar så många barn, vilket man menar är en bromskloss för att få ut dem på arbetsmarknaden.

Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Att svenskar föder färre barn således en sanning med modifikation. Att ta barnafödandet för hela riket sammantaget och dra slutsatser om svenskar är direkt vanskligt, då Sverige nu har en mångkulturell befolkning.

Det är inte heller ett bra sätt att uttala sig på även om man pratat om svenska medborgare, då även föderskor utan medborgarskap räknas in i statistiken. Dessutom har många utrikes födda svenskt medborgarskap.

Det man bör göra på SCB är att särredovisa föderskors specifika födelseland. Detta för att tillgängliggöra för allmänheten hur fruktsamheten skiljer sig mellan både olika grupper av utrikes födda, och mellan inrikes födda. Först då får vi den heltäckande bilden av den demografiska utvecklingen i landet.

Regeringen har gjort ett utspel om att slopa flerbarnstillägget. Man vill inte att familjer skaffar fler barn än de kan försörja. Nästan var femte utlandsfödd kvinna är arbetslös och en orsak är att de är hemma med barnen. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) vill på sikt ta bort flerbarnstillägget, som blir större ju fler barn man har.

En anledning som ges av Nordmark är att man i Sverige måste arbeta och bidra till välfärden.

Men hur har bidragssystemet utvecklats?

Barnbidraget infördes 1937 i Sverige och var då inkomstprövat, 1948 blev det ett allmänt bidrag. Flerbarnstillägget infördes 1982, då med ett fjärdedels bidrag per år till familjer med tre barn och ett halvt extra barnbidrag per ytterligare barn.

I dag kan en familj med fem barn få ut totalt 9 240 kronor i barnbidrag och flerbarnstillägg. Tillägget gäller från och med barn nummer två.

Vad kostar oss flerbarnstillägget?

• 2010 var kostnaden 1 128 miljoner kronor
• 2019 var kostnaden 3 740 miljoner kronor

Andel utrikes födda mottagare av flerbarnstilläggen var:

• 2010: 28,5 procent
• 2019: 39,4 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 2 612 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 39 procent.

Vad kostar oss barnbidragen?

• 2010 var kostnaden 8 785 miljoner kronor
• 2019 var kostnaden 29 163 miljoner kronor

Andel utrikes födda bidragstagare var:

• 2010: 21,8 procent
• 2019: 30,7 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 20 378 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 45 procent.

Hur många personer får barnbidrag:

• 2010 var det 213 325 personer
• 2021 var det 454 770 personer

Antalet har alltså mer än fördubblats. Tidigare har Rebecca Weidmo Uvell behandlat fenomenet att denna del av välfärdssystemet inte används som det ursprungligen var tänkt.

Granskning

Riksrevisionen gjorde 2020 en granskning av flerbarnstillägget, på uppdrag av regeringen.

Den visar att grupper som i större utsträckning har tre barn eller fler är framför allt utrikesfödda från länder med medelhög eller låg HDI (mäter välståndet i länder), personer som vistats i Sverige kortare än tre år och personer med försörjningsstöd eller etableringsersättning som främsta inkomstkälla.

Det vi konkret ser i statistiken är att frågan om flerbarnstillägg på kort tid blivit en invandringspolitisk fråga.

Frågor som Socialdemokraterna bör svara på är om personer från dessa länder från första början kan anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden.

Kommer sig inte diskussionen av att många invandrare inte anpassat sin levnadsstandard till hur Socialdemokraterna tänkt att systemet ska fungera? I stället har man kunnat leva på en eller ingen inkomst alls, och försörja sig på en blandning av olika bidrag. Familjer med stora barnkullar har på så sätt blivit möjliga även efter flytten till Sverige, trots arbetslöshet hos föräldrarna.

Senaste gången Socialdemokraterna ville få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden var 1971. Då avskaffades sambeskattningen. Innan dess kunde makar beskattas baserat på den sammanlagda inkomsten. Den av makarna som hade högre inkomst kunde då få lägre marginalskatt. Perfekt för högpresterande män med fruar som tog hand om hemmet och de många barnen.

I flera europeiska länder finns sambeskattningen kvar, exempelvis Frankrike och Tyskland.