En av dansgrupperna, Bourne Borderers Morris Dancers, valde att måla sina ansikten med mycket mörka gröna nyanser. Däremot föredrog Glory Molly Morris Dancers en stilig mörkblå färg. Dansarna lämnade motvilligt den 500-åriga blackface-traditionen, efter att paraplyorganisationen för landets 800 danslag uppfattade deras svartmålade ansikten som stötande, efter protester från Black Lives Matter.

https://twitter.com/neilhallphoto/status/1614539347847532544

Red Leicester Morris Men fortsätter som vanligt med flammande röda ansikten, och vandrande halmbjörnar vinkade mot de upphetsade folkmassorna utmed gatorna, förhoppningsvis på behörigt avstånd från öppen eld. Även Pig Dyke Molly Dancers visade upp sina imponerande sminkkunskaper och artisteri i det blöta och blåsiga vädret.

# More images available in the Full Article

Du som missade årets festival får markera 12–14 januari 2024 i almanackan.

I Japan ringer buddhister 108 utvalda klockor över landet – antalet representerar de ”jordiska begären”.

Irländare går ofta ut på gatorna och slår på grytor och kastruller för att avvärja onda andar.

Det går också bra att skriva sin nyårsönskan på en bit papper, elda upp den och dricka askan, som i Armenien.

Nyårstårta fungerar finfint, som på Cypern, med ett dolt lyckomynt.

Tjeckiska äpplen skärs mitt i tu – stjärnformad kärna ger tur, ser den ut som ett kors blir 2023 inget vidare.

Genom att hoppa från en stol in i det nya året lämnar danskarna 2022 års skräp bakom sig.

”Länge kommer din skorsten att ryka” säger skottarna, för att fira vikingarnas sed med att fira vintersolståndet med att sätta eld på saker.

Tolv små druvor i magen ger spanjorerna lycka, och avvärjer alla onda andar som råkar finnas i närheten.

Om man som i Brasilien är begåvad med rätt många stränder, så ska man hoppa över sju vågor för att hylla havets gudinna.

Att gå med en tom resväska runt kvarteret vid midnatt i Latinamerika säkerställer ett år fyllt med resor och äventyr.

Det tog sex veckor att få till en ny regering, och nu är det dags att kavla upp ärmarna. De planerade skattesänkningarna finansieras genom ett sänkt reseavdrag. Dessutom införs ett skattestopp; om skatten i framtiden höjs på ett område, så måste det följas av sänkt skatt på ett annat.

Välfärden ska bli mindre reglerad och omfattningen av den statliga tillsynen ska minska, där enskilda chefer får större makt över sin verksamhet.

För att snabbare nå målet om att två procent av BNP ska läggas på försvaret görs flera stora satsningar. Bland annat upphör store bededag (stora bönedagen), som firades fjärde fredagen efter påsk. I och med det har Danmark nu blott elva officiella helgdagar, mot Sveriges 13.

Traditionen har väckt kritik från politiker som tror att Sydkorea halkar efter. Presidenten har också kritiserat de många metoderna för att beräkna åldrar som ett tapp på resurser, meddelar The Guardian. Men förvirringen upphör i juni, när landet anammar internationell standard.

Systemets ursprung är oklart. En teori är att fylla ett år vid födseln tar hänsyn till den tid som spenderas i livmodern, där nio månader avrundads till tolv. Andra kopplar det till ett gammalt asiatiskt numeriskt system som inte hade begreppet noll.

Varför ett år läggs till just den 1 januari är mer komplicerat. Experter säger att tidiga koreaner fyllde år inom den kinesiska 60-åriga kalendercykeln. När det inte fanns vanliga kalendrar ignorerade man födelsedagen, och lade istället till ett helt år den första dagen i månkalendern.

Påsken är dock inte speciellt annorlunda. I alla fall inte i ett internationellt perspektiv. De flesta amerikanska traditioner går tillbaka på samma tvåtusenåriga firande som i resten av den kristna världen i allmänhet och i synnerhet England, som är USA:s förebild i det mesta. Amerikanskt påskfirande består med andra ord av tre grundstenar: att gå i kyrkan, måla ägg och äta.

När det gäller kyrkan går amerikanerna, likt en gång svenskarna, dit tre gånger på en vecka: palmsöndagen, långfredagen och påskdagen. Av detta kan man dra slutsatsen att påsken är en stor helg. Ja, i motsats till i andra protestantiska länder, där julen är den största, är påsken i USA den största kyrkhelgen. Anledningen till detta är höljt i historiskt dunkel, men att Amerika är hemland för nästan 80 miljoner katoliker, för vilken påsken är den viktigaste högtiden, spelar en stor roll.

Att påsken är folkkär framgår också av att den firas ordentligt trots att långfredagen inte är formell helgdag i mer än tolv delstater. De flesta förlitar sig istället på att deras arbetsgivare ger dem en dag eller halvdag ledigt (alternativt tar ut en semesterdag) för att kunna gå i kyrkan. Vilket många företag också gör. På samma sätt finns inget påsklov för barnen. De har istället vårlov i mitten av mars. Detta beror på att i USA är alla högtidsdagar, förutom juldagen, ickereligiösa helgdagar.

Hursomhelst, en skillnad jag tycker mig se är att medan europeiskt påskfirande fokuserar på Jesus lidande och död på korset koncentrerar sig amerikanerna, som de superoptimister de är, mer på återuppståndelsen. Men detta kan vara en chimär. Mina teologiska kunskaper är tyvärr ofta lika grunda som mina kunskaper om burundisk politik.

Vid sidan av kyrkan är påsken mycket för barn. Och liksom i Europa handlar det mest om påskharen. Denna gamla hedniska fertilitetssymbol har helt accepterats av de djupt religiösa amerikanerna. Han lirkade sig in i amerikansk kultur via engelska förebilder och tyska lutheraner och var ursprungligen, likt jultomten, en dömande figur som avgjorde vilka barn som skulle få godis. I dag får dock givetvis även de som definitivt inte förtjänar det sötsaker.

En annan tradition är att måla påskägg. Att göra detta är ju svensk tradition också, men här i USA tillkommer äggjakten. Denna innebär att vuxna gömmer ägg i trädgårdar och parker och sedan låter barnen springa runt och hitta så många de kan. Och på typisk amerikanskt maner tar sig dessa jakter ibland besynnerliga proportioner. I exempelvis Winter Haven i Florida iscensattes 2007 en äggjakt med över 500,000 gömda ägg.

Denna ursprungligen engelska tradition fick också en speciell roll i USA redan 1878, när president Rutherford B. Hayes – som annars står ut som en av de mest okända presidenterna i landets historia – bjöd in barn att jaga ägg på Vita husets gräsmatta. Och den årliga äggjakten har utvecklats till ett pr-jippo som garanterar nationell tv-bevakning som ingen president vill missa.

När barnen fått sitt återstår för de vuxna att bjuda över familj och vänner på påskmiddag. Detta är i många hem en stor sak där folk samlas uppklädda kring dignande långbord med lamm, skinka och potatismos. Förr fick många amerikanska barn, likt en gång svenska telningar på julafton, även nya kläder för denna högtidsstund, men den traditionen verkar numera ha dött ut.

Så mycket mer än detta finns faktiskt inte att säga om amerikanernas påskfirande. Det liknar alltså mycket traditionerna i europeiska länder. Om något är det därför lämpligt att avsluta med att notera att det internationellt är Sverige och svenskarna med sina påskkärringar och påskbrev som står ut. För som min amerikanska fru brukar säga: det tar vikingaättlingar för att fira Jesus återuppståndelse genom att klä ut barnen till häxor som enligt legenden flyger till en ö i Östersjön för att pippa med djävulen.

Julen är en högtid som kräver mycket arbete. Speciellt av mig som vill hålla fast vid de svenska traditionerna – framförallt när det gäller vad som ställs fram på julbordet. Det senaste årtiondet har vi sett en propagandakampanj i tidningar, magasin och TV när det gäller julmat.

Budskapet är att julbordet måste förändras. Vi måste ställa fram nya rätter, från andra kulturer. Underförstått är att vi alla är utleda på det julbordet erbjuder och därför egentligen längtar efter att få förtära annat än vad traditionen bjuder.

Men det är lite svårt att begripa varför vi skulle vara trötta på en kombination av rätter som vi avnjuter endast under en begränsad tid på året.

Jag ska inte låtsas att jag tycker det är ett mysterium att det oftast är utomeuropeiska rätter som måste in på julbordet; det är helt i linje med den förhärskande uppfattningen att all kultur från USA, Afrika och Asien anses vara bättre än de europeiska kulturerna.

Det vore rimligare om matmatadorerna i media agiterade för att vi ska inkludera europeiska julrätter på det svenska julbordet. Européer ingår i samma stora mattradition, som förvisso består av säregna och stora nationella och regionala kök, men den gemensamma grunden finns där. Så visst kan du ställa fram nya rätter på julbordet.

Byt ut syltan mot en tysk ”presskopf”, en tjeckisk ”huspenina” eller en italiensk ”formaggio di testa”. Tyskans ”kopf” och italienskans ”testa” betyder ”huvud” och grishuvud är också huvudingrediensen i alla de olika varianterna av europeisk sylta, och sylta är en rätt som ursprungligen skapades i vår världsdel.

Och varför inte testa sillinläggningar från andra europeiska länder? Finsk, polsk, norsk eller rysk sill?

Du vill förstås ha en fruktkaka bland sötsakerna på julbordet? Byt ut den vanliga mot en tysk ”christstollen”, en spansk ”bollo de higo”, eller en italiensk ”panforte” (ska inte förväxlas med en panetone).

Glöggen kan du förstås inte undvara, men varför inte prova all glöggs moder? Ett utmärkt sätt att upprätthålla en europeisk mattradition och påminna dem runt bordet om de olika europeiska kökens och kulturernas samhörighet.

De gamla romarnas skörde- och vänskapsfest saturnalia 17 - 23 december var ett av de tillfällen då det dracks Conditum Paradoxum – den ursprungliga glöggen.

Om du vill uppleva hur det smakade, så bjuder vi här på ett återskapat recept.

Det här är en dryck där sötman inte är kvalmig utan snarare på något sätt mäktig – kanske därför att den får karaktär av svartpeppar och saffran. Fänkålsfröna ger anrättningen en liten aniston.

• 60 cl torrt, vitt vin

• 350 g honung

• 4 lagerblad

• 2 tsk fänkålsfrön, lite, lite mortlade

• 2 tsk svartpeppar

• 6 strängar saffran

• 3 nävar russin

Rör ihop 20 cl vin och honungen i en kastrull och låt det sakta koka upp så att honungen blir helt upplöst. Låt sedan sjuda några minuter. Dra därefter undan kastrullen från värmen.

Rör ner alla andra ingredienser i kastrullen och lägg på ett lock.

Låt svalna och när vinet är avkylt häller du i resten av vinet. Sila vinet och värm det innan servering.

Saturnalia instiftades för att lyfta romarnas humör det olycksaliga året 217 f.Kr. Imperiet hade förlorat några viktiga slag mot kartagerna. Hannibal krossar Gaius Flaminius Nepos armé i Umbrien. Av 30 000 legionärer är bara hälften vid liv när slaget är över 21 juni. Senare på hösten är det Quintus Fabius Maximus styrkor som Hannibal driver på flykten vid Geronium.

Romarna behövde verkligen livas upp.

Som vi kanske?

Den första saturnaliefesten blev också ett tecken på motståndsvilja, ett sätt att visa att man inte var rädd fast kartagerna härjade i Apulien och Kampanien.