Lagen åtföljs av en rad andra åtgärder för att göra rökning mindre prisvärd och tillgänglig. Den lagliga mängden nikotin i tobaksprodukter minskas dramatiskt, och får endast säljas genom särskilda tobaksbutiker, inte i små kiosker eller på stormarknader, skriver The Guardian.

Antalet butiker som får sälja cigaretter reduceras till en tiondel av de nuvarande nivåerna – från 6 000 till bara 600 i hela landet. Lagarna träder i kraft 2023, när Nya Zeeland försöker nå sitt mål att göra landet ”rökfritt” till 2025. Försäljningen av e-cigaretter påverkas inte.

Antalet personer som röker dagligen har sjunkit till 8 procent, en minskning från 9,4 procent förra året, vilket är de lägsta siffrorna sedan registreringarna började. Motsvarande siffra för Sverige var 6 procent 2021, enligt Folkhälsomyndigheten.

Ett läckt dokument från EU-kommissionen vill man tvinga Sverige till en rejäl höjning av skatten på snus. I dokumentet finns ett förslag på en ny punktskatt för snus, skriver Aftonbladet, och det väntas bli offentligt i början av december. Men senare sade EU-kommissionen att det svenska snuset inte påverkas.

Den påstådda skatten skulle landat på runt 1 470 kronor kilot, jämfört med dagens nivå 468 kronor. Målet skulle varit att snus och andra rökfria tobaksprodukter inte längre ska ges undantag från tobakspunktbeskattningen. När kommissionen fattat sitt beslut ska medlemsstaterna enas om förslaget. Detta kommer dessutom ske under tiden Sverige är ordförandeland i EU, 1 januari till 30 juni 2023.

Men, Dan Ferrie som är talesman för skattefrågor på EU-kommissionen i Bryssel försäkrade under måndagen att så inte är fallet. Skattesatser och tariffer för snus handhas fortsatt av Sverige.

Snus och tuggtobak förbjöds i EU 1992 men Sverige fick ett undantag när man gick med i unionen 1995. Man fick dock förbud att sälja till andra länder.

2012 kom ett nytt tobaksdirektiv, då EU-kommissionen och delar av EU-parlamentet gick i strid mot snuset. Då ville man förbjuda alla smaktillsatser i snuset. Då använde man sig av en censurerad forskningsrapport, som ställde snus i en sämre dager än vad man i grunden kunnat bevisa.

Reaktionerna från branschen (på den påstådda skattehöjningen) har varit kritiska. Patrik Hildingsson är kommunikationschef på Swedish Match, och tror att gränsen för överförmynderi är passerad. Han förutsätter att den svenska staten tar strid med EU, att Sverige själva ska reglera snuset. Annars vore det ett svek mot landets en miljon snusare, menar han.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson sade att man fortsatt kommer stå upp för det svenska snuset. Men att man inte sett kommissionens förslag ännu. Det som hon läst om förslaget än så länge beskriver hon som ”orimligt”.

https://twitter.com/ElisabethSvan/status/1596790866441543682

Sveriges EU-kommissionär, socialdemokraten Ylva Johansson, säger att hon inte bedömer förslaget som moget än. Hon har pratat med den kommissionär som är ansvarig för förslaget och förklarar de orimliga konsekvenserna för svenskt snus, berättade hon för SVT Nyheter.

Även kända svenskar har reagerat starkt mot förslaget (innan ny information framkom).

Tv-profilen Lasse Kronér säger till GP att det vore som att man chockhöjde priset på sniglar i Frankrike. Han snusar själv två dosor om dagen och lägger 1 200 kronor på snus varje vecka. Varför EU lägger sig i hur vi snusar säger han sig inte begripa.

Även musikproducenten Anders Bagge är en trogen snusare. Han har snusat sedan 17 års ålder och det blir en dosa lössnus och en halv dosa portionssnus varje dag. Han har inga planer på att sluta snusa även om priset höjs, säger han till Expressen. Även han jämför med fransk kultur, att snusförbudet i här är som att förbjuda dem dricka ett glas rödvin till lunchen.

Kriminologen Leif GW Persson säger till TV4 Nyhetsmorgon att han ska köpa på sig "ett jättelager", ifall den enorma prishöjningen skulle bli verklighet. Han säger också skämtsamt att ”det kommer fälla regeringen”.

Snus uppfanns i Sverige på 1800-talet som ett alternativ till den dyrare tuggtobaken. 16 procent av befolkningen snusar. Portionssnuset kom på 1970-talet, då genom märket Tre Ankare. Det gjorde att användningen fick ett uppsving. Snus är endast lagligt i Sverige, men tar man sig utanför EU till länder som Norge, Schweiz, Bosnien eller Ukraina blir det bättre.

Men exporten går bra; 2021 ökade den med 180 procent på årsbasis. Det kan bero på att det populära märket Elf Bar inte tar särskilt hårt på marknadsföringslagen i till exempel Storbritannien, när de säljer engångsprodukter med smak av bland annat bananglass, vattenmelon och jordgubbar.

Influencers gör reklam för dem på Tiktok, och vissa videos får hundratusentals visningar. En Observer-undersökning visar att reklamen når hälften av barn 8–11 år som använder Tiktok, och tre fjärdedelar av 16- till 17-åringar. Mer än hälften av barnen som vejpade hade Elf Bar som favorit.

Som svar på de nedslående resultaten sa Elf Bar att de var ”mycket medvetna om de brittiska reglerna” och skulle genomföra ”interna undersökningar” av anklagelserna, rapporterar The Guardian.

Philip Morris bjöd ner Réka Tolnai till företagets forsknings- och utvecklingcenter i Schweiz, och betalade resa, hotell och middag på den exklusiva restaurangen Brasserie Le Cardinal Neuchâtel. Aftonbladet frågade henne om CUF:s policy om att ta emot gåvor och tjänster från lobbyister. Tolnai svarade att då hon inte är folkvald är frågan inte aktuell.

Tolnai blev allmänt känd genom sitt förbunds reklamfilm ”Hejdå, lagen om anställningsskydd”. Tolnais budskap är att äldre är bromsklossar för de hårt arbetande yngre. ”Vi kan inte ha en lagstiftning som skyddar Britt-Marie, 45, som har suttit kvar i fikarummet i flera år.”