Tingsrätten konstaterar att händelserna på Rosengård under kvällarna den 16 och 17 april 2022 var en följd av Rasmus Paludans sammankomst på Skånegården den 16 april. Syftet med upploppet på Rosengård var att locka dit poliser, och sedan angripa dem. De möttes av brinnande barrikader och omfattande stenkastning. Under den första kvällen möttes de också av bland annat en brinnande stadsbuss, samt molotovcocktails.

Tingsrätten konstaterar även att det varit fråga om omfattande och mycket allvarliga angrepp mot blåljusverksamhet, och hänsynslösa ageranden mot poliser och polisfordon. Sju personer döms därför för grovt sabotage mot blåljusverksamhet, mordbrand, medhjälp till mordbrand och/eller grov misshandel.

Tre av de som döms får fängelse i 5,5 år, drygt 3 år respektive 2 år.

Den 17 april i år dömde tingsrätten fem personer för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Stor förvåning uppstod när chefrådman Tore Gissin på Södertörns tingsrätt beslöt att häva häktningen av Ilyas Noor Ahmed och kumpanen Ahmed Sharaf. Ahmed dömdes till medhjälp till mordförsök, sex år och åtta månaders fängelse. När hovrätten sedan fastslog straffet var Ahmed försvunnen, och kunde inte föras till fängelset i Kumla.

I augusti 2020 träffades 12-åriga Adriana av flera skott, hon avled. Hon befann sig på en parkering vid en snabbmatsrestaurang i Botkyrka med sin hund. Hon var inte den troliga måltavlan för skotten, utan det var ett par unga män som också befann sig på platsen. Utredningen om fallet växte enormt, och involverar delar av den undre världen i Stockholm, skriver SVT.

I september 2020 blev en bil beskjuten i Vällingby. En person skottskadades, men skotten träffade även tre lägenheter och ett garage i närheten. Enligt åklagaren var det två kriminella personer från Norsborg som låg bakom skottlossningen, skriver Aftonbladet. De hade tagit hjälp av gängen Shottaz och Filterlösa grabbar för att locka offren till en fälla. Det tros varit en hämndaktion för skjutningen i augusti där Adriana dog.

Mannen som skottskadades i bilen var Serkan Demirkiran. Han klarade sig med skador i armen. Han är nu efterlyst för mordet på Adriana, och befinner sig i Turkiet.

I tingsrätten blev det fällande dom för åtta personer. Straffet fastställdes av hovrätten i april. Men en person är försvunnen och har inte kunnat påbörja sitt straff på sex år och tio månaders fängelse. Det handlar om 29-åriga Ilyas Noor Ahmed, som inte blev häktad när tingsrättens dom föll.

Åklagaren Ida Arnell yrkade visserligen på häktning. Men det avslogs av Södertörns tingsrätts chefrådman Tore Gissin, med hjälp av rådmannen Daniel Eriksson samt nämndemännen Birgitta Bergholm Sjöblom, June Nordahl och Kristoffer Szubzda. Man angav som skäl att Ahmed inte hade en central del i brottet och att risk för vidare brottslighet inte förelåg. Inte heller Ahmed brittiska medborgarskap sågs som skäl för att han skulle riskera fly.

I domen framgår också att Ahmed tidigare avtjänat ett fängelsestraff på två månader, och suttit häktad med restriktioner i åtta månader.

Efter hovrättsdomen var Ahmed försvunnen. Han skulle häktas och föras till Kumlaanstalten, men nu är han efterlyst av polisen. Hittas han kommer han föras direkt till närmaste slutna anstalt eller häkte.

Att Ahmed inte häktades väckte en del uppmärksamhet. Arnell ställde sig tveksam till beslutet: ”Vad jag minns har jag inte tidigare varit med om att någon som döms för den här typen av brott i gängmiljö inte blir häktad på grund av återfallsrisk. Jag menar att det finns en stark risk för återfall i brott för båda två”, sade hon till Samnytt.

Samnytt pratade även med en anonym brottsutredare på Polisen som uttryckte sin skepsis:  ”Det här är högriskpersoner för fortsatt brottslighet. De ingår i en gruppering som har konflikter i den här världen, och när man har satt sig i det facket går det inte bara att kliva ur. Att fortsätta beväpna sig med de egna killarna är det skydd man har.”

Dessutom finns både Ahmed och hans kumpan Sharaf (som också släpptes i tingsrätten) med på Stockholmspolisens fokuslista. Där de högst prioriterade personerna inom den gängkriminella miljön finns med.

Ekman stämde sin tidigare arbetsgivare i ett tvistemål i tingsrätten, och i dag kom domen, meddelar Dagens Media. Arbetaren döms att betala henne 259 266 kronor i lön för sju månaders arbete. Hon får dessutom skadestånd på sammanlagt 145 000 kronor. Utöver det ska Arbetaren betala hennes rättegångskostnader.

Arbetarens ombud hävdade att Kajsa Ekman, trots ett kontrakt på ett års visstidsanställning, bara varit provanställd och därför kunnat sägas upp. Tingsrätten anser att Arbetaren motarbetade Ekman, och försvårade för henne att visa sina kompetenser och utföra sina arbetsuppgifter. ”Det har följaktligen inte förelegat saklig grund för uppsägning av Kajsa Ekman.”

Ekman har tidigare kritiserats för sitt engagemang i transfrågan, bland annat om män som identifierar sig som kvinnor.