I dag ska också Israels ministerråd diskutera ett lagförslag om att ogiltigförklara familjemedlemmarnas israeliska identitetskort. De båda initiativen kommer sannolikt främst att gälla palestinier med israelisk nationalitet (israeliska araber), och palestinier med bosättningsstatus i det annekterade östra Jerusalem.

Säkerhetskabinettet beslutade också att göra det lättare för israeler att få tillstånd att bära skjutvapen. ”När civila har vapen kan de försvara sig själva”, sa den konservativa säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir till reportrar utanför ett av Jerusalems sjukhus på lördagen.

De aviserade åtgärderna är i linje med förslag från Netanyahus högersinnade politiska partners, som gjorde det möjligt för honom att återvända till makten i slutet av 2022, efter 14 månader i opposition.

Alham Albashir misstänks ha placerat ut en bomb på fashionabla Istiklalavenyn i Istanbul. Minst sex personer har avlidit och över 80 skadades. Albashir ska vara från Syrien och kopplad till det kurdiska arbetarpartiet PKK. Två av dödsoffren är en femtonårig- och en nioårig flicka.

Bomben detonerade strax efter klockan två på söndagseftermiddagen, svensk tid. Istiklalavenyn är en shoppinggata, känd för butiker av det lyxigare slaget. På gatan finns även många europeiska konsulat. Den misstänkta bombkvinnan är gripen, meddelade inrikesminister Suleyman Soylu under måndagen, skriver AFP. Han säger också att PKK ligger bakom dådet.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591787929911046145

På övervakningsfilm kan man se en kvinna sitta på platsen där bomben detonerade, i 40 minuter. Sedan reste hon sig och lämnade kvar en väska, någon minut senare exploderade den. Under dagen efter dådet har alla bänkar tagits bort från gatan. Människor lägger trädgårdsnejlikor på platsen och sörjer offren.

Vi behöver mer säkerhet! säger Idris Cetinkaya, som arbetar på ett hotell i närheten.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591797417003085824

PKK är svartlistade av regeringen i Ankara och betraktas som en terrororganisation av många länder även i väst. Turkiet har en konflikt med PKK sedan decennier, då kurderna vill ha en självständig stat. Östra Turkiet befolkas till stor del av kurder.

PKK själva förnekar inblandning i dådet. Man påstår att allmänheten är medveten om att man inte begår dåd mot civila, meddelat genom sin närstående nyhetsorganisation Firat.

Hittills har polisen gripit 46 personer misstänkta för inblandning. Den syriska kvinnan är en av dem. Turkisk media har visat bilder på hur en kvinna klädd i lila sweatshirt grips vid en lägenhet i Istanbul. Hon namngavs sedan som Alham Albashir, av polistalesmän.

https://twitter.com/ragipsoylu/status/1592049658725281792

Än så länge har ingen självmant tagit på sig dådet. Inrikesminister Soylu tror ordern gavs från Kobane i Syrien. Staden ligger nära den turkiska gränsen. Området kontrolleras till största delen av kurdiska miliser, som är knutna till PKK. De har varit involverade i kriget mot IS-terroristerna sedan 2015.

Istiklanavenyn har varit utsatt för terrordåd förr, som delmål i den kampanj främst IS-terroristerna stod bakom, 2015–2016. 5 00 personer dog och över 2 000 skadades.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591795930600185858

President Erdogan har fördömt attacken som han säger ”luktar terrorism”, han avreste sedan till G20-mötet på Bali. Vissa fruktar nu fler attacker, då president- och parlamentsvalen bara är sju månader bort.

Under valtider kan det ske. Vi lever med skräck, säger en anonym person till AFP.

Turkiet utför konsekvent operationer mot PKK. Organisationen har också varit föremål för diskussionerna mellan Sverige och Turkiet om Nato. Turkiet vill att Sverige ska lämna ut personer med kopplingar till PKK, och andra som man anser begått brott mot landet.

USA har uttryckt sina kondoleanser efter dådet, något regeringen i Ankara vägrat ta emot. Man anser sedan länge anklagat amerikanerna för att förse kurderna i norra Syrien med vapen. Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har sagt att man står sida vid sida med sin Nato-allierade Turkiet.

Vi accepterar inte den amerikanska ambassadens kondoleanser. Vi vägrar dem, sade inrikesminister Soylu.

Våldet mot kristna i Nigeria ökar, speciellt mot präster. Enligt Armed Conflict Location and Event Data Projekt har det ökat med 21 procent under 2021, jämfört med 2020. Detta följer också trenden av ett ökat politiskt motiverat våld mot civila över lag. Mellan januari 2020 och juli 2022 skedde det 99 attacker mot präster och andra representanter för kyrkor.

Dussintals dog vid en attack mot en katolsk kyrka i Ondo i juni. Nigerianska staten skyllde dådet på IS-terroristernas västafrikanska gren. Men ingen har officiellt tagit på sig dådet. Att präster specifikt är måltavlor lägger också en till dimension av problem. Många som tillfrågats vill inte prata med journalister från Al Jazeera, med hänvisning till sin egen säkerhet.

Så sent som i augusti kidnappades fyra nunnor som var på väg till Flodstaten i Nigerdeltat. Polisen fritog nunnorna efter några dagar men ville inte säga om det krävdes en lösensumma. Det finns tecken på att just kidnappningar mot lösensumma har blivit något av en egen nisch i nigeriansk kriminell verksamhet.

Den mest kända terrororganisationen i Nigeria är Boko Haram. IS-terroristernas västafrikanska gren bröt sig loss ur Boko Haram 2016. Man har sitt högkvarter i Kaduna i nordligaste delen av Nigeria.

Den nordligaste delen är också den farligaste med 32 attacker mot präster sedan 2020. Den minst farliga är den sydvästra delen. Enligt Polycarp Lubo, ordförande för en avdelning av landets kristna samarbetsorgan CAN, är prästerna själva inte rika. Han kan därför inte svara på varför präster och pastorer nu blivit måltavlor.

Tidigare har den främsta måltavlan för kidnappningar varit skolbarn. En orsak till skiftet mot mål som präster är att öka legitimiteten för milisgrupperna som utför dåden. Att man stängt skolor i utsatta områden av säkerhetsskäl kan också spela in. Dessutom får man väldigt mycket uppmärksamhet, både lokalt och internationellt.

Inget hindrar milisgrupperna från att röra sig mot nya mål, det är därför mycket viktigt att prästerna får beskydd. Det säger Malik Samuel, som arbetar för Institute of Security Studies i Abidjan.

Katolska kyrkan är värst drabbad, av 120 präster och andra som utsatts hör hälften till dem. Kyrkan har inte officiellt kommenterat kidnappningarna men tros betala lösensummorna. Enligt Lubo betala alla kyrkor i landet lösensummorna, trots umbäranden för både kyrkor och familjerna till kidnappade präster.

Lubo menar att detta är en form av förföljelse mot kristna i Nigeria. Enligt källor till Al Jazeera handlar det bara om kyrkornas förmåga att betala, och inte om religiösa motiveringar. Undantaget är Boko Haram och andra islamiströrelser. Samuel menar dock att situationen kan leda till en ökad konflikt mellan kristna och muslimer i landet.

Islamismen i Nigeria nu

Boko Haram svor 2015 trohet till Islamiska Staten. Åren efter följde stora konflikter där en koalition av västafrikanska länder slog tillbaka, i vissa områden som Boko Haram erövrat. 2019 påstod president Muhammadu Buhari att man besegrat organisationen, något som tillbakavisats. Man har en central organisation men också ett system av celler om drygt 300 soldater var.

2021 kapitulerade 6 000 Boko Haram-soldater i den nordöstra regionen inför Nigerias armé. Totalt har 350 000 personer dött i konflikten som startade 2009. Det har också rapporterats att ledaren Abubakar Shekau dog i maj i fjol, genom att ha detonerat en bombväst. Han var då nära att bli tillfångatagen av rivalerna i IS-terroristernas västafrikanska gren.

Ofta när Nigerias regering utropat seger har motstridiga rapporter kommit. Det återstår att se hur nära man är att besegra Boko Haram, eller om man får blodad tand av den nya lukrativa verksamheten med kidnappning av präster.

”Människor runt om i världen behöver inte längre frukta den onda och målmedvetna mördaren”, sa Biden i ett tal i går. ”Oavsett hur lång tid det tar, oavsett var du gömmer dig – om du är ett hot mot vårt folk, så kommer USA att hitta dig och tillintetgöra dig.”

Attacken kommer ett år efter att Biden beordrade tillbakadragande av amerikanska trupper från Afghanistan, vilket fick talibanstyrkorna att snabbt ta kontrollen över nationen. En antiterroranalytiker sa till CNN att den trolige efterträdaren till posten som al-Qaidas ledare, Saif al-Adel, befinner sig Afghanistan.

USA kan manövrera obemannade drönare långt in i målområden som Afghanistan, och utför insatser med stor precision. al-Zawahiri stod ute på en balkong när han dödades.

För närvarande får hatfyllda brittiska terrorister dela cell med personer som dömts för något helt annat brott. Fängelsepersonalen har uppmärksammat tecken på radikalisering, och varje gång tvingats ansöka om att flytta de farliga fångarna, även för de som predikar hat.

De värsta extremisterna kommer att placeras i något av Storbritanniens tre säkerhetsfängelser. ”Jag är ansvarig för att se till att fängelser spelar en avgörande roll för att stoppa terrorister”, sa justitieminister Raab till The Sun. ”Priset för frihet är evig vaksamhet. De senaste attackerna stärker vår beslutsamhet att göra allt som står i vår makt för att skydda allmänheten.”

Liz Truss, kandidat till posten som premiärminister, lovar för övrigt att genomföra den kontroversiella Rwanda-politiken. Illegala migranter ska skickas direkt till Rwanda, istället för att få sitt fall utrett i Storbritannien.

Den förre Malmöbon Osama Krayem dömdes i går kväll till 30 års fängelse för sin inblandning i terrordåden i Paris 2015. Han kan ansöka om villkorlig frigivning efter 20 år. Åklagaren hade yrkat på livstid.

Den mycket uppmärksammade rättegången har pågått i tio månader. 20 personer har stått åtalade, 19 av dem för terroristbrott. De dömdes alla till fängelsestraff på mellan två år och livstid.

Terrordåden

Det var på kvällen den 13 november 2015 som IS-terrorister slog till på flera platser i Paris. De lyckades döda 130 personer och skada fler än 400. Flest dog i konsertlokalen Bataclan, där tre terrorister tog sig in och började meja ner publiken med automatkarbiner. 1 500 personer hade tagit sig dit för att se och höra rockbandet Eagles of Death Metal. 90 av dem dog.

Den svenskfödde Krayem var medlem i den Brysselbaserade terroristcellen, och han var med och planerade och förberedde dåden i Paris.

Terroristerna nöjde sig inte med 130 döda i Paris. Krayem och hans vänner genomförde några månader senare, den 22 mars 2016, nya terrordåd i Bryssel.

Planen var att fem självmordsbombare med bombbälten skulle spränga sig i luften på två platser i Bryssel – två på Maalbeeks tunnelbanestation och tre på Bryssels flygplats. Krayem var en av de två som skulle självmordsbomba Maalbeeks tunnelbanestation, men han fegade ur i sista stund. På flygplatsen misslyckades medterroristen Mohamed Abrini med att detonera sin bomb.

De övriga tre lyckades och tog med sig 32 oskyldiga in i döden.

Polisen var redan terroristcellen på spåren och hade genomfört räder i Bryssel veckan innan dåden på tunnelbanestationen och flygplatsen. Bland annat hade man gripit Salah Abdeslam, som är den ende överlevande av dem som utförde dåden i Paris.

Osama Krayem och Mohamed Abrini greps den 8 april 2016. 2018 överlämnades de till fransk polis för att kunna utredas för inblandningen i Parisdåden.

Abrini dömdes i går till livstids fängelse med möjlighet att ansöka om villkorlig frigivning efter 22 år.

Salah Abdeslam

Salah Abdeslam är den som fått mest uppmärksamhet under den nu avslutade rättegången i Paris, och det var han som fick det strängaste straffet. Han dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Den 13 november 2015 körde Abdeslam tre självmordsbombare till fotbollsarenan Stade de France, och tog sig sedan vidare för att detonera sitt eget bombbälte på ett kafé. Det blev aldrig så, och frågan under rättegången var varför han inte sprängde sig själv i luften.

Hans bälte hittades senare och kunde knytas till honom med hjälp av DNA-teknik. Själv hävdade han att han ångrade sig och att han inte ville döda. En undersökning av bältet visade det inte fungerade. Domstolen kom fram till att han försökt utlösa sprängladdningarna men misslyckats.

"Terrorsvensken"

Osama Krayem föddes i Malmö 1992 och växte upp i Rosengård. Hans far är syrier och hans mor är palestinier. Till domstolen sa han att han inte kände sig integrerad i det svenska samhället under uppväxten, för det fanns inga svenskar där han bodde.

Det gick inte bra i skolan, och han gick ut nian med underkänt i sex ämnen. Som 17-åring kom han ändå in på gymnasiet och byggprogrammet på Mölledalsgymnasiet i Malmö. Hans klasskompisar från den tiden har beskrivit honom som något tystlåten men att han ändå lyckades skaffa sig vänner.

Han verkar ha skaffat sig lite dåligt sällskap under gymnasietiden, vilket styrks både av gymnasiekompisar och det han berättat under rättegången. Till domstolen sa han att han hade vänner som sysslade med olagliga saker, och han hjälpte dem för att tjäna pengar. Polisen visste vem han var och att han umgicks med kriminella i stadsdelen Seved i Malmö.

Under perioder sysselsatte han sig med nystartsjobb och vikariat.

Någon gång runt 2013 så radikaliserades han. Han började samla in pengar som han påstod skickades till föräldralösa barn i Gaza. Under rättegången sa han att det inte handlade om stora summor, och när åklagaren påstod att han fört över 21 649 Euro nekade han till att det var så mycket.

2014 bröt han upp med sin flickvän och reste till Raqqa i Syrien för att ansluta sig till IS. Han fick militär träning och utbildning i sprängämnen. Han börjar göra våldsbejakande inlägg på Facebook och enligt fransk underrättelsetjänst ska han ha ingått i en elitstyrka som agerade som livvakter åt IS-ledare.

Han har också pekats ut som en av 13 maskerade IS-terrorister i en film som visar mordet på en jordansk stridspilot, som bränns till döds levande. Belgiska utredare har kunnat visa hur han skrutit om dådet i chattkonversationer med familjemedlemmar hemma i Sverige. Hans hjärta hårdnade under kriget i Syrien, berättade han under rättegången.

2015 tog han sig till Europa under annat namn, gömd bland flyktingströmmarna. Han hade då fått uppdraget att ingå i terroristcellen i Bryssel.

Nu väntar lång tid i fängelse och ny rättegång för inblandningen i Brysselattentaten.

Under 1970-talet beskrevs Shigenobu som ”terrorns kejsarinna”. Hon grundade den fruktade Japanska röda armén, en radikal vänstergrupp som utförde väpnade attacker över hela världen till stöd för den palestinska saken. Hon levde som flykting i Mellanöstern i 30 år, men arresterades efter att ha återvänt till Japan med ett falskt pass, och checkat in på ett hotell förklädd till en man.

Hon dömdes till fängelse i 20 år för sin del i belägringen av ambassaden i Haag 1974, då tre medlemmar i gruppen stormade in på ambassaden. De tog ambassadören och tio andra anställda som gisslan i över fyra dagar. Två poliser sköts och skadades allvarligt.

Nu ska hon fokusera på sin cancerbehandling, och säger att hon inte kan inte ”bidra till samhället” med tanke på sitt svaga tillstånd.

Bröderna Barka sitter på häktet i Göteborg och inväntar sin dom. De politiskt medvetna bröderna är åtalade för terrorbrott. Enligt Säpo är de kända aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön.

Nagmi Barka och Ali Barka hann inte göra sig skyldiga till några grymheter, men som lagen är skriven är det straffbart att resa iväg för att begå terroristbrottslighet eller för att ha samröre med en terroristorganisation. Enligt kammaråklagare Henrik Olin fullbordades det brottet när de checkade in på Landvetter flygplats för att flyga till Turkiet, som ett första stopp på vägen till Libyen. Där skulle de ansluta till den islamiska staten (IS-terroristerna). Som bevis har han bland annat anfört en stor mängd chattkommunikation.

Brödernas förklaring till sin resa är att de skulle kolla läget inför en eventuell flytt till Tripoli. Dessutom angriper deras advokater åklagarens bevisning, eftersom dem som brodern Ali chattade med inte var några IS-terrorister, utan agenter från en utländsk säkerhetstjänst. Om det som bröderna gjort skulle vara brottsligt så har det provocerats fram, menar de.

Barndomen

Våren 1985 tappade programledaren Lill Lindfors kjolen på Eurovision Song Contest i Scandinavium och småländskan Kikki Danielsson sjöng om Bra vibrationer så pass bra att hon knep tredjeplatsen i tävlingen.

Vid samma tid lekte bröderna Nagmi och Ali i skogen nära hemmet på Granvägen i lilla Hultsfred. Sedan – kanske med fickorna fulla med kottar – sprang de hem till mamma Fatima och sin syster.

När flytten gick till radhuset 1984 fanns fadern Abdulla med, men kort därefter flyttade han ut, till en liten lägenhet inte långt därifrån. När storebror Nagmi hade lust kunde han pinna dit på tio minuter.

Abdulla dök upp i Sverige i mitten av 70-talet och träffade den unga Fatima, som då inte hette så. Hon hette Kerstin och var det äldsta barnet av fyra i en helt vanlig småländsk familj. Hennes far var tapetserare och hennes farfar var torpare. Hon var bara 19 år 1977, när hon gifte sig med sin sex år äldre kärlek från Libyen, och nio månader senare föddes Nagmi. Sitt nya arabiska namn tog hon i början av 80-talet.

Familjen flyttade runt en hel del före tiden i Hultsfred. De bodde på flera platser i Småland, och en tid i Göteborg, där Ali föddes.

Pappa Abdulla

Fadern Abdulla är en ombytlig och något rastlös man, det står helt klart. Fatima skulle komma att bli den första av hans fem hustrur, och Nagmi det första av hans 14 barn. Paret skilde sig 1989 och Abdulla gifte genast om sig.

Den nya hustrun kom dock inte till Sverige förrän 1992 och så dags hade Abdulla hunnit skänka Fatima ett sladdbarn; en son som föddes 1991.

Knappt hade hustru nummer två kommit hit förrän han skiljde sig från henne också, och gifte sig med sin tredje hustru 1993. Med henne har han sex barn.

2010 både gifte och skiljde han sig från hustru nummer fyra, och hustru nummer fem gifte han sig med 2013. Då var han 61 år gammal. Den femte hustrun har hela tiden bott i Marocko, liksom de fyra barn de fått tillsammans. De fyra första fruarna bor alla i Göteborg. Abdulla är i dag 70 år och också skriven i Göteborg.

I Alis telefon hittade polisen sju nummer till Abdulla. Tre svenska, ett engelskt, ett marockanskt och två libyska. Ali berättar om sin far i polisförhören:

Pappa håller på att bygga ett väldigt stort hus en bit strax utanför Tripoli som är huvudstaden där hela våran släkt bor. Ett hus som skulle rymma … ja jag vet inte om det är 10 till 15 rum.

Hos Skatteverket finns inkomstuppgifter bak till 1991, och sedan dess har Abdulla inte redovisat några större inkomster. På 20 år mellan 1991 och 2010 tjänade han totalt 69 000 kr, alltså i snitt 3 500 kr per år. Det var under dessa år han fick sex barn med sin tredje hustru. Han har inte drivit några företag i Sverige.

Fotbollen

Efter några flyttar till bland annat Umeå hamnade Fatima och barnen i Biskopsgården i Göteborg 1990. Abdulla bosatte sig inte långt därifrån. Nagmi och Ali började leva sina liv bland betongen och på fotbollsplanen. De kom att spela upp till senioråldern i flera klubbar. Bland annat spelade Nagmi i juniorallsvenskan för Lundby IF.

Nagmi lyckades senare skaffa sig en civilekonomexamen från Göteborgs universitet. Han är gift och har två barn, det äldsta i 20-årsåldern. Ali har hunnit både gifta sig och skilja sig, och han har fyra barn med sin exhustru.

Det är många år sen, säger Nagmi om sin examen från universitetet.

Det blev ingen karriär som ekonom för honom. På senare år har båda bröderna hankat sig fram. Nagmi säger att han jobbar som timanställd på en skola som stödresurs åt stökiga barn. Det gjorde han i så fall 2021, för mellan 2018 och 2020 hade han nästan ingen taxerad inkomst. Totalt bara 27 000 kr.

Ali har jobbat som personlig assistent, berättar Nagmi, men har skurit ned på det. Ali tjänade noll kronor mellan 2016 och 2018. 2019 och 2020 tjänade han 72 000 respektive 211 000 kr.

De har också tränat fotbollslag. 2019 tränade de var sitt ungdomslag i Solväders FC från Biskopsgården. Ali säger i polisförhören att de tränade ett herrseniorlag tillsammans så sent som förra året.

Nagmi säger att de står varandra väldigt nära och att de gör allting tillsammans. De tränar, ser på fotboll, går i skogen och går till simhallen med sina barn. Och de pratar mycket politik.

Mamma Fatima

De eventuella brister man kan se hos hennes söner och hennes exmake kan man inte se hos Fatima. Hon klär sig enligt islams påbud och hon köper leksaker till sina barnbarn till eid al-fitr. Det är också hon som har en stabil inkomst, och på senare år en ganska bra sådan. Sedan 2018 har hon en lön på runt 50 000 kr i månaden från sin tjänst inom Västra Götalandsregionen.

Det har gått 45 år sedan hon träffade sin blivande make. Kunde hon ana att de skulle få två söner som reste ut i världen för att kriga för islam? Och att de skulle få en tredje son (sladdbarnet) som skulle hamna i fängelse för mordförsök?

Radikalisering

Med 10-talets intåg började bröderna intressera sig för en annan kunskap – den islamiska läran.

I ett yttrande inför rättegången säger Säpo: "Bröderna Ali Barka och Nagmi Barka är sedan ett drygt decennium kända av Säkerhetspolisen som aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön".

Enligt Säpo reste de till Jemen 2012 för att få religiös och militär utbildning av al-Qaida på den Arabiska halvön (AQAP). 2013 reste de till Syrien, och åtminstone Nagmi ska ha deltagit i strider. De ska också ha planerat att återvända till Syrien och IS-terroristerna, men det blev aldrig av.

Den seniore analytikern på Säpo Linus Gustafsson vittnade under rättegången och förtydligade att informationen är inhämtad från flera underrättelsekällor som säger samma sak. Frågan om vilka bröderna stred för i Syrien fick han inte uttala sig om.

Bröderna besöker regelbundet moskén, och ber fem gånger om dagen, som man ska göra. Nagmi besöker olika moskéer, och räknar upp dem i Bellevue, Friskväderstorget och Hjällbo. Han har dåligt samvete för att han inte besöker moskén oftare.

De har bestämda uppfattningar om den politiska situationen i Mellanöstern. Den sida de stöttar är den sunnimuslimska. De menar att IS-terroristerna är den enda positiva kraften i regionen som försvarar sunniislams intressen.

De nämner Syriens president Bashar al-Assad som varande nästan Satan själv. Vid ett tillfälle under polisförhören brister Nagmi nästan ut i gråt när han talar om Assads övergrepp på sunnimuslimer i Syrien.

Chattarna är många och långa, och att de handlar om rekrytering kan inte missförstås. Ali förnekar heller inte att det var ämnet men han säger att det aldrig var seriöst. Kanske skulle de ta sig en tur söderut till IS så småningom, säger han. För skojs skull. Men resan handlade om en flytt till Tripoli. De skulle bo där i kanske ett år för att pröva på att leva där. Hela faderns släkt bor i staden och därför hade tanken väckts hos dem om en framtid där. Deras far bygger, som sagt, ett hus i Tripoli.

Hela familjen var införstådd med att de skulle resa iväg, men de hade inte kontaktat sina släktingar i Tripoli i förväg.

Ali menar att chattandet bara är pladder och dagdrömmeri. Typiskt honom att bara leka lite med sina fantasier, och för att han är intresserad av hela grejen med IS-terroristerna. Som han förklarar det låter det likt ett intresse för historia, sport eller politik i allmänhet. Det är en förklaring han upprepar gång på gång – intressanta dagdrömmerier och pladder, men inget seriöst.

Åklagaren Henrik Olin menar att det är tydligt att de velat åka ned för att strida för IS-terroristerna. Han yrkade på tio månaders fängelse.

Maxstraffet är två år. Hur resonerade du när du yrkade på tio månaders fängelse?

Det hade känts lite obalanserat att yrka på maxstraff rakt av när man inte har något att jämföra med. Men det finns lite att jämföra med. Det finns en dom som gick ända upp till Högsta domstolen gällande den här lagen, men en annan typ av gärning, nämligen så kallad offentlig uppmaning till finansiering (av IS). Där dömdes det ut sex månaders fängelse. Jag tyckte det här hade ett högre straffvärde, så därför yrkade jag på tio månader.

Olin fick sedan frågan vad han tycker skulle ge två års fängelse. Han säger att är jättesvårt att säga, och fortsätter:

Det skrivs ju ganska ofta i media: "Han riskerar två års fängelse". Även ett häleribrott kan leda till två års fängelse, men det är ytterst sällan som det döms ut. Det är ju så, och det kan man ju tycka vad man vill om, men det är ju mer en politisk fråga. Rättstillämpningen ser ut så att det är sällan som praxis involverar de övre delarna i en straffskala.

Ali må dagdrömma, men både han och Nagmi vet hur man packar sina väskor praktiskt. Det här fann polisen:

Ali, väska 1:

• Svart väst i grovt tyg med fickor på framsidan.
• 2 st. sjalar
• 3 st. gröna byxor
• 2 st. långa skjortor, grön + mörkblå
• Ytterligare kläder, bl.a. jacka, strumpor, kalsonger, gympaskor.

Ali, väska 2:

• Läroböcker om det arabiska språket 8 st
• 2 par nyinköpta knäskydd, militärt snitt
• 2 par nyinköpta armbågsskydd, militärt snitt
• Myggnät
• Pannlampa
• 2 par handskar, ett par tunna och ett par tjockare
• Gore-tex skor
• Bälte, militärt snitt
• Sandaler
• Glasögon

Nagmi, väska 1:

• Kläder i både tunt och tjockare material, i färgen svart, beige och grön.
• Grön jacka/tröja i kamoflage-mönster
• Svart, lång skjorta
• 2 byxor, 5.11 Tactical series, 1 beige och 1 grön
• Axelrem för långvapen (i förpackning med monteringsinstruktion)
• Stor mängd receptfria smärtstillande läkemedel, t.ex. Alvedon, Ipren, Naproxen, Voltaren.
• Paraflex (muskelavslappnande)

Nagmi, väska 2:

• 1 par svarta skor/kängor
• 1 par beige skor/kängor
• Svarta och beige kläder
• Vatten, godis, handduk mm.

Bröderna säger om packningen att de inte ville se ut som turister med tanke på kidnappningar och annat som förekommer där nere. De hade dessutom kontanter på sig i form av amerikanska dollar, motsvarande cirka 11 000 kr vardera.

Henrik Olin får avslutningsvis frågan om han tror på en fällande dom:

Ja, vi får se. Domen kommer nästa onsdag. De är fortfarande kvar i häkte, vilket är en indikation på fällande dom, men det är inte säkert.

Barka och Berka

Efter nedslaget i 80-talets Hultsfred kan man drömma sig tillbaka till 30-talet. Då reste Hammarbylegenden Svenne Berka runt i Europa för att representera Sverige, i både fotboll och ishockey.

Nu för tiden reser Ali Barka för att strida i Syrien.

UPPDATERING 2022-05-25: Göteborgs tingsrätt dömde i dag bröderna till åtta månaders fängelse var.

Rätten konstaterade att resan hade påbörjats med avsikten ansluta till IS i antingen Syrien eller Irak, och där begå, förbereda, stämpla eller medverka till särskilt allvarlig terroristbrottslighet av det slag som omfattas av lagen.

Chattmaterialet var inte tillgängligt i sin helhet men det som fanns kan inte betraktas som ofullständigt, menar domstolen.

Vidare säger den att det fanns mer än en obetydlig fara att gärningen skulle leda till förövande av särskilt allvarlig brottslighet, att den inte är att anses som ringa, och att den inte ska ogillas på grund av brottsprovokation.

Angående brottsprovokation sägs att Ali Barka framstått som den drivande parten och vid upprepade tillfällen varit den som har tagit kontakt, och att syftet då har varit att få hjälp med att resa för att ansluta sig till Islamiska staten.

Tingsrätten kommer visserligen fram till att (det av åklagaren yrkade) tio månaders fängelse är det korrekta straffvärdet, men den sänker straffet med två månader eftersom bröderna riskerar sina anställningar och eftersom viss påverkan förekommit från utländsk säkerhetstjänst.

(Kerstin, Fatima och Abdulla är fingerade namn)

Den omedelbara effekten blir att en rad sanktioner upphävs. Dessa inkluderar frysning av tillgångar, reseförbud samt förbud för amerikaner att ge grupperna eller deras medlemmar materiellt stöd.

Även om grupperna är inaktiva, så är beslutet politiskt känsligt för Biden och de länder där organisationerna verkade. Kritik väntas från överlevare och offrens familjer, som fortfarande sörjer förlusterna av nära och kära.

Samtidigt pågår en alltmer splittrande debatt i Washington som rör det tynande Irans kärnvapenavtal. Man är oense om Irans paramilitära revolutionsgarde borde tas bort från USA:s svarta lista, eller om det ens är juridiskt möjligt. Bahrain och Saudiarabien klassar också gardet som en terroristorganisation; de kontrollerar mellan 10 och 30 procent av landets ekonomi genom helägda bolag och stiftelser.

När massakern på Bataclan skedde i november 2015 chockades världen. Islamister mördade 131 personer och över 400 skadades. Ett nytt blodbad i Paris. Men terrorism på fransk mark är inget nytt. Fram till början av 1990-talet var en stor mängd terrorceller från olika länder och med olika politiska motiv aktiva i landet. Många var baserade i och kring Paris.

Vår granskning visar att politiska grupperingar från Iran, Irak, Syrien, Palestina och Algeriet utförde politiskt motiverade dåd på regelbunden basis. Ofta slog man till mot politiska representanter för sina motståndare. Ibland direkt mot civila mål.

Men 2015 hände något. Attacken mot Charlie Hebdo var ett sällan skådat slag mot pressfriheten i Europa. Förre presidenten François Hollande sade att ”vi är i krig” efter att han förts i säkerhet under kvällen i november 2015.

Terrorvågen som sattes i gång i Frankrike och på andra håll i Europa karaktäriserades av mer fokus på civila mål. Jihadistceller i princip varenda förort i Frankrike aktiverades. Knivar, bilar och skjutvapen var de vanligaste redskapen. Över 15 000 personer var på polisens lista över potentiella terrorister.

Emmanuel Macron och det sekulära, antiradikala Frankrike

Emmanuel Macron tillträdde 2017, mitt i denna våg av terror. Inför valet intog han en positiv hållning till invandring från muslimska länder. Han tror också på Frankrikes förmåga att absorbera utlänningar in i den inhemska kulturen.

Han har samtidigt fått ha ett stort fokus på att motverka radikalisering och terrorism. Han har konstant styrkt sin tro på laicité, sekularismen i Frankrike. Han har också ett starkt stöd bland minoritetsgrupper som judar, protestanter och muslimer.

Macron har också fått kritik för att ha uttalat ett starkt stöd för Charlie Hebdos Muhammedkarikatyrer. Enligt honom är islam ”i kris” världen över på grund av framväxten av radikal fundamentalism. Kritiker menar att han är en motståndare till muslimers livsstil över lag och inte bara mot fundamentalister.

Nya lagar gör det enklare att slå ned på utländska influenser på människor och organisationer. Läkare som utfärdar oskuldsbevis kommer bestraffas hårdare. Utländska donationer till religiösa skolor måste deklareras bättre.

Men kan Macron balansera invandring, islam och sin vision av ett enat sekulärt Frankrike? Hans motkandidat i presidentvalets andra omgång tror inte det.

Marine Le Pen, en annan vision?

Årets val är tredje gången Marine Le Pen utmanar om det högsta ämbetet i Frankrike. Hennes politiska linje är vid det här laget välkänd. Hon motsätter sig invandring, mångkultur och islamisering.

Hon vill se en avislamisering av det franska samhället och försvåra för främmande kulturer att slå rot och breda ut sig. Förbud mot slöja på offentlig plats och ett utrotande av islamistiska ideologier är två huvudpunkter i Le Pens program.

Precis som Macron är Le Pen en varm förespråkare av det sekulära Frankrike. Någon katolsk renässans kommer det inte bli frågan om ifall hon blir vald till president. Hon är dock öppen för att återinföra dödsstraffet, vilket kan ske efter en nationell folkomröstning.

Skulle Le Pen bli president kommer det bli en klar förändring i bekämpandet av radikal islamism. Det återstår att se hur den delen av befolkningen som kommer vara måltavla för integration, avislamisering och förfranskning reagerar.

Vi har sammanställt terrordåd i Frankrike från 1958 till 2021, uppdelat i kategorier efter förövarnas politiska motiv.

Algeriet

15 september 1958. Misslyckat attentat av algeriska befrielserörelsen FLN, Front de libération nationale, mot Frankrikes informationsminister Jacques Soustelle. En död och tre skadade.

18 juni 1961. OAS, Organisation de l'armée secrète, motståndare till ett fritt Algeriet, genomför bombdåd mot tåg nära Vitry-Le-François. 28 döda och över 100 skadade.

22 januari 1962. Bombdåd mot kajen i d'Orsay i Paris av OAS. En död och tolv skadade.

9 mars 1962. Bilbomb utplacerad av OAS exploderar i Parisförorten Issy-les-Moulineaux. Fredsrörelsen Mouvement de la Paix höll en demonstration på platsen vid tillfället. Tre döda och 47 skadade.

14 december 1973. Bombdåd mot Algeriets konsulat i Marseille utfört av Groupe Charles-Martel, en antiarabisk högergruppering uppkallad efter statsmannen och härföraren Karl Martell. Fyra döda och 20 skadade.

24 december 1994. Air France flight 8969 kapas av GIA, Beväpnade islamiska grupperingen från Algeriet. Sju dog, varav tre passagerare och fyra kapare. 25 skadades, varav 13 passagerare, tre ur besättningen och nio specialpoliser.

Juli till oktober 1995. Åtta bombdåd mot Paris och Lyons tunnelbana och en skola i Villeurbanne, Lyon. GIA var skyldiga och motivet var att eskalera inbördeskriget i Algeriet till Frankrike. Fyra dog och 170 skadades.

Armenien

24 oktober 1975. Bakhåll mot bil tillhörande turkiske ambassadören İsmail Erez. Två döda, ambassadören och hans chaufför. Dådet utfördes av två armeniska terrororganisationer, marxist-nationalisterna Asala (Armenian Secret Army for the Liberation of Armenia) och nationalistiska JCAG (Justice Commandos of the Armenian Genocide).

23 december 1979. Attentat mot turkiske turismattachén Yılmaz Çolpan på Champs-Élysées i Paris. JCAG utförde dådet där Çolpan blev bragt om livet.

5 augusti 1980. Två män attackerar turkiska konsulatet i Lyon. Asala tog på sig dådet. Två döda och elva skadade.

4 mars 1981. Diplomaterna Reşat Moralı och Tecelli Arı avlider efter ett attentat utfört av Asala på turkiska ambassaden i Paris. Ytterligare en person skadas i dådet.

24–25 september 1981. Asala ockuperar turkiska konsulatet i Paris och tar 56 personer som gisslan. Terroristerna krävde att politiska fångar i Turkiet skulle släppas fria. Efter ha lovats politisk asyl i Frankrike gick terroristerna med på att ge upp. En dog och två skadades.

21 juli 1982. Bombdåd mot café på Place Saint-Michel i Paris. 15 döda i dådet som utfördes av Asala.

28 februari 1983. Bombdåd mot resebyrån Marmara. Asala tar på sig dådet. En död och fyra skadade.

15 juli 1983. Bombdåd på flygplasten Orly i Paris. Dådet skedde vid incheckningsdisken för Turkish Airlines. Åtta dör och 55 skadas. En svensk medborgare dog i dådet.

Israel

20 maj 1978. Tre terrorister öppnar eld mot passagerare till EL Al i terminalen på Orlyflygplatsen i Paris. Terroristerna tillhörde grupperingen Les fils du sud Liban (Ungefär: södra Libanons söner), tillhörandes libanes-palestinska FPLP. Fyra döda och fem skadade.

27 mars 1979. Bombdåd mot judiskt studentboende i Paris dagen efter fredsavtalet mellan Israel och Egypten. 32 skadade.

3 oktober 1980. Bombdåd under högtiden simchat torah mot synagogan Union Libérale Israélite de France på Copernicgatan i Paris. Nynazistiska FANE, Fédération d'action nationale et européenne, tog på sig dådet, polisens utredare pekade i stället på palestinska nationalister som troliga gärningsmän. Libanesen Hassan Diab, boendes i Kanada sedan 1993, lämnades ut till Frankrike i november 2014 misstänkt för dådet, men blev släppt 2018 i brist på bevis. I maj 2021 upphävde fransk domstol sitt tidigare beslut och vill att Diab ska medverka i en kommande rättegång. Fyra dör och 46 skadas.

3 april 1982. Israeliska diplomaten Yaacov Barsimentov mördas i ett attentat i Paris. Marxist-leninistiska organisationen LARF från Libanon eller PLO utförde dådet. En död.

9 augusti 1982. Attentat mot restaurangen Chez Jo Goldenberg i Maraiskvarteren i Paris. Terrororganisationen ANO, Abu Nidal-organisationen, stod bakom dådet som utfördes med granater och kulspruta. Sex döda och 22 skadade.

17 september 1982. Bilbomb mot en israelisk diplomat utanför Israels konsulat. Libanesiska LARF tog på sig skulden. 51 personer skadades, de flesta elever på skolan Lycée Carnot i närheten.

29 mars 1985. Bombdåd mot biografen Rivoli Beaubourg i Paris. En judisk filmfestival hölls i biografen. Förövare kunde inte fastställas. 18 skadades.

11–22 mars 2012. Skjutningar i Toulouse och Montauban. Tre soldater, en rabbin och tre skolbarn mördas av jihadisten Mohammed Merah. Sju döda och fem skadade.

3 februari 2015. Tre soldater som vaktar en judisk samlingslokal i Nice attackeras av knivbeväpnade Moussa Coulibaly. Tre skadas.

Islamism

7 februari 1984. Gholam Ali Oveisi och hans bror sköts ihjäl i Paris. Oveisi var tidigare överbefälhavare under shahen av Iran. Islamiska jihad, en shiaislamisk terrororganisation, tog på sig dådet. Två dog och en skadades.

7 december 1985. Två bombdåd mot butiken Printemps Haussmann i Paris. Hizbollah anses skyldiga. 43 skadades.

8 oktober 2004. Bombdåd mot Indonesiens ambassad i Paris. Front islamique français armé tog på sig dådet. Tio skadades.

25 maj 2013. Knivdåd mot soldat i Parisförorten La Défense. Islamisten Alexandre Dhaussy utförde dådet. En skadades.

20 december 2014. Fyra poliser attackeras av en knivbeväpnad jihadist, Bertrand Nzohabonayo, nära Tours. En dör och tre skadas.

7–9 januari 2015. Attacken mot tidningen Charile Hebdo. Bröderna Saïd och Chérif Kouachi attackerar tidningens kontor. En tredje jihadist, Amedy Coulibaly, tar personer som gisslan i en kosherlivsmedelsbutik. 20 dör och 22 skadas sammanlagt.

19 april 2015. En misslyckad attack mot två kyrkor i Villejuif, södra Paris. En algerisk jihadist mördar en kvinna när han försöker stjäla hennes bil. En död.

26 juni 2015. En jihadist med kopplingar till IS-terroristerna halshugger en man vid en kemifabrik nära Lyon. Han försöker även köra in i gascylindrar med en firmabil. En död och två skadade.

21 augusti 2015. Attack på tåg som gick mellan Amsterdam och Paris. Islamisten Ayoub El Khazzani brottas ned av resenärer. Fyra skadas.

13–14 november 2015. Det dödligaste terrordådet i Frankrikes historia. Islamister slår till mot barer, en sportarena och en spelning i Paris. 131 dör och 412 skadas. En krigshandling, enligt dåvarande presidenten Hollande.

1 januari 2016. En jihadist rammar fyra soldater med sin bil utanför en moské i Valence. Två personer skadas.

7 januari 2016. Med ett fejkat bombbälte attackerar jihadisten Tarek Belgacem poliser i Goutte d’Or i Paris. Han skjuts ihjäl av polisen. En död.

13 juni 2016. IS-terroristen Larossi Abballa knivhugger en polis och en polissekreterare samt polisens fru till döds i Magnanville, utanför Paris. Tre döda.

14 juli 2016. Lastbil kör över människor på Promenade des Anglais i Nice. Jihadisten Mohamed Lahouaiej-Bouhlel från Tunisien är skyldig, han skjuts ihjäl av polis. 87 dör och 434 skadas.

26 juli 2016. Två IS-terrorister mördar 86-åriga prästen Jacques Hamel i Saint-Étienne-kyrkan i Normandie. Båda terroristerna skjuts ihjäl av polis. Tre döda, en skadad.

3 februari 2017. Egyptisk islamist närmar sig Louvren med machete, blir skjuten av militär. Två skadade.

18 mars 2017. Islamist attackerar polis i Parisförorten Garges-lès-Gonesse. Han skjuts sedan till döds vid Parisflygplatsen Orly. En död, två skadade.

20 april 2017. IS-terrorist med AK-47:a öppnar eld mot polis på Champs-Élysées i Paris. Två dör och tre skadas.

6 juni 2017. Algerisk IS-terrorist attackerar polis med hammare utanför katedralen Notre Dame i Paris. Han skjuts av polis och grips. Två skadade.

19 juni 2017. En IS-terrorist kör in i en polisbil. Terroristen dör i kraschen. I hans bil hittas sprängmedel. En död.

9 augusti 2017. En IS-terrorist kör in i soldater i förorten Levallois-Perret i Paris. Åtta personer skadas.

15 september 2017. En man eftersökt av polisen attackerar två kvinnor med hammare utanför Lyon. Han hade ett misstänkt terrormotiv. Två skadas.

1 oktober 2017. IS-terrorist knivhugger en man och en flicka vid järnvägscentralen Marseille. Han skjuts till döds av polis. Tre döda.

23 mars 2018. IS-terrorist stjäl bil i Carcassonne, mördar passagerare och skadar chauffören. Han åker till Trèbes och skjuter mot en grupp joggande poliser. Han utför sedan en attack i en livsmedelsbutik. Fem döda och 15 skadade.

12 maj 2018. Tjetjensk islamist knivhugger flera personer vid Garnieroperan i Paris. Han skjuts ihjäl av polis. Två dör och fyra skadas.

11 december 2018. Terrordåd mot julmarknaden i Strasbourg. Terroristerna använde skjutvapen och knivar. Sex dog och elva skadades.

24 maj 2019. Bombdåd mot shoppingdistrikt i Lyon. Terroristen bekände trohet till IS-terroristerna. 14 skadade.

3 oktober 2019. En radikaliserad man knivhugger fyra av sina kollegor till döds på polisstation i Paris. Fem döda, en skadad.

3 januari 2020. En salafist knivhugger tre personer i förorten Villejuif i Paris. Han skjuts ihjäl av polis. Två döda, två skadade.

5 januari 2020. En jihadist attackerar poliser i Metz. Han skjuts av polis. En skadad.

3 februari 2020. En islamist knivhugger polis i Metz. En skadad.

4 april 2020. En sudanesisk islamist knivhugger människor i en tobaksaffär och på ett charkuteri i Romans-sur-Isère. Två dör, fem skadas.

27 april 2020. En IS-terrorist rammar två poliser som skadas allvarligt. Dådet sker i förorten Colombes i Paris. Två skadas.

25 september 2020. Pakistansk islamist knivhugger två personer utanför Charlie Hebdos gamla kontor i Paris. Två skadade.

16 oktober 2020. Tjetjensk islamist halshugger läraren Samuel Paty i Conflans-Sainte-Honorine i Paris. Han hade strax innan visat Muhammedkarikatyrer under en lektion. Terroristen skjuts ihjäl av polis. Två döda.

29 oktober 2020. Tunisisk islamist knivhugger tre personer till döds i katedralen Notre-Dame i Nice. En person halshuggs. Terroristen skjuts av polis och skadas allvarligt. Tre döda.

23 april 2021. En kvinnlig polis huggs till döds utanför polisstation i Rambouillet utanför Paris. Förövaren var en tunisisk islamist, han skjuts till döds av polis. Två döda.

28 maj 2021. En kvinnlig polis skadas efter blivit knivhuggen i Nantes av islamisten Ndiaga Dieye. Två poliser skadas när islamisten konfronteras, han skjuts ihjäl. En död och tre skadade.

Korsika

11 maj 1978. Bombdåd mot Boeing 707 tillhörande Air France på flygplatsen Napoleon Bonaparte i Ajaccio. Separatiströrelsen Front de libération nationale corse utförde dådet. Ingen dog eller skadades.

16 april 1981. Bombdåd på flygplatsen Napoleon Bonaparte i Ajaccio, en dog och åtta skadades. Dådet skedde strax efter president Valéry Giscard d'Estaing anlände till flygplatsen.

8 februari 1998. Mordet på Claude Érignac, prefekt över Korsika. Korsikanska nationalister sköt ihjäl honom. En död.

20 juli 2003. Bombdåd mot tull- och skatteverkets lokaler i Nice. Front de libération nationale corse utförde dådet. 16 skadades.

Palestina

31 juli 1975. Gisslandrama på Iraks ambassad i Paris, utfört av Palestinska befrielseorganisationen, PLO. En död och två skadade.

3 augusti 1978. PLO-representanten Izz al-Din al-Kalak skjuts ihjäl i Paris. Fatahs militanta gren ANO, Abu Nidal-organisationen, utförde dådet.

17 januari 1980. Attentat mot föreståndare för Palestinska bokhandeln i Paris, Yusef Mubarak. ANO tog på sig dådet där Mubarak blev bragd om livet.

29 augusti 1981. Bombdåd utfört av palestinier på Hotel Intercontinental i Paris. Femton personer skadades.

8 februari 1984. Förenade Arabemiratens ambassadör Khalifa Abdel Aziz al-Mubarak skjuts ihjäl i Paris. ANO anses skyldiga. En person död.

23 februari 1985. Marks & Spencers butik på Hausmannboulevarden i Paris utsätts för bombdåd. 15 maj-organisationen var skyldiga. En dog och femton skadades.

Vänstern

28 juli 1974. Bombdåd mot spanska konsulatet i Toulouse utfört av GARI, Groupes d'action révolutionnaires internationalistes, en fransk-spansk anarkistgruppering. Gruppen var baserad i Toulousetrakten och var motståndare till den spanska regimen under Francisco Franco.

15 september 1974. Bombdåd mot apotek i Saint-Germain-des-Prés utfört av Ilich Ramírez Sánchez, kallad Schakalen, en marxist-leninistisk terrorist från Venezuela. Smeknamnet fick han efter att Frederick Forsyths bok Schakalen hittats i hans tillhörigheter. Han hade starka kopplingar till KGB och Stasi. Han sitter fängslad på livstid sedan 1994.

13–19 januari 1975. Två misslyckade raketattacker mot israeliska El Al:s flygplan på Parisflygplatsen Orly. Dådet utfördes av Schakalen och palestinska terrororganisationen Svarta september. 24 skadade.

18 oktober 1977. Baader-Meinhof-ligan skjuter tyske industrimannen Hanns Martin Schleyer till döds i Mulhouse. Han blev kidnappad i Köln 5 september då hans chaufför och tre poliser sköts ihjäl. Sammanlagt fem döda.

11 juni 1980. Bombattentat mot västra terminalen på Orlyflygplatsen i Paris. Vänstergrupperingen AD, Action Directe, låg bakom dådet. Tolv skadade.

18 januari 1982. USA:s vice militärattaché Charles R. Ray dödas i ett dåd utfört av LARF, en libanesisk marxist-leninistisk gerillaorganisation allierade med PLO. Georges Ibrahim Abdallah greps och dömdes till livstids fängelse för dådet.

29 mars 1982. Bombdåd mot Le Capitol, snabbspårvägen mellan Paris och Toulouse. 2011 fälldes Schakalen för dådet. Fem döda och 29 skadade.

22 april 1982. Bilbomb dödar en och skadar 60 utanför anti-syriska tidningen Al-Watan Al-Arabis kontor i Paris. Schakalen tillskrivs dådet.

30 september 1983. Bombdåd mot internationell utställning i Marseille. Ett påstått samarbete mellan AD, FARL, Asala och Commando Delta. En död och 26 skadade.

31 december 1983. Tre bombdåd, två mot ett snabbtåg mellan Marseille och Paris samt ett mot stationen Gare de Marseille-Saint-Charles. Schakalen var skyldig. Fem dog och 54 skadades.

2 augusti 1984. Bombdåd mot Europeiska rymdorganisationens högkvarter i Paris av AD. Sex skadades.

25 januari 1985. Mordet på René Audran, hög tjänsteman på franska försvarsdepartementet, av AD. En död.

9 juli 1986. Bombdåd mot specialpolisens station i Paris. AD skyldiga. En död och 21 skadade.

17 november 1986. Renaults vd Georges Besse skjuts ihjäl av AD. En död.

Övriga, ETA, bretonsk nationalism

20 maj 1978. Två bretonska terrorister tillhörandes Front de Libération de la Bretagne spränger en bomb i slottet i Versailles utanför Paris. En person skadas.

9 mars 1975. Bombdåd mot tågstationen Gare de l'Est i Paris. En död och sex skadade.

2 december 1978. Bombdåd mot hotellet Bazar de l'Hôtel de Ville i Paris. Ingen tar på sig dådet. En död och 25 skadade.

7 december 1979. Attentat mot Irans före detta örlogschef Shahriar Shafiq. Både Ayatollah Sadeq Khalkhali och organisationen Muslimska befrielserörelsen tog på sig dådet. Shafiq avlider efter blivit skjuten på Rue Pergolese i Paris.

29 januari 1980. Bombattentat mot Syriens ambassad i Paris. En död och åtta skadade.

21 juli 1980. Attentat mot Syriens förre premiärminister Salah al-Bitar i Paris. al-Bitar sköts med två skott i huvudet och avled, gärningsmannens identitet förblir okänd men Syriens president Hafez al-Assad misstänks planerat dådet.

23 december 1983. Bombdåd mot restaurang Grand Véfour i Paris. Ingen kunde knytas till dådet. 12 personer skadades.

22 april 1984. Bombdåd mot företagen Sonauto och Sony. Båda importerade gods från Japan. Dådet tillskrevs en japansk anarkistgrupp som protesterade mot en kompanjons dödsdom i hemlandet. En person skadades.

25 september 1985. Hotellet Monbar i Bayonne utsattes för ett dåd där fyra medlemmar i ETA sköts ihjäl. GAL, Grupos Antiterroristas de Liberación utförde dådet. GAL var en illegal antiterrorstyrka styrd av Spaniens arbetarparti.

3–5 februari 1986. Bombdåd mot Claridges Hotel på Champs-Élysées, en bokhandel på Place Saint-Michel och en Fnac-affär på marknaden Les Halles. Vänstergerillan CSPPA och shiaislamistiska Hizbollah skyldiga.

20 mars 1986. Samma förövare som ovan. Bombdåd mot utställning i Paris. Två döda och 29 skadade.

5–15 september 1986. Åter igen CSPPA och Hizbollah. Fyra bombdåd mot Hôtel de Ville, Casino caféteria och en restaurang i Paris. Fem döda och 131 skadade.

17 september 1986. Det sista i raden av bombdåd av CSAPP och Hizbollah. Mot Tati-affären på rue de Rennes i Paris. Sju döda och 55 skadade.

22 oktober 1988. Mordbrand mot biografen Saint-Michel i Paris. En katolsk integral gruppering protesterade mot att filmen Kristi sista frestelse visades. 14 skadades.

19 april 2000. Bombdåd mot McDonalds i Quévert, Bretagne. Bretonska nationalister utförde dådet. En död.

1 december 2007. Två poliser ur spanska gendarmeriet Guardia Civil blir ihjälskjutna av ETA. Dådet sker i Capbreton i sydvästra Frankrike. Två döda.

16 mars 2010. En polis blir ihjälskjuten av ETA när han utför en rutinkontroll av deras bil utanför Paris. En död.

16 mars 2017. En brevbomb detonerar på franska avdelningen av Internationella valutafonden. Den tros skickats av grekiska anarkistgruppen Conspiracy of Fire Nuclei. En skadad.

5 mars 2019. En intagen på högsäkerhetsfängelset i Condé-sur-Sarthe knivhugger två vakter. En död och två skadade.

31 oktober 2020. Grekisk präst skjuts i Lyon. Hans älskarinnas make är förövaren. En skadad.

17 mars 2021. En äldre man får halsen avskuren utanför kyrka i Montpellier.